Delårsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Transkript

1

2 05-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari juni Datum: Diarienummer: HSN

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet... 5 Ekonomiperspektivet... 9 Bilagor 1. Tillgänglighet medborgarperspektivet 2. Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 3. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN Kostnadsutveckling läkemedel 5. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 1

4 Medborgare Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Tillgängligheten för besök under juni är 85 % vilket är ungefär samma nivå som motsvarande månad föregående år. Tillgänglighet till behandling ligger något högre än föregående år och uppgår nu till 88 %. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2015 klarade 20 av 43 vårdcentraler (47 %) tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något förbättrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med sämst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 68 %. Tillgänglighet akutmottagningar Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet för läkarbedömning inom en timma förbättrades något under våren men målen uppnåddes ändå inte i juni. Sammantaget fick 52 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 69 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. 1

5 Ekonomi Ackumulerat månadsresultat Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 115 miljoner kronor i delårsbokslutet efter juni. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och ambulanssjukvård/ sjukresor redovisar störst överskott. Överskottet beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade. Helårsbedömingen efter april visar på ett nollresultat. 2

6 Medborgarperspektivet Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer månatligen. Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. I bilaga 1 och 2 finns fler tillgänglighetsuppgifter. Nedan visas tillgängligheten per centrum i förhållande till varje centrums individuella målvärden i överenskommelsen med HSN. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. Samtliga målvärden finns presenterade i bilaga 3. På grund av tekniska problem efter införandet av en ny remissmodul i datajournalsystemet saknas uppgifter för oktober och november Andel som varit på besök inom 60 dagar (faktiska väntetider) Andel som fått behandling inom 60 dagar (faktiska väntetider) Regionens sammantagna målvärde för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för behandlingar är 80 procent. I juni fick 88 procent av patienterna i regionens verksamheter och hos 3

7 de privata aktörerna sitt första besök inom 60 dagar patienter väntade längre. Under samma period fick 88 procent av patienterna behandling inom 60 dagar och 326 patienter väntade längre. Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar. 4

8 Processperspektivet Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Denna är relevant att följa även ur ett beställarperspektiv. Detta strategiska mål följs i delårsrapporterna 04 och 08. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I juni nås målet för följsamhet till klädregler, men inte målet för hygienregler. Aktuella resultat i juni är 97 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. Målet 2015 är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamhet till hygienriktlinjer juni 2015 Effektiv hälso- och sjukvård För en effektiv hälso- och sjukvård finns sex kritiska framgångfaktorer: Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Optimal beläggning av vårdplatser Få uteblivna mottagningsbesök Färre återinläggningar Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Samtliga dessa framgångsfaktorer följs upp i regionstyrelsens delårsrapporter 04 och 08 samt årsredovisning. Att beläggningen av vårdplatser är optimal och att antalet återinläggningar minskar är intressant utifrån ett beställarperspektiv. 5

9 Optimal beläggning av vårdplatser För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts beläggningsgraden totalt och för akutvårdsflödet, samt antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Den ljusblå linjen i nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US. Utlokaliseringarna har ökat mycket kraftigt under Den ökande trenden bröts dock månadskiftet mars/april och utlokaliseringarna har därefter minskat. I maj utlokaliserades 307 vårddygn totalt på US och ViN. Utfallet är nästan tre gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar har succesivt minskat under 2015 och utgör under juni endast 3 procent av det totala antalet utlokaliserade vårddygn. Vårddygn utlokaliserade patienter 6

10 Nedanstående bild visar beläggningsgrad för alla sjukhus totalt samt för akutvårdsflödet. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus når inte målet på 90 procent. Beläggningsgrad 7

11 Färre återinläggningar För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Målet är att återinläggningarna inte ska uppgå till mer än 15 procent av det totala antalet vårdtillfällen för patienter över 65 år. Det första halvåret 2015 utgör återinläggningarna 16 procent av alla vårdtillfällen. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend men varierar mellan ca vårddagar. I maj var antalet vårdagar för gruppen dagar. Vårdproduktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i såväl antal slutenvårdstillfällen som övriga öppenvårdsbesök minskar samtidigt som läkarbesöken ökar jämfört med motsvarande period Vårdproduktion slutenvårdstillfällen, läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök, ackumulerade värden. 8

12 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Region Östergötlands totala resultat till och med juni är 291 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en positiv utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 166 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror även på en engångsutbetalning av statsbidraget för läkemedel, motsvarande 35 miljoner kronor, som kompensation för högre kostnader under Utfall jan-jun 2015 Utfall jan-jun 2014 Helårsbedömning Godkänd budget 2015 Bokslut 2014 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 1) Regionutvecklingsnämnden 1) Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 1) Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat ) Resultat för RS, RUN och TSN avser den verksamhet som bedrevs inom RS och TN Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 173 miljon kronor. Det är 59 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter första halvåret är underskottet 307 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor sämre än föregående år. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. 9

13 I hälso- och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter juni 2015 redovisas ett positivt resultat på 115 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, utomlänsvård och ambulanssjukvård/sjukresor redovisar störst överskott. Överskottet beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu ej är mätta och utbetalade samt att utfallet för den köpta utomlänsvården ligger under den periodiserade budgeten. Helårsbedömningen, baserad på delårsbokslut efter april visar på ett nollresultat i bokslutet. Tabellen nedan visar hälso- och sjukvårdsnämndens avvikelse per område jämfört med budget. Därefter presenteras områdena under egna rubriker. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 613 miljoner kr för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 16 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader och det är en ökning jämfört med förra året beroende på nya uppdrag som tillkommit inför 2015, som exempelvis endovaskulär jourlinje och Skandionkliniken. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ungefär 2 miljoner kr under den budgeterade nivån. Närsjukvård Jan-jun 2015 Jan-jun 2014 Helårsbedömning Bokslut 2014 Område Regionsjukvård 2,3-1,1 1,4-2,3 Närsjukvård 11,7 17,5 0,0 25,8 Länssjukvård 21,4 19,5 21,0 20,0 Utomlänsvård 21,0-0,1 0,0-2,9 Privata vårdgivare 10,1 10,0 10,0 11,9 Tandvård 8,0 6,0 5,0 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 13,4 5,5 13,0 16,0 Smittskyddsverksamhet 6,0-1,5-2,0-18,7 Solidariskt finansierade läkemedel 10,3 3,8 0,0-0,5 Övrigt 10,5-0,3-48,4-43,8 Totalt Resultat 114,7 59,3 0,0 19,8 Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för 2015 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 172 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med cirka 12 miljoner kr. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sina utlovade mål för vård i rimlig tid dras vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har 10

14 väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under 2015 är 25 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med juni har Närsjukvården i centrala Östergötland betalat kr i vite och Närsjukvården i östra Östergötland har betalat kr i vite. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2015, endast 114 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med cirka 21 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under 2015 är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med juni har Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård betalat kr, Hjärt- och medicincentrum kr och Sinnescentrum kr i vite. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 228 miljoner kr för Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger cirka 21 miljoner kr under de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med juni har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period 2014 är kostnaderna för utomlänsvård 2015 cirka 13 miljoner kr lägre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 10 miljoner kronor inför Det finns en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari. Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela Region Östergötland. Endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss remitterad vård och vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kronor Jan-jun 2015 Jan-jun 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Område Oplanerad utomlänsvård och primärvård Läkemedel förskrivna utomläns Remitterad specialistvård utomläns Valfrihetsremiss Vård enligt vårdgarantin EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) Summa utomlänsvård

15 Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 445 miljoner kr för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 10 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden, vilket är 6/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 3 miljoner kr lägre. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 275 miljoner kr för Utfallet för tandvården för perioden är 130 miljoner kr, vilket är cirka 8 miljoner kr under den budgeterade nivån. Överskottet förväntas inte bestå i bokslutet. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 250 miljoner kr för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 13 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med juni. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2015 cirka 4 miljoner kronor lägre. Administrationen av sjukresorna flyttades över till AB Östgötatrafiken från och med 1 september 2014 och det verkar som att kostnaderna ligger på en lägre nivå än tidigare. Detta kommer att följas upp under året. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 115 miljoner kr för 2015 och det är en utökning med 45 miljoner kronor för ökade kostnader för de nya, dyra läkemedlen mot hepatit C (varav 35 miljoner kronor är utökat statsbidrag). Budgetmedel motsvarande 36 miljoner kronor har också flyttats över från solidariskt finansierade läkemedel för en ändrad hantering av läkemedel mot HIV. Från och med 2015 redovisas även dessa under smittskyddsläkemedel. Kostnaderna ligger cirka 6 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden januari till och med juni. Inom detta område ökade kostnaderna markant under sista halvåret 2014 och förväntas fortsätta ligga på denna höga nivå. Det finns risk för ett stort underskott inom detta område men regionen kommer att få ersättning motsvarande 70 procent av den beräknade kostnaden. Dessa medel finns i överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. där det utöver ordinarie bidrag även utgår en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 111 miljoner kr för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger cirka 10 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden och det är framför allt kostnaderna för läkemedel mot blödarsjuka som minskar. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna 2015 för smittskyddsläkemedel ca 16 miljoner kr högre och för de solidariskt finansierade läkemedlen ca 2 miljoner kr lägre. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, cirka 10 procent. Utfallet till och med juni visar en kostnadsökning med 6,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 4,7 procent. Kostnadsökningen är i paritet med den bedömning som gjordes efter april månad. Merparten av kostnadsökningen förklaras av att allt fler patienter får de nya preparat som revolutionerat behandlingen av hepatit C. Nya läkemedel i kombination med ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården, bidrar också till kostnadsökningen. De mest kostnadskrävande områdena under den senaste 12-månadersperioden är inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 346 miljoner kr och inom nervsystemet 269 miljoner kr. 12

16 Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 115 miljoner kr och kostnaderna ligger cirka 10 miljoner kr under budgeterad nivå. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för bidrag till organisationer, kostnader för asylsjukvård samt utbetalningar av engångskaraktär m.m. 13

17 Bilaga 1 Medborgarperspektivet 1

18 Bilaga 1 2

19 Bilaga 1 3

20 Bilaga 2 Medborgarperspektivet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

21 Bilaga 3 Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN

22 Bilaga 4 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom juni 2015 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom juni 2015 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom juni 2015 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång 2,1% 15,5% 2,7% Närsjukvården i centrala Östergötland 2,6% -4,4% 1,4% Närsjukvården i östra Östergötland 1,2% 12,7% 3,2% Närsjukvården i västra Östergötland 1,0% -7,5% -0,1% Hjärt- och medicincentrum 5,1% 6,1% 5,6% Barn- och kvinnocentrum 8,0% -4,9% 2,3% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 16,8% 9,8% 11,8% Sinnescentrum 8,1% 7,0% 7,2% 1

23 Bilaga 5 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting/regioner redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer en tabell på landstingets kostnader under januari till och med juni 2015 samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet 2013 och Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Tabellen nedan visar hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader aktuell period fördelat på sjukdomsgrupper: Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel jan-jun jan-jun jan-dec jan-dec , % 2014, % 2013, % 1 Infektioner 87 1,7% 1,7% 1,9% 2 Tumörer 340 6,8% 6,6% 7,0% 3 Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar 34 0,7% 0,8% 0,7% 4 Endokrina sjukdomar 154 3,1% 3,2% 2,9% 5 Psykiska sjukdomar ,1% 10,2% 10,3% 6 Nervsystemssjukdomar 169 3,4% 3,3% 3,2% 7 Sjukdomar i ögat 73 1,5% 1,6% 1,6% 8 Sjukdomar i örat 55 1,1% 1,2% 1,0% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar ,1% 10,6% 10,6% 10 Andningsorgansjukdomar 280 5,6% 5,1% 5,1% 11 Sjukdomar i matsmältningsorganen 371 7,5% 7,5% 7,3% 12 Hudsjukdomar 101 2,0% 2,1% 2,1% 13 Muskeloskeletala sjukdomar 376 7,6% 7,9% 8,4% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 176 3,5% 3,3% 3,5% 15 Graviditet och förlossningar 75 1,5% 1,6% 2,0% 16 Perinatala tillstånd 49 1,0% 0,9% 1,0% 17 Medfödda missbildningar 28 0,6% 0,6% 0,6% 18 Symtom och sjukdomstillstånd 371 7,5% 7,4% 7,6% 19 Skador och förgiftningar 357 7,2% 7,3% 7,4% 21 Faktorer av hälsobetydelse 466 9,4% 10,0% 8,7% Ej registrerat 359 7,2% 7,0% 7,0% Summa, mkr ,0% 100% 100% Efter juni befinner sig gruppen Ej registrerad diagnos på sjunde plats vilket är något bättre än delårsbokslut efter april, förhoppningen är dock att kvaliteten kommer att förbättras ytterligare under året. Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsgruppen och därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är schizofreni, depression och neuropsykiatriska diagnoser samt högt blodtryck, förmaksflimmer. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. På femte och sjätte 1

24 Bilaga 5 plats finns Sjukdomar i matsmältningsorganen och Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på fjärde och åttonde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. 2