Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 8 december 2015

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 8 december 2015 Plats: Runstenen, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Tid: Information till HSN inklusive kaffe Förflyttning Första spadtaget nya akuthuset, ViN Gemensam lunch Information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden INFORMATION TILL HSN a) Öppna jämförelser 2015 Martin Magnusson b) Utökat vårdåtagande Anna Bengtsson Kl 8.45 Kl 9.05 Kaffe Kl 9.15 c) Uppföljning av uppdraget sällsynta diagnoser Cecilia Gunnarsson d) Information rapport utskottet för uppföljning Carola Andersson Kl 9.30 Kl Förflyttning Kl Första spadtaget nya akuthuset, ViN Kl HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl :1 2:2 INFORMATIONER Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2:3 Kunskapssammanträden återkoppling/planering 3 INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 3:1 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2016 HSN Camilla Paananen Kl Ärenden från ledningsstaben 4:1 Delårsrapport 10 år 2015 HSN Camilla Paananen 4:2 Införande av tidiga kontroller för att förebygga havandeskapsförgiftning HSN Gunvor Rundqvist 4:3 Upphörande av vårdval obesitaskirurgi HSN Gunvor Rundqvist 4:4 Införande av vårdval inom öppen specialiserad hudsjukvård HSN Gunvor Rundqvist 4:5 Komplementärmedicinska metoder HSN Henning Sand 4:6 Integrerad beroendemottagning HSN Henning Sand 4:7 Behovstäckning för sjukdomar med ökande behov HSN Henning Sand 4:8 Riktade hälsosamtal på vårdcentraler HSN Kerstin Aldstedt Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4:9 Beslut om leverantör vid upphandling av specialiserad barn- och ungdomspsykiatri (BUP) HSN Anne-Marie Zingmark Sekretess 4:10 Handlingsplan för ehälsa i Östergötland HSN Håkan Klarin och Anne Gustavsson Gruppmöten och Kaffe (S), (MP), (FP), (C) (M), (KD) (SD) (V) Kl Separat pappersutskick! Kl Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 3:1 3:1, 4:1 4:10 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 7:1 Utökade behandlingsmöjligheter av svullnad i gula fläcken HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:2 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Walter Ellinger) HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:3 Beslut avseende samverkansavtal (Kristian Palovaara) HSN Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör 7:4 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Håkan Zetterberg) HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:5 Uppbyggnad av neonatala intensivvårdsplatser på US HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 3

4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:6 Ökade kostnader för att reducera risken för livmoderhalscancer 2015 HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 8:1 Brev från SRF Östergötland Region Östergötland planerar för försämrad service till länets synskadade invånare HSN :2 Kallelse och närvarolista för HSN:s ledamöter och ersättare till kunskapssammanträdet :3 Protestlistor avseende sammanslagning av Norrköpings och Linköpings Syncentraler HSN :4 Revisionsskrivelse Granskning av delårsrapport 08 år 2015 Region Östergötland HSN :5 Revisionsskrivelse Kompetensutvecklingsprocessen inom primärvården Region Östergötland HSN ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 4

5

6 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2016 Datum: Diarienummer: HSN

7 Innehållsförteckning Hälso-och sjukvårdsnämndens årsbudget Överenskommelsen inför år Regionfullmäktiges treårsbudget Finansplan Fördelning av utökade och omfördelade resurser... 3 Uppräkning av hälso- och sjukvårdsnämndens ram... 4 Ekonomisk omslutning... 4 Regionsjukvård... 5 Närsjukvård och länsövergripande sjukvård... 5 Vård utanför länet... 5 Övrigt... 6 Bilagor; resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning

8 Hälso-och sjukvårdsnämndens årsbudget 2016 Överenskommelsen inför år 2016 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan, uppdrag och överenskommelser med regionägda vårdgivare och avtal med privata vårdgivare klargör vad hälso- och sjukvårdsnämnden vill åstadkomma och vilka resultat som förväntas. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar årligen fram uppdrag per sjukdomsgrupp för särskilda behovsgrupper samt ett generellt uppdrag avseende en jämlik vård, delaktighet, tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget till hälso- och sjukvården tar sin utgångspunkt i invånarnas behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer som kommun och Försäkringskassan. Behovsstyrningen fokuserar på att säkerställa vård på lika villkor för befolkningen. Behovsanalyser har utgjort ett underlag för hälso- och sjukvårdsnämndens ställningstagande till vårdleverantörernas uppdrag. Den process som har föregått överenskommelserna 2016 har tagit sin utgångspunkt i de av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda uppdragen, både de som beslutades i mars 2015 och de som beslutats tidigare år. Underlaget till 2016 års resursfördelning baserar sig på den strategiska planen, nya behovsområden samt tidigare inventeringar. Hälso- och sjukvårdsdirektören bereder ärendet till hälso- och sjukvårdsnämnden och arbetar in det i överenskommelserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden tog beslut om överenskommelser och resursfördelning i september. Överenskommelsen innehåller dels en centrumspecifik uppdragsdel där centrumens totala uppdrag presenteras, dels generella villkor som är gemensamma och obligatoriska för alla centrum och dels hälso- och sjukvårdsnämndens mål för sjukdomsgruppen/behovsgruppen utifrån uppdragen. Överenskommelsen reglerar både fasta ersättningar och rörliga, målrelaterade ersättningar, vilka är knutna till centrumens prestationer och resultat inom utvalda områden. De av hälso- och sjukvårdsnämnden, i september 2015, beslutade överenskommelserna gäller för perioden Regionsjukvården i sydöstra sjukvårdsregionen regleras i en separat överenskommelse. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att merparten av verksamheterna inom avtalet ersätts med en fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym. Övriga verksamheter, till exempel brännskadevård, ersätts med en fast ram. Det finns även särskilda produkter och specialöverenskommelser där ersättningen är helt rörlig. Större delen av ersättningen till privata vårdgivare är också rörlig, dock finns taknivåer. Helt rörlig kostnad utan tak eller avtal är bland annat kostnaden för akut vård utanför länet, sjukresor, asylsjukvård, viss tandvård, provtagningskostnader inom smittskydd samt läkemedel där hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnadsansvaret. Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget I den strategiska planen med treårsbudget , som beslutades av regionfullmäktige i juni år 2015, finns de ekonomiska förutsättningarna angivna för hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs 100 miljoner kronor för nya satsningar samt 35 miljoner kronor med anledning av ökade läkemedelskostnader för behandling av hepatit C. Dessa 35 miljoner kronor är ett utökat statsbidrag och utbetalas redan under Utöver dessa tillförda medel reserveras 18 miljoner kronor för kvinnors hälsa, 3 miljoner kronor för glasögonbidrag till 2

9 barn samt 10 miljoner kronor för att stärka primärvårdens organisation inom ramen för Framtidens primärvård. Inom hälso- och sjukvårdsnämnden beslutas också att omfördela 8 miljoner kronor. Finansplan I november 2015 aktualiseras den strategiska planen med treårsbudget gällande totalekonomin för Region Östergötland. Region Östergötlands ekonomi är i grunden stabil och något förbättrad i jämförelse med treårsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämndens ram utökas ytterligare med 176 miljoner kronor i finansplanen. Därutöver räknas ramen upp med index för år Reserverade medel i treårsbudgeten avseende jämlik hälsa (tidigare benämnt kvinnors hälsa) och glasögonbidrag till barn justeras i finansplanen. Jämlik hälsa beslutas till 20 miljoner kronor medan glasögonbidraget tas bort eftersom finansiering sedan tidigare finns inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Nedan redovisas beslut tagna i finansplanen. Fördelning av utökade och omfördelade resurser Nedan specificeras samtliga utökade resurser till hälso- och sjukvårdsnämnden i treårsbudget och finansplan, samt omfördelade medel inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Totalt förstärks hälso- och sjukvårdsnämnden med 311 miljoner kronor samt en omfördelning inom nämnden motsvarande 8 miljoner kronor. Omfördelningen möjliggörs då ersättningen för allmänläkemedel minskas med 2 procent jämfört med 2015 års ersättningsnivå. Läkemedelskostnaderna för allmänläkemedel kommer enligt samlade bedömningar att minska 2016 jämfört med Beslut Sjukdomsgrupp Belopp (mkr) Treårsbudget samt Cancersjukdomar

10 omfördelade medel Psykisk ohälsa, barn 8 Beslut i hälso- och sjukvårdnämndens Inflammatoriska mag-, tarm-, led-, och hudsjukdomar 6 överenskommelser med vårdgivarna för 2016 Socioekonomiskt utsatta områden 6 Barnsjukdom/hälsa 4 Lungsjukdomar 4 Sällsynta diagnoser, enhet för kroniskt trötthetssyndrom 2 Hjärt- kärlsjukdomar 4 Diabetessjukdom 10 Primärvård, bemanning 10 Utomlänsvård 7 Ambulansverksamhet 25 Omfördelning inom HSN (allmänläkemedel) -8 Statsbidrag läkemedelskostnader Hepatit C (from 2015) 35 delsumma 135 Finansplan Ännu ej fördelade medel i avtal och överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden. delsumma Förstärkning vård 100 Framtidens primärvård 10 Jämlik hälsa 20 Psykisk hälsa 10 Fria läkemedel unga 16 Kompensation höjd AGA unga SUMMA 311 Uppräkning av hälso- och sjukvårdsnämndens ram Hälso- och sjukvårdsnämndens ram räknas upp med regionindex som för år 2016 beräknas till 2,7 procent och motsvarar 276 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska ram innefattar också en uppräkning av statsbidraget för läkemedel med totalt 2,7 procent eftersom avtalet ännu inte är färdigförhandlat. Ersättningen till vårdgivarna för allmänläkemedel minskas med 2 procent jämfört med 2015 års ersättningsnivå. Ekonomisk omslutning Ungefär 70 procent av regionens samlade ekonomiska omslutning hanteras av hälso- och sjukvårdsnämndens beslutsprocesser. Hälso- och sjukvårdsnämnden erhåller totalt miljoner kronor i regionbidrag. Nämnden har balans mellan intäkter och kostnader och budgeterar ett nollresultat för Kostnaderna för hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar sig enligt följande: Område Belopp (mkr) 4

11 Regionsjukvård 632 Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Vård utanför länet 242 Tandvård 280 Vård hos privata vårdgivare (inkl vårdval inom specialiserad vård) Övrigt, inkl ambulanssjukvård, sjukresor och solidariskt finansierade läkemedelskostnader Summa Regionsjukvård Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län sluter tillsammans avtal om regionsjukvård (högspecialiserad vård) Avtalet förhandlas i de regionala centrumråden och i regionsjukvårdsledning. För Östergötlands del är behovsstyrningen gällande även för detta vårdområde och beaktas i överenskommelser. Regionavtalet beslutas i Regionsjukvårdsnämnden under december. Regionavtalet för 2016 föreslås öka med 2 miljoner kronor samt innebära en indexuppräkning med 2,7 procent. Närsjukvård och länsövergripande sjukvård Inför 2016 gäller de överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i september Utgångspunkten har varit 2015 års avtalsnivå. Det som tillkommer är en uppräkning med regionindex motsvarande 2,7 procent samt utökade resurser i treårsbudget, finansplan och del av omfördelade medel inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Av dessa medel fördelas 37 miljoner kronor till närsjukvården, varav 10 miljoner kronor till primärvården, samt 33 miljoner kronor till länssjukvården. Därutöver finns 4 miljoner kronor tillfälligt budgeterade inom hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att fördelas mellan när- respektive länssjukvård när slutgiltig fördelning är framtagen. Vård utanför länet Hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnader för den akuta utomlänsvården samt primärvård som sker utanför länet. Dessa kostnader är nästan helt omöjliga att påverka. En tydlig trend, som började redan 2002, är markant ökade kostnader inom detta område, en trend som har fortsatt och i helårsbedömningen efter augusti 2015 bedömdes ett underskott på 10 miljoner kronor jämfört med budget. Utomlänsvården är svårbedömd utifrån att den fluktuerar mellan åren och under år 2016 kommer kostnadsutvecklingen för köpt utomlänsvård att fortsätta uppmärksammas. Budgeten för utomlänsvård 2016 är uträknad utifrån budgeterat utfall 2015 och en uppräkning med regionindex på 2,7 procent. Utomlänsvården är dessutom utökad med 7 miljoner kronor för förväntade effekter av nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari Patienten har i och med den nya patientlagen möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. 5

12 Tandvård Tandvårdsområdet omfattar huvudavtalet med Folktandvården, regionens tandvårdsstödsområden i form av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid samt tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, barn- och ungdomstandvård och samhällsodontologiska uppdrag. Merparten av kostnaderna, ca 86 procent, avser huvudavtalet med Folktandvården. Totalt budgeteras 280 miljoner kronor för tandvård och inkluderar en uppräkning av regionindex på 2,7 procent. Vård hos privat vårdgivare En stor del av den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) är kopplad till den nationella taxan för dessa grupper. Uppräkningen av den nationella taxan är i genomsnitt 2 procent. Denna ersättning ryms inom hälso- och sjukvårdsnämndens ram. Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ligger inom närsjukvård, är 440 miljoner kronor. Övrigt För övriga kostnadskomponenter baseras budget 2016 på antingen prognostiserade eller budgeterade kostnader år 2015 samt en uppräkning med regionindex på 2,7 procent. En del av dessa kostnadskomponenter rymmer viss osäkerhet eftersom nämndens möjlighet att påverka utfallet är liten. Kostnadskomponenter med liten påverkansmöjlighet är till exempel sjukresor, asylsjukvård och läkemedelskostnader. Inom gruppen övrigt har budgeten utökats med 2 miljoner kronor för ökade läkemedelskostnader NOAK (ett nytt blodförtunnande läkemedel) samt 25 miljoner kronor till ambulanssjukvården. 6

13 7

14 8

15 9

16 10

17

18 Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari oktober Datum: Diarienummer: HSN

19 Delårsrapport Innehållsförteckning januari oktober Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet... 5 Ekonomiperspektivet... 8 Bilagor 1. Tillgänglighet medborgarperspektivet 2. Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 3. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN Kostnadsutveckling läkemedel 1

20 Medborgare Delårsrapport Sammanfattning januari oktober Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015, är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, är i september 72 %. Tillgänglighet till behandling uppgår till 71 %. Utvecklingen följer mönstret från tidigare år men med en något högre tillgänglighet. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under tredje kvartalet 2015 klarade 21 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något förbättrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 71 %. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Under oktober fick sammantaget 50 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 66 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. 1

21 Ekonomi Delårsrapport januari oktober Ackumulerat månadsresultat Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 135 miljoner kronor i delårsbokslutet efter oktober. Områdena privata vårdgivare, närsjukvård, länssjukvård samt sjukresor redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade samt att kostnader för sjukresor har minskat. Helårsbedömingen efter augusti visar ett överskott på 25 miljoner kronor. 2

22 Delårsrapport Medborgarperspektivet januari oktober Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer månatligen. Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. I bilaga 1 och 2 finns fler tillgänglighetsuppgifter. Nedan visas tillgängligheten per centrum i förhållande till varje centrums individuella målvärden i överenskommelsen med HSN. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. Samtliga målvärden finns presenterade i bilaga 3. På grund av tekniska problem efter införandet av en ny remissmodul i datajournalsystemet saknas uppgifter för oktober och november Andel som varit på besök inom 60 dagar (faktiska väntetider) Andel som fått behandling inom 60 dagar (faktiska väntetider) 3

23 Delårsrapport januari oktober Regionens sammantagna målvärde för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården exklusive psykiatri är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärden för behandlingar är 80 procent. I september fick 72 procent av patienterna i regionens verksamheter och hos de privata aktörerna sitt första besök inom 60 dagar. Under samma period fick 71 procent av patienterna behandling inom 60 dagar. I den nationella uppföljningen där också vuxenpsykiatri ingår i regionens resultat är tillgängligheten 72 procent för besök och 71 procent för behandlingar. Detta presenteras under staplarna i nedanstående diagram. Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (första läkarbesök eller första behandlingstillfälle) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar. 4

24 Delårsrapport Processperspektivet januari oktober Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Denna är relevant att följa även ur ett beställarperspektiv. Detta strategiska mål följs i delårsrapporterna 04 och 08. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Aktuella resultat i oktober är 97 procent för klädreglerna och 89 procent för hygienreglerna. Målet 2015 är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamhet till hygienriktlinjer oktober 2015 Effektiv hälso- och sjukvård För en effektiv hälso- och sjukvård finns sex kritiska framgångfaktorer: Effektivisering av vårdprocesser Korta ledtider Optimal beläggning av vårdplatser Få uteblivna mottagningsbesök Färre återinläggningar Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Samtliga dessa framgångsfaktorer följs upp i regionstyrelsens delårsrapporter 04 och 08 samt årsredovisning. Att beläggningen av vårdplatser är optimal och att antalet återinläggningar minskar är intressant utifrån ett beställarperspektiv. Dessa variabler följs i samtliga delårsrapporter 5

25 Delårsrapport januari oktober Optimal beläggning av vårdplatser För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter samt beläggningsgraden, totalt och för akutvårdsflödet. Den mörkblå linjen i nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Utlokaliseringarna har ökat mycket kraftigt under I oktober utlokaliserades 317 vårddygn totalt. Utfallet är mer än tre gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar utgör en väldigt liten del av det totala antalet och uppgick i oktober till 10 utlokaliserade vårddygn. Vårddygn utlokaliserade patienter Nedanstående bild visar beläggningsgrad för alla sjukhus totalt samt för akutvårdsflödet. Riktvärdet för akutvårdsflödet är 95 procent. Beläggningsgraden för akutvårdsflödet uppgår i oktober för Lasarettet i Motala till 89 procent, Universitetsjukhuset till 97 procent och för Vrinnevisjukhuset till 94 procent. Riktvärdet för den totala beläggningsgraden är 90 procent. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus var i oktober 93 procent. Beläggningsgrad akutvårdsflödet (US, VIN, LIM) och totalt 6

26 Delårsrapport januari oktober Färre återinläggningar För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Målet är att återinläggningarna inte ska uppgå till mer än 15 procent av det totala antalet vårdtillfällen för patienter över 65 år. Under oktober 2015 nås målet och återinläggningarna utgör 15 procent av alla vårdtillfällen. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend men varierar mellan ca vårddagar. I oktober var antalet vårdagar för gruppen dagar. Vårdproduktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i såväl antal slutenvårdstillfällen som övriga öppenvårdsbesök minskar samtidigt som läkarbesöken ökar något jämfört med motsvarande period Vårdproduktion slutenvårdstillfällen, läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök, ackumulerade värden. 7

27 Delårsrapport Ekonomiperspektivet januari oktober Ekonomi som ger handlingsfrihet Region Östergötlands totala resultat till och med september är 565 miljoner kronor. Det finansiella nettot är 185 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget. Det positiva resultatet beror på erhållna engångsersättningar och hittills inte använda reserverade medel. Utfall jan-okt 2015 Utfall jan-okt 2014 Helårsbedömninbedömning Helårs Godkänd budget 2015 Bokslut 2014 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 1) Regionutvecklingsnämnden 1) Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 1) Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat ) Resultat för RS, RUN och TSN avser den verksamhet som bedrevs inom RS och TN Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 20 miljoner kronor. Det är 95 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter oktober är underskottet 211 miljoner kronor. Överskott inom hälsooch sjukvårdsnämnden samt trafik och samhällsplaneringsnämnden bidrar positivt till resultatet. 8

28 Delårsrapport januari oktober I hälso- och sjukvårdsnämndens delårsbokslut efter oktober 2015 redovisas ett positivt resultat på 135 miljoner kronor. Områdena privata vårdgivare, närsjukvård, länssjukvård samt sjukresor redovisar de största överskotten. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte är mätta och utbetalade samt att kostnader för sjukresor har minskat. Helårsbedömingen efter augusti visar ett överskott på 25 miljoner kronor. Tabellen nedan visar hälso- och sjukvårdsnämndens avvikelse per område jämfört med budget. Därefter presenteras områdena under egna rubriker. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kronor Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 613 miljoner kronor för Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 16 miljoner kronor budgeterat för sådana kostnader och det är en ökning jämfört med förra året beroende på nya uppdrag som tillkommit inför 2015, som exempelvis endovaskulär jourlinje och Skandionkliniken. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ungefär 4 miljoner kronor under den budgeterade nivån. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2015 och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 170 miljoner kronor är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med nästan 29 miljoner kronor. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sina utlovade mål för vård i rimlig tid dras vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har 9

29 Delårsrapport januari oktober väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under 2015 är 25 miljoner kronor. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med oktober har Närsjukvården totalt betalat 1,3 miljoner kronor i vite; varav centrala länsdelen kronor, västra länsdelen kronor samt östra länsdelen kronor. Senaste mätning av tillgängligheten är gjord i augusti. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2015, endast 115 miljoner kronor av totalt miljoner kronor är rörliga. Dessa rörliga ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu inte utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med cirka 34 miljoner kronor. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under 2015 är 71 miljoner kronor. För perioden januari till och med oktober har länssjukvården betalat 13,4 miljoner kronor i vite; varav Barn- och kvinnocentrum kronor, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård kronor, Hjärt- och medicincentrum kronor och Sinnescentrum kronor i vite. Senaste mätning av tillgängligheten är gjord i augusti. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 228 miljoner kronor för Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger 9 miljoner kronor högre än de budgeterade kostnaderna för perioden. Förväntade kostnader för perioden januari till och med oktober har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och brukar öka kraftigt i december. Jämfört med samma period 2014 är kostnaderna för utomlänsvård 2015 cirka 11 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 10 miljoner kronor inför Det finns en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari. Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 441 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 25 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 7 miljoner kronor lägre. Bedömningen är att kostnaderna för privata vårdgivare även under 2015 inte kommer att uppgå till de budgeterade och att det därför kommer att genereras ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 275 miljoner kronor för Utfallet för tandvården för perioden är 192 miljoner kronor, vilket är cirka 15 miljoner kronor under den budgeterade nivån. Det är huvudavtalet med Folktandvården som bidrar till överskottet. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 250 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 23 miljoner kronor lägre än den 10

30 Delårsrapport januari oktober beräknade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2015 cirka 3 miljoner kronor lägre. Administrationen av sjukresorna flyttades över till AB Östgötatrafiken från och med 1 september I och med det nya trafikavtalet fick Östergötland ett generellt lägre pris samtidigt som överflyttningen till Östgötatrafiken möjliggör samplanering på inomkommunala resor och kommunöverskridande resor. Det nya regelverket för sjukresor innebär att det inte längre finns fria resor för dagpatienter och att buss och allmän kollektivtrafik inte ersätts för dag-/dialyspatienter inom Östergötland. Bedömningen är att kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor inte kommer att uppgå till de budgeterade och ge ett överskott på cirka 25 miljoner kronor i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 115 miljoner kronor för 2015 och det är en utökning med 45 miljoner kronor för ökade kostnader för de nya, dyra läkemedlen mot hepatit C (varav 35 miljoner kronor är utökat statsbidrag). Budgetmedel motsvarande 36 miljoner kronor har också flyttats över från solidariskt finansierade läkemedel för en ändrad hantering av läkemedel mot HIV. Från och med 2015 redovisas även dessa under smittskyddsläkemedel. Kostnaderna ligger cirka 9 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Inom detta område ökade kostnaderna markant under sista halvåret 2014 och fortsätter ligga på denna höga nivå. Regionen kommer att få ersättning motsvarande 70 procent av den beräknade kostnaden. Dessa medel finns i överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna m.m. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 111 miljoner kronor för Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger cirka 6 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden och det är framför allt kostnaderna för läkemedel mot blödarsjuka som minskar. Jämfört med samma period 2014 ligger kostnaderna 2015 för smittskyddsläkemedel ca 26 miljoner kronor högre och för de solidariskt finansierade läkemedlen ca 7 miljoner kronor lägre. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 112 miljoner kronor och kostnaderna ligger cirka 2 miljoner kronor över budgeterad nivå för perioden. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för tillgänglighetssatsningar, bidrag till organisationer, asylsjukvård samt utbetalningar av engångskaraktär m.m. 11

31 Delårsrapport januari oktober Bilaga 1 Tillgänglighet Medborgarperspektivet 1

32 Delårsrapport januari oktober Bilaga 1 2

33 Delårsrapport januari oktober Bilaga 1 3

34 Delårsrapport januari oktober Bilaga 2 Medborgarperspektivet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

35 Delårsrapport januari oktober Bilaga 3 Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN

36 Delårsrapport januari oktober Bilaga 4 Kostnadsutveckling läkemedel 1

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Nätverket för ehälsa i Östergötland Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser Planerade insatser Antagen av Nätverket för ehälsa Antagen av ledningsgrupp för vård och omsorg Antagen av sakområdessamråd vård och omsorg

52 Nätverket för ehälsa i Östergötland Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Organisation... 3 Nationell ehälsa... 5 Strategi... 5 Handlingsplan för nationell ehälsa Målbild för ehälsa i Östergötland... 6 Genomförda insatser 2014 och Planerade insatser Ekonomi och finansiering Uppföljning kostnader och intäkter Beräknade kostnader Uppföljning och utvärdering Referenser... 12

53 Nätverket för ehälsa i Östergötland Inledning Bakgrund Kommunerna i Östergötland och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka regional ITsamverkan inom vård, omsorg och socialtjänst. Nätverket som samordnar detta arbete kallas för Nätverket för ehälsa i Östergötland (fortsättningsvis benämnt Nätverket för ehälsa) och består av representanter från kommunernas social- och omsorgsverksamheter, Region Östergötland samt ITchefsnätverket IT-e. Nätverket för ehälsa ansvarar för att utveckla modeller och metoder för samverkan samt att genomföra lämpliga utvecklingsinsatser inom området ehälsa. Insatserna sammanfattas i tvååriga handlingsplaner. Syfte Syftet med handlingsplanen är att ge kommunerna och Region Östergötland stöd och vägledning i arbetet med att prioritera, planera och genomföra IT- och kommunikationsrelaterade utvecklingsinsatser inom vård, omsorg och socialtjänst. Handlingsplanen riktar sig i första hand till beslutsfattare och medarbetare men kan med fördel även delges intresseorganisationer, individer/invånare och deras anhöriga för vilka insatser ska innebära någon form av nytta och ökad trygghet. Handlingsplanen för omfattar även en uppföljning av insatser för perioden Nätverket för ehälsa rekommenderar Ledningsgrupp för vård och omsorg (LGVO) och Sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) att ställa sig bakom denna handlingsplan och att i sin tur uppmana samtliga huvudmän att fatta beslut om densamma. Organisation Arbetet som sker inom Nätverket för ehälsa utgår från Nationella mål och strategier för ehälsa inom vård, omsorg och socialtjänst. Arbetet sker länsövergripande och rapportering sker till sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) minst en gång per år samt till ledningsgrupp för vård och omsorg (LGVO) tre till fyra gånger per år. Sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) är ett politiskt organ för gemensam politisk beredning under länets social- och omsorgsnämnder samt Region Östergötlands hälso- och sjukvårdsnämnd. SSVO är ett forum där huvudmännen har möjlighet att föra samtal om gemensamma frågor för att sedan kunna verka för gemensamma lösningar i sina respektive organisationer. Forumet har också en viktig uppgift i att stödja och legitimera samverkan mellan kommunernas och Region Östergötlands vård, omsorg och socialtjänstverksamheter. Ledningsgrupp för Vård- och omsorg (LGVO) består av länets social-, vård- och omsorgschefer inom kommunerna, Region Östergötlands närsjukvårdsdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektör samt tjänstemän från Region Östergötlands ledningsstab och sekretariat. LGVO är forum där ledningen från respektive organisation har möjlighet att föra samtal om gemensamma frågor för att sedan kunna verka för gemensamma lösningar i sina respektive organisationer. Nätverket för ehälsa ska ses som ett beredande organ till LGVO där frågor av strategisk karaktär och stor vikt för länet läggs fram för beslut. För övriga insatsrelaterade och operativa frågor är Nätverket för ehälsa beslutande organ. För den regionala samordningen finns en heltidsanställd ehälsosamordnare som på uppdrag av Nätverket för ehälsa ansvarar för att planera, samordna och

54 Nätverket för ehälsa i Östergötland följa upp de insatser som genomförs inom ramen för det regionala samarbetet och denna handlingsplan. För att skapa god planering och förankring av planerade insatser finns en beredningsgrupp till Nätverket för ehälsa, kallad operativa arbetsgruppen, med representanter från IT och verksamheter inom kommunerna och Region Östergötland. Organisationen för ehälsa i Östergötland kan schematiskt beskrivas enligt följande: Politisk ledning Sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) Strategisk ledning Ledningsgrupp för vård och omsorg (LGVO) Nätverket för ehälsa i Östergötland Operativ ledning ehälsosamordnare, Operativa arbetsgruppen (beredningsgrupp till Nätverket för ehälsa) Operativt genomförande Insatser enligt handlingsplan För respektive insats utses en styrgrupp, projektledare och arbetsgrupp som ska ansvara för genomförandet. Återkoppling sker till Nätverket för ehälsa och vid behov även till LGVO. På nationell nivå samordnas arbetet inom ehälsa av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Till stöd för arbete med ehälsa finns även Myndigheten för delaktighet (MfD), ehälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Genom Nätverket för ehälsa finns väl etablerade kontaktvägar mellan det nationella och regionala arbetet.

55 Nätverket för ehälsa i Östergötland Nationell ehälsa Strategi Under 2010 beslutades om Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. I inledningen beskrivs att arbetet med nationell ehälsa handlar om att arbeta för att förbättra informationshanteringen inom vård, omsorg och socialtjänst till nytta för tre huvudsakliga målgrupper: Individen som brukare, patient, anhörig och invånare Medarbetaren som Vård- och omsorgspersonal, handläggare Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Ledorden för det fortsatta arbetet med nationell ehälsa är införande, användning och nytta. Arbetet med nationell ehälsa kräver parallella och samordnade insatser från alla ansvariga aktörer inom vård, omsorg och socialtjänst. Verksamhetens delaktighet och engagemang är nyckeln till att de e-hälsotjänster som utvecklas och införs också svarar mot de krav på effektiva och ändamålsenliga arbetsredskap som medarbetare ställer för att kunna erbjuda insatser av högsta kvalitet. Strategin skapar en struktur för hur det gemensamma arbetet ska bedrivas med särskilt fokus på följande sex områden: Personliga e-tjänster för tillgänglighet och medbestämmande Användbar och tillgänglig information för medarbetaren Kunskapsstyrning, innovation och lärande organisation Teknisk infrastruktur som är sammanhållen och organisationsövergripande Informationsstruktur, terminologi och standarder Lagar och regelverk som speglar den tekniska utvecklingen och garanterar den enskildes integritet Handlingsplan för nationell ehälsa Till den nationella strategin för ehälsa finns en Handlingsplan för som är framtagen av Center för ehälsa i samverkan (Cehis). Cehis slogs vid årsskiftet 2014/2015 ihop med Inera till en gemensam organisation med ansvar för beställar- och utföraruppdrag av landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Handlingsplanen för nationell ehälsa syftar till att förbättra människors hälsa, delaktighet och självständighet och att bidra till goda arbetsförhållanden för personal i vård och omsorg. Handlingsplanen lyfter fram fyra mål för att uppnå nationell ehälsa: Invånaren ska möjlighet till aktiv medverkan i sin vård och omsorg Medarbetaren ska ha rätt förutsättningar för att kunna ge högkvalitativ vård och omsorg Beslutsfattaren ska ha rätt förutsättningar för att effektivt kunna styra verksamheten Utveckling och förvaltning ska så långt som möjligt göras i samverkan mellan kommuner och landsting/regioner

56 Nätverket för ehälsa i Östergötland Målbild för ehälsa i Östergötland Utifrån den nationella strategin för ehälsa samt de nationella målen för ehälsa enligt den nationella Handlingsplanen för , har Nätverket för ehälsa tagit fram mål för ehälsa i Östergötland som sträcker sig till och med Nätverket för ehälsa har valt att använda begreppet invånare istället för individ. Målen formuleras enligt: För delaktighet och trygghet, ska invånaren ges möjlighet till aktiv medverkan i vård- och omsorgsprocessen genom flexibla ehälsotjänster Det handlar om att stödja införande av ehälsotjänster, maximera nyttjandet av det som finns samt skapa förutsättningar för ehälsoteknik och användande av gemensamma ehälsotjänster. Medarbetaren ska uppleva att IT-stödet är en möjliggörare och ett stöd för att göra rätt Det handlar om tillgång till de olika vårdgivarnas IT-system, stödjande av mobilt arbetssätt, att IT-stödet ska vara användarvänligt samt att IT-stödet ska vara säkert för den enskilde. Medarbetaren ska ha tillgång till aktuell och riktig vård- och omsorgsinformation när den behövs Det handlar om att ha ändamålsenliga behörighetssystem och att IT-stöden är anpassade för de olika vårdsituationerna. Det ska vara en tydlig ansvarsfördelning för förvaltning och utveckling av processer och IT-stödet och det ska finnas en uthållighet vid implementering av IT-stöd. Beslutsfattaren har bra IT-stöd med rätt information för uppföljning och planering av vårdoch omsorgsprocessen Det ska finnas operativ ledning på flera nivåer som skapar förutsättningar för en god strategisk vägledning. All utveckling och förvaltning sker enligt gemensamma IT-strategiska riktlinjer och prioriteringar Det handlar om att framtagande av gemensamma riktlinjer och prioriteringar bör ske för att skapa förutsättningar för lika arbete inom ehälsa i Östergötland. Region Östergötland och kommunerna ska leda innovation och utveckling inom ehälsa i Östergötland och aktivt delta i nationell utveckling Östergötland som län ska vara i framkant när det gäller innovation och utveckling inom ehälsa och bidra till den nationella utvecklingen.

57 Nätverket för ehälsa i Östergötland Genomförda insatser 2014 och 2015 I tabellen nedan redovisas kortfattat de insatser som genomförts under Vissa insatser kan direkt relateras till insatser som planeras för Nr Planerad insats Uppföljning 1. Förankring och spridning av handlingsplan för ehälsa Insatsen har genomförts och samtliga kommuner har antagit Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Användning av testbäddsverksamhet för FoU Ett säkerställande av möjlighet för kommuner, leverantörer och Region Östergötland att nyttja testbäddsverksamhet har skett. 3. Etablering av funktion för operativ samordning ehälsa ehälsosamordnarens uppdrag är etablerat och en organisationsstruktur för ehälsa i Östergötland har skapats. 4. Utveckling av gemensamma termer och begrepp Insatsen har genomförts och avslutats. Samtliga kommuner har genomfört arbete inom termer och begrepp inom hälso- och sjukvård. För termer och begrepp inom socialtjänsten och LSS har samtliga kommuner erbjudits stöd och utbildning för införande av ÄBIC. 5. Införande och användning av NPÖ Samtliga kommuner är konsumenter i NPÖ. Panorama används men är en interimslösning i avvaktan på högre kvalitet i NPÖ. Ny version av NPÖ släpps under hösten Mobilt arbetssätt Arbete har påbörjats kring riktlinje. Inget beslut om antagande har tagits. 7. Videokonferenssystem för samordnad vårdplanering 8. Utveckling av portal för brukare, patienter och anhöriga Insatsen har startat och fortgår under hösten Samtliga kommuner och enheter/avdelningar inom Region Östergötland som arbetar med samordnad vårdplanering ska ha tillgång till och kunskap om teknisk lösning för videokonferens senast Insatsen har genomförts och avslutats. Många idéer framkom under insatsen men Nätverket för ehälsa har inte valt att gå vidare med ytterligare insatser.

58 Nätverket för ehälsa i Östergötland Nr Planerad insats Uppföljning 9. IT-stöd för samordnad vårdplanering 10. IT-stöd för överföring av hemsjukvården Förstudie har genomförts med syfte att finna ett IT-verktyg som ersätter nuvarande Meddix. Beslut har tagits om att gå vidare med insats kring verksamhetsprocessen samordnad vårdplanering och byte av IT-verktyg till Cosmic Link. Insatsen startar hösten Förstudie har genomförts med syfte att ge kommunerna tillgång till ROS. Beslut har tagits om att gå vidare med insatsen att införa ROS till kommunerna. Insatsen pågår under hösten Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Insatsen har delvis genomförts. Fem kommuner har tagit fram en handlingsplan för konceptet Trygghet, service och delaktighet. Samtliga kommuner arbetar dock med konceptet. 12. Utredning om regional federativ behörighetslösning och tjänsteplattform Insatsen har startat och fortgår under hösten Beslut om införande av regional federativ behörighetslöning och tjänsteplattform förväntas under hösten Stöd för införande av digitala trygghetslarm Insatsen har startat och fortgår under Insatsen har fördröjts med anledning av förändrade förutsättningar i SKL Kommentus ramavtal för trygghetslarm och larmmottagning Införande av e-tjänster Arbete kring e-tjänster pågår på olika sätt inom Östergötland. Nätverket för ehälsa bevakar pågående arbete för att kunna bedöma aktuell insats utifrån e-tjänster inom hälsa, vård, omsorg och socialtjänst.

59 Nätverket för ehälsa i Östergötland Planerade insatser Med utgångspunkt från Nationell strategi samt Handlingsplan och tillsammans med de behov som finns inom Östergötland, planeras följande insatser för : Nr Planerad insats Innehåll Nytta 1. Nationell Patientöversikt (NPÖ) Samordnad vårdplanering 3. Strategi och utveckling 4. Mobilt arbetssätt Gemensamma termer och begrepp 6. Säker roll- och behörighetsidentifikation 7a. Rätt och säker information, enkelt (Videokonferens) Insatsen avser att genomföra en förstudie och eventuellt projekt för att skapa förutsättningar för utbyte av Panorama till NPÖ 2.0 samt att samtliga kommuner ska bli producenter i NPÖ. Insatsen innebär arbete med verksamhetsprocessen kring samordnad vårdplanering samt byte av IT-verktyg till Cosmic Link. Insatsen avser att skapa modell för förvaltning av IT-stöd vid gemensamma insatser i Östergötland inom ehälsa. Insatsen avser att ta tillvara på erfarenheter och förslag kring mobila arbetssätt för att ta fram en gemensam strategi för införande av mobilt arbetssätt. Insatsen avser också att skapa förutsättningar för piloter inom mobilt arbetssätt i Östergötland. Insatsen är en fortsättning på tidigare insats och syftar till att säkerställa gemensamma termer och begrepp inom hälso- och sjukvård mellan kommunerna och Region Östergötland. Insatsen är en fortsättning på tidigare insats och avser att skapa regionala möjligheter för anslutning till nationell standard. Insatsen avser att utifrån standardiserade tekniska lösningar genomföra förstudie och eventuellt projekt för att implementera videokonferens inom hela socialtjänsten. Aktiv delaktighet i NPÖ skapar förutsättningar för medarbetare att ha tillgång till rätt och säker information vid vårdtillfället. En tydlig process kring samordnad vårdplanering skapar förutsättningar för att följsamheten och kvaliteten i processen ökar. En tydlig struktur för avslut och överlämnande av insatser skapar förutsättningar för säkerställande av god förvaltning och känd ansvarsfördelning. En gemensam strategi för mobilt arbetssätt skapar förutsättningar för erfarenhetsutbyten. Piloter skapar förutsättningar för att snabbare uppnå mobilt arbetssätt inom vård, omsorg och socialtjänst. Med gemensamma termer och begrepp säkerställs förståelsen för den information som överförs mellan huvudmännen. Med säker roll- och behörighetsidentifikation skapas förutsättningar för enklare behörighetslösningar. Möjligheten till uppföljning och möten via videokonferenser minskar restid och effektiviserar möten.

60 Nätverket för ehälsa i Östergötland Nr Planerad insats Inneh åll Nytta 7b. Rätt och säker information, enkelt (Säker e-post och e-signering) 8. E-tjänster för invånare 9a. Trygghet, service och delaktighet i hemmet (Digitala trygghetslarm 2.0) 9b. Trygghet, service och delaktighet i hemmet (Välfärdsteknologi) Insatsen avser att utifrån standardiserade tekniska lösningar genomföra förstudie och projekt för säker e-post och e-signering av ordförandebeslut. Insatsen avser att inventera och utreda behov av samordning och stöd kring e-tjänster inom vård, hälsa, omsorg och socialtjänst samt rekommendera prioriteringsordning av e-tjänster som kan integreras med respektive verksamhetssystem. I samverkan med Myndigheten för delaktighet (MfD) ska insatsen ge stöd för införande av digitala trygghetslarm i samtliga kommuner i Östergötland. Insatsen avser att utreda erfarenheter och ta fram förslag till arbetssätt kring välfärdsteknologi i hemmet. Möjligheten att sända säker e-post och e-signering av ordförandebeslut minskar risken för avslöjande av sekretessbelagd information samt minskar restid för ordförande. Att skapa förutsättningar för ett samlat grepp kring e-tjänster ger förutsättningar för likriktig hantering i kommunerna. Samtliga kommuner i Östergötland når regeringens mål om att till 31 december 2016 ha bytt ut till digitala trygghetslarm i ordinärt boende. Ett gemensamt förhållningssätt och samverkan kring välfärdsteknologi i hemmet ger nytta för den enskilde. Planerade insatser för perioden innefattar såväl utredningar, förstudier och projekt som stöd och skapandet av arenor för erfarenhetsutbyten och gemensamma strategier. Insatserna har övergripande rubriker som skapar möjligheter för att, under perioden som handlingsplanen gäller, även kunna genomföra insatser som vid tiden för framtagande av handlingsplanen inte funnits medvetenhet om. Varje insats kommer att konkretiseras och genomföras i samverkan med pågående och nya insatser och ska även beakta aktuella flöden i vardagen för att skapa mervärde och nytta för invånare, medarbetare och beslutsfattare inom Östergötland. Inför start av varje insats ska samordningsvinster beaktas och varje insats ska föregås av direktiv beslutade av Nätverket för ehälsa och delges Ledningsgrupp för vård och omsorg (LGVO). Nationell struktur för samverkan, nationella plattformar och nationella uppdrag och insatser ska beaktas och om möjligt användas vid genomförande av insatserna enligt ovan.