Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning)
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Processperspektivet 3 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 3 Kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård 4 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete 5 Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan 5 Framgångsrik forskning och utveckling med 5 god konkurrenskraft Forskning och utveckling ska omsättas 5 i verksamhetsutveckling Medarbetarperspektivet 7 Ett aktivt medarbetarskap 7 Strategisk kompetensförsörjning som 7 stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar 8 för goda verksamhetsresultat Ekonomiperspektivet 11 Ekonomi som ger handlingsfrihet 12 Ekonomi som inte belastar kommande 13 generationer Kostnadseffektiv verksamhet 13 Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer 2. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 1
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 1 Sammanfattning Processperspektivet Den medicinska kvaliteten inom landstingets verksamheter står sig väl i jämförelser med andra landsting. Patientsäkerhet är ett prioriterat område, som påverkar alla landstingets processer. I öppna jämförelser redovisar SKL:s rapport att landstinget placeras på andra plats för det genomsnittliga indexvärdet för samtliga indikatorer inom medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Även i en jämförelse över effektivitet (medicinska resultat i förhållande till kostnader placeras Landstinget i Östergötland bland de bästa. Trots detta kan landstinget förbättra sig ytterligare, exempelvis inom området vårdrelaterade infektioner. Beläggningsgraden är fortfarande hög på våra sjukhus och i synnerhet inom akutvårdsflödet, vilket innebär stora påfrestningar på vården. Utfallet är klart över målet för medelbeläggningen. på sommarpraktik för gymnasieungdomar. Inför sommaren rekryteras 107 ungdomar. Totalt sökte 1064 dessa platser. Inom ramen för framgångsfaktorn Goda lärmiljöer testas under våren en kompetensportal inom Närsjukvården i Finspång. Via kompetensportalen ges medarbetare möjlighet att ta ett aktivt ansvar för det egna lärandet genom att själv kunna registrera sin kompetens och genomföra överenskomna utbildningar via nätet. En utmaning för landstinget är att skapa förutsättningar för såväl dagens som morgondagens chefer att kunna, orka och vilja anta utmaningen att leda verksamheter och medarbetare på bästa sätt. Med individuellt stöd till chefer och ledningsgrupper genom handledning och coachning sker ett kontinuerligt arbete för att uppnå Hållbara chefer. Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårsnämnden beslutade 2012 att skjuta till 48 miljoner kronor för att utöka antalet vårdpaltser. Totalt innebär det 8 vårdplatser på Lasarettet i Motala, 17 på Universitetssjukhuset och 21 på Vrinnevisjukhuset. Vårdplatserna på Lasarettet i Motala och Vrinnevisjukhuset är i bruk, liksom 7 av platserna vid Universitetssjukhuset. Tillgängligheten redovisas i medborgarperspektivet (Hälso och sjuvårdsnämndens delårsrapport). Tillgängligheten påverkar även processperspektivet och även efter övergången till faktiska väntetider nås målet att 70 procent av patienterna ska erhållit besök och behandling inom 60 dagar. Medarbetarperspektivet Landstinget fortsätter sitt arbete inom områdena individens delaktighet på arbetsplatsen, delaktighet i verksamhetens utveckling och delaktighet på organisationsnivå i enlighet med den handlingsplan som fastställdes av landstingsfullmäktige 2012. Det strategiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare fortsätter. Att synas på mässor och arbetsmarknadsdagar är en viktig del av arbetet. En annan del av landstingets strategiska personalförsörjning är den årligen återkommande satsningen Helårsbedömningen visar på ett resultat på 220 mkr vid årets slut, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Produktionsenheternas (verksamheten samt nämnder och styrelse) samlade resultat bedöms försämras med 3 mkr jämfört med godkänd budget (-184 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 3 mkr (+404 mkr i budget). Resultatet av den översyn som initierades av Landstingsdirektören för Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, samt Sinnecentrum presenteras i särskilt ärende. Förslag till beslut utifrån översynen behandlas i landstingsstyrelsen i maj varför effekterna inte är inarbetade i denna helårsbedömning. Hjärt och medicincentrums helårsbedömning är 10 mkr sämre än budget och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård är 6 mkr sämre. Försämringen beror fullt ut på viten på grund av att inte tillgänglighetsmål uppnås. Sinnescentrums helårsbedömning däremot är ett resultat som är 6 mkr bättre än budget.
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 2 Närsjukvården i östra Östergötland bedömda helårsresultat är 10 mkr sämre än den godkända budgeten. Det negativa resultatet finansieras med eget kapital. Åtgärder och handlingsplaner finns och bedömningen är att ekonomin är i balans inför 2014. Positiv avvikelse visar Trafiknämnden på 13 mkr och anledningen är att Östgötatrafiken bedömer att ersättningen från landstinget kan minska på grund av förbättrade förutsättningar, både på intäkts- och kostnadssidan. Övriga produktionsenheter redovisar ett prognostiserat årsresultat i nivå eller något bättre än godkänd budget. Den enskilt största förbättringen inom de landstingsgemensamma posterna jämfört med budget är skatteintäkter och generella statsbidrag. Dessa bedöms, enligt prognos från SKL i februari, bli 25 mkr högre än budgeterat. Då har en försiktig bedömning gjorts av läkemedelsstatsbidraget där landstingen är avtalslösa. Pensionskostnaderna minskar jämfört med budget med 29 mkr. Pensionsskulden kommer dock att öka på grund av beslut om sänkning av ripsräntan. Förändringen påverkar skulden med 1 032 mkr (preliminärt belopp) men får effekt på det egna kapitalet direkt utan att belasta årets resultat. Detta medför att landstinget inte kommer att ha ett positivt eget kapital 2015 enligt gällande planeringsförutsättningar i gällande finansplan (-2015). Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstingets resultat i helårsbedömningen på 220 mkr medför att nyckeltalet blir 2,1 procent. Därmed är både det kortsiktiga och det långsiktiga finansiella målet uppfyllt.
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 3 Processperspektivet Strategiska mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Aktiv verksamhetsutveckling Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Systematisk avvikelse- och riskhantering Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Aktiv klinisk forskning Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling Strategier för att omsätta FOU-resultat i praktisk sjukvård Forskning som stödjer och implementering och lärande Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet leder till bättre kvalitet, resursutnyttjande och arbetsmiljö. Landstinget fokuserar på sex områden: Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Stora delar av detta strategiska mål bedöms i årsredovisningen. Patientsäkerhetsområdet är fortsatt högprioriterat. Färre allvarliga avvikelser och ökad patientsäkerhet Ett viktigt område är arbetet med att reducera vårdrelaterade infektioner (VRI) samt att minska onödig antibiotikaanvändning. Senaste mätningen av VRI visade en prevalens på 11 procent för hela LiÖ. Prevalensen varierar mellan de olika mätningarna men resultaten visar ingen signifikant genomsnittlig minskning vilket kan tala för att åtgärderna så här långt inte varit tillfyllest samtidigt som vi blir bättre på att identifiera VRI. En fortsatt viktig
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 4 Halland Östergötland Kronoberg Jönköping Kalmar Uppsala Blekinge Dalarna Stockholm Skåne Värmland Västerbotten Örebro Sörmland Norrbotten Västra Götaland Västmanland Gävleborg Västernorrland Jämtland Gotland åtgärd inom VRI området är att sträva efter och vidmakthålla en hög följsamhet till de basala hygienriktlinjerna. Under jan-mars så ligger resultaten konstant på cirka 96 procent följsamhet till klädriktlinjerna, vilket är acceptabelt, medan följsamheten till övriga hygienriktlinjer fortsatt är lägre (cirka 82 procent) vilket behöver förbättras. När det gäller antibiotikaförskrivningen i öppen vård så har denna fortsatt att minska, Första kvartalet är minskningen cirka 7 procent vilket är i linje med landstingets mål. SKL:s årliga Öppna jämförelser (hösten 2012) visade på fortsatt goda medicinska och övriga resultat. Totalindex genomsnittligt indexvärde för samtliga indikatorer 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 (Öppna jämförelser i överblick, SKL ) Bilden visar det genomsnittliga indexvärdet för samtliga indikatorer inom de fyra områdena medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader, landstinget placerar sig på andra plats med samma indextal som den bästa. Öppna jämförelser visar också på en fortsatt god effektivitet (resultat i förhållande till kostnader), se bild nedan. 0,43 0,49 0,51 0,50 0,52 0,52 0,52 0,53 0,53 0,56 0,55 0,55 0,55 0,55 0,57 0,56 0,56 0,57 0,61 0,61 0,60 Effektiv hälso- och sjukvård Processorienterat arbetssätt Akutvårdsflödet och speciellt vårdkedjan för äldre patienter med komplexa vårdbehov (multisjuka) är nyckelprocesser inom vården. Det pågår en rad utvecklingsprojekt inom området innefattande arbetet med s.k. Aktiv hälsostyrning (vårdcoaching via telefonkontakter för att minska behovet av akuta återinläggningar), ALMA team på akutmottagningarna för riktat och individualiserat omhändertagande av äldre multisjuka patienter och samverkansprojekt mellan sjukhusen och primärvården för att minska behovet av att besöka akutmottagningarna. Trots detta ser vi fortsatt en ofta för hög beläggning på sjukhusen vilket också leder till att för många patienter behöver vårdas på andra avdelningar än var de borde (definieras som utlokaliserade patienter) vilket kan innebära en mindre effektiv vård men också kan öka patientsäkerhetsrisken. Sjukhus Beläggning Beläggning Utlokaliserade jan feb pat jan antal vårddygn Antal vårddygn för 2012 anges inom parentesen. Som framgår av resultaten så är medelbeläggningen fortfarande klart över målet (90 procent) och även över det sammantagna målet för utlokaliserade patienter (< 100 dygn/mån). Beläggningsgrad är dock ett mycket komplex mått då det påverkas av många vårdprocesser och antalet tillgängliga vårdplatser. Även hur den kommunala vården fungerar har stor betydelse för situationen. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2012 att skjuta till 48 miljoner kronor för att utöka antalet vårdpaltser. Totalt innebär det 8 vårdplatser på Lasarettet i Motala, 17 på Universitetssjukhuset och 21 på Vrinnevisjukhuset. Vårdplatserna på Lasarettet i Motala och Vrinnevisjukhuset är i bruk, liksom 7 av platserna vid Universitetssjukhuset. Utlokaliserade pat feb antal vårddygn Lasaretter i Motala 95% 95% Universitetssjukhuset i Linköping 91% 94% 157 (131) 166 (105) Vrinnevisjukhuset 94% 93% 70 (136) 63 (104) Totalt LiÖ 92% 91% Akutflödet Lasaretter i Motala 96% 97% Universitetssjukhuset i Linköping 100% 102% Vrinnevisjukhuset 100% 98% Totalt LiÖ 99% 99%
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 5 Stroke är ett medicinskt område som följs i landstingets verksamhetsplan men det pågår nu ett revideringsarbete som innefattar en effektivare uppföljning varför aktuella data avseende ex antalet trombolyser (intravenös propplösande behandling) är osäkra. Men preliminära data tyder på att antalet patienter som får ett strukturerat omhändertagande ökar och även att antalet trombolyser ökar i länet. En annan indikator som följs är utnyttjandet av operationstid i förhållande till planerad (beställd) tid. Uppföljningen visar att ngt fler än beställda operationstimmar nyttjats vilket talar för en god effektivitet i planering och produktion. Genom ett flertal samverkansprojekt mellan operationsverksamheterna och de opererande klinikerna hålls andelen strukna operationer på en acceptabel nivå. Även om målet avseende bytestider inom anestesi- och operationsverksamheterna och andelen strukna operationer sammantaget inte har uppnåtts, tyder den höga utnyttjandegraden på att samverkan med opererande kliniker har stor betydelse för effektiva processer. Övriga nyckelindikatorer redovisas i delårsrapport 08 och i landstingets årsredovisning. Produktiviteten (mätt som kostnad per DRGpoäng) har successivt minskat under de senaste 24 månaderna men är fortfarande högre än 2010 och början av 2011. Men utvecklingen pekar ändå på behovet av fortsatta analyser och åtgärder. Uppföljningen visar dock att DRG vikten successivt ökar liksom slutenvårdstillfällena. Även antalet besök på akutmottagningarna ökar markant sedan några år tillbaka och det fortsätter första tre månaderna. Detta är viktiga signaler och kan eventuellt till del förklara att produktivitetssiffrorna påverkats. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete I detta strategiska mål bedöms resultat i delårsrapport 08 och i årsredovisningen. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan I detta strategiska mål bedöms resultat i årsredovisningen. Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Tillgänglighet redovisas i Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport i medborgarperspektivet. Då tillgänglighet också har produktivitets/ effektivitetspåverkan sker viss redovisning även här. I detta strategiska mål bedöms resultat i årsredovisningen. Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling Detta strategiska mål bedöms inte i denna delårsrapport. Tillgängligheten till besök och behandling inom specialitsvården visar fortsatt goda resultat. Redovisningen för tillgänglighet har förändrats från att följa andel som väntat mer än 60 dagar till faktisk andel patienter som erhållit besök eller behandling inom 60 dagar varför exakt jämförelse med föregående år inte är fullt möjligt. Men data från jan-feb (nya mätningen innebär drygt 1 månads eftersläpning) visar att målet >70 procent skall ha erhållit besök eller behandling inom 60 dagar uppnås och för besök nåddes > 80 procent i februari.
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 6
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 7 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Ökad delaktighet Ett aktivt medarbetarskap Bästa möjliga möten Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Goda lärmiljöer En chefsroll med tydligt uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Hållbara chefer Ett aktivt medarbetarskap Ökad delaktighet Att arbeta för ökad delaktighet fortsätter vara en central del i arbetet för att uppnå ett aktivt medarbetarskap. Landstinget fortsätter sitt arbete inom områdena individens delaktighet på arbetsplatsen, delaktighet i verksamhetens utveckling och delaktighet på organisationsnivå i enlighet med den handlingsplan som fastställdes av landstingsfullmäktige 2012. Under årets första månader har förberedelser för årets medarbetaruppföljning genomförts. Det lokala arbetet med resultaten från medarbetaruppföljningen bidrar till delaktighet inom alla tre huvudområden som lyfts i planen. Bästa möjliga möten Mötet i vården har inte bara betydelse för patientens tillfredsställelse med vården, patientens upplevelse av delaktighet, följsamhet till behandling och medicinska resultat utan också för medarbetarens arbetstillfredsställelse. Därför har det senaste åren ungefär hälften medarbetarna inom hälso- och sjukvården arbetat med ett utbildningsmaterial kring hälsofrämjande möten. Fortsatta utbildningar pågår och en fördjupad uppföljning kommer att genomföras under året. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag En attraktiv arbetsgivare för vilka många vill arbeta I det strategiska arbetet att vara en attraktiv arbetsgivare är kommunikation och marknadsföring av landstinget centralt. De enskilt viktigaste ambassadörerna är landstingets egna medarbetare, men det är också viktigt att synas på mässor och arbetsmarknadsdagar som riktar sig till prioriterade målgrupper. Däribland kan rekryteringsmässorna nämnas som varje termin anordnas av Medicine Studerande Förening (MSF) inför ansökan till Allmäntjänstgöring (AT). Landstinget deltog denna vår på orterna Malmö, Linköping, Umeå och Stockholm. Landstinget har i år även hunnit deltagit i två rekryteringsmässor inom vårdyrken som anordnats av Arbetsförmedlingen i Linköping och Norrköping. En annan del av landstingets strategiska personal-
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 8 försörjning är den årligen återkommande satsningen på sommarpraktik för gymnasieungdomar. Målet med sommarpraktiken är att ge ungdomarna en inblick i landstingets verksamhet och därigenom väcka intresset för utbildning och arbete inom vården. Inför sommaren är nu rekryteringen avslutad och av de 1064 ungdomar som sökt i vår kan landstinget erbjuda sommarpraktik till 107 ungdomar. Fördelningen av platserna har skett genom lottning. Detta år kommer mycket arbete läggas på utvecklingen av en ny extern webbplats för landstinget med publiceringsstart den 1 oktober. Den delen av webben som riktar sig till presumtiva medarbetare blir en allt viktigare del i landstingets möjlighet att synliggöra det som är positivt och blir därigenom en starkt rekryteringsbefrämjande kanal. Under våren har satsningen på pensionsrådgivning, såväl information i grupp som individuellt, fortsatt. Syftet är att så många som möjligt ska ges möjlighet till förbättrad kunskap om gällande allmän pension och tjänstepension samt hur man själv kan påverka sin pension. Över 500 medarbetare deltog under årets två första månader. Även antalet medarbetare som löneväxlar till förstärkt pension har ökat från drygt 400 vid ingången av året till över 500 vid utgången av mars. Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Landstinget står inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och det är en fortsatt central fråga att fokusera på. Den årliga kompetensförsörjningsrapporten har under årets första månader redovisats och fördjupats i olika forum. Det regionala samarbetet kring kompetensförsörjning har fortsatt även under. På uppdrag av den regionala sjukvårdsledningen (RSL) för sydöstra sjukvårdsregionen har ett arbete inletts med att sammanställa en beskrivning av den medicintekniska utvecklingen, framtida vårdbehov, forskning med mera som beräknas påverka efterfrågan på arbetskraft. Sammanställningen kommer att kompletteras med en analys av det samlade materialet och även förslag till strategier för att balansera utbud och efterfrågan. Att på ett professionellt sätt hantera avveckling är en viktig del i kompetensförsörjningsarbetet. Under årets första månader har ett omfattande föreberedelsearbete bedrivits inom ramen för den förestående hemsjukvårdsreformen som innebär att cirka 220 medarbetare kommer att erbjudas övergång från landstinget till någon av länets tretton kommuner. Hemsjukvårdsreformen påverkar även många av de som arbetar i den verksamhet som är kvar inom landstinget eftersom arbetsuppgifter och rutiner förändras. Goda lärmiljöer Goda lärmiljöer går hand i hand med attraktivitet och kompetensförsörjning för att långsiktigt stödja verksamhetens uppdrag. Viktiga beståndsdelar är att chefer har kunskap om verksamhetens aktuella kompetensprofil och att medarbetare har motsvarande möjlighet till kompetensutveckling. Under våren testas en kompetensportal inom Närsjukvården i Finspång. Kompetensportalen, som är ett samlat IT-stöd för lärande, innehåller verktyg för kompetensregistrering, webbaserade utbildningar och uppföljningsrapporter. Via kompetensportalen ges medarbetare möjlighet att ta ett aktivt ansvar för det egna lärandet genom att själv kunna registrera sin kompetens och genomföra överenskomna utbildningar via nätet. Chefen kan enklare styra och följa upp den samlade kompetensen för att säkerställa att verksamheten långsiktigt har rätt kompetensprofil. Hittills har erfarenheterna från Närsjukvården i Finspång varit positiva. Om beslut fattas om breddinförande kommer landstingets samtliga chefer och medarbetare att kunna vara användare. Kompetensportalen bedöms ha stora potentialer för landstingets framtida lärmiljöer och för att ytterligare förbättra resultaten mot att nå måluppfyllelse inom området. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat En chefsroll med tydligt uppdrag Utifrån landstingets chefsmodell fortsätter implementeringsarbetet på samtliga nivåer i landstinget. Ett viktigt verktyg för att underlätta dialogen med chefer gällande deras uppdrag är att fortsätta det arbete som Sinnescentrum påbörjade under år 2012
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 9 genom att tydligt mäta chefers tidsanvändning. Genom att kartlägga chefers tidsanvändning skapas medvetenhet och dialog om chefens förutsättningar och uppdrag. Inom Närsjukvården i östra Östergötland har ett sådant arbete inletts under årets första månader. Hållbara chefer Generationsväxling på arbetsmarknaden ställer stora krav på landstinget att identifiera och attrahera nya chefer samtidigt som uppdraget som chef är komplext. En utmaning för landstinget är att skapa förutsättningar för såväl dagens som morgondagens chefer att kunna, orka och vilja anta utmaningen att leda verksamheter och medarbetare på bästa sätt. Under inledningen av har Karriärutveckling för chefer identifierats som en viktig process att kartlägga, analysera och förbättra. Kompetensutveckling av chefer genom chefsmoduler och ledarutvecklingsprogram bedrivs som tidigare år i landstingets egen regi. Tillsammans med individuellt stöd till chefer och ledningsgrupper genom handledning och coachning sker ett kontinuerligt arbete för att uppnå Hållbara chefer.
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 10
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 11 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Ekonomi som inte belastar kommande generationer Avsättningar för framtiden Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 220 mkr, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Produktionsenheternas (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) sammantagna resultat bedöms bli minus 187 mkr vilket är en försämring med 3mkr jämfört med budget. Resultat i helårsbedömning, godkänd budget och utfall, mkr. Helårsbedömning 03- Godkänd budget DÅ03 DÅ03 2012 Bokslut 2012 Nämnd/styrelse 15 0 53 48 12 Hälso och sjukvårdsnämnden 0 0 53 46 6 Landstingsstyrelsen 2 0 0 1 2 Trafiknämnden 13 0 0 1 4 Verksamheten -202-184 -57-27 -116 PE sjukvård -207-187 -83-50 -146 PE övriga 5 3 26 23 30 PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) -187-184 -4 21-104 407 404 284 143 372 Totalt Resultat 220 220 280 164 268 Det negativa resultatet för produktionsenheterna vägs upp av ett överskott på landstingsgemensamma intäkter och kostnader. I tabellen nedan beskrivs avvikelse per område mot budget. Resultat indelat per område jämfört med budget. Områden Avvikelse mot budget (finansplan) Produktionsenheternas resultat -3 Skatteintäkter/generella statsbidrag 29 Pensionskostnader 25 Finansiellt netto 0 Statsbidrag 14 Reservering PE:s resultat (verksamhetsplanerna) -34 Fastighetskostnader -40 Övrigt 9 Summa 0 På grund av den låga räntenivån har ripsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden sänkts. Det innebär att pensionsskulden ökar med preliminärt cirka 1 032 mkr. Det i sin tur medför att det egna kapitalet vid årets slut försämras till minus 1 397 mkr. Landstinget kommer att bokföra förändringen direkt mot eget kapital utan att påverka resultaträkningen.
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 12 Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet Produktionsenheterna (inklusive nämnder och styrelse) ska normalt ha ett samlat positivt resultat och eget kapital. År är dock det godkända resultatet minus 184 mkr enligt landstingsstyrelsens beslut avseende verksamhetsplanerna. Enligt denna helårsbedömning uppnås inte godkänd nivå utan det bedömda totalresultatet är minus 187 mkr. Underskotten finns inom de sjukvårdande enheterna som prognostiserar ett negativt resultat på minus 207 mkr att jämföra med godkänd budget på minus 187 mkr. Det är fyra produktionsenheter som redovisar underskott: Hjärt- och medicincentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Närsjukvården i östra Östergötland Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, samt Sinnescentrum har under ett antal år inte lyckats uppnå ekonomisk balans trots aktiva åtgärder för att minska kostnaderna. Landstingsdirektören gav därför under hösten 2012 respektive centrumchef i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av verksamheten kompletterat med en extern granskning. Förslag till beslut utifrån översynen behandlas i landstingsstyrelsen i maj varför effekterna inte är inarbetade i denna helårsbedömning. Hjärt- och medicincentrums helårsbedömning är 10 mkr sämre än budget och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård är 6 mkr sämre. Försämringen beror fullt ut på viten på grund av att inte tillgänglighetsmålen bedöms uppnås. Sinnescentrums helårsbedömning däremot är ett resultat som är 6 mkr bättre än budget. Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) avviker från budget med minus 10 mkr och avser att täcka detta med eget kapital. Anledningen till underskottet är bland annat öppnandet av en ny privat vårdcentral i Söderköping som innebär omställningskostnader. Patienttillströmningen har också ökat inom ett flertal kliniker såsom vuxenpsykiatriska kliniken och medicinkliniken. Målsättningen är att nå balans inför 2014 och NSÖ arbetar fortlöpande med handlingsplaner och åtgärdsförslag. NSÖ har även initierat en extern översyn av medicinkliniken. Trafiknämndens helårsbedömning är 12,8 mkr jämfört med ett nollresultat i budget. Förbättringen beror på att Östgötatrafiken har reviderat sin ersättning från landstinget i sin helårsbedömning. Anledningen till det är att intäkterna ökar, driftkostnaderna för östgötapendeln är lägre än planerat och att branschindex blev lägre än budgeterat. Ett urval av produktionsenheters resultat med markering av enheter med negativt resultat som avviker mot godkänd budget -12-31. Produktionsenhet Resultat för produktionsenheter Helårsbedömning mars Godkänd budget Trafiknämnden 12,8 0 Närsjukvården i centrala Östergötland 0,0 0,0 Närsjukvården i östra Östergötland -10,0 0,0 Närsjukvården i västra Östergötland 0,0 0,0 Närsjukvården i Finspång 0,0 0,0 Hjärt- och Medicincentrum -88,0-78,2 Barn- och kvinnocentrum 0,0 0,0 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -84,8-78,8 Sinnescentrum -24,0-30,0 Diagnostikcentrum 0,1 0,0 Summa sjukvård -206,7-187,0 Folktandvården 8,6 8,0 Naturbruksgymnasiet -1,0-2,0 Lunnevads folkhögskola 0,0 0,0 Övriga produktionsenheter -0,7-3,4 Produktionsenheternas resultat (inkl HSN/LS/TN) -187,0-184,4 Finansförvaltningen 407,0 404,4 Totalt resultat 220,0 220,0
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 13 För en komplett förteckning över samtliga produktionsenheters resultat och eget kapital se bilaga 5 i avsnittet fördjupade kommentarer. Sammanfattningsvis krävs inga ytterligare landstingsövergripande åtgärder, förutom de som beskrivs i det särskilda ärendet som rör resurstillskott till Hjärt och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, samt Sinnescentrum. För att de sjukvårdande produktionsenheterna sammanlagt ska uppnå resultatet i helårsbedömningen krävs dock en dämpning av kostnadsutvecklingen jämfört med utfallet under årets första månader. Landstingsdirektören kommer framöver att ha kontinuerlig uppföljning och dialog med samtliga produktionsenheter där delårsboksluten indikerar en avvikelse. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen Nettokostnadsökningen i helårsbedömningen är 6,6 procent efter justering för den jämförelsestörande posten AFA-ersättningen som betalades ut 2012. Det kan jämföras med ett landstingsindex, dvs en beräknad kostnadsökning på 2,7 procent. En nyckelindikator är lönekostnadsutvecklingen som enligt en övergripande helårsbedömning beräknas till 5,3 procent. I produktionsenheternas inrapporterade helårsbedömning är lönekostnadsökningen 5,0 procent. Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnadsutvecklingen jämfört med 2012 ökar med 2,1 procent. Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 2,7 procent. Avtalet avseende läkemedelsstatsbidraget för innevarande år är fortfarande inte klart och bedömningen bygger på preliminära bidrag för januari till och med mars. Ekonomi som inte belastar kommande generationer Det långsiktiga målvärdet för det finansiella nyckeltalet resultat i förhållande till nettokostnad är 2 procent. I helårsbedömningen bedöms nyckeltalet bli 2,1 procent, vilket är detsamma som årets målsättning. Därmed har både årets och det långsiktiga målvärdet uppnåtts Om förväntad värdeökning av landstingets placeringar exkluderas blir det finansiella nyckeltalet 0,3 procent. Landstingets långsiktiga mål på 0,5 procent har därmed inte uppfyllts. På grund av den låga räntenivån har ripsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden sänkts. Eftersom pensionsskulden ska betalas längre fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En låg ränta innebär en större skuld. Den räntesänkning som nu sker på 0,75 procentenheter innebär att pensionsskulden ökar med 1 032 mkr enligt en preliminär beräkning. Hänsyn har tagits till detta i helårsbedömningen. Precis som tidigare har förändringen reglerats direkt mot eget kapital utan att påverka årets resultat. Det innebär ett negativt resultat vid årets slut på 1 397 mkr. Enligt finansplanen för -2015 skulle landstinget ha ett positivt eget kapital 2015. Förändringen av ripsräntan innebär reviderade förutsättningar. Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Det strategiska målet Kostnadseffektiv verksamhet bedöms inte i denna delårsrapport utan värderas i landstingets årsredovisning. Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Det strategiska målet Kostnadseffektiv verksamhet bedöms inte i denna delårsrapport utan värderas i landstingets årsredovisning. Avsättningar för framtiden
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 Bilaga 14
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 Bilaga 1 Utfall nyckelindikatorer Processperspektivet Strategiskt mål - Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Mål-värde Utfall Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Processorienterat arbetssätt Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende - Handtvätt - Klädregler Antibiotikaförskrivning Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke Strategiskt mål - Effektiv hälso- och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. Andel strukna operationer inom ANOPverksamheter (samma dag) Beläggningsgrad totalt Beläggningsgrad - akutvårdsflödet Utlokaliserade patienter, antal vårddygn/månad Andel uteblivna mottagningsbesök Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år eller äldre Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning Andel patienter med vårdplan - äldre - personer med cancer 2010 Handtvätt 82% Klädregler 95% Okt 2009- sep 2010 351 recept per 1000 inv 2011 14,3% 2010 10,3% 2010 Länet 5,1% Riket 9,0% Handtvätt 87% Klädregler 97% I enlighet med nationellt mål 82% 96% minskat med 7 % första kvartalet Mål-uppfyllelse <10% 13% (prel) 15% Uppgift saknas 2011 4,8% <4,5% 4,9% Jan juli Riktvärde= 90% 2011 89% 96% Jan 2012 97% Juli 2012 100% 94% 101% 300 <100 244 dygn/mån dygn/månad Uppgift < 5% saknas Uppgift saknas Sep 2012 17% 15% 17% Uppgift Ska minska saknas Uppgift saknas Uppgift 50% saknas Uppgift saknas
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 Bilaga 1 Utfall nyckelindikatorer Medarbetarperspektivet Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård 2011 37 mkr 2010 39 mkr 30 mkr 14 mkr efter 3 månader Ekonomiperspektivet Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Balans mellan kostnader och intäkter i produktionsenheternas verksamhet Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Produktionsenheternas resultat (exkl. finans- och pensionsförvaltningen) Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat Landstingets totala lönekostnadsutveckling 2012-104 mkr 2011-106 mkr 2010-151 mkr 2012 6 mkr 2011 49 mkr 2010 11 mkr 2012 4,7% 2011 4,1% 2010 2,9% 2012-1,8% 2011 2,6% 2012 2,8 % 2011 3,4% 2012-0,4% 2011 2,9% 2010 4,8% Strategiskt mål - Ekonomi som inte belastar kommande generationer Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Avsättningar för framtiden Landstingets samlade resultat i förhållande till nettokostnad Landstingets egna kapital Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital 2012 2,7% 2011 2,7% 2010 4,9% 2012-585 mkr 2011-1 043 mkr 2010-368 mkr 2012 15 av 19 2011 15 av 19 2010 15 av 19 Helårsbedömning 03 >=0-187 mkr Mål-uppfyllelse >=0 0 <=2,7% 5,3% Allmänläkemedel <=2,0% 0,0% Övriga <=10,8% 6,7% Totalt 2,1% <=5,5% Helårsbedömning Mål-uppfyllelse 03 2,0% 2,1% Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Kostnadseffektivitet över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Läkemedelskostnadsutvecklingen Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Kostnad per DRG-poäng Andel köp från avtalsbundna leverantörer Färgsättning för måluppfyllse sker enligt: Tillfredställande resultat Inte helt tillfredställande resultat Otillfredställande resultat Uppgift saknas/ej möjligt att mäta 2012 48 281 kr 2011 43 217 kr 2010 44 871 kr Jan-aug 2012 78% -484 mkr Inkl pensionsskuldsförändring -1 397 mkr (-365 mkr) 16 av 19 15 av 19 Mål-uppfyllelse Ska inte öka 49 144 85% 93%
DELÅRSRAPPORT - helårsbedömning 03 Bilaga 2 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning - helårsbedömning inkl sammanställd redovisning med resultat Resultaträkning Helårsbedömning 03 Kassaflödesanalys Helårsbedömning 03 Verksamhetens intäkter 3 100 Tillförda medel Verksamhetens kostnader -13 165 Avskrivningar -570 Årets resultat 220 Verksamhetens nettokostnad -10 635 Just för av- och nedskrivningar 570 Just för gjorda avsättningar pensioner 1 279 Skatteintäkter 8 588 Just för övriga avsättningar -2 Generella statsbidrag 2 456 Just för ianspråktagna avsättningar Finansiella intäkter 196 Just för övriga ej likviditetspåverkande poster Finansiella kostnader -385 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 067 Resultat efter finansnetto 220 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -18 Ökning/minskning kortfristiga skulder -38 Extraordinära intäkter Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 011 Extraordinära kostnader Årets resultat 220 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -8 Noter Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 1) I sammanställd redovisning har koncernens bedömda omslutning lagts till Investering i materiella anläggningstillgångar -1 481 500 mkr inom verksamhetens kostnader och intäkter) men resultatet har inte Prel justering - anläggningstillgångar utifrån koncern påverkats. I resultat- och balansräkningen som finns i bilaga 1 i fördjupade Försäljning av materiella anläggningstillgångar 19 kommentarer finns även helårsbedömning för landstinget. Investering i finansiella anläggningstillgångar Endast landstingets investeringar har påverkat balansräkningen. Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 470 Justering har gjorts för förändrad ripsränta vid beräkning av pensionsskulden Det har inneburit att pensionsskulden ökat med 1 032 mkr och bokföring har FINANSIERINGSVERKSAMHETEN skett direkt mot eget kapital. Nyupptagna lån 10 Amortering av skuld Kommentar: Mer information finns i resp. produktionsenhets delårsrapport Ökning långfristiga fordringar 0 och i ärendet beskrivs avvikelser inom de landstinggemensamma posterna. Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 10 Justering eget kapital -1 032 Årets kassaflöde -481 Balansräkning Tillgångar Bokslut 2012 Helårsbedömning 03-12-31 Balansräkning Eget kapital, avsättningar och skulder Bokslut 2012 Helårsbedömning 03-12-31 Anläggningstillgångar Eget kapital Immateriell anläggningstillgångar 51 55 Balanserat eget kapital -914-422 Byggnader 2 899 3 631 Justering ingående eget kapital 225-1 032 Mark 67 67 Årets resultat 267 220 Pågående investeringar 252 250 Summa eget kapital -422-1 234 Inventarier 290 319 Datorutrustning 55 60 Avsättningar (endast finansfvt) Medicinteknisk apparatur 536 554 Pensionsskuld 10 678 11 957 Byggnadsinventarier 954 1 047 Övriga avsättningar 140 138 Bilar och andra transportmedel 281 300 Summa avsättningar 10 818 12 095 Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner 4 3 Konst 48 53 Långfristig skuld till LÖF 274 274 Investering i annans fastighet 6 6 Investeringsinkomster 19 29 Byggn.invent ej egen fastighet 2 8 Övriga långfristiga skulder (koncernföretagen) 366 366 Aktier, andelar, bostadsrätter 1 1 Långfristiga skulder 659 669 Långfristiga fordringar 29 21 Summa anläggningstillgångar 5 475 6 375 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 995 970 Omsättningstillgångar Personalens skatter,avg o löneavdrag 108 100 Förråd och lager 134 134 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 387 380 Kundfordringar 174 150 Upplupna kostn o förutbet intäkter 860 850 Övriga kortfristiga fordringar 398 400 Övriga kortfristiga skulder 38 50 Förutbet kostn o upplupna intäkter 560 600 Summa kortfristiga skulder 2 388 2 350 Kortfristiga placeringar 6 011 5 800 Kassa och bank 691 421 Summa skulder 13 865 15 114 Summa omsättningstillgångar 7 968 7 505 Summa eget kap, avsättn o skulder 13 443 13 880 Summa tillgångar 13 443 13 880
Delårsrapport Delårsbokslut januari mars
DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 1 Processperspek vet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso och sjukvård Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft Forskning och utveckling ska omsättas i verksamhetsutveckling I detta dokument bedöms delar av de två första strategiska målen, medan resten bedöms i helårsbedömningen eller i samband med årsredovisningen. U all Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet nås inte för följsamhet till klädregler eller för hygienreglerna. Aktuella värden i mars är 96 procent för klädreglerna och 82 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Produktiviteten i de sjukvårdande verksamheterna var något minskande under föregående år. Hittills i år fortsätter kostnaden per DRG-poäng att öka något (1,8 procent). Under senaste 36 månaderna har dock kostnaderna sjunkit med 0,9 procent. Vården av äldre mäts varje månad i vårdtid och återinläggningsfrekvensen för patienter över 65 år (Åldersgränsen är i år ändrad från tidigare 80 år). Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills under året har vårdtiden för åldersgruppen minskat med ca 1,5 procent och återinläggningarna har ökat med 0,9 procent jämfört med föregående år. Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen ökar medan läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar. Antalet läkarbesök vi akutmottagningarna fortsätter dock att öka. 2011 mars 2012 mars mars Procentuell förändring /2012 Slutenvårdstillfällen 18 717 19 041 19 204 0,9% Läkarbesök 281 729 286 128 273 769 4,3% Varav på akutmottagning 24 739 26 125 27 455 5,1% Övriga öppenvårdsbesök 504 804 529 462 495 763 6,4% Från och med baseras väntetidsuppföljning på faktiska väntetider och det saknas i dagsläget jämförande statistik. De faktiska väntetiderna redovisas med en månads fördröjning och avser i denna delårsrapport februari. Målvärdet för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök inom 60 dagar. I februari kom 80 procent på besök inom 60 dagar. 1 351 patienter hade väntat längre. Målvärdet för tillgängligheten till behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök inom 60 dagar. I februari kom 71 procent på besök inom 60 dagar. 988 patienter hade väntat längre.
DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 2
DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 3 Medarbetarperspek vet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i medarbetarperspektivet: Ett aktivt medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Den totala sjukfrånvaron uppgick i redovisad månad till 5,2 procent. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. U all Verksamheternas arbete för att säkra kompetensförsörjningen fortsätter. I mars var antalet anställda omräknat i heltidsmått 11 740. Det innebär att antalet anställda fortsätter att öka. Jämfört med bokslut 2012 är ökningen 178 personer omräknat i heltidsmått. Jämfört med motsvarande period föregående år är ökningen 299 personer i heltidsmått. I lands ngets löpande uppföljning hämtas sjukfrånvaro direkt ur personalsystemen, vilket skapar jämförbarhet mellan enheter och över d. I årsredovisningen redovisas sjukfrånvaro enligt lagstadgad metod för just årsredovisningar. Sjukfrånvaron 2011 enligt denna metod var 4,2 procent.
DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 4
DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 5 Ekonomiperspek vet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Kostnadseffektiv verksamhet Landstingets totala resultat till och med mars är 280 mkr. Finansplanens helårsresultat ligger på 220 mkr. Resultatet varierar dock mellan månaderna. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till mars (03) jämfört med budget, mkr DÅ03 DÅ03 2012 Godkänd budget Produktionsenheternas resultat (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) är minus 4 mkr, varav sjukvården står för minus 83 mkr. Det är en försämring jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatet av de landstingsgemensamma intäkterna och kostnaderna är högre än föregående år, men det budgeterade helårsbeloppet är också betydligt högre. Bokslut 2012 Nämnd/styrelse 53 48 0 12 Hälso och sjukvårdsnämnden 53 46 0 6 Landstingsstyrelsen 0 1 0 2 Trafiknämnden 0 1 0 4 Verksamheten 57 27 184 116 PE sjukvård 83 50 187 146 PE övriga 26 23 3 30 PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) 4 21 184 104 Landstingsgemensamma intäkter/kostnader 284 143 404 372 (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat 280 164 220 268 Samtliga produktionsenheters resultat presenteras i bilaga 5 där också jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Resultaten för de sjukvårdande verksamheterna och några utvalda produktionsenheter redovisas i tabellen. Resultat för utvalda produktionsenheter under januari till mars, mkr. Resultat för produktionsenheter, mkr Produktionsenhet Resultat Resultat Den ekonomiska utvecklingen under årets första månader är oroväckande. Nettokostnaderna ökar med 5,3 procent. Med anledning av de svaga resultaten har biträdande landstingsdirektören/ekonomidirekören haft en särskild avstämning med de sjukvårdande produktionsenheterna. Samtliga produktionsenheter bedömer att den negativa resultatutvecklingen till och med februari är orsakad av särskilda omständigheter som inte innebär en försämring av ekonomin på helårsbasis. Enheternas nuvarande bedömning är därför att de kommer att uppnå godkänd budgetnivå. De landstingsgemensamma posterna svarar för 284 mkr av resultatet och det budgeterade årsresultatet är 404 mkr. Avkastning på de finansiella tillgångarna och skatteprognosen i februari bidrar till en positiv avvikelse mot budget. Lands ngsgemensamma poster, mkr jan mars jan mars 2012 Hälso och sjukvårdsnämnden 53,3 45,8 Närsjukvården i centrala Östergötland 6,0 0,4 Närsjukvården i östra Östergötland 7,4 1,8 Närsjukvården i västra Östergötland 3,1 5,2 Närsjukvården i Finspång 0,1 0,5 Hjärt och medicincentrum 17,3 12,2 Barn och kvinnocentrum 2,4 2,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 35,3 23,7 Sinnescentrum 14,3 6,3 Diagnostikcentrum 2,9 2,2 Summa sjukvård 82,8 49,9 Folktandvården 14,2 15,1 Övriga produktionsenheter 11,6 9,8 Samtliga produktionsenheter 3,7 20,8 Landstingsgemensamma poster Utfall jan mars (DÅ03) Finansplan Differens DÅ 03 /finansplan/ 12*3 Finansiellt netto 128 185 82 Pensionskostnader inkl löneskatt 95 434 14 Skatt och generella statsbidrag 2 781 11 019 26 Övrigt (utbetalt lt bidrag, fastighetskostnader, periodiseringar mm) 2 530 10 366 62 Totalt resultat/avvikelse 284 404 184
Delårsrapport Fördjupade kommentarer Utfall januari mars
Innehållsförteckning Processperspektivet 1 Observationsstudier för hygienriktlinjer 1 Produktivitet 1 Vård av äldre 1 Produktion 1 Tillgänglighet 1 Medarbetarperspektivet 23 Antal anställda 3 Sjukfrånvaro 3 Ekonomiperspektivet 5 Ekonomi som ger handlingsfrihet 5 Ekonomi som inte belastar kommande 7 generationer Särskilda poster inom gemensamma 7 kostnader och intäkter
DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - mars 4
DELÅRSRAPPORT - fördjupade kommentarer januari - mars 1 Processperspektivet Observationsstudier för hygienriktlinjer Varje månad görs drygt 3 000 observationer i verksamheten (i mars cirka 2 900). Dessa observationer ligger till grund för sammanställda resultat. Målet för efterlevnaden av klädregler är 97 procent. Den samlade sjukvården når i aktuell månad nästan målet, med 96 procent i utfall. Fem av nio landstingsenheter och Aleris AB når målet för efterlevnaden av klädreglerna. Det är viktigt att notera att det sedan 2010 är mycket små förändringar mellan olika månader. För efterlevnaden av hygienregler är målet 87 procent. Resultaten i denna indikator är i aktuell månad 82 procent för den samlade sjukvården. Tre av nio landstingsenheter samt Aleris AB når målet. Även för detta nyckeltal har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna förändrats i liten omfattning. Produktivitet Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med bokslut 2012 har produktiviteten minskat i aktuell månad (1,8 procent). Kostnaden per DRG-poäng ökar för samtliga enheter. Sett över 36 månader har kostnaden minskat med 0,9 procent, dvs en ökad produktivitet. 2012 Mars Procentuell Kostnad per DRG-poäng (Rullande Bokslut förändring medelvärden) /2012 Närsjukvården i Finspång 41 401 41 686 0,7% Närsjukvården i centrala 44 851 45 821 2,2% Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland 40 835 41 198 0,9% Närsjukvården i västra 47 395 47 653 0,5% Östergötland Hjärt- och medicincentrum 54 703 56 644 3,5% Barn- o kvinnocentrum i Österg 39 354 40 332 2,5% Centrum för kirurgi, ortopedi och 48 080 49 134 2,2% cancervård Sinnescentrum 69 908 70 577 1,0% Totalt 48 271 49 144 1,8% Vård av äldre Målsättningen är att både vårdtiden och återinläggningarna inom 30 dagar för patienter över 65 år ska minska. Hittills under året har vårdtiden minskat med 1,5 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har återinläggningarna ökat med cirka 0,9 procentenheter. Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre Produktion Produktionen fortsätter att öka 2012 för slutenvårdstillfällen och läkarbesök vi akutmottagningarna medan besöken både hos läkare och övriga vårdgivare har minskat under årets första månader. Tre månader är för kort tid att dra slutsatser om detta är en bestående minskning eller inte. Utvecklingen kommer följas under året. Tillgänglighet Jan-mars 2012 Jan-mars Närsjukvården i Finspång 27,3% 22,0% Närsjukvård i centrala Österg 14,9% 16,5% Närsjukvård i östra Österg 18,4% 21,1% Närsjukvård i västra Österg 20,0% 17,6% Hjärt- och medicincentrum 15,3% 17,8% Barn- o kvinnocentrum 10,0% 13,4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 17,1% 16,4% Sinnescentrum 10,5% 10,1% Landstingstotal 16,2% 17,1% Från och med har redovisningen av tillgänglighet ändrats till att avse faktiska väntetider, dvs hur länge hade de som varit på besök eller behandling väntat. Detta följer det nationella kriterierna för kömiljarden. I och med att detta är ett nytt sätt att redovisa saknas jämförande historik. Dessutom kommer denna redovisning att ske med en månads fördröjning för att säkra data. I mars redovisas alltså uppgifter för februari.