Delårsrapport 07 år 2009

Transkript

1 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning av landstingsledningens verksamhetsplan. Efter juli görs delårsbokslut och det innehåller resultat till och med juli. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Bilaga 1: Fördjupade kommentarer delårsbokslut Bilaga 2: Tillgänglighet Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 1 av 4 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut januari-juli Medborgarperspektivet Delårsbokslutet utgår från hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Rapporten redovisar data i de tre perspektiven medborgare, process och ekonomi. Inom medborgar- och processperspektiven har ledningsstaben valt ut nyckeltal som kan följas löpande i befintliga system. I helårsbedömningarna efter mars och augusti görs en mer omfattande rapportering/analys av samtliga perspektiv. Östgötarnas förtroende för vården Landstinget i Östergötland deltar i den så kallade Vårdbarometern, som innebär att 250 östgötar tillfrågas vid fyra tillfällen per år om attityder och erfarenheter av primärvård, sjukhusvård med mera. Östgötarnas förtroende för hälso- och sjukvården har varit väsentligen oförändrat de senaste åren. I den senaste mätningen (-03-31) svarade 83 procent av de tillfrågade att de har stort eller ganska stort förtroende för sitt närmaste sjukhus och 74 procent att de har stort eller ganska stort förtroende för sin vårdcentral. Se diagram i bilaga fördjupade kommentarer. Resultaten från kvartal 2 är ännu inte sammanställda. Förtroendet för vårdcentralerna är generellt lägre än för östgötasjukhusen. Det kan bero på att allmänhetens krav på telefon- och besökstillgänglighet på vårdcentralerna är högt ställda krav som inte alltid kan tillgodoses. Sannolikt påverkas förtroendet negativt när vårdcentralerna på medicinska grunder bedömer att besök inte är nödvändigt. Tillgänglighet Tillgängligheten mäts inte efter juni och juli och rapporteringen sker därför först efter augusti i DÅ08. Processperspektivet Övergången till Cosmic är nu i stort avslutad och vissa data kring produktivitet och produktion kan nu börja mätas igen.

3 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 2 av 4 Vårdproduktion Hittills under har produktionsenheterna något fler slutenvårdstillfällen jämfört med motsvarande period. Även de sjukvårdande behandlingarna hos övriga vårdgivarkategorier har ökat. Även antalet läkarbesök har ökat om än marginellt. Vårdtyngden uttryckt i DRG-poäng har ökat både i sluten- och öppenvård. För slutenvårdsdelen är ökningen ca 11 procent jämfört med föregående år. Produktivitet Det produktivitetstal som följs från och med är producerade DRG-poäng i förhållande till kostnader inom de sjukvårdande enheterna. Efter juli är kostnaden per DRG-poäng lägre än motsvarande värde för, så produktiviteten bedöms ha ökat. Patientsäkerhet En framgångsfaktor för kunskapsbaserad och säker vård är att minska vårdrelaterade infektioner och därför ska alla berörda verksamheter i landstinget mäta följsamheten till hygien- och klädreglerna. Följsamheten till hygienreglerna har successivt ökat från i genomsnitt 54 procent under år till i genomsnitt 65 procent år. Följsamheten till klädreglerna är bättre och låg i genomsnitt på 87 procent år och på 90 procent år. I den senaste mätningen (--31) låg följsamheten till hygienreglerna på 74 procent och följsamheten till klädreglerna ligger på 94 procent. Se diagram i bilaga fördjupade kommentarer. Återinläggningar Ett mått på effektiva vårdprocesser är att andelen återinläggningar inom 30 dagar ska minska och det är särskilt viktigt för äldre patienter. I den senaste mätningen (--31) var andelen återinläggningar för patienter 80 år och äldre ca 8 procent och det är en minskning under de senaste åren. I december var andelen återinläggningar ca 10 procent. Se diagram i bilaga fördjupade kommentarer. Ekonomiperspektivet Landstingets totala resultat till och med juli är 325 mkr. Det är 188 mkr bättre än föregående års resultat som var minus 137 mkr. Förbättringen förklaras genom att det finansiella nettot är 431 mkr bättre än föregående års resultat vid motsvarande period. Det innebär att resultatet borde vara ännu bättre för att verksamhetens ekonomi ska vara i balans. För verksamheten är resultatet 3 mkr, varav sjukvården står för minus 45 mkr. Det kan jämföras med föregående års resultat för motsvarande period på 29 mkr varav sjukvården svarade för minus 34 mkr.

4 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 3 av 4 Delårsbokslut Delårsbokslut Bokslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Produktionsenheter inom sjukvård Övriga produktionsenheter Gemensamma kostnader och intäkter Resultat Eget kapital vid periodens slut Budgeterat helårsresultat Den totala förbrukningen av öppenvårdsläkemedel och användningen av slutenvårdsläkemedel har de senaste 12 månaderna varit 0,7 procentenheter högre i landstinget i Östergötland än i övriga riket medan kostnadsutvecklingen har varit 0,2 procentenheter högre. Kostnadsutvecklingen för läkemedel under första halvåret har varit 2,4 procentenheter högre än motsvarande period föregående år. Trots volymökning är LiÖ ett de landsting som har lägst kostnad per invånare. De mest kostnadskrävande områdena under den senaste 12 månadersperioden är inom nervsystemet 228 mkr och tumörer och rubbningar i immunsystemet 225 mkr. Läkemedelskostnader, mkr tom juli tom juli Förändring Procentuell förändring föregående år Receptförskrivna läkemedel ,3% - varav allmänläkemedel ,0% - varav klinikläkemedel ,7% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade preparat ,0% Läkemedel via rekvisition ,2% Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat på 43 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt att kostnader för ambulanssjukvård och sjukresor är lägre än de förväntade för perioden. Detta beräknas ej vara bestående. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på delårsbokslutet tom mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat.

5 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 4 av 4 Resultat - avvikelse mot budget jan-jul helårsbedömning -03 jan - jul resultat jan - jul resultat Bokslut resultat Regionsjukvård 0,0 1,0 1,5 4,9 Närsjukvård 0,0 8,9 11,5 0,4 Länsövergripande sjukvård 0,0 2,7 15,8 1,6 Utomlänsvård 0,0 9,9 0,6-20,4 Privata vårdgivare 0,0-1,7-3,6-8,4 Tandvård 0,0 5,0 0,9 13,1 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 25,9 6,2 1,9 Smittskyddsverksamhet 0,0 0,8-2,4-7,6 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0-0,5-9,6-19,0 Övrigt 0,0-9,1 1,6 1,5 Totalt 0,0 42,9 22,5-32,0 Faktiskt utfall i mkr (indexuppräkning är 3,5%) jan - jul kostnader jan-jul jan - jul kostnader (milj kr) Bokslut kostnader (milj kr) Bokslut kostnader (milj kr) Regionsjukvård 270,9 245,3 393,5 358,5 Närsjukvård 2 283, , , ,2 Länsövergripande sjukvård 1 592, , ,2 2 7,2 Utomlänsvård 82,8 82,3 162,5 157,6 Privata vårdgivare 144,1 140,5 243,1 227,6 Tandvård 132,4 141,4 230,9 230,0 Ambulanssjukvård och sjukresor 109,2 120,8 216,6 210,8 Smittskyddsverksamhet 17,2 17,8 33,9 30,3 Solidariskt finansierade läkemedel 44,3 45,4 80,4 63,7 Övrigt 28,6 23,1 38,7 43,3 Totalt 4 705, , , ,2 From är inte Länspsykiatriskt centrum en egen produktionsenhet utan ligger inom NSV. års siffror är omräknade för att få jämförbarhet mellan åren.

6 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 1 av 9 Fördjupade kommentarer och diagram Medborgarperspektivet kommentarer Tillgänglighet Tillgängligheten mäts inte efter juni och juli och rapporteringen sker därför först efter augusti i DÅ08. Östgötarnas förtroende för vården Förtroendet för hälso- och sjukvården är högre för den specialiserade vården än för primärvården enligt Vårdbarometern. Den största skillnaden i befolkningens förtroende mellan specialiserad vård och primärvård fanns år inom landstinget i Kronoberg, Örebro, Uppsala och Östergötland. Figur 1 visar östgötarnas förtroende för den egna vårdcentralen och det närmaste sjukhuset fram till första kvartalet (vilket baseras på en östgötsk specialfråga i Vårdbarometern). Om det senaste kvartalsresultatet är en tillfällig försämring eller början på en negativ utveckling, är för tidigt att värdera. Resultatet för andra kvartalet är ännu inte sammanställt. Figur 1: Östgötarnas förtroende för sin vårdcentral respektive det närmaste sjukhuset (källa: Vårdbarometern)

7 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 2 av 9 Processperspektivet kommentarer Vårdproduktion Tabellen visar att slutenvårdstillfällen och DRG-poängen ökar, vilket pekar på att vårdtyngden för slutenvårdspatienter ökar. Även antalet läkarbesök inom den specialiserade vården har ökat något jämfört med. Kontakterna med övriga vårdgivarkategorier ökar kraftigt, vilket totalt innebär att fler patienter får kontakt med vården. Ökningen av sjukvårdande behandlingar är störst inom primärvården. Tabell 1: Vårdproduktion (källa: Vårddatalagret) Basfakta processperspektivet tom tom Procentuell Förändring juli juli förändring Slutenvårdstillfällen ,6% DRG-poäng ,0% Läkarbesök ,0% - varav specialiserad vård ,5% - varav primärvård ,0% - varav privata vårdgivare ,3% Sjukv beh ,1% - varav specialiserad vård ,4% - varav primärvård ,8% - varav privata vårdgivare ,2% Produktiviteten bedöms öka då vårdtyngden uttryckt i producerade DRG-poäng ökar och att antalet patienter som får kontakt med vården ökar. Ett annat sätt att mäta produktivitet är att mäta vad varje DRG-poäng kostar att producera. Ett mått som initierats i år är kostnad per DRG-poäng, som dessutom ingår som ett mått i öppna jämförelser. Måttet ska tolkas så att en minskad kostnad per DRG-poäng innebär en ökad produktivitet. Produktiviteten kommer fortsättningsvis redovisas månadsvis. Rullande medelvärden från till juli visar att kostnaden per DRG-poäng sjunkit, i fasta priser, från ca till , vilket tyder på att produktiviteten ökat (4,7 procent). Diagrammet nedan visar att antalet DRG-poäng konsumerade av patienter från Östergötland har ökat i slutenvård.

8 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 3 av 9 Figur 2: DRG-vikt sluten vård för östgötar (källa: Vårddatalagret) DRG-vikt sv östgötar Patientsäkerhet Uppföljningen av följsamhet till de klädregler som finns för att förhindra smittspridning ökar även om det varierar mycket mellan olika enheter, däremot ökar inte följsamheten för de fastställda tvättreglerna lika mycket och inte i önskvärd takt. Erfarenheter nationellt och internationellt har visat att man måste nå en följsamhet på minst 95 procent för att kunna påverka en effekt. I vår ska ytterligare mätning göras och det nationella målet är att färre än 5 procent av inneliggande patienter ska ha en vårdrelaterad infektion. Nedan följer två diagram som visar följsamhet till klädregler och hygienregler. Figur 3: Följsamhet till hygienriktlinjer - klädregler (källa: Observationsstudier, hygien på LISA) Följsamhet hygienriktinjer - klädregler 95% 93% 91% 89% 87% 85% 83% 81% 79% 77% 75%

9 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 4 av 9 Figur 4: Följsamhet till hygienregler (källa: Observationsstudier, hygien på LISA) Följsamhet hygienriktlinjer - handtvätt 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Återinläggningar Den äldre befolkningen står för en proportionellt mycket stor andel av slutenvården. I Östergötland har ca 18 procent av vårdtillfällena och ca 25 procent av vårddagarna inom somatisk slutenvård nyttjats för patienter 80 år och äldre. Detta har varit stabilt de senaste tre åren. Medelvårdtiden har för patientgruppen minskat med knappt 17 procent sedan 2002 till 6,3 dagar. Det är samma minskning som för samtliga patienter. Vården av äldre, ofta multisjuka patienter, är en viktig del av sjukvårdens uppdrag. Det har funnits rädsla att minskningen av slutenvårdsplatser och kortare vårdtider skall leda till försämrad kvalitet som bland annat skulle avspeglas i ett ökat antal återinläggningar. Uppföljning från 2004 visar dock snarare på motsatsen, antalet återinläggningar inom 30 dagar visar en reell minskning under. Nedan följer diagram som visar återinläggningar för patienter 80 år och äldre. Figur 5: Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år och äldre (källa: Vårddatalagret) Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år och äldre 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5%

10 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 5 av 9 Ekonomiperspektivet kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport januari - juni I delårsbokslut / redovisas ett positivt resultat på 43 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt att kostnader för ambulanssjukvård och sjukresor ligger under den förväntade för perioden. Detta beräknas ej vara bestående. Tabell 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens avvikelse per område jämfört med budget (källa: Agresso, ekonomidatalager) Resultat - avvikelse mot budget helårsbedömning -03 jan - jul resultat jan-jul jan - jul resultat Bokslut resultat Regionsjukvård 0,0 1,0 1,5 4,9 Närsjukvård 0,0 8,9 11,5 0,4 Länsövergripande sjukvård 0,0 2,7 15,8 1,6 Utomlänsvård 0,0 9,9 0,6-20,4 Privata vårdgivare 0,0-1,7-3,6-8,4 Tandvård 0,0 5,0 0,9 13,1 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 25,9 6,2 1,9 Smittskyddsverksamhet 0,0 0,8-2,4-7,6 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0-0,5-9,6-19,0 Övrigt 0,0-9,1 1,6 1,5 Totalt 0,0 42,9 22,5-32,0 Tabell 3: Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska utfall per område (källa: Agresso, ekonomidatalager) Faktiskt utfall i mkr (indexuppräkning är 3,5%) jan-jul jan - jul kostnader jan - jul kostnader (milj kr) Bokslut kostnader (milj kr) Bokslut kostnader (milj kr) Regionsjukvård 270,9 245,3 393,5 358,5 Närsjukvård 2 283, , , ,2 Länsövergripande sjukvård 1 592, , ,2 2 7,2 Utomlänsvård 82,8 82,3 162,5 157,6 Privata vårdgivare 144,1 140,5 243,1 227,6 Tandvård 132,4 141,4 230,9 230,0 Ambulanssjukvård och sjukresor 109,2 120,8 216,6 210,8 Smittskyddsverksamhet 17,2 17,8 33,9 30,3 Solidariskt finansierade läkemedel 44,3 45,4 80,4 63,7 Övrigt 28,6 23,1 38,7 43,3 Totalt 4 705, , , ,2 From är inte Länspsykiatriskt centrum en egen produktionsenhet utan ligger inom NSV. års siffror är omräknade för att få jämförbarhet mellan åren.

11 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 6 av 9 Nedan behandlas de olika områdena under egna rubriker. Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 445 miljoner kr för. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under. Den enda del som är rörlig är den sk 100%-listan där 9,7 miljoner kr finns budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ca 1 miljon kr under den budgeterade nivån för perioden. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Kostnaderna för närsjukvård ligger ca 9 miljoner kr under 7/12-delar av den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Anledningen till överskottet är framför allt ersättning för mål och mått där vårdcentralerna är försiktiga i sina uppbokningar av förväntad ersättning. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under, endast 39 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Endast ett fåtal av de rörliga ersättningarna är ännu utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med ca 3 miljoner kr. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 159 miljoner kr för och det är en nivåhöjning sedan år med 17 miljoner kr, inkluderat indexuppräkning. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger ca 10 miljoner kr lägre än 7/12-delar av budget och förväntade kostnader för perioden januari till och med juli har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period är kostnaderna för utomlänsvård ca 1 miljoner kr lägre. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Tabell 4: Landstingets ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (källa: Agresso, ekonomidatalager) Kostnader köpt utomlänsvård, mkr tom juli tom juli Förändring Procentuell förändring föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,0% Läkemedel förskrivna utomläns ,0% Remitterad specialistvård utomläns ,8% Valfrihetsremiss ,0% Vård enligt vårdgarantin ,0% Summa utomlänsvård ,4%

12 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 7 av 9 Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 244 miljoner kr för. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 2 miljoner kr högre än den beräknade nivån för perioden januari till och med juli, vilket är 7/12-delar av budget. Utfallet är normalt för den här tiden på året eftersom många av de privata vårdgivarna håller stängt under juli månad och då minskar kostnaderna för HSN under juli och augusti. Jämfört med samma period är kostnaderna för privata vårdgivare ca 4 miljoner kr högre. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 235 miljoner kr för. Utfallet för tandvården för perioden är 132 miljoner kr, vilket är ca 5 miljoner kr under det beräknade för perioden. Detta beräknas ej vara bestående. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 232 miljoner kr för. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 26 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med juli. Jämfört med samma period är kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor ca 12 miljoner kr lägre. Ambulanssjukvården är ett område där kostnaderna kommer att öka under på grund av de nya avtalen med entreprenörerna medan kostnaderna för sjukresor ska minska i och med de nya reglerna för sjukresor som gäller from årsskiftet. Viss minskning är budgeterad men som det ser ut nu så verkar kostnaderna för sjukresor minska mer än så. Jämfört med samma period är kostnaderna för sjukresor ca 7 miljoner kr lägre. Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 31 miljoner kr för. Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet är ca 1 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med juli. Jämfört med samma period är kostnaderna för smittskyddsverksamhet ca 1 miljoner kr lägre. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 75 miljoner kr för och det är en nivåhöjning sedan år med 14 miljoner kr, inkluderat indexuppräkning. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger på den beräknade nivån för perioden januari till och med juli. Jämfört med samma period är kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel ca 1 miljoner kr lägre.

13 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 8 av 9 Den totala förbrukningen av öppenvårdsläkemedel och användningen av slutenvårdsläkemedel har de senaste 12 månaderna varit 0,7 procentenheter högre i landstinget i Östergötland än i övriga riket medan kostnadsutvecklingen har varit 0,2 procentenheter högre. Kostnadsutvecklingen för läkemedel under första halvåret har varit 2,4 procentenheter högre än motsvarande period föregående år. Trots volymökning är LiÖ ett de landsting som har lägst kostnad per invånare. De mest kostnadskrävande områdena under den senaste 12 månadersperioden är inom nervsystemet 228 miljoner kr och tumörer och rubbningar i immunsystemet 225 miljoner kr. I tabellen nedan visas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. Tabell 5: Landstingets ekonomiska utfall avseende kostnader för läkemedel (källa: Cognos Power Play, Läkemedelsstatistik totalt) Läkemedelskostnader, mkr tom juli tom juli Förändring Procentuell förändring föregående år Receptförskrivna läkemedel ,3% - varav allmänläkemedel ,0% - varav klinikläkemedel ,7% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade preparat ,0% Läkemedel via rekvisition ,2% Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 33 miljoner kr. I övrigt kan nämnas bland annat bidrag till organisationer där den beslutade ersättningen i de flesta fall betalas ut i början av året och därför visar ett underskott för perioden. Sjukdomsgrupper Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så vi kan göra jämförelser. Nedan följer en tabell på hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under januari tom maj (KPP har ännu inte uppdaterats med data för juni ) samt andel av kostnader fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet och. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna.

14 Ledningsstaben LiÖ -28 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sidan 9 av 9 Tabell 6: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader tom maj fördelat på sjukdomsgrupper (källa: Agresso, ekonomidatalager och KPP) Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader, miljoner kr jan-jun jan-jun jan-dec jan-dec Sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, mkr, %, %, % 1 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar 69 1,7% 1,7% 2,1% 2 Tumörer 349 8,6% 8,6% 8,2% 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ, rubbningar i immunsystemet 20 0,5% 0,5% 0,4% 4 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar 100 2,5% 2,7% 2,9% 5 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 378 9,3% 9,3% 11,1% 6 Sjukdomar i nervsystemet 106 2,6% 2,5% 2,5% 7 Sjukdomar i ögat och närliggande organ 61 1,5% 1,5% 1,2% 8 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 50 1,2% 1,2% 1,1% 9 Cirkulationsorganens sjukdomar ,3% 10,4% 11,0% varav Ischemiska hjärtsjukdomar 110 2,7% 2,7% 2,9% varav Hjärtsvikt 37 0,9% 1,0% 1,1% varav Sjukdomar i hjärnans kärl 72 1,8% 1,9% 2,1% varav Övriga sjukdomar i cirkulationsorganen 198 4,9% 4,8% 4,9% 10 Andningsorganens sjukdomar 212 5,2% 5,0% 5,3% 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 293 7,2% 7,5% 7,1% 12 Hudens och underhudens sjukdomar 66 1,6% 1,5% 1,6% 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 276 6,8% 7,0% 6,4% 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 148 3,7% 3,7% 3,4% 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid 71 1,8% 1,7% 1,8% 16 Vissa perinatala tillstånd 30 0,7% 0,8% 0,8% 17 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser 19 0,5% 0,4% 0,4% 18 Symptom och onormala kliniska fynd ej klassificerade annorstädes 191 4,7% 4,6% 4,9% 19 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 260 6,4% 6,7% 7,1% 21 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet 253 6,2% 6,9% 7,4% Ej registrerad diagnos ,8% 15,5% 12,6% Övriga diagnoser 0 0,0% 0,0% 0, 7% Summa, mkr % 100% 100% Den största gruppen är Ej registrerad diagnos och den återfinns till stor del inom primärvården där inte diagnos registreras för de sjukvårdande behandlingarna. Därefter kommer cirkulationsorganens sjukdomar och sedan psykiska sjukdomar och tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper och de är Sjukdomar i muskoloskeletala systemet och bindväven samt Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. Det är svårt att fastställa orsaker till skillnader mellan åren eftersom gruppen Ej registrerad diagnos har ökat markant.

15 Bilaga 2 LiÖ -28 Tillgänglighet (alla besök och behandlingar) Mätning sker ej efter juni och juli