Årsredovisning 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Datum: Diarienummer: HSN

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Verksamhet... 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter... 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar... 2 Uppföljning... 4 Ekonomiskt resultat... 5 Sammanfattning... 5 Regionsjukvård (till östgötar)... 6 Närsjukvård... 6 Länssjukvård... 7 Utomlänsvård... 7 Privata vårdgivare Tandvård Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskyddsverksamhet Solidariskt finansierade läkemedel Övrigt Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp Bilagor 1. Resultaträkning 2. Kassaflödesanalys 3. Balansräkning

3 Inledning Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av Region Östergötlands insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden, lämnar till regionfullmäktige. Verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år 2015 genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan Ett viktigt inslag är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms-/behovsgrupper. Under året har analyser genomförts inom följande områden: Spelmissbruk Plastikkirurgi Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Under året har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i mars Ett inslag i behovsstyrningen är dialogen kring och beslutet om resursfördelning där företrädare från såväl politik som verksamhet deltar. Med årets dialog som underlag lämnade regiondirektören förslag till resursfördelning som nämnden sedan beslutade om i september i samband med beslutet om överenskommelser. Samtidigt som beslut om överenskommelserna för 2015 togs beslutade HSN även att fördela ytterligare 161,6 miljoner kronor i ramhöjande medel samt 8,7 miljoner i engångsanslag. Även privata vårdgivare som HSN har avtal med kan få del av de ytterligare resurserna. En omfördelning inom HSN har gett ytterligare 24,7 miljoner kronor som ett engångsanslag. I tabellen på nästa sida framgår de sjukdoms- och behovsgrupper som tillfördes ytterligare medel. 1

4 Område Ramhöjande Engångsmedel Ramhöjande Engångsmedel Cancersjukdomar 30,0 0,0 22,3 0,8 Hemsjukvårdsreformen 20,5 0,0 0,0 0,0 Psykisk ohälsa 20,0 11,0 11,5 6,9 Primärvård 20,0 0,0 25 0,0 Inflammatoriska led, mag-tarm- och hudsjukdomar 10,0 0,0 8 0,0 Centralt finansierade läkemedel och utomlänsvård 10,0 0,0 20 0,0 Ögonsjukdomar 6,2 0,0 2 0,0 Öron- näsa- halssjukdomar 4,0 0,0 0,0 0,0 Kvinnosjukvård 3,3 0,0 4,5 1 Barnsjukdom/hälsa 2,6 0,0 17 0,0 Endokrina sjukdomar 2,0 0,0 0,0 0,0 Ärftliga sjukdomar/genetik 2,0 0,0 0,0 0,0 Blodsjukdomar 1,5 0,0 0,0 0,0 Hjärt- och kärlsjukdomar 1,0 0,0 16 0,0 Neurologiska sjukdomar 0,0 2,0 8,8 0,0 Behovsgruppen äldre 0,0 0,0 4 0,0 Rörelseorganens sjukdomar 0,0 0,0 17 0,0 Sällsynta diagnoser 0,0 0,0 3,5 0,0 Allergisjukdom 0,0 0,0 2 0,0 Totalt 133,1 13,0 161,6 8,7 Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar 2014 och 2015 (miljoner kronor) I treårsbudgeten finns sedan tidigare beslut om att förstärka operationsverksamheten med 10 miljoner kronor samt 16,5 miljoner kronor till Lasarettet i Motala för akut omhändertagande. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Samordningsberedningen har under 2015 varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSNberedningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom SSVO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. Beredningen för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrning har under 2015 samordnat arbetet med de aktuella behovsanalyserna kring spelmissbruk, plastikkirurgi samt somatisk hälsa hos psykiskt sjuka. Beredningen har också fört en kontinuerlig dialog med beredningarna för brukardialog, både om deras specifika uppdrag och på ett mer övergripande plan. Beredningen har följt upp uppdrag utifrån tidigare genomförda behovsanalyser inom följande områden: Förvärvad hjärnskada barn och unga KOL i primärvård Cancer med fokus på rehabilitering 2

5 Beredningen har också fått rapporter från tre särskilda utredningsuppdrag som genomförts under året: Metaanalys anhöriga Demens/demensutredningar Palliativ vård I samverkan med Prioriteringscentrum har beredningen utarbetat en plan för framtagandet av strategi och metodik för att utveckla resursfördelningsprocessen. Beredningen tillskrev hälso- och sjukvårdsnämnden ett förslag som innebär att prova den nationella prioriteringsmodellen på 2015 års resursfördelning (som avser år 2016) för att sedan utvärdera utfallet. Beredningarna för brukardialog Tre av de fem beredningarna för brukardialog har under året varit knutna till de behovsanalyser som genomförts och två av beredningarna har genomfört medborgardialoger. De områden som beredningarna haft i uppdrag att arbeta med under 2015 är: Spelberoende Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Plastikkirurgi Jämlik vård medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden Första linjens sjukvård medborgardialog om vårdcentralens uppdrag och roll Beredningen för primärvård och annan nära vård Under 2015 har beredningen för primärvård och annan nära vård till stor del fokuserat på att inhämta information och kunskap om verksamhetsområdet. Beredningen har under året bjudit in företrädare från verksamheter och universitetet för att få kunskap om primärvård utifrån historiskt, lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Beredningen har även genomfört studiebesök vid vårdcentral. Beredningen har varit politisk referensgrupp för Framtidens bästa primärvård vilket har inneburit att projektledaren, delprojektledarna och deltagare från projektet har återkopplat lägesinformation och fört dialog om projektet med beredningen Ett arbete med att ta fram ett förslag till vision för primärvård i Östergötland påbörjades under året. Detta arbete kommer att fortsätta under början av Beredningen har även haft i uppdrag att se över hur tillgängligheten och organiseringen av vårdcentraler i landsbygd skulle kunna se ut i framtiden. Under senhösten påbörjades en omvärldsbevakning av detta. Utskottet för uppföljning Under 2015 har utskottet för uppföljning ägnat sig åt kunskapsinhämtning om den uppföljning som görs idag i olika verksamhetsområden och vilken information som förmedlas till hälso- och sjukvårdsnämnden. Utskottet har också diskuterat själva utformningen, det vill säga på vilket sätt resultat och värderingar presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessutom har utskottet träffat beredningen för behovsstyrning för att diskutera hur beredningen och utskottet kan samarbeta kring uppföljning av behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag. Vidare har utskottet träffat Myndigheten för vårdanalys för att dra lärdom av myndighetens uppföljningar och utvärderingar. 3

6 Följande verksamhets- och uppföljningsområden har varit föremål för kunskapsinhämtning, diskussion och värdering: Verksamheter med vårdval Regiondriven specialiserad vård med HSN-överenskommelser Privat specialiserad vård med och utan vårdavtal Delårsrapporter och årsredovisning Läkemedelsfrågor Patientnämnden Jämlik vård Analys av befolkningsattityder Tandvårdsuppföljning Behovsanalyser Fördjupad uppföljning/utredning Patientsäkerhet/ medicinska resultat Uppföljning HSN:s verksamhetsplan har följts upp via: Månatliga delårsrapporter Regionens årsredovisning Därutöver har även andra uppföljningsaktiviteter haft, mer eller mindre, bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med regionstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Uppföljning av överenskommelser/avtal/regelbok Olika redovisningar med uppföljningsinslag (som exempelvis tillgänglighet) Dialogtillfällen på HSN:s sammanträden med verksamhetsrepresentanter HSN:s verksamhetsförlagda uppföljning 4

7 Ekonomiskt resultat Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar i bokslut 2015 ett positivt resultat på 37,5 miljoner kronor vilket är ett 12 miljoner kronor högre resultatjämfört med den senaste helårsbedömningen från augusti. Bokslut 2015 Helårsbedömning Bokslut 2014 Område Regionsjukvård 4,9 2,2-2,3 Närsjukvård 9,6 10,0 25,8 Länssjukvård 26,4 6,0 20,0 Utomlänsvård -11,8-10,0-2,9 Privata vårdgivare 16,8 11,0 11,9 Tandvård 14,3 10,0 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 24,2 25,0 16,0 Smittskyddsverksamhet 11,1 6,0-18,7 Solidariskt finansierade läkemedel -0,1 9,0-0,5 Övrigt -57,9-44,2-43,8 Totalt Resultat 37,5 25,0 19,8 Tabell 2. Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat - avvikelser mot budget Posterna övrigt, länssjukvård och ambulanssjukvård/sjukresor visar de största budgetavvikelserna. Kostnaderna för posten övrigt överstiger budget med cirka 58 miljoner kronor. En förklaring är att 25 miljoner kronor har utbetalats som engångsanslag med anledning av flyktingsituationen. Flera verksamheter har under hösten arbetat med att möta det aktualiserade behovet i och med de ökade flyktingströmmarna. Andra förklaringar är dels att 20 miljoner kronor har betalats ut till olika verksamheter för tillgänglighetssatsningar och dels att omfördelningar inom hälso- och sjukvårdsnämnden hanterats inom denna post. Överskottet på 26 miljoner kronor inom länssjukvård beror på att ersättningen har minskats med 23 miljoner kronor i form av viten i och med att regionens produktionsenheter inte har uppfyllt målen för vård i rimlig tid samt på att den målrelaterade ersättningen inte har betalats ut som planerat. Ett överskott på 24 miljoner kronor har även uppstått för posten ambulanssjukvård/sjukresor då kostnaderna för sjukresor är lägre än budgeterat. Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena 1. 1 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna ( miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-259 miljoner kr) = miljoner kr. 5

8 Procentuell fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård (inkl tandvård) 2015 Tandvård 2% Övrigt 6% Högspecialiserad regionsjukvård 8% Länsövergripande specialistsjukvård 39% Specialistsjukvård inom närsjukvård 27% Primärvård inom närsjukvård 18% Figur 1. Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården Region Östergötland Av kostnaderna för hälso- och sjukvård står närsjukvården totalt för 45 procent, varav något mindre än hälften utgörs av kostnader för primärvård (vårdcentraler). Den länsövergripande specialistsjukvårdens kostnadsandel utgör 39 procent. Den i diagrammet angivna posten övrigt innefattar i huvudsak centralt finansierade läkemedel såsom exempelvis blödarpreparat, sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnaden för privata vårdgivare och utomlänsvård har fördelats inom områdena högspecialiserad vård, specialistsjukvård och närsjukvård. Kostnadsandelen för privata vårdgivare utgör 10 procent medan utomlänsvårdens andel utgör drygt 3 procent. Det är oförändrat jämfört med föregående år. Privata vårdcentraler har fortsatt öka sin andel av listade patienter under Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) var 613 miljoner kronor för 2015 och resultatet för året blev 5 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Den rörliga ersättningen har ökat jämfört med föregående år och utgörs av nya uppdrag som tillkommit 2015, exempelvis Skandionkliniken, endovaskulär jourlinje, IVF (provrörsbefruktning) och sjukhusbunden neonataljour. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård var miljoner kronor för 2015 och innehåller även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 170 miljoner kronor är rörliga. Kostnaderna för närsjukvård blev10 miljoner kronor lägre än budgeterat, varav 3 miljoner kronor går att hänföra till sjukhusvården och 7 miljoner kronor till primärvården. Kostnaden för närsjukvård, exklusive primärvård, är 3 miljoner kronor lägre budgeterat. De största avvikelserna är ett överskott inom den rörliga psykiatriersättningen motsvarande 10 miljoner kronor samt att nämnden betalat ut full ersättning för kostnader inom befintliga avropsavtal för neurologiska-, biologiska- och cancerläkemedel och har därför överstigit budget med 9 miljoner 6

9 kronor. Därutöver finns det mindre avvikelser inom de rörliga ersättningarna som påverkat resultatet, exempelvis avdragna vitesbelopp där utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls (1 miljon kronor av maximalt 23 miljoner kronor), lägre utbetalad målrelaterad ersättning för tillgänglighet akutmottagning samt ökad kostnad för rättspsykiatri. Anledningar till avvikelser kan vara att uppsatta mål inte nås, att nya beslut fattas med anledning av rådande behov eller att del av verksamhet inte hunnit komma igång fullt ut under året. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är 7 miljoner kronor lägre än budgeterat. En av förklaringarna kan hänföras till ett överskott inom den målrelaterade ersättningen Mål och mått inom primärvården. Av den totala budgeten för mål och mått på 20 miljoner kronor utbetalades 14 miljoner kronor och genererade därmed ett överskott på 6 miljoner kronor. När det gäller mål- och måttersättningen för rehabiliteringsarbete har målet i stort sett nåtts, 93 %, och cirka 6 miljoner kronor har utbetalats. Mål och mått för KOL hade en total pott på 7 miljoner kronor avsatt, varav drygt 2 miljoner kronor betalades ut i ersättning. Insatsen syftade till att fånga nya, och följa upp befintliga, patienter med diagnosen KOL. Även mål och mått gällande tobakslutarstöd hade en total pott avsatt på 7 miljoner kronor 2015 där cirka 5 miljoner kronor av dessa betalades ut. Tobakslutarstödet utgörs av följsamhet till tobaksavvänjning. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 116 miljoner kronor av totalt miljoner kronor är rörliga. De rörliga ersättningarna betalas ut efter uppnådda mål och etableringar, vilka mäts under året. Kostnaderna för länssjukvård blev 26 miljoner kronor lägre än budgeterat. Länssjukvården får, precis som närsjukvården, avdragna vitesbelopp då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Vid helårsbedömning i augusti släpade mätningen för vitesbelopp och är den främsta förklaringen till avvikelsen mellan helårsbedömning och bokslut. Av maximalt vitesbelopp på 71 miljoner kronor har länssjukvården betalat 22 miljoner kronor i vite, varav Barnoch kvinnocentrum kronor, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård kronor, Hjärt- och medicincentrum kronor och Sinnescentrum kronor. Befintliga avropsavtal för neurologiska-, biologiska- och cancer- och ögonläkemedel finns även inom länssjukvården och dessa avtal har, som även nämnts under närsjukvård, betalats ut till enheterna med full kostnadstäckning och har därför överstigit budget med 8 miljoner kronor. Därutöver finns det mindre avvikelser inom de rörliga ersättningarna som har påverkat resultatet. Exempelvis har ersättning varit högre för diabeteshjälpmedel, klinisk genetisk provtagning samt protonbehandling Skandionkliniken, emellertid som ersättningen har varit lägre för ryggkirurgi, målbonus avseende väntetiden för canceroperationer, buk- och bröstplastik, barnkirurgisk kompetens, primär bröstrekonstruktion, kvinnlig sterilisering och allergivaccinationer. Anledningar till avvikelser kan vara att uppsatta mål inte nås, att nya beslut fattas med anledning av rådande behov eller att del av verksamhet inte har hunnit komma igång fullt ut under året. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 228 miljoner kronor för Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Jämfört med bokslut 2014 är kostnaderna för utomlänsvård 2015 ungefär 25 miljoner kronor högre om endast de delar som ligger kvar på nämnden räknas in. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård 12 miljoner kronor högre än den budgeterade. Detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med cirka 2 miljoner kronor. 7

10 Budgeten för utomlänsvård utökades med 10 miljoner kronor inför Det fanns en förväntan att kostnaderna skulle komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari. Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Antal besök i öppenvård gjorda av östgötar i andra landsting har ökat med ungefär 3 000, varav den största delen är besök till andra vårdgivarkategorier än läkare. Besöken har ökat till framför allt Region Jönköping, Stockholms läns landsting och Västra götalandsregionen. Kostnaderna för oplanerad vård utomläns har ökat med 20 miljoner kronor jämfört med föregående år, varav 10 miljoner kronor avser en ökning till Region Jönköping. I dessa kostnader ingår dock även oplanerad slutenvård. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer, barnsjukvård och blödarsjuka patienter. I denna försäkringslösning har 52 miljoner kronor utbetalats och nämnden hade avsatt 41 miljoner kronor för Ersättningen har utbetalats till följande produktionsenheter: Barn- och kvinnocentrum: 26 miljoner kr Hjärt- och medicincentrum: 20 miljoner kr Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård: 4 miljoner kr Närsjukvården i östra Östergötland: 2 miljoner kr Närsjukvården i centrala Östergötland: 0,2 miljoner kr Kostnaderna totalt för utomlänsvård i regionen har ökat med cirka 10 procent jämfört med förra året och uppgår totalt till 342 miljoner kr. Den remitterade vården har ökat något medan den oplanerade utomlänsvården har ökat markant (16 procent) jämfört med I tabell 3 visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela regionen, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Vårdområde Bokslut 2015 (mkr) Bokslut 2014 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,5% Läkemedel förskrivna utomläns ,0% Remitterad specialistvård utomläns ,8% Valfrihetsremiss ,0% Vård enligt vårdgarantin ,5% EES-vård (patientrörlighetsdirektivet) ,3% Summa ,6% Tabell 3: Regionens ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Agresso, ekonomidatalager) Sedan 2014 har data från den köpta utomlänsvården kunnat läsas in i vårddatalagret och det gör att statistik finns samlat för östgötarnas konsumtion av vård. Mer detaljerad statistik finns också i rapporter i KUL regionens datasystem för köpt utomlänsvård där alla remisser och fakturor registreras. Uppföljningen delas upp i två delar, oplanerad vård och primärvård respektive remitterad vård. Oplanerad vård och primärvård Under året fick östgötar oplanerad vård eller primärvård i ett annat landsting vilket är en ökning med ungefär personer jämfört med föregående år. Ökningen är störst inom akutsjukvård och primärvård. Kostnaden per patient har ökat inom akutsjukvård och sjukvård i gränsområde Eksjö/Tranås. Kostnaden för vården har varit störst i Jönköping, Stockholm, Kalmar, Sörmland och Västra Götalandsregionen och avser akutsjukvård medan det är primärvård som har haft flest patienter, se tabell 4. 8

11 Vårdområde Akutsjukvård 97, , Sjukvård i gränsområde Eksjö/Tranås 37, , Primärvård 23, , Försäkringskassan EU-vård 6, ,8 283 Summa 164, , Tabell 4: Regionens ekonomiska utfall avseende oplanerad vård och primärvård utomläns(miljoner kronor) (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) 2 Vårdkontakt Belopp 2015 (mkr) Antal nov okt 2015 Antal patienter 2015 Belopp 2014 (mkr) Antal nov okt 2014 Antal patienter 2014 Förändring i procent Vårdtillfälle ,3% Vårdtid (antal dagar) ,9% Medelvårdtid (antal dagar) 3,5 3,2 10,5% DRG-vikt i sluten vård 1 536, ,4-2,0% Läkarbesök ,8% Sjukvårdande behandling ,3% Indirekt kontakt ,9% Tabell 5: Östgötarnas vårdkontakter hos vårdgivare i annat landsting avseende oplanerad vård och primärvård utomläns. (Källa: Vårddatalagret) 3 Det är svårt att veta för vilka diagnoser östgötarna söker oplanerad vård utomläns. Vid faktureringen kan landstingen uppge exempelvis DRG-kod men i många fall faktureras vårdkontakten utan angivande av kod, 16 procent av vårdtillfällena och 98 procent av läkarbesöken har fakturerats utan kod. Där DRG-kod finns är vårdtillfällen för cirkulationsorganens sjukdomar vanligast (till exempel bröstsmärta och hjärtrytmstörning), följt av matsmältningsorganens sjukdomar (till exempel buksmärta och blindtarmsoperation). Tabell 6 visar Östergötlands kommuner och kostnad per invånare för oplanerad utomlänsvård och primärvård. Det är tydligt att Ydre kommun med gränsområde till Jönköpings län har den största kostnaden för utomlänsvård. I annan uppföljning ser vi att invånarna i denna kommun har väldigt få vårdtillfällen vid sjukhusen i Östergötland, de vårdas framför allt vid Höglandssjukhuset Eksjö och Nässjö. Det är stor skillnad mellan åren för vissa kommuner och det kan bero på enskilda patienter som har varit kostsamma vissa år. 2 Antal patienter går inte att summera eftersom samma patient kan finnas med inom flera vårdområden. 3 Faktureringen av köpt utomlänsvård släpar så det blir inte en rättvisande bild att jämföra helårssiffror utan i tabellen jämförs istället rullande 12- månader november till och med oktober. 9

12 Kommun Kr/invånare 2015 Kr/invånare 2014 Ydre Ödeshög Boxholm Valdemarsvik Finspång Kinda Linköping Åtvidaberg Vadstena Norrköping Söderköping Motala Mjölby Genomsnitt Tabell 6: Kostnader per kommun och invånare för oplanerad vård och primärvård utomläns (Källa: KUL datasystem för köpt utomlänsvård) Remitterad vård Under 2015 fick östgötar planerad vård i ett annat landsting, antingen genom en specialistvårdsremiss eller genom vårdgarantiremiss. Det är ungefär 120 fler patienter än år Kostnaden mellan åren har ökat med 4 procent (5 miljoner kronor) och kostnaden per patient har minskat från kronor till kronor. Nedan visas de remitterade vårdkontakter som östgötar gjort hos vårdgivare i annat landsting, se tabell 7. Vårdkontakt Antal nov okt 2015 Antal nov okt 2014 Förändring i procent Vårdtillfälle ,0% Vårdtid (antal dagar) ,2% Medelvårdtid (antal dagar) 9,3 8,3 12,7% DRG-vikt i sluten vård 2 402, ,1 11,0% Läkarbesök ,9% Sjukvårdande behandling ,0% Indirekt kontakt ,3% Tabell 7: Östgötarnas vårdkontakter hos vårdgivare i annat landsting avseende remitterad vård utomläns. (Källa: Vårddatalagret) 4 På de betalningsförbindelser för remitterad vård som skickas till andra landsting från kliniker i Östergötland registreras diagnoser. Därför har regionen en mer heltäckande bild av den remitterade vården än den oplanerade. De produktionsenheter som har störst kostnad för utomlänsvård är Barn- och kvinnocentrum (62 miljoner kronor), Hjärt- och medicincentrum (44 miljoner kronor) samt Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (23 miljoner kronor). De sjukhus där vården utförts är framför allt Skånes universitetssjukhus i Lund, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset i Huddinge respektive Solna, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Akademiska sjukhuset. 4 Faktureringen av köpt utomlänsvård släpar så det blir inte en rättvisande bild att jämföra helårssiffror utan i tabellen jämförs istället rullande 12- månader november till och med oktober. 10

13 De diagnoser som genererat högst kostnader är fetma, kronisk njursvikt, hjärtsvikt och kärlkramp, levertransplantation samt spinal stenos. De sjukdomsgrupper där flest vårdtillfällen förekommit är inom medfödda missbildningar, psykisk sjukdom, njursjukdomar samt tumörsjukdomar. Figur 2 visar antal vårdtillfällen för remitterad vård utomläns i olika åldergrupper och könsindelat för åren Den äldsta person som fått remitterad vård i annat län var 92 år. Figur 2 Antal vårdtillfällen i olika åldersgrupper och kön för remitterad vård (Källa: Vårddatalagret) Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 441 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger 17 miljoner kronor under den budgeterade nivån och genererar ett överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Detta överensstämmer med den senaste helårsbedömningen. Jämfört med 2014 ligger kostnaderna cirka 12 miljoner kronor lägre. Ersättningen till många av de privata vårdgivarna är beroende av produktion och det finns en trend som är nedåtgående. Läkarbesöken hos de privata vårdgivarna minskar även under Regionen budgeterar dock enligt en högre produktion eftersom privatläkarna har fastställda taknivåer i nationella taxan. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 276 miljoner kronor för Den1 januari 2013 infördes tandvård för personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (F-tandvård). De berättigade individerna erhåller bastandvård till samma avgift som inom den öppna hälso- och sjukvården och avgiften räknas in i högkostnadsskyddet. Antalet individer som nåtts av tandvårdsstödet har stigit men är fortfarande lågt i förhållande till uppskattat antal berättigade individer. Informationsinsatserna fortgår för att fler berättigade individer ska nås av tandvårdsstödet. Utfallet för tandvården blev 262 miljoner kronor, vilket är cirka 14 miljoner kronor lägre än det budgeterade. Transparensredovisningen inom tandvården har medfört att i stort sett samtliga ersättningar inom tandvården numera är rörliga och prestationsbaserade ersättningar. 11

14 Huvudförklaringen till överskottet är att medlen som avsatts för tandvård för personer med stora behov av F-tandvård, befolkningsansvar för barn och ungdomar, tvärsektoriella projekt inom områden med sämre tandhälsa samt uppdrag kring samhällsodontologiska projekt inte utnyttjats fullt ut. Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 250 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är 24 miljoner kronor lägre än den beräknade nivån. Jämfört med 2014 är kostnaderna 1 miljoner kronor lägre. Ansvaret för sjukresorna flyttades över till AB Östgötatrafiken från och med 1 september I och med det nya trafikavtalet fick Östergötland ett generellt lägre pris samtidigt som överflyttningen till Östgötatrafiken möjliggör samplanering på inomkommunala resor och kommunöverskridande resor. Det nya regelverket för sjukresor innebär att det inte längre finns fria resor för dagpatienter och att buss och allmän kollektivtrafik inte ersätts för dag-/dialyspatienter inom Östergötland. Detta är den huvudsakliga anledningen till att kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor är lägre än budget och ger ett överskott på 24 miljoner kronor i Hälso- och sjukvårdsnämndens bokslut. Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet var 115 miljoner kronor för 2015 och kostnaderna för året blev 11 miljoner kronor lägre, vilket är 6 miljoner kronor högre jämfört med senaste helårsbedömningen. Budgetnivån för året har utökats med 81 miljoner kronor. En utökning motsvarande 45 miljoner kronor har skett med anledning av ökade kostnader för nya och dyra läkemedel mot Hepatit C (varav 35 miljoner kronor är utökat statbidrag). Resterande 36 miljoner kronor har flyttats över från solidariskt finansierade läkemedel då läkemedel mot HIV från och med 2015 numera redovisas under smittskyddsverksamhet. Kostnader inom detta område ökade markant under sista halvåret 2014 och fortsätter att ligga på en högre nivå, vilket också tagits höjd för i budgeten. Regionen får dock ersättning motsvarande 70 procent av den beräknade kostnaden, men det finns en taknivå för riket. Dessa medel finns i överenskommelsen för 2015 om statens bidrag till läkemedelsförmånerna med mera. I år blev kostnadsutfallet 11 miljoner kronor lägre än den budgeterade nivån. Med tanke på den kostnadsutveckling som sker i kombination med viss osäkerhet vad gäller bidrag från staten så är det en förklaring till att differenser kan uppstå när jämförelse görs mellan budget och helårsbedömning med faktiskt utfall. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 111 miljoner kronor för I solidariskt finansierade läkemedel ingår bland annat blödarpreparat, vilket utgör en stor del av omsättningen. Här redovisas också kostnader för Dabigatran som är ett kostsamt blodförtunnande läkemedel som verksamheterna får full kostnadstäckning för, en kostnad som ökat under innevarande år. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger sammantaget i nivå med budget, vilket överensstämmer med helårsbedömningen. Budgetmedel motsvarande 36 miljoner kronor har flyttats över från solidariskt finansierade läkemedel för en ändrad hantering av läkemedel mot HIV. Från och med 2015 redovisas dessa under smittskyddsläkemedel. Övrigt Den totala budgeten för övrigt var 78 miljoner kronor och utfallet för 2015 blev 58 miljoner kronor högre och är en försämring jämfört med helårsbedömningen på 14 miljoner kronor. Inom posten övrigt redovisas kostnader som inte ingår i ovan angivna områden, exempelvis asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer, satsningar i projekt, höstens tillgänglighetssatsning samt vissa kostnader av engångskaraktär som omfördelas inom nämnden. Omfördelningar fastställs under året när prognoser visar att ytterligare satsningar kan göras och är en förklaring till att differenser kan uppstå när budget och prognos jämförs med faktiskt utfall. De tre största posterna som betalats ut av engångskaraktär är kompensation för flyktingsituationen, 12

15 tillgänglighetssatsning samt ersättning för psykiatripatienter. Berörda verksamheter kompenserades med 25 miljoner kronor för flyktingsituationen då det under hösten arbetats med att möta ökade behov i och med de ökade flyktingströmmarna. 20 miljoner kronor har även satsats för att öka tillgängligheten i vården samt 15 miljoner kronor har betalats till närsjukvården då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar i regionen i större grad än beräknat. Då verksamheten inte fullt ut uppfyllde utlovade mål för vård i rimlig tid möjliggjorde avdragna vitesbelopp på tillgänglighetssatsningar under hösten 2015 i enlighet med följande tabell. Hand- och plastikkirurgi Allmänkirurgi Urologiska sjukdomar Ortopedi Psykisk ohälsa och sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdom Logopedi Hälsoundersökningar flyktingar SUMMA 1,8 mkr 2,4 mkr 0,1 mkr 0,7 mkr 1,4 mkr 11,0 mkr 0,1 mkr 2,8 mkr 20,3 mkr 13

16 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla regioner/landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så jämförelser kan göras. Nedan följer ett diagram på hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under 2015 fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som hälso- och sjukvårdsnämnden betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Figur 3: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader per sjukdomsgrupp 2015 i miljoner kronor. Gruppen Ej registrerad diagnos befinner sig efter bokslut 2015 på åttonde plats vilket är på samma nivå som bokslut 2014 och något bättre än utfallet efter augusti. Psykiska sjukdomar är den största sjukdomsgruppen och därefter kommer Cirkulationsorganens sjukdomar. De enskilda största diagnoserna inom dessa sjukdomsgrupper är schizofreni, depression och neuropsykiatriska diagnoser samt högt blodtryck och förmaksflimmer. Gruppen Faktorer av hälsobetydelse återfinns på tredje plats. Inom den gruppen finns bland annat dialysbehandlingar och cellgifts- och strålningsbehandlingar av tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper (på fjärde och sjunde plats) och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. På femte plats finns Symtom och sjukdomstillstånd och där ingår ospecificerade bröst- och buksmärtor. Sjukdomar i matsmältningsorganen, inklusive tandvård finns på sjätte plats. 14

17 Figur 4 visar utvecklingen i kostnadsandelar på de åtta största sjukdomsgrupperna. Gruppen Ej registrerad diagnos har minskat från att ha varit den största till en stabil nivå på dagslägets ca 7 procent. Figur 4: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnadsandelar för de åtta största sjukdomsgrupperna i procent. 15

18 Bilaga 1 1

19 Bilaga 2 1

20 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) Bokslut 2015 Bokslut 2014 Not TILLGÅNGAR Förutbet kostn upplupna intäkt ) Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat Justerat eget kapital ) Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt ) Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1)Avser periodisering av intäkter som avser 2015 och som ännu ej inkommit Avser till största del ersättining från Migrationsverket för asylsökande, 25 miljoner kronor. 2)Justering av årets resultat är utfört i enlighet med Region Östergötlands ekonomiska styrprinciper. 3)Avser periodisering av leverantörsfakturor som avser 2015 och som ännu ej inkommit