Bokslutsrapport (preliminär)

Transkript

1 Bokslutsrapport 2014 (preliminär)

2

3 Innehållsförteckning Ekonomiperspek vet Sammanfattning 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet 2 Ekonomi som inte belastar kommande generationer 7 Kostnadseffektiv verksamhet 7 Balanskravsutredning 7 Bilagor 1. Resultaträkning och balansräkning 2. Resultat och eget kapital per produk onsenhet

4

5 Bokslutsrapport Ekonomiperspek vet Sammanfa ning Landstingets resultat för år 2014 är 936 mkr. Resultatet är 636 mkr bättre än beslutad budget i finansplanen på 300 mkr. Resultatet medför att det egna kapitalet blir positivt (40 mkr) vid årsskiftet. Det är första gången sedan 1989 som landstinget har ett positivt eget kapital. Resultatet i förhållande ll budget Budgetavvikelsen på 636 mkr kan förklaras enligt följande: Verksamhetens resultat Finansiellt netto Skatter och generella statsbidrag Pensioner Riktade statsbidrag Övrigt Summa budgetavvikelse -120 mkr mkr +71 mkr +13 mkr +105 mkr +234 mkr 636 mkr Översiktlig beskrivning av resultatet, mkr Bokslut 2014 Bokslut 2013 Godkänd budget 2014 HB Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheterna varav: PE sjukvård PE övriga Verksamhetens resultat Landstingsgemensamma intäkter/ kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt resultat Verksamhetens samlade resultat (d.v.s. samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) är minus 102 mkr. Resultatet är 120 mkr sämre än budget. Det negativa resultatet för verksamheten vägs upp av ett betydande överskott inom landstingsgemensamma intäkter och kostnader. Förklaring till det landstingsgemensamma överskottet är främst värdeökning på placerade medel samt ökade statsbidrag. Resultatet i förhållande ll senaste helårsbedömning Jämfört med helårsbedömningen efter oktober har resultatet förbättrats med 155

6 Bokslutsrapport mkr. Det landstingsgemensamma posterna svarar för hela förbättringen. Avkastningen på placerade medel är den huvudsakliga förklaringen men även statsbidragen är högre. Resultatet inom de sjukvårdande enheterna har försämrats med 18 mkr i jämförelse med helårsbedömningen efter oktober, denna försämring vägs upp av det förbättrade resultatet inom styrelsen och nämnderna. Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomi som inte belastar kommande generationer Kostnadseffektiv verksamhet Nedan följer en beskrivning av ekonomiperspektivet utifrån de strategiska målen. Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna Sammantaget redovisar produktionsenheterna ett underskott på 229 mkr. Underskottet för de sjukvårdande enheterna uppgår till 253 mkr. Inför året budgeterades en obalans inom sjukvården på 22 mkr, men redan efter mars aviserade flera produktionsenheter att resultatet skulle blir sämre. Resultatutvecklingen var fortsatt negativ under sommar och höst och efter oktober visade helårsbedömningen en obalans på 235 mkr. Det är fem produktionsenheter som redovisar stora underskott; Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum, Närsjukvården i östra Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland samt Diagnostikcentrum. Närsjukvården i centrala Östergötland och Sinnescentrum visade störst försämringar i förhållandet till helårsbedömningen efter oktober. Nedan följer en kort redogörelse för resultatet per produktionsenhet. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 81 mkr, vilket är i nivå med den senaste helårsbedömningen. Den godkända budgeten var minus 22 mkr. Underskottet förklaras främst av fortsatt hög patienttillströmning som gett höga produktionskostnader och inneburit en utökning av antalet anställda. Sinnescentrums resultat är minus 74 mkr. Underskottet förklaras av lägre intäkter än förväntat där kostnadssidan inte har kunnat anpassats till denna nivå, men även högre kostnader för verksamhetsnära material än beräknat. Sinnescentrum har inte kunnat bromsa kostnadsutvecklingen som planerat. Resultatet är 14 mkr sämre än helårsbedömningen efter oktober.

7 Bokslutsrapport Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 41 mkr, vilket är i nivå med tidigare prognoser. Det negativa resultatet förklaras främst av ökad produktion inom medicinkliniken samt omställningskostnader inom primärvården. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 22 mkr. Resultatet är 12 mkr sämre än helårsbedömningen. Det negativa resultatet förklaras av ekonomiska svårigheter inom det akuta vårdflödet samt problem med att ställa om inom primärvården efter såväl hemsjukvårdsreformen som förändrat ersättningssystem. Diagnostikcentrum redovisar ett negativt resultat på minus 16 mkr, vilket är något bättre än helårsbedömningen. Obalansen finns främst inom Klinisk patologi och Klinisk kemi. Obalansen sedan ett par år tillbaka inom klinisk patologi har inte kunnat åtgärdas som planerat och nya kostnader har tillkommit. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett resultat på minus 9 mkr som beror på fortsatta underskott inom medicinska specialistkliniken. Underskottet är i nivå med tidigare helårsbedömningar. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett negativt resultat på minus 10 mkr. Underskottet täcks av eget kapital. Obalansen förklaras av utebliven regionersättning, viten för ej uppnådda tillgänglighetsmål samt merkostnader för inhyrda läkare. Barn- och kvinnocentrum redovisar ett positivt resultat 1 mkr. Sammantaget har Barn- och kvinnocentrum ett positivt eget kapital på 26 mkr. Hög kostnadsmedvetenhet, regelbunden uppföljning, effektiva och säkra processer förklaras ha bidraget till det ekonomiska resultatet. Närsjukvården i Finspång har också ett positivt eget kapital på totalt 12 mkr, inräknat årets resultat på minus 0,3 mkr. Folktandvården redovisar ett positivt resultat på 14 mkr. Överskottet förklaras av hög intäkts- och kostnadsmedvetenhet hos alla medarbetare. Färre vårdtimmar för vuxna patienter har inneburit ett lägre resultat än budgeterat, vilket var 19 mkr. FM centrum, IT-centrum, Resurscentrum och Lunnevads folkhögskola redovisar positiva resultat. Centrum för hälso- och vårdutveckling, Katastrofmedicinskt centrum, Upphandlingscentrum samt Naturbruksgymnasiet redovisar underskott som ligger mellan 0,3 och 1,6 mkr. Underskotten täcks av enheternas egna kapital, förutom för Naturbruksgymnasiet där åtgärder vidtagits för att återställa underskottet under Den negativa resultatutvecklingen för sjukvården under 2014 påverkar även ekonomin för år 2015 då flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader

8 Bokslutsrapport Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 20 mkr vilket är en förbättring med 20 mkr jämfört med godkänd budget. Anledningen till överskottet är framför allt att målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av landstingets produktionsenheter och att de därmed betalat vite till nämnden. Det finns även andra målrelaterade ersättningar där målen inte nåtts och ersättningen därmed inte betalats ut. Detta ger ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Kostnaderna för sjukresor är lägre än beräknat, detsamma gäller för tandvård och privata vårdgivare. Kostnaderna för smittskyddsläkemedel har däremot kostat ungefär 12 mkr mer än prognostiserat. Balans mellan trafiknämndens intäkter och kostnader Trafiknämnden redovisar för år 2014 ett positivt resultat på 105 mkr. För år 2014 har trafiknämnden ett resultatkrav på 45 mkr. Utöver resultatkravet redovisar nämnden ytterligare ett överskott motsvarande 61 mkr som till största del, 57 mkr, utgörs av en minskad kostnad i trafik- och verksamhetsbeställningen till Östgötatrafiken. Framför allt har tågtrafiken under året haft lägre drifts- och kapitalkostnader. Även verksamhetskostnaderna är lägre då personalkostnader och kostnader för marknadsföring inte uppstått i den omfattning som planerats. Där utöver har bolaget erhållit viten från sina underleverantörer pga. olika former av driftsstörningar. Under året har det också varit en svag ökning i resandet, vilket genererat högre intäkter än beräknat. Verksamheten är anpassad ll intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs landstingets totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutvecklingen i stort. Lönekostnadsutvecklingen 2014 är 6,0 procent. Hänsyn har tagits till att hemsjukvården har överförts till kommunerna. Korrigeringen har skett utifrån beräknad lönekostnad i överlämnat belopp och inte utifrån faktisk personalöverföring. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Samtidigt har kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökat med 28 % procent jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 21 mkr (inklusive administrativa tjänster). Totalkostnaden för köp från bemanningsföretag 2014 är 94mkr. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet 2014 visar en kostnadsökning med 6,7 procent jämfört med föregående år. Volymen har ökat med 0,3 procent i landstinget, vilket är samma volymökning som i riket. Den betydande kostnadsökningen i slutet av året beror till stor del på införandet av ett nytt läkemedel för Hepatit-C Helårsbedömning 10 Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Jämförelse Kostnadsutveckling 2014 med 2013 med 2014 med Läkemedelsutveckling recept 0,9% 1,0% 0,9% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 19,3% 1,0% 17,9% Läkemedelskostnad totalt 6,7% 0,4% 5,0% Läkemedelsstatsbidraget 3,2% 1,5% 1,8% I LiÖ en volymökning med 0,3 procent och i riket en volymökning med 0,3 procent.

9 Bokslutsrapport Nettokostnadsutvecklingen 2014 är 4,1 procent. Om hänsyn tas till extra ordinära poster (hemsjukvårdsreformen och återbetalning av sjukförsäkringspremie (AFA) så blir nettokostnadsökningen 5,4 procent. Nivån kan jämföras med landstingsindex på 2,75 procent. Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Nettokostnadsutveckling 4,1% 5,7% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,4% Exkl hemsjukvård och AFA 5,4% Exkl AFA 2012 och ,4% Exkl AFA och resurstillskott (resursfördelning, vårdplatser) ,9% Skatter och generella statsbidrag 1) 2,8% 7,2% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 5,0% Lönekostnadsutveckling 2) 3,5% 6,4% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 6,0% 1) Ökningen mellan 2013 och 2012 förklaras av skattehöjning med 65 öre. Den låga ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling med kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts De landstingsgemensamma posterna svarar för mkr av resultatet. Nedan beskrivs detta mer ingående. Utfall Bokslut 2014 Finansplan 2014 Differens Bokslut/finansplan Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalt lt bidrag, periodiseringar mm) Totalt resultat/avvikelse Det finansiella nettot är 528 mkr och överstiger årets budget (195 mkr) med 333 mkr. I det finansiella nettot redovisas också en kostnad för reversräntan som landstinget betalar till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag på 4 mkr. Förräntningen på landstingets totala likvida medel 2014 är 7,8 procent. Värdeökningen på de medel som placerats hos kapitalförvaltare är 9,0 procent. Målet för placeringarna är en avkastning på 4,6 procent över en konjunkturcykel. Detta överträffades i år både om en konjunkturcykel anses vara fem eller tio år. I grafen nedan åskådliggörs detta.

10 Bokslutsrapport ,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4, Genomsnittlig förräntning per år Avkastningskrav över konjunktur Femårigt snitt Tioårigt snitt Pensionskostnaderna ligger på den budgeterade nivån. I budget lades en reservering på 145 mkr för pensioner som redovisas under posten Övrigt. Reserveringen är outnyttjad och bidrar positivt till de landstingsgemensamma medlens överskott i förhållande till budget. Skatter och generella statsbidrag ökar med 2,8 procent Den låga ökningen förklaras främst av skatteväxlingen för hemsjukvården vilket motsvarar en minskad utdebitering på 25 öre. Om hänsyn tas till hemsjukvårdsreformen ökar skatter och generella statsbidrag med 5,0 procent jämfört med föregående år. I posten Övrigt ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt i förhållande till budget. Se tabell. Nedan kommenteras de största avvikelserna mot budget. Den största skillnaden mellan utfall och budget förklaras av att den reservering som gjordes i budgeten avseende pensioner på 145 mkr inte utnyttjades. Riktade statsbidrag blev 105 mkr bättre än budget. Landstinget fick 84 mkr (inkl justering föregående år) i statsbidraget för tillgänglighet (kömiljarden), det är en avvikelse på 39 mkr mot budget. Den stora avvikelsen avseende riktade statsbidrag beror på att landstinget får besked i slutet av december och utfallet är i många fall relaterade till hur väl andra landsting uppfyller kriterierna. Specifikation av "övrigt" inom landstingsgemensamt Differens bokslut och finansplan, mkr Reserverade medel avseende pensioner 145 Statsbidrag rehabilitering, patientsäkerhet mm 105 Rehabilitering (inkl medel från 2013) 15 Psykisk ohälsa 21 Patientsäkerhet 22 Äldre och tillgänglighet psykisk sjuka 7 Tillgänglighet "kömiljarden" 39 Vårdval 5 Sjukfrånvaro (omdefinierat till specialdestinerat) 7 Övriga statsbidrag 19 Landstingsgemensamt inbetalt och utnyttjat 38 Läkemedelskostnader 13 Återföring netto från LS FoUU mm 15 Fastighetskostnader inkl reserveringar 19 Övrigt (återföring nedskrivning LÖF, reavinst mm) 42 Summa 339

11 Bokslutsrapport Ekonomi som inte belastar kommande genera oner Landstingets långsiktiga mål är ett årligt positivt resultat på 2 procent av skatter och generella statsbidrag. I bokslutet är värdet 8,3 procent. Det egna kapitalet per är 40 mkr, vilket är en förbättring med 936 mkr jämfört med utgående balans Detta innebär att landstinget uppnår ett positivt eget kapital, vilket är tidigare än planerat. Kostnadseffek v verksamhet Det strategiska målet Kostnadseffektiv verksamhet beskrivs och analyseras i landstingets årsredovisning. Balanskravsutredning Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, dvs vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. Nedan presenteras både fullfonderingsmodellen (hela pensionsskulden) och lagens krav, blandmodellen (endast pensioner intjänade från och med 1988 ingår i pensionsskulden). Det lagstadgade balanskravet uppfylls både enligt fullfonderings- och blandmodellen. Balanskravsutredning 2014, mkr Fullfondering Blandmodell Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat

12 Bokslutsrapport 2014 Bilaga 1 1 Resultat och balansräkning Resultaträkning (mkr) Bokslut Bokslut Budget Helårsbedömning 10 (budget avser inkl koncernföretag) LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Bokslut Bokslut Budget Helårsbedömning 10 Balansräkning (mkr) LiÖ LiÖ LiÖ LiÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 0,3% 6,4% 6,4% 0,8% 1) i posten ingår pensionskostnader med: Kommentar till redovisningen: Värderingsprinciperna kommer att specificeras mer detaljerat i årsredovisningen. I stort följer landstinget de redovisningsrekommendationer som finns men vissa avsteg har gjorts och dessa beskrivs nedan. När det gäller pensionsskulden har avsteg gjorts och avsättningen gäller hela pensionsskulden, även för den intjänad före 1998, det vill säga redovisning enligt fullfondering. Redovisning enligt fullfondering för också med sig att landstinget värderar fondplaceringar till aktuellt marknadsvärde för att matcha pensionsskulden och inte till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Detta förfarande är inte i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Fonderna skulle dock kunna säljas vid årsskiftet och köpas tillbaka direkt för att uppnå ett nytt anskaffningsvärde som var lika med marknadsvärde. Istället för att belasta marknaden med detta bokförs marknadsvärdet. Enligt internationella redovisningsregler (IFRS) redovisar även samtliga börsnoterade bolag från och med 2005 finansiella tillgångar till verkligt värde. Det är även många övriga privata företag och organisationer (fackförbund, pensionsstiftelser mm) som redovisar sina fondinnehav till marknadsvärde. Det krävs dock en lagändring och detta kommer att ses över i samband med översynen av den kommunala redovisningslagen som ska göras under Om landstinget skulle övergå till att redovisa enligt lägsta värdet 2014 skulle värdet på placerade medel minska med 923 mkr. Det som påverkar årets resultat är 265 mkr och resterande del skulle bokföras mot eget kapital. I denna preliminära bokslutsrapport ingår endast landstingets bokslut och inte sammanställd redovisning. Denna presenteras i årsredovisningen.

13 Bilaga 2 Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat bokslut 2014 Resultat bokslut 2013 Helårsbedömning Godkänd budget 2014 Eget kapital Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso och sjukvårdsnämnden 19,8 7,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen 1,7 5,5 4,0 0,0 5,4 4,8 Trafiknämnden 105,5 18,7 104,7 23,6 0,0 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland 21,6 9,1 10,0 0,0 12,4 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland 41,0 28,9 40,0 0,0 48,3 7,6 Närsjukvården i västra Östergötland 9,3 7,9 12,5 0,0 11,9 2,6 Närsjukvården i Finspång 0,3 5,8 1,0 0,0 11,9 12,2 Hjärt och Medicincentrum 10,0 18,1 12,0 0,0 8,1 18,1 Barn och kvinnocentrum 1,0 1,1 2,0 0,0 26,4 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 81,1 22,4 82,0 22,0 54,0 22,4 Sinnescentrum 74,2 40,5 60,0 0,0 44,6 43,5 Diagnostikcentrum 16,0 5,2 21,5 0,0 28,1 12,1 Summa sjukvård 252,5 70,8 235,0 22,0 152,9 23,4 Tandvård Folktandvården 14,0 34,8 15,0 19,0 28,0 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,6 0,8 0,7 0,0 6,8 6,2 Naturbruksgymnasiet 0,3 6,0 0,7 2,0 1,7 1,5 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 1,6 0,3 1,1 0,1 4,5 6,1 FM centrum 8,8 11,0 8,0 1,0 5,0 5,0 IT centrum 2,0 2,0 1,0 0,0 4,5 2,5 Centrum för hälso och vårdutveckling 1,6 0,9 1,8 1,0 2,2 3,8 Upphandlingscentrum 0,4 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Resurscentrum 2,4 0,8 1,8 1,0 6,0 3,6 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Enheter som upphört 1) 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 101,6 4,5 102,0 17,7 92,2 21,0 Finansförvaltningen 1 038,0 704,8 882,6 282,3 132,5 917,1 Summa 936,4 709,3 780,6 300,0 40,3 896,1 1) Informationscentrum ingår fr o m 2014 i Landstingsstyrelsen. År 2014 har produktionsenheternas egna kapital justerats med -11,9 mkr (-belopp nedan - återlämning av eget kapital): CKOC 49,5, SC 73,1, NSÖ 0,3, FM Centrum -8,8, TN -105,5, LS -1,1, UC 0,4, HSN -19,8 Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp.