INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Föredragningslista för landstingsstyrelsen onsdagen den 24 september Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Linköping. Gruppmöten: (M), (VL), (C), (KD), (FP): Sessionssalen (S), (V), (MP): Västra Informationer Lunch Gruppmöten Beslutsärenden Fika UPPROP Val för protokollsjustering. 2. INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE Ärenden som bereds inför landstingsfullmäktige 1:1 Revidering av bolagsordning för TvNo Textilservice AB LiÖ Susan Ols 1:2 Regionstyrelsens och regionfullmäktiges sammanträdestider för år 2015 LiÖ Ärenden från ledningsstaben 3:1 Delårsrapport 07 år LiÖ :2 Rapport från landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor Uppdrag Digitala Agenda för Östergötland. LiÖ Håkan Nilsson och Magnus Hansson 3:3 Remiss: Assisterad befruktning ensamstående kvinnor. LiÖ Maria Funk

2 3:4 Årsredovisningar för landstingets anknutna stiftelser LiÖ Susan Ols 3:5 Kompetensförsörjningssatsning inom primärvården LiÖ Mats Uddin Landstingsstyrelsen 4.1 Delegationsbeslut (B-ärenden) och skrivelser för kännedom (C-ärenden). 3. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN OCH LD INFORMATIONER LS fokusområden Tillämpningen av landstingets kompetensförsörjningsmodell i verksamheten Mats Uddin 5. UPPFÖLJNING AV PERSPEKTIV Process Barbro Naroskyin Återkoppling av revisionsrapport Arbetsmiljöarbetet - inriktning mot hot och våld i primärvården Verksamheten under sommaren 2014 Medarbetare Mats Uddin Ekonomi Mikael Borin 6. BESLUTSÄRENDEN Ärende 1:1 4:1 enligt ovan. 2

3 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Susan Ols LiÖ Landstingsstyrelsen Revidering av bolagsordning för TvNo Textilservice AB Bakgrund En ändring i kommunallagen angående kommunala bolag har trätt i kraft, innebärande bland annat att kommunala principer ska säkerställas genom att finnas uttryckta i bolagsordningen. Verksamheten i ett landstingsägt bolag ska gå ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt länets medborgare. För att säkerställa de kommunala principerna ska i bolagsordningen finnas: - det kommunala ändamålet (vad verksamheten syftar till att åstadkomma) - de kommunala principer som utgör ram för verksamheten - fullmäktiges möjlighet att ta ställning innan viktigare beslut fattas. Av TvNos bolagsordning framgår fullmäktiges rätt att ta ställning. Bolagsordningen bör kompletteras med uppgift om det kommunala ändamålet samt att verksamheten drivs enligt lokaliseringsprincipen. Lokaliseringsprincipen innebär att verksamheten ska rikta sig till det egna geografiska området. TvNo Textilservice AB ägs av Landstinget i Östergötland tillsammans med Landstinget i Jönköpings län och Norrköpings kommun, som också ska ta ställning till justeringen innan den tas till bolagets stämma. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t godkänna att föreliggande bolagsordning för TvNo Textilservice AB ska gälla från det att bolagsordningen har fastställts vid bolagsstämma för bolaget.

4

5 BOLAGSORDNING 1 Bolagets firma är TvNo Textilservice Aktiebolag. 2 Styrelsen ska ha sitt säte i Norrköpings kommun, Östergötlands län. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva tvätteri- och textiluthyrningsverksamhet. Verksamheten ska tillgodose behovet av rent tvättgods huvudsakligen för offentligfinansierad verksamhet i Östergötland och Jönköpings län. Verksamheten drivs i enlighet med lokaliseringsprincipen. 4 Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Frågan om allmänna handlingars utlämnande avgörs av verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att lämna ut handling ska på sökandens begäran prövas av styrelsen. 5 Bolaget ska bereda fullmäktige hos respektive delägare möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamhet som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Aktierna ska lyda på 100 kronor. 8 Styrelsen ska bestå av sex ledamöter och sex personliga suppleanter. Jönköpings och Östergötlands läns landsting utser vardera tre ledamöter och tre suppleanter. Ledamot och suppleant utses på 4 år och gäller fr o m ordinarie bolagsstämma t o m ordinarie bolagsstämma. Styrelsen utser en ordförande och en vice ordförande. Styrelsens ordförande eller vid förfall för denne dess vice ordförande öppnar bolagsstämma och leder förhandlingarna till dess ordförande vid stämman valts.

6 9 Bolaget ska ha minst en av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. Jönköpings och Östergötlands läns landsting utser dessutom för en tid om 4 år vardera en lekmannarevisor och ersättare för denne. 10 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom rekommenderat brev tidigast fyra och senast tre veckor före stämman. 11 På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden förekomma 1 Val av ordföranden vid stämman 2 Upprättande och godkännande av röstlängd 3 Godkännande av styrelsens förslag till dagordning 4 Val av justeringsmän 5 Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad 6 Framläggande av förvaltningsberättelse med balansräkning samt resultaträkning 7 Framläggande av revisionsberättelse 8 Beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning 9 Beslut om dispositioner av vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 10 Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 11 Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna 12 Val av a) styrelse b) revisorer 13 Övriga frågor vilka i behörig ordning hänskjutits till bolagsstämman 12 Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderåret.

7

8 Sammanträdesdagar 2015 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Regionfullmäktige Regionstyrelsen RS presidium Hälso- och sjukvårdsnämnden 27 3, HSN presidium Trafik och samhällsplaneringsnämnden Regionutvecklingsnämnden , , , , 28 2 Patientnämnden Regionsjukvårdsnämnden Regionens samverkansgrupp , ,27 1

9

10

11 Delårsrapport 2014 LS Januari - juli

12

13 DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - juli Sammanfattning Process Medarbetare Ekonomi Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I juli kom 83 procent på besök inom 60 dagar. 830 patienter hade väntat längre. I juli fick 84 procent behandling inom 60 dagar. 204 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Se även bilaga 2. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2014 klarade i snitt 56 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en sjunkande trend. 24 av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer under första kvartalet I bilden visas även den vårdcentral som hade lägst tillgänglighet respektive kvartal. Tillgänglighet akutmottagningar Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet nås inte men trenden är ökande för båda, kraftigast för tillgängligheten att få läkarbesök inom en timma. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen och läkarbesök ökar något medan övriga öppenvårdsbesök minskar relativt kraftigt i jämförelse med samma period föregående år. Även läkarbesök vid akutmottagningarna minskar i jämförelse med föregående år, vilket avviker från trenden de senaste fyra åren. DRG-vikten, vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år till skillnad från en nedåtgående eller utplanande trend det senaste året. Antal anställda i heltidsmått I juli var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har minskat med 40 heltidstjänster sedan årsskiftet. Köp från bemanningsföretag har ökat med 25 % jämfört med samma period föregående år. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år (efter att hänsyn har tagits till överföring av hemsjukvården till kommunerna). Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen för hög i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Ökade kostnader för köp från bemanningsföretag tillkommer också, vilket är oroande. 100% 0% Q ,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 9% % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ack 2014 juli besök behandling mål liö "kömiljard" Total Index 2012: 2,5% uppräkning Index 2013: 2,7% uppräkning Index 2014: 2,75% uppräkning Mål Lämnat akuten inom 4 timmar Läkarbesök inom 1 timma Ack 2013 juli tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,7% DRG-vikt ,3% Vårdtid (dagar) ,1% Medelvårdtid 4,6 4,4 4,3% Läkarbesök ,1% -varav akutmottagning ,9% Övriga öppenvårdsbesök ,7% Utveckling sedan Förändrin g förra månaden

14 Ekonomi DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - juli Sammanfattning Produktivitet - kostnad per DRG-poäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom landstinget har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Trenden fortsätter under 2013 och 2014, men med avtagande effekt., dvs under de senaste 10 månaderna har minskningen planat ut LiÖ:s samlade resultat Landstingets samlade resultat till och med juli är 723 mkr. Resultatet beror främst på den positiva utvecklingen på den finansiella marknaden, och att reserverade medel för ökade pensionskostnader inte kommer att användas. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 121 mkr efter juli. Resultatet är en försämring med 69 mkr i jämförelse med föregående år. Produktionsenheternas helårsbedömning efter april är minus 120 mkr, jämfört med godkänd budget på minus 22 mkr. Enheternas bedömning än betydligt mer positiv än vad den matematiskt beräknade trenden visar Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 03 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad årsresultat Helårsbedömning 03 på Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec -250

15 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 1 Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning för att nå det strategiska målet värderas flera tillgänglighets och hygienindikatorer månatligen. Sammanfattningen visar tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen de senaste fyra månaderna. Alla besök Alla behandlingar Juli Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som varit på besök inom 60 dagar De senaste fyra månaderna Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som fått behandling inom 60 dagar De senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 0 100% Närsjukvården i centrala Östergötland 15 88% Närsjukvården i östra Östergötland 12 91% Närsjukvården i västra Östergötland 7 95% Hjärt- och medicincentrum % 27 85% Barn- och kvinnocentrum 24 97% 7 96% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård % 22 89% Sinnescentrum % % Totalt % % Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I juli kom 83 procent på besök inom 60 dagar. 830 patienter hade väntat längre. I juli fick 84 procent behandling inom 60 dagar. 204 patienter hade väntat längre. Skillnaden mellan siffrorna i ovanstående tabell och nedanstående diagram utgörs av privata aktörer. Kömiljardens minimigräns för ekonomisk ersättning är att minst 70 procent av patienter har tagits emot inom 60 dagar. (I bilaga 2 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % % 67% 74% 86% 84% 88% % % 91% 87% 82% 84% 83%

16 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 2 Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % % 59% 62% 78% 75% 79% 69% 70% 81% 80% 81% 84% 84% Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar enligt kömiljardens beräkningsmodell Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I juli nås målet för följsamhet till klädregler men inte för följsamhet till hygienregler. Aktuella värden i juli är 98 procent för klädreglerna och 86 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Kläder Senaste fyra månaderna Hygien Senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 98% 89% Närsjukvård i centrala Östergötland 95% 77% Närsjukvård i östra Östergötland 98% 67% Närsjukvård i västra Östergötland 100% 97% Hjärt- och medicincentrum 95% 92% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 99% 94% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 99% 78% Sinnescentrum 98% 78% Diagnostikcentrum 99% 93% Totalt 98% 86% * visar förhållandet mellan utfallen de fyra senaste månaderna

17 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 3 Effektiv hälso- och sjukvård För en effektiv hälso och sjukvård har valts tre kritiska framgångfaktorer: 1) Processorienterat arbetssätt 2) Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. 3) God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. För processorienterat arbetssätt finns idag inga månatliga mätningar gjorda. Sammanfattningen visar att, i jämförelse med samma period föregående år, minskar övriga öppenvårdsbesök, men att övriga produktionsmått ökar inklusive DRG-vikt och medelvårdtid. Läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar inom primärvård och hos privata vårdgivare, men ökar inom den specialiserade vården (se bilaga 3). För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts beläggningsgraden totalt och för akutvårdsflödet och antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Nedanstående bild visar beläggningsgrad för akutvårdsflödet. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus ligger något lägre (se blåprickig linje) än för akutvårdsflödet, men når inte målet på 90 %. 110% Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad

18 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 4 Nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US (övriga sjukhus utlokaliserar inte alls eller i ytterst liten utsträckning). På US motsvarar utlokaliseringen cirka 0,1-0,2 % av den totala vårdtiden.. Beläggningskurvorna för 2012 har liknande fluktuationer som Antal utlokaliserade patienter ligger fortfarande på en för hög nivå i förhållande till riktvärdet på 100 vårddygn. Utlokaliseringen har ökat under juni och juli, vilket inte är oväntat eftersom antal vårdplatser minskas under sommarperioden Vårddygn utlokaliserade patienter alla sjukhus US Mål För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 65 år och hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills i år (t o m juli) har vårdtiden för denna åldersgrupp ökat med 2,3 % i jämförelse med samma period förra året och återinläggningarna har minskat med 1,4 procent jämfört med föregående år men ligger på 16 %, vilket är 1 procentenhet högre än riktvärdet.

19 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 5 Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I juli var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda minskat med 40 heltidstjänster. Om tjänster som övergick till kommunen i samband med att hemsjukvårdsreformen räknas bort så har det skett en reell ökning med 71 heltidstjänster sedan årsskiftet. Framgångsfaktorn strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning mäts genom indikatorn Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård. Verksamheterna har fortsatta problem med vakanser vilket gör att anlitande av bemanningsföretag ökar jämfört med tidigare år. Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 25 procent, vilket motsvarar 9,2 mkr, jämfört med samma period förra året. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: Anställda i heltidsmått Juli 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändring mot bokslut Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Social/terapeutisk personal Medicinsk/teknisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings-/kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Utveckling sedan 2011 Totalt Den totala sjukfrånvaron uppgick i redovisad månad (juni) till 3,7 procent vilket är en ökning med 0,18 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro.

20 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 6

21 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 7 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Landstingets totala resultat till och med juli är 723 mkr. Nedan visas landstingets resultat på en övergripande nivå. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till juli jämfört med budget, mkr Jan-juli 2014 Jan-juli 2013 Godkänd budget 2014 HB Bokslut 2013 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Verksamhetens samlade resultat (dvs samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) från årets början till och med juli är 73 mkr. Det är i nivå med motsvarande period föregående år. Sjukvården svarar dock för en försämring med 69 mkr men samtidigt visar Trafiknämnden en förbättring på 71 mkr. Förbättringen beror på att Östgötatrafiken har lägre kostnader än beräknat. Samtliga produktionsenheters resultat, budget och eget kapital presenteras i bilaga 5. Obalans inom sjukvården De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 121 mkr efter juli. Resultatet är 59 mkr sämre i jämförelsen med föregående år. Godkänd helårsbedömning baserat på mars är minus 102 mkr, vilket ska jämföras med godkänd budget på minus 22 mkr. De produktionsenheter som visar en svag ekonomisk utveckling lämnar månadsvis rapporter om hur de bedömer den ekonomiska utvecklingen och vilka insatser som genomförs/planeras. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) och Sinnescentrum (SC) och har aviserat att deras helårsresultat ser ut att bli sämre än godkänd helårsbedömning.

22 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 8 CKOC redovisar ett resultat till och med juli på minus 48 mkr. Underskottet förklaras av hög patienttillströmning inom framförallt kirurgi och cancervård. Produktionen har varit fortsatt hög även under sommarmånaderna. Den godkända helårsbedömningen på minus 48 mkr bedöms bli mellan mkr sämre. Insatser genomförs för att minska kostnadsutvecklingen. CKOC ser stora utmaningar i att på längre sikt klara såväl tillgänglighet och god vård med en ekonomi i balans. Förutom att arbeta med kostnadsreducering anser CKOC att prioriteringar av verksamhetens uppdrag behöver diskuteras. Sinnescentrums resultatet till och med juli uppgår till minus 39 mkr. Godkänd helårsbedömning efter mars är 0 mkr. Sinnescentrum har tidigare aviserat att resultatet ser ut att bli sämre och efter juli är bedömningen ett resultat på minus 30 mkr. Den negativa utvecklingen beror främst på en sämre intäktsutveckling men även högre produktionskostnader än beräknat. Närsjukvårdscentrumen bedömer att resultatet kommer att ligga i nivå med helårsbedömning 03. NSC har till och med juli ett större underskott än förväntat men olika åtgärder är vidtagna och bedömningen är att fortsatt ett nollresultat. Resultatutvecklingen för sjukvården är fortsatt bekymmersam. Sammantaget är den preliminära bedömningen för produktionsenheterna ett negativ resultat på mellan mkr. Landstingsdirektören och ekonomidirektören har regelbunden uppföljning med de centrum som har en negativ helårsbedömning. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 75 mkr i delårsbokslutet. Områdena länssjukvård och privata vårdgivare redovisar störst överskott. Överskottet beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar inte har betalts ut. Balans mellan trafiknämndens intäkter och kostnader Trafiknämnden redovisar ett positivt resultat på 75 mkr efter juli. Det positiva resultatet beror både på ökande intäkter av fler resenärer och lägre driftskostnader. Det statsbidrag till tåg som Östgötatrafiken fick under 2013 har också bidragit till att sänka avskrivningskostnaderna. Trafiknämndens resultatkravet är 45 mkr enligt tidigare beslut. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs landstingets totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutvecklingen i stort. Lönekostnadsökningen till och med juli jämfört med samma period föregående år är 6,1 procent. Vid jämförelse av rullande 12-månaders perioder mot varandra (juni 2013-juli 2014 jämfört med juni 2012 juli 2013 är lönekostnadsökningen 6,2 procent. Hänsyn har tagits till att hemsjukvården har överförts till kommunerna. Korrigeringen har skett utifrån beräknad lönekostnad i överlämnat belopp och inte utifrån faktisk personalöverföring.

23 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 9 Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Samtidigt har kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökat med 22 procent jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 8,5 mkr. Totalkostnaden för perioden är 47 mkr. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet till och med juli visar en kostnadsökning med 3,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har ökat med 0,2 procent medan volymen för hela riket är oförändrad. Nettokostnadsutvecklingen har under perioden januari till juli ökat med 5,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år efter justering för hemsjukvårdsreformen. Nivån kan jämföras med landstingsindex på 2,75 procent. De landstingsgemensamma posterna svarar för 650 mkr av resultatet från januari till juli och det budgeterade årsresultatet är 282 mkr. Utvecklingen på den finansiella marknaden har varit positiv under januari till och med juli. Det finansiella nettot exklusive pensionskostnader överstiger årets budget. Pensionskostnaderna ligger något under den budgeterade nivån. Det finns därutöver en reservering för ökade pensionskostnader som redovisas på raden övrigt i tabellen. Reserveringen är outnyttjad och bidrar positivt till de landstingsgemensamma medlens överskott. Skatter och generella statsbidrag ökar med 2,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga ökningen förklaras främst av skatteväxlingen med Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-juli 2014 med jan-juli 2013 med 2013 med jan-juli 2013 jan-juli Läkemedelsutveckling recept -1,9% 3,2% 1,0% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 16,4% -2,5% -1,0% Läkemedelskostnad - totalt 3,9% 1,3% 0,4% Läkemedelsstatsbidraget -1,5% I LiÖ en volymökning med 0,2 procent och i riket en volymminskning med -0,01 procent. kommunerna med 25 öre för hemsjukvården. Om även hänsyn tas till hemsjukvårdsreformen bedöms skatter och generella statsbidrag öka med 4,7 procent jämfört med föregående år. I posten övrigt ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. Det är främst medel som reserverats för olika landstingsövergripande kostnader av engångskaraktär och dessa har ännu inte nyttjats.

24 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 10 Utfall jan juli 2014 (DÅ07) Finansplan 2014 Differens DÅ07 och Finansplan/ 12*7 Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat LT-bidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse Ekonomi som inte belastar kommande generationer Landstingets långsiktiga mål är årliga resultat på 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultat varierar mellan perioder under året. Till och med juli är värdet 11 procent. I helårsbedömningen baserad på mars är motsvarande siffra 4,2 procent.

25 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 11 Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorn kostnadseffektivitet över tid mäts via två indikatorer produktivitet (kostnad per DRG-poäng) och andel köp från avtalsbundna leverantörer. Produktiviteten inom Landstinget i Östergötland står sig väl i nationell jämförelse. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med juli 2013 har produktiviteten minskat med 1,6 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Barn och kvinnocentrum. Sett över 36 månader har kostnaderna ökat med 1,8 procent, innebärande minskad produktivitet. I sammanfattningen visas hur landstingets totala produktivitet har utvecklats över tid. Kostnad per DRG-poäng (Rullande medelvärden) Juli 2014 Juli 2013 Procentuell förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2010 Förändring jmfrt förra månaden Närsjukvården i Finspång ,0% Närsjukvården i centrala Östergötland ,2% Närsjukvården i östra Östergötland ,8% Närsjukvården i västra Östergötland ,4% Hjärt- och medicincentrum ,5% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,8% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,5% Sinnescentrum ,8% Totalt ,6%

26 DELÅRSRAPPORT - januari - juli 12 Resultat och balansräkning Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning Utfall Utfall Budget Bokslut (budget avser inkl koncernföretag) Jan-juli 2014 Jan-juli / (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) LiÖ (LiÖ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning Budget Balansräkning (mkr) / (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) Liö (LiÖ) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -1,2% -8,4% -3,0% -6,4% -6,4% 1) i posten ingår pensionskostnader med: Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen.

27 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 1 Omfördelningar mm Omfördelning LS/HSN Landstingsstyrelsen har tidigare beslutat (LIÖ ) att AT-kanslierna från och med år 2015 ska erhålla en enhetlig finansiering genom ett centralt bidrag från Landstingsstyrelsen. I resursfördelningsärende inom Hälso- och sjukvårdsnämnden för år 2015 har kr fördelats till att utöka resurserna för psyk-at. Detta innebär att kr ska omfördelas från Hälso- och sjukvårdsnämnden till Landstingsstyrelsen för att följa beslutet kring central finansiering från Landstingsstyrelsen till AT-kanslierna (landstingsbidrag): Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen LS HSN Finansförvaltningen 1 500

28 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 2 Tillgänglighet processperspektivet Verksamhetsområde Besök Behandling dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 juli 14 dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 juli14 Allergologi 77% 69% 81% 77% 76% 98% 77% 48% Barnmedicin 96% 94% 94% 97% 95% 94% 92% 95% Endokrinologi 90% 77% 81% 85% 92% 88% 99% 90% Gastroenterologi 87% 84% 88% 95% 91% 91% 92% 89% Geriatrik 100% 69% 75% 78% 89% 86% 86% - Hematologi 100% 100% 95% 94% 91% 97% 97% 100% Hudsjukvård 82% 66% 75% 86% 76% 72% 69% 73% Infektionssjukvård 100% 95% 98% 98% 98% 94% 100% 95% Kardiologi 92% 91% 73% 90% 85% 84% 93% 87% Koagulationsmottagning 97% 97% 96% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 92% 85% 83% 85% 79% 84% 92% 93% Medicin 100% 90% 100% 100% 93% 96% 100% 88% Neurologi 78% 63% 84% 92% 85% 88% 90% 83% Njurmedicin 100% 81% 84% 88% 96% 95% 94% 82% Onkologi 97% 89% 94% 97% 99% 96% 100% 100% Rehabiliteringsmedicin 100% 88% 100% 100% 100% 100% 93% 88% Reumatologi 68% 63% 48% 58% 47% 46% 67% 64% Smärtverksamhet 98% 96% 92% 100% 99% 96% 100% 93% S:a medicinska specialiteter 87% 77% 81% 89% 83% 81% 82% 82% Mål 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% Gynekologi 96% 93% 94% 96% 94% 94% 95% 98% 97% 97% 94% 95% 96% 94% 95% 96% Handkirurgi 64% 54% 55% 73% 60% 45% 74% 36% 62% 54% 50% 58% 64% 70% 76% 78% Hjärtsjukvård 86% 80% 75% 87% 82% 82% 85% 81% Kirurgi 91% 79% 86% 90% 90% 87% 84% 91% 84% 76% 74% 91% 87% 85% 86% 93% Kärlkirurgi 96% 79% 92% 94% 95% 95% 92% 62% 77% 81% 82% 80% 88% 83% 90% 94% Neurokirurgi 98% 95% 96% 92% 89% 87% 90% 95% 89% 61% 82% 77% 75% 63% 79% 83% Ortopedi 82% 84% 85% 95% 95% 91% 87% 87% 63% 51% 47% 71% 73% 76% 80% 95% Ryggkirurgi 72% 75% 78% 97% 81% 68% 37% 37% 49% 22% 9% 30% 28% 37% 46% 44% Plastikkirurgi 83% 70% 74% 63% 64% 67% 73% 61% 59% 55% 54% 60% 67% 85% Urologi 83% 64% 75% 90% 87% 90% 91% 88% 83% 84% 73% 84% 82% 82% 91% 90% Ögonsjukvård 83% 73% 84% 94% 82% 71% 78% 80% 87% 55% 68% 85% 84% 89% 83% 48% Öron-näsa-halssjukvård 68% 82% 86% 91% 73% 81% 87% 70% 78% 83% 93% 91% 85% 82% 76% Hörselvård 80% 90% 91% 79% 86% 65% 39% 67% 85% 87% 85% 66% 53% S:a kirurgiska specialiteter 87% 78% 84% 92% 89% 82% 85% 84% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% 84% Beroendevård 100% 98% 93% 100% 100% 97% 100% 100% Barn- o ungdomspsykiatri 100% 97% 96% 100% 99% 97% 94% 100% Flyktingmedicin 100% 92% 100% 100% 100% 100% 92% - Habilitering 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% - Neuropsykiatri barn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% - Neuropsykiatri vuxna 93% 100% 100% - 100% 100% 100% - Ungdomshälsa/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri 99% 97% 96% 99% 98% 98% 99% 96% TS-verksamhet VUP 0% - 100% 40% Ätstörningsverksamhet 100% - 100% 100% 100% - S:a psyk specialiteter 100% 98% 98% 100% 99% 99% 98% 97% TOTALT 88% 79% 85% 91% 88% 83% 85% 83% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% 84% Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider)

29 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 3 Basfakta processperspektivet Juli 2014 Juli 2013 Utveckling (helår) Förändring mot mars 2013 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,7% DRG-poäng ,3% Läkarbesök ,1% - varav länscentra ,6% - varav närsjukvård ,2% - varav övriga ,4% Sjukv beh ,7% - varav länscentra ,3% - varav närsjukvård ,6% - varav övriga ,3%

30 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 4 Medarbetarperspektivet Juli 2014 Antal anställda (heltid) Bokslut 2013 Förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2011 Sjukfrånvaro juni 2014 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen ,3% Förändring jmfrt m föreg månad Sjukvård Närsjukvården i Finspång ,4% Närsjukvården i centrala Östergötland ,1% Närsjukvården i östra Östergötland ,9% Närsjukvården i västra Östergötland ,0% Hjärt- och Medicincentrum ,7% Barn- och kvinnocentrum ,7% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,6% Sinnescentrum ,8% Diagnostikcentrum ,7% Tandvård Folktandvården ,3% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,1% Naturbruksgymnasiet Östergötland ,6% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,1% FM centrum ,1% IT-centrum ,7% Upphandlingscentrum i Östergötland ,3% Resurscentrum i Östergötland ,2% TOTALT ,7%

31 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 5 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-juli 2014 Resultat jan-juli 2013 Helårsbedömning Godkänd budget 2014 Resultat bokslut 2013 Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 75,4 75,4 0,0 0,0 7,3 0,0 Landstingsstyrelsen 2,5 3,0 2,7 0,0 5,5 4,8 Trafiknämnden 74,7 3,6 65,5 23,6 18,7 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -5,1 3,5 0,0 0,0 9,1 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland -20,5-21,7-25,0 0,0-28,9-7,6 Närsjukvården i västra Östergötland 0,0 2,0-13,0 0,0-7,9-2,6 Närsjukvården i Finspång 2,7 4,0 0,0 0,0 5,8 12,2 Hjärt- och Medicincentrum -2,3 3,5 0,0 0,0 18,1 18,1 Barn- och kvinnocentrum 4,3-3,7 0,0 0,0 1,1 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -48,1-22,4-48,7-22,0-22,4-22,4 Sinnescentrum -39,0-17,0 0,0 0,0-40,5-43,5 Diagnostikcentrum -13,0-0,1-15,0 0,0-5,2-12,1 Summa sjukvård -121,0-51,9-101,7-22,0-70,8-23,4 Tandvård Folktandvården 13,4 25,7 19,1 19,0 34,8 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1,7 1,0 0,0 0,0 0,8 6,2 Naturbruksgymnasiet 0,2-1,4 1,5-2,0-6,0-1,5 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 6,1 5,3-0,6 0,1 0,3 6,1 FM centrum 12,3 6,7 1,0 1,0 11,0 5,0 IT-centrum 1,3 4,5 0,0 0,0 2,0 2,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 1,8 3,1-1,8-1,0 0,9 3,8 Upphandlingscentrum 0,3-0,7 0,0 0,0-0,7 0,0 Resurscentrum 3,9 1,1-1,0-1,0-0,8 3,6 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Enheter som upphört 1) 0,0 1,5 0,0 Summa 72,6 75,4-15,3 17,7 4,5 21,0 Finansförvaltningen 650,2 451,7 487,0 282,3 704,8-917,1 Summa 722,8 527,1 471,7 300,0 709,3-896,1 1) Informationscentrum ingår fr o m 2014 i Landstingsstyrelsen. År 2013 har produktionsenheternas egna kapital justerats med -19 mkr (-belopp nedan - återlämning av eget kapital): HMC 40,7, BKC -0,7, CKOC 46,9, SC 38,5, FTV -100,6 CHV -0,3 mkr Trafiknämnden -18,7, IC -2,0, LS -5,0, HSN -7,3, UC 0,7 och FC -11,0 mkr Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp.

32 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 6 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom jul 2014 jämfört samma period föregående år Ack tom jun 2014 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Landstingsstyrelsen 19,2% 19,6% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång -1,2% -0,3% Närsjukvården i centrala Östergötland 0,6% 1,3% Närsjukvården i östra Östergötland -1,9% -1,7% Närsjukvården i västra Östergötland 2,0% 2,2% Hjärt- och medicincentrum 3,9% 3,5% Barn- och kvinnocentrum 7,5% 7,1% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,9% 8,9% Sinnescentrum 4,0% 4,1% Diagnostikcentrum 5,9% 6,4% Tandvård Folktandvården 2,3% 2,8% Utbildning Lunnevads folkhögskola 5,4% 3,9% Naturbruksgymnasiet -5,1% -4,8% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 34,1% 39,3% FM centrum 9,5% 9,0% IT-centrum 16,3% 15,4% Centrum för hälso- och vårdutveckling 11,5% 11,2% Upphandlingscentrum 2,4% 1,6% Resurscentrum 4,5% 4,6% Lönekostnadstutvecklingen inom Landstingsstyrelsen beror framförallt på övertagande av verksamhet (Informationscentrum).

33 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 7 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom juli 2014 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom juli 2014 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom juli 2014 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -4,5% -36,4% -6,5% Närsjukvården i centrala Östergötland -3,6% 17,9% -0,4% Närsjukvården i östra Östergötland -1,7% 6,2% -0,4% Närsjukvården i västra Östergötland 0,4% -4,4% -0,3% Hjärt- och medicincentrum 5,9% 24,7% 13,6% Barn- och kvinnocentrum -1,1% 13,5% 5,0% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,6% 27,5% 21,4% Sinnescentrum -2,6% 19,2% 12,7%

34 DELÅRSRAPPORT - januari - juli Bilaga 8 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Helårsbedömning 03 Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan-juli 2014 jan-juli jfr Bokslut 2013 jan-juli 2013 jan-juli 2012 med 2013 Bokslut 2012 Nettokostnadsutveckling 3,2% 6,8% 4,8% 5,7% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 5,4% - 7,1% - Exkl hemsjukvård och AFA - - 6,1% - Exkl AFA 2012 och ,7% - 5,4% Exkl AFA och resurstillskott (resursfördelning, vårdplatser) ,2% - 3,9% Skatter och generella statsbidrag 1) 2,6% 6,8% 2,7% 7,2% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 4,7% Lönekostnadsutveckling 2) 3,6% 6,6% 5,7% 6,4% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,1% Lönekostnadsutveckling - rullande 12 månader 4,7% 6,0% 5,7% 6,4% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,2% 1) Ökningen mellan 2013 och 2012 förklaras av skattehöjning med 65 öre. Den låg ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling med kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts ) Lönekostnadsökning avser en rullande 12-månaders period jämfört med motsvarande föregående år. Helårsbedömningen avser en central bedömning - PE:s sammantagna bedömning i HB03 baserad på mars är 4,3 %.

35

36 Ledningsstaben Peder Björn 1 (11) Rapport - uppdrag Digitala Agendan för Östergötland 1. Bakgrund Landstingsstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor (ägarberedningen) har fått uppdraget att identifiera och fokusera på de områden inom den Digitala Agendan för Östergötland som Landstinget bör prioritera och att ta fram förslag inom dessa områden. Den Digitala Agendan har fem fokusområden där samordningsansvaret är enligt följande: Bredbandsinfrastruktur - Länsstyrelsen Digital kompetens och delaktighet - Regionförbundet Digitala tjänster för allmänheten - Landstinget och Regionförbundet Digitalt stöd inom offentlig verksamhet - Landstinget och Regionförbundet IT för företagande och entreprenörskap - Regionförbundet och Länsstyrelsen I samband med regionbildningen innebär detta att en stor del av ansvaret för den Digitala Agendan kommer att ligga på den nya regionen. Denna rapport fokuserar i första hand på de delar som den nuvarande landstingsorganisationen ansvarar för. Rapporten tar avsteg i två perspektiv, dels det som påverkar landstingets kärnverkssamhet som främst ligger inom initiativet Digitalt stöd inom offentlig verksamhet och de delar som har inriktning mot vården ur ett invånarperspektiv, främst Digitala tjänster för allmänheten som bl.a. innefattar området ehälsa. Under våren 2014 har genomgångar på flera sammanträden gjorts tillsammans med företrädare för Landstingets IT-centrum. Företrädare för IT-centrum har också aktivt deltagit i framtagandet av agendan och har kunskaper och erfarenhet kring både regionala IT-frågor och Landstingets interna hantering av IT-frågorna. Dessa möten tillsammans med innehållet i den Digitala Agendan ligger till grund för beredningens slutsatser.

37 Ledningsstaben Peder Björn 2 (11) 2. Förkortningar och förklaringar Sammanställning av några centrala begrepp och förkortningar som används i dokumentet: DA = Digitala Agendan = Digital Agenda för Östergötland, beskrivs utförligare i texten. IT-c = IT-centrum, Landstingets produktionsenhet med ansvar för IT med följande övergripande uppdrag: Leda och genomföra centrala utvecklingsprojekt Förvalta och vidareutveckla vård- och verksamhetssystem Leverera fungerande tjänster inom IT-infrastruktur MTÖ = Medicinsk Teknik Östergötland, Ingår i Diagnostikcentrum och stödjer vårdverksamheten med service och underhåll samt rådgivning och utbildning kring Medicinteknisk utrustning. CeHiS = Center för ehälsa i samverkan hanterar nationell samverkan inom ehälsoområdet. Är from 2014 sammanslaget med Inera(ägs gemensamt av Landsting o Regioner). Den framtagna handlingsplanen för ehälsa gäller IT-stödroller = personer i verksamheten med uppdrag att stötta lokalt tex med stöd till användare. E-learning = elektroniskt lärande, metoder för utbildning med stöd av datorer och kommunikationsteknik. Använbarhet = samlat kvalitetsmått definierat i en ISO-norm på hur ändamålsenlig en produkt är för att uppnå sitt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. PDL= Patientdatalagen Cosmic = Landstingets verksamhetssystem för vårddokumentation. SLIT-gruppen = Samverkansgruppering som består av Landstingens IT-direktörer eller motsvarande roller. Vinnova = statlig myndighet under Näringsdepartementet med uppdrag att stötta och främja innovation och finansiera forskning.

38 Ledningsstaben Peder Björn 3 (11) 3. Digital Agenda för Östergötland Den regionala digitala agendan Digital Agenda för Östergötland är ett inriktningsdokument som ska bidra till att de mål som beskrivs i det regionala utvecklingsprogrammet och i den digitala agendan för Sverige förverkligas. Agendan grundar sig i en avsiktsförklaring undertecknad av Landstinget, Regionförbundet Östsam och Länsstyrelsen. Ledorden för agendan är ökad samsyn och ökat digitalt samarbete i länet. Agendan förväntas skapa en röd tråd mellan: politiska mål och viljeinriktningar, de möjligheter som ökad samverkan och användning av informations- och kommunikationsteknik kan innebära, samt de utmaningar som regionen har att hantera Den digitala agendan för Östergötland gäller under perioden

39 Ledningsstaben Peder Björn 4 (11) 4. Ägarberedningens genomgångar Ägarberedningen har under fem sammanträden under våren 2014 fördjupat sig i områden kring den Digitala Agendan och IT-verksamheten inom LiÖ. Nedan görs en genomgång av beredningens teman vid dessa sammanträden. 26 februari Genomgång av Digitala Agendan och kopplingar till LiÖ s IT-strategi. IT-c presenterade den Digitala Agendan och hur den kan kopplas till Landstingets IT-strategi. Diskussionen utmynnade i ytterligare frågeställningar och belysningar efterfrågades inom några specifika områden. Dessa områden togs upp på efterföljande möten. Några korta noteringar kring kopplingarna mellan den Digitala Agendan och LiÖ s IT-strategi som belystes inom några av fokusområdena: Fokusområde i DA: Digital kompetens och delaktighet Följande stöds LiÖ s IT-strategi: - Effektiv och användbar IT-arbetsplats - E-learning - Användbarhet (testbädd) Fokusområde i DA: Digitala tjänster för allmänheten Följande stöds LiÖ s IT-strategi: - I framtiden kommer mer vård att ske i hemmen vilket kräver nya IT-stöd. - Samordnas regionalt genom ehälsonätverket och inom ehälsa finns nationella ramverk och samordning genom bl.a. CeHiS målbild och handlingsplan. Fokusområde i DA: Digitalt stöd inom offentlig verksamhet Följande stöds LiÖ s IT-strategi: - Sammanhållna flöden - Hemsjukvårdsreformen - rätt från mig

40 Ledningsstaben Peder Björn 5 (11) 26 mars Hur effektivt använder LiÖ IT? - IT-nytta - Effektivt användarstöd revisionsrapport IT-nytta belystes genom socialstyrelsens rapport Strukturerad vårddokumentation 2014 som pekar på de förändringar i arbetssätt som också krävs för att tillgodogöra sig den digitala informationen. I rapporten konstateras bl.a. att i stora delar dokumenteras vården på liknande sätt idag som när man använde pappersjournaler. Revisionsrapporten kring användarstöd sammanfattas i följande punkter: 1. Avsaknad av landstingsövergripande rollbeskrivning för IT-stödroller 2. Resursbrist/verksamheternas förståelse för IT-stödroller 3. Information/kommunikation 4. Utbildning 5. Samarbete mellan IT-c och verksamheterna 29 april Sammanfattande genomgång En sammanfattning av tidigare genomgångar gjordes och de prioriterade områden som IT-c jobbar med under 2014 presenterades: - Implementera krav från PBL - Införa ny version av Cosmic - Realisera behov och krav från ombyggnationer - Tydlig målbild och koordinerad utveckling av administrativa IT-stöd - Utredningar kring gemensamt Cosmic i Sydöstra Sjukvårdsregionen. - Robust leverans av IT i linje med LiÖ s kontinuitetsplaner. Slutligen diskuterades hur arbetet ska bedrivas vidare och vad som är viktigt att belysa i beredningens förslag till Landstingsstyrelsen. 22 maj Presentation av första utkast till rapport Ett första förslag till rapport från ägarberedningen presenterade och följande diskuterades: - Regional samordning - Strukturerad vårddokumentation skarpare skrivning - Användarstöd - Konsolidering och avveckling ökat tryck - Utfasning

41 Ledningsstaben Peder Björn 6 (11) - Vem äger systemen? Verksamheterna äger mycket. Bör ägandet samlas? - Utbildningsprognos - det bör kontinuerligt undersökas var i organisationen behovet av utbildning är störst. Diskussioner och synpunkter togs med som underlag för uppdatering av rapporten. 11 juni Studiebesök LiÖ testbädd Beredningen genomförde ett studiebesök vid LiÖ s testbädd, Universitetssjukhuset i Linköping med följande programpunkter: - Välkommen och lokalvisning - Om testbädd och innovationssluss - Vart är vi på väg? - IT-strategiska vinklar - Testbäddsexempel: POC:ar, framtida plattformar/devices etc. - Informationsflöden och beslutsstöd - Medicinsk informatik - Testbäddsexempel: Framtida informationssystem, översikter, PROMS/PREMS et - Öppen diskussion - Besök vid Clinicum Detta gav ytterligare input till rapporten, bl a kring framtida informationssystem.

42 Ledningsstaben Peder Björn 7 (11) 5. Beredningens samlade slutsatser och förslag Ägarberedningen vill lyfta fram följande delar utifrån sin genomgång med IT-c kring den Digitala Agendan: Regional Samordning I samband med regionbildningen läggs en stor del av ansvaret för att uppföljningen och att driva frågorna framåt på regionen. För att möta detta krävs det resurser och även ett tydligt mandat kring regional IT-utveckling bla för genomförandet av CeHiS-handlingsplan för ehälsa. Betydande samordningsvinster finns sannolikt inom områden där samma saker görs inom kommuner och landsting, t. ex. hanteringen kring IT-arbetsplatser. Ägarberedningen föreslår att det skapas förutsättningar för strategisk samordning inom Region Östergötland. Detta för att samordna Digitala Agenda med uppdrag att samordna regionala frågor kring e-tjänster ur invånarperspektiv samt initiera och driva samordningsfrågor kring regional IT-utveckling. För att uppnå detta krävs också att Regionen tar en aktiv och drivande roll i det nationella E-hälsoarbetet. Fortsatt arbete med strukturerad vårddokumentation Stora förändringar av arbetsätt är nödvändigt för att dra full nytta av digitalisering av vårddokumentation. Socialstyrelsen pekar på i sin rapport Strukturerad vårddokumentation 2014 på nödvändigheten av stöd till verksamheten men också behovet av beslutsam styrning och att inte acceptera avvikelser. Viktigt är också att ha ett informatikperspektiv och att fastställa grundläggande informationsmodeller. Ägarberedningen föreslår utökade satsningar på arbetet med strukturerad vårddokumentation speciellt med inriktning mot styrning och anpassat stöd till verksamheten baserat på Socialstyrelsens slutsatser. Förbättringsarbete kring effektivt användarstöd Användarstödet kan delas upp i två huvuddelar, dels hur organisation och det direkta stödet till användarna fungerar och dels det stöd i form av förenklingar och förbättringar i de system och tekniska plattformar som användaren möter som kan införas.

43 Ledningsstaben Peder Björn 8 (11) Den första delen belyses i en revisionsrapport som är resultatet av den granskning som Landstingets revisorer beslutade att genomföra 2012 och som genomfördes av PwC. Det sammanfattande resultatet av denna uttrycks av PwC enligt följande Det finns en organisation för användarstöd och flera förbättringsarbeten pågår. Det finns dock inget tydligt fokus på användarstödet som visar om organisationen i sin helhet drivs framåt i önskad riktning. Utifrån detta anser vi att användarstödet har fått en undanskymd roll framförallt på verksamhetsnivå. Det behöver tydliggöras hur landstinget strategiskt ser på stödpersonernas ansvar och roller. En förstudie är påbörjad som ska beskriva ett framtida önskat läge vad gäller det verksamhetsnära användarstödet inom LiÖ. När det gäller systemmässiga förbättringar som är identifierade kan nämnas Single Sign On dvs att samma inloggning/identifiering av användaren ska gälla för samtliga system som användaren behöver nå för att utföra sitt uppdrag, snabbare tider för inloggning och minimering av andra störningar i form av tex uppdateringar av system under arbetstid. En problembild är också det spridda äganden (och därmed ansvaret) för IT-system inom LiÖ då detta hämmar utveckling i form av konsolidering och utbyte av föråldrade system. Användarnas krav på mobila lösningar är också en tydlig trend som rätt hanterade underlättar arbetet. Ägarberedningen föreslår att åtgärder genomförs för att tydliggöra ansvar och uppdrag i enlighet med intentionerna i revisionsrapporten Stöd till användarna av ITsystem i vårdverksamheter och baserat på den pågående förstudien samt att arbetet med systemmässiga förbättringar intensifieras. Beredningen föreslår vidare att systemägande med tillhörande ansvar koncentreras till IT-verksamheten inom LiÖ, i nuläget IT-c och MTÖ Utbildningsprogram för användarstöd och kunskap Behov av utbildningsinsatser för att kunna tillgodogöra sig systemstödet finns. Det är viktigt att verksamheten prioriterar utbildning. Motstånd till förändringar kan ibland baseras på kunskapsklyftor som måste överbryggas. Exempel på viktiga baskunskaper som även är generella inom regionen (kommun- och landstingspersonal) är exempelvis kännedom om ITsäkerhet och kunskaper kring gemensamma system som tex Panorama, NPÖ och stödsystem för gemensam vårdplanering. Användningen av webbtidböcker är ett annat exempel där en gemensam kunskap är värdefull. Ägarberedningen föreslår att kontinuerligt riktade utbildningsinsatser görs i större omfattning än idag, bl.a. i form av utbildningsprogram för användarstöd i samband med systeminförande och förändringar samt nödvändig individanpassad fortbildning. För att träffa rätt med insatserna föreslås att IT-c får uppdraget att utreda nuläge och behov.

44 Ledningsstaben Peder Björn 9 (11) Ökad användbarhet Ett viktigt begrepp i samband med utveckling av system och lösningar är användbarhet. Det finns idag vedertagna standards och principer för hur system ska byggas med avseende på användbarhet. I samband med framtagning av nya system och upphandlingar ska detta specificeras. Då området är relativt nytt är ansvaret för detta i nuläget också otydlig. För att ett verktygs användbarhet ska komma hela verksamheten till del är det även viktigt att lyfta fram goda exempel på hur verksamheter har gjort för att få ut effekterna av att arbeta med verktyget. Viktigt blir då att kunna ta hand om, sprida och standardisera utifrån dessa goda exempel. Ägarberedningen föreslår att ansvaret för området användbarhet tydliggörs. Det är viktigt med gemensamma normer och ansvaret bör därför finnas hos IT-c. För att kunna hantera en standardisering av verksamhetsprocesser föreslås vidare ett tydliggörande av styrningen kring detta görs. Hur väl använder LiÖ IT? Beredningen konstaterar att det finns ett behov av att mäta och följa upp användningen av IT och göra jämförelser både över tid och mot andra organisationer. En årlig avstämning av några nyckeltal för jämförelse mellan landstingen görs idag inom SLIT-gruppen. Ägarberedningen föreslår att IT-c får ett uppdrag att ta fram lämpliga mätetal, nyckeltal och jämförelser med huvudfokus på nyttohemtagning vid intern ITanvändning inom vårdverksamheten.

45 Ledningsstaben Peder Björn 10 (11) 6. Övrigt kring den Digitala Agendan I arbetet med denna rapport har beredningen även iakttagit några andra delar som är värt att notera för vidare arbete. Framtidens vård IT-system Funktionaliteten i framtidens vård-it system kommer successivt lyftas från dagens fokus på dokumenthantering till system som är mer aktivt assisterande och stödjande för professionen (tex genom beslutsstödsfunktioner och bättre översikter). För att detta ska kunna göras effektivt bör systemen stödja nationella och internationella samarbeten kring bl.a. detaljerade kliniska informationsmodeller (framtidens mallar ) som delas över system- och organisationsgränser. Beredningen noterar vikten av att LiÖ aktivt kan påverka och delta i arbetet samt anpassa krav på uppdateringar och nya system efter detta. Ett steg i detta är också samarbetet i Sydöstra Sjukvårdsregionen där man bl.a. tittar på möjligheterna att införa ett gemensamt journalssystem. Konsekvenser vid regionbildningen Regionbildningen innebär som tidigare nämnts att en stor del av ansvaret för den Digitala Agendan kommer att ligga på den nya regionen. I stället för tre signatärer med ansvar enligt kapitel 1 kommer det from 2015 enbart vara en fördelning av ansvar mellan Länsstyrelsen och den nybildade Regionen. Då ansvarsförhållanden allmänt ses över även mellan Länsstyrelse och Regionen i samband med att Regionbildningen är det värt att notera att förändringar sannolikt kommer att ske även inom dessa områden. ehälsa Ett stort och viktigt område som inte berörts i någon större omfattning i rapporten är utveklingen inom ehälsoområdet. Med ehälsa avses IT-baserade tjänster som används inom hälso-, sjukvård och socialtjänst. Beredningen noterar att för att kunna påverka utvecklingen är det viktigt att Landstinget även fortsättningsvis engagerar sig i och tar en ledande roll i det nationella arbetet kring dessa frågor. Innovationsstöd genom Testbädden Landstinget har med stöd från Vinnova, och i samarbete med akademi och näringsliv, etablerat testmiljöer för utveckling och utvärdering av innovationer för framtidens vård.

46 Ledningsstaben Peder Björn 11 (11) Verksamheten har tre fokusområden: användbarhet, delaktighet och teknik och informatik. Testbädden har i dag en bred verksamhet och unika möjligheter att testa produkter och idéer i en testmiljö eller ute i vården. Beredningen noterar vikten av att denna verksamhet kan bedrivas långsiktigt med målet att snabbare kunna realisera nytta av innovationer i vårdverksamheten. Sammanslagning IT-C/MTÖ Skiljelinjen mellan IT och Medicinsk Teknik(MT) blir allt svårare att göra och stor samverkan behövs. Därför har en förstudie kring en eventuell sammanslagning av IT-c och MTÖ genomförts. Förstudien syftar till att visa vilka effekter en sammanslagning kan få samt vilka risker ett enbart fortsatt samarbete kan innebära. Resultat av förstudien pekar på att en sammanslagning är fördelaktig och bör genomföras. Beredningen noterar att fortsatt arbetet med sammanslagning är viktig för att säkerställa och effektivisera leveransen av IT och MT till vårdverksamheten. Risker i det nationella ehälsoarbetet På det nationella planet pågår utredningar kring struktur och styrning av arbetet, tex kring ansvarsförhållande mellan SKL, Inera och den nybildade statliga ehälsomyndigheten. Beredningen noterar att det är viktigt att detta arbete går snabbt fram för att inte tappa tempo i den nationella utvecklingen på området. Bilaga 1: Presentation Digitala Agendan och kopplingarna till LiÖ s IT-strategi Bilaga 2: Presentation kring IT-nytta och effektivt användarstöd Bilaga 3: Sammanfattande presentation från 3:e mötet

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58