Delårsrapport. Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport. januari mars Jan mars 2013 Hälso och sjukvårdsnämnden. Dnr

Transkript

1 Delårsrapport Jan mars Hälso och sjukvårdsnämnden Dnr 24 Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport januari mars Beredningen för samverkan Samordnings beredningen Beredningen för behovsstyrning Brukardialogs beredningar

2

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Sammanfattning 1 Medborgarperspektivet 2 Processperspektivet 5 Ekonomiperspektivet 8 Utfall nyckelindikatorer 11 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning: Bilaga 1: Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Bilaga 2: Helårsbedömning läkemedelskostnader

4

5 Delårsrapport 03 1 Sammanfattning Medborgarperspektivet Landstinget i Östergötland kommer under erbjuda KBT/ MMR behandling till de patienter som har behov av detta. Under 2012 genomfördes ett särskilt utredningsuppdrag rörande screening. Utredningens huvudfokus var de befintliga screeningprogrammen för att upptäcka bröstcancer, pulsåderbråck och förstadier till livmoderhalscancer. Under sker en fortsättning på utredningsuppdraget. Varje månad görs drygt hygienobservationer i verksamheten. Tre av nio landstingsenheter samt Aleris AB når de uppsatta målen. För detta nyckeltal har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna förändrats i liten omfattning. Barnhälsorna är nu implementerade och bedrivs inom ordinarie verksamhet i samtliga länsdelar. Inom den specialiserade vården är det i februari något fler som varit på besök i februari än i januari. 80 procent av patienterna hade kommit på besök inom 60 dagar. Totalt hade patienter väntat mer än 60 dagar. I februari är det något färre behandlingar som utförts än i januari. Av de som behandlats hade 71 procent fått behandling inom 60 dagar. Totalt hade 988 väntat längre än 60 dagar i februari. Processperspektivet Ett stort arbete har under första kvartalet genomförts gällande hur ambulansresurserna används. Arbetet har snabbt fått mätbar önskad effekt och vi ser nu en något förbättrad måluppfyllelse jämfört med föregående år. En medelbeläggning på akuta vårdplatser på 90 % är eftersträvansvärd för att effektivt och patientsäkert möta de akuta variationerna i vårdflöde inom akutvården. Ett resurstillskott har beslutats för att tillskapa fler akuta vårdplatser. Under våren har åtta vårdplatser inom ortopedkliniken överförts till samt åtta nya vårdplatser tillkommit vid Geriatriska kliniken, Vrinnevisjukhuset. Vid Universitetssjukhuset har Geriatriska kliniken utökats med fyra nya vårdplatser samt vid Lasarettet i Motala har ytterligare åtta vårdplatser tillkommit vid Medicinklinken. Utöver detta har även en poliklinisk processenhet med fyra vårdplatser som är öppen alla vardagar mellan klockan skapats vid Akutkliniken vid Universitetssjukhuset. Hjärt och Medicincentrum har i början av februari öppnat sju nya vårdplatser. Artrosskolor finns nu med god tillgänglighet i hela länet Ekonomiperspektivet Landstingets totala helårsbedömning visar på ett resultat på 220 mkr vid årets slut, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Produktionsenheternas (verksamheten samt nämnder och styrelse) samlade resultat bedöms försämras med 3 mkr jämfört med godkänd budget (-184 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 3 mkr (+404 mkr i budget). Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på

6 Delårsrapport 03 2 delårsbokslutet till och med mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat, se tabell nedan. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär för Landstinget i Östergötland att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget också når goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. Landstingets resultat i helårsbedömningen på 220 mkr medför att nyckeltalet blir 2,1 procent. Därmed är både det kortsiktiga och det långsiktiga finansiella målet uppfyllt.

7 Delårsrapport 03 2 Medborgarperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Bra och jämlik hälsa Stort förtroende för hälso och sjukvården Delaktiga och nöjda patienter Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Förtroendeskapande insatser Patientfokuserad hälso och sjukvård Stor valfrihet för patienten Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hög tillgänglighet till hälso och sjukvården Hälso och sjukvård i så nära tid som möjligt Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt Rehabiliteringsgarantin Här redovisas resultat först i delårsrapport 08. Landstinget i Östergötland kommer under erbjuda KBT/ MMR behandling till de patienter som har behov av detta. KBT terapeut med grundläggande kompetens finns på de flesta vårdcentraler möjlighet finns även att köpa tjänsten externt. Efterfrågan är dock något större än tillgången på KBT behandling. Utbildning pågår i landstinget för KBT-

8 Delårsrapport 03 3 terapeuter steg 1 och 2. Kompetensutveckling genom handledning av psykiatriker inom KBT har medfört en ökning av antalet behandlingar och att rätt patienter får tillgång till KBT. Tillgången på MMR kompetens är tillfredställande i Närsjukvården utförs MMR1, Smärt och rehabiliteringscentrum behandlar MMR 2. Ett omfattande arbete har sedan 2010 genomförts för att evidensbasera de ingående komponenterna i MMR programmet. Baserat på detta har vi optimerat vårt MMR program, vilket i den reviderade formen startar från feb.. En viktig förändring har varit att baserat på evidens öka insatserna gentemot arbetsplatserna. Till följd av SKL:s utbildning i att utreda smärtpatienter planerar vi tillsammans med Kalmar och Jönköpings landsting en gemensam utbildning under hösten.ett arbete med att förbättra samarbetet med yttre aktörer som arbetsgivare, FK, AF och socialtjänsten för att patienten skall få rätt insats av rätt aktör pågår. Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Under 2012 genomfördes ett särskilt utredningsuppdrag rörande screening. Utredningens huvudfokus var de befintliga screeningprogrammen för att upptäcka bröstcancer, pulsåderbråck och förstadier till livmoderhalscancer. Under sker en fortsättning på utredningsuppdraget. Huvudfokus är denna gång på hur utvecklingen på det genetiska området väcker nya etiska frågor rörande screening, fosterdiagnostik och användning av genteknik i prediktivt syfte. En brukardialogberedning har kopplats till uppdraget och har intervjuat ett fyrtiotal medborgare och patienter om deras upplevelser av, och åsikter kring, fosterdiagnostik och vårdens användning av gentester. efterlevnaden av klädreglerna. Det är viktigt att notera att det sedan 2010 är mycket små förändringar mellan olika månader. För efterlevnaden av hygienregler är målet 87 procent. Resultaten i denna indikator är i aktuell månad 82 procent för den samlade sjukvården. Tre av nio landstingsenheter samt Aleris AB når målet. Även för detta nyckeltal har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna förändrats i liten omfattning. Stort förtroende för hälso och sjukvården Förtroendeskapande insatser Här redovisas resultat först i delårsrapport 08. Delaktiga och nöjda patienter Patientfokuserad hälso och sjukvård Barnhälsor Barnhälsorna är nu implementerade och bedrivs inom ordinarie verksamhet i samtliga länsdelar. Från och med ingår satsningen i den ordinarie ramersättningen för berörda verksamheter. Stor valfrihet för patienten Här redovisas resultat först i delårsrapport 08. Observationsstudier för hygienriktlinjer Varje månad görs drygt observationer i verksamheten (i mars cirka 2 900). Dessa observationer ligger till grund för sammanställda resultat. Målet för efterlevnaden av klädregler är 97 procent. Den samlade sjukvården når i aktuell månad nästan målet, med 96 procent i utfall. Fem av nio landstingsenheter och Aleris AB når målet för

9 Delårsrapport 03 4 Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Missbruks och beroendevård Uppdraget för behovsanalys av missbruks- och beroendevård är ett tvåårigt uppdrag som sker i samverkan med länets kommuner. Representation från Linköpings kommun, Åtvidabergs kommun, Norrköpings kommun samt Motala kommun har utsetts för att bistå i arbetet med behovsanalysen. Det första året avser att göra en kartläggning av förhållandena i länet. Socialstyrelsen reviderar nationella riktlinjer på området och en preliminär version beräknas vara färdig till hösten. Det andra året avser att göra en avstämning utifrån de uppdaterade riktlinjerna och förutsättningarna i länet. Regeringen har lagt fram en proposition kring missbruks- och beroendevård med ett lagförslag om att lagstifta kring samverkansavtal mellan landsting och kommuner. Förslaget innebär ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) och föreslås träda i kraft 1 juli. I Östergötland finns befintliga samverkansavtal, dock inte med samtliga kommuner i länet. Denna utveckling kommer att följas i behovsanalysen. Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador. Målgruppen för behovsanalysen är barn och unga med olikartade medfödda funktionsnedsättningar som har behov av insatser från flera kompetensområden och välfärdsaktörer. Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk, eller intellektuell funktionsförmåga. Barn och unga med funktionsnedsättningar är en mycket heterogen grupp som får insatser från många olika delar av hälso- och sjukvården. Gemensamt för barn och unga med långvarig eller bestående medfödd/tidigt förvärvad funktionsnedsättning är att de ingår i habiliteringens målgrupp. Habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intresse. Insatserna fortsätter så länge behov kvarstår. Exempel på grupper inom habilitering är Cerebral pares, ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar, flerfunktionsnedsättning, utvecklingsstörning, Downs syndrom, Autism, Aspergers syndrom etc. Hög tillgänglighet till hälso och sjukvården Hälso och sjukvård i så nära tid som möjligt Från och med har redovisningen av tillgänglighet ändrats till att avse faktiska väntetider, dvs hur länge hade de som varit på besök eller behandling väntat. Detta följer det nationella kriterierna för kömiljarden. I och med att detta är ett nytt sätt att redovisa saknas jämförande historik. Dessutom kommer denna redovisning att ske med en månads fördröjning för att säkra data. I mars redovisas alltså uppgifter för februari. Inom den specialiserade vården är det i februari något fler som varit på besök i februari än i januari. 80 procent av patienterna hade kommit på besök inom 60 dagar. Totalt hade patienter väntat mer än 60 dagar. I februari är det något färre behandlingar som utförts än i januari. Av de som behandlats hade 71 procent fått behandling inom 60 dagar. Totalt hade 988 väntat längre än 60 dagar i februari.

10 Delårsrapport 03 5 Processperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso och sjukvård Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Kunskapsbaserad och säker vård Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Här redovisas resultat först i delårsrapport 08 Effektiv hälso och sjukvård Processorienterat arbetssätt Ambulansverksamhet Ett stort arbete har under första kvartalet genomförts gällande hur ambulansresurserna används. Arbetet har snabbt fått mätbar önskad effekt och vi ser nu en något förbättrad måluppfyllelse jämfört med föregående år. Antalet ambulansuppdrag utan patient har även, i alla fall tillfälligt, minskat kraftigt. Ett stort projekt för är implementering av nytt avtal gällande IVPA (I Väntan På Ambulans) som bland annat innebär att räddningstjänsterna i hela länet alltid åker till patienten vid befarat hjärtstopp. Det nya förfarandet vid hjärtstopp beräknas rädda 3-5 liv per år i länet Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Utökning av antalet vårdplatser vid US, ViN och LiM Ett stort antal åtgärder och utvecklingsarbeten inom akutsjukvårdsprocessen pågår sedan några år. Utvärdering av dessa visar att de har haft god effekt och lindrat graden av tidigare kapacitetsbrist och samtidigt parerat en ökad akut vårdkonsumtion. En medelbeläggning på akuta vårdplatser på 90 % är eftersträvansvärd för att effektivt och patientsäkert möta de akuta variationerna i vårdflöde inom akutvården. Målet med 90 % medelbeläggning inom akutsjukvården och ingen utlokaliserad vård har dock hittills inte uppnåtts med dessa åtgärder. Medelbeläggning över 90 % indikerar överbeläggningssituationer och risk för behov av utlokalisering av patienter till andra kliniker för att parera tillfälliga vårdplatsbrister på enskilda kliniker, vilket är en patientsäkerhetsrisk. Kapacitetsanalyser avseende tillgång och behov av vårdplatser påvisade en kvarstående diskrepans motsvarande ca 50 vårdplatser i Östergötland. Ett resurstillskott beslutades för att dels fortsätta det utvecklingsarbete som behövs och dels tillskapa fler akuta vårdplatser under i hela

11 Delårsrapport 03 6 Östergötland. Under våren har åtta vårdplatser inom ortopedkliniken överförts till samt åtta nya vårdplatser tillkommit vid Geriatriska kliniken, Vrinnevisjukhuset. Vid Universitetssjukhuset har Geriatriska kliniken utökats med fyra nya vårdplatser samt vid Lasarettet i Motala har ytterligare åtta vårdplatser tillkommit vid Medicinklinken. Utöver detta har även en poliklinik processenhet med fyra vårdplatser som är öppen alla vardagar mellan klockan skapats vid Akutkliniken vid Universitetssjukhuset. Hjärt och Medicincentrum har i början av februari öppnat sju nya vårdplatser. Vård av äldre Målsättningen är att både vårdtiden och återinläggningarna inom 30 dagar för patienter över 65 år ska minska. Hittills under året har vårdtiden minskat med 1,5 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har återinläggningarna ökat med cirka 0,9 procentenheter Rörelseorganens sjukdomar I enlighet med nationella riktlinjer utökas medel för att stärka patienters funktionsförmåga som har artros i höft eller knä. Artrosskolor finn nu med god tillgänglighet i hela länet, där även upphandlade sjukgymnastikverksamheter bidragit i stor utsträckning. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Beredningen för samverkan Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för samverkan har under första kvartalet sammanträtt vid två tillfällen. Beredningen för samverkan ingår i sin helhet i det kommunala samverkansorganet Läns-SLAKO som också har representation från socialnämndernas ordförande i länets kommuner. Läns-SLAKO har sammanträtt vid ett tillfälle denna period. Beredningen har har under första kvartalet genomfört en dialog med Flyktingmedicinskt centrum (FMC) tillsammans med Migrationsverket i samband med ett studiebesök på FMC. En dialog har också förts med Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH). Beredningen har påbörjat arbetet med att revidera riktlinjerna för föreningsbidrag och gjort uppföljningar av 2012 års verksamhet för Pensionärsrådets och Landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning. Under det första kvartalet har också Folkhälsokommitténs arbete och arbetet med Säker hemgång följts upp. Beredningen för behovsstyrning Beredningen för behovsstyrning har bland annat till uppgift att bereda frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser och uppföljning ur ett behovsperspektiv. Under början av har beredningen påbörjat ett arbete med att utveckla det systematiska arbetet med att ta fram förslag på prioriterade behovsgrupper inför Som en del i detta arbete gav beredningen i början av året ett uppdrag att göra en metaanalys av tidigare genomförda behovsanalyser, resultatet presenterades vid marsmötet. Återkommande utvecklingsområden i behovsanalyser under åren handlar bland annat om information och kommunikation, riktlinjer och rutiner, samverkan och jämlik vård. Beredningen för behovsstyrning har ansvaret att under politiskt samordna arbetet med de tre behovsanalyserna: Missbruk och beroendevård Sällsynta diagnoser Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar Beredningen för behovsstyrning ansvarar för den politiska samordningen av de 5 beredningarna för brukardialog. I januari arrangerades en gemensam workshop för beredningen för behovsstyrning och beredningarna för brukardialog på temat Det goda samtalet. Beredningen har även det politiska ansvaret för de särskilda utredningsuppdragen Screening och Uppföljning av den ojämlika hälsan. I februari redovisades delprojektet Jämlik vård nyanlända, som ingår i det övergripande projektet Jämlik vård.

12 Delårsrapport 03 7 Beredningen har även fått information av företrädare för PROMcenter om hur Landstinget i Östergötland använder sig av PROM, patientrapporterade utfallsmått, som bas för verksamhetsutveckling, med speciellt fokus på generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet.

13 Delårsrapport 03 8 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ekonomiskt resultat Landstingets totala helårsbedömning visar ett resultat vid årets slut på 220 mkr, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Produktionsenheternas (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) sammantagna resultat bedöms bli minus 187 mkr vilket är en försämring med 3mkr jämfört med budget. Resultat i helårsbedömning, godkänd budget och utfall, mkr. Helårsbedömning 03 Godkänd budget DÅ03 DÅ Bokslut 2012 Nämnd/styrelse Hälso och sjukvårdsnämnden Resultat indelat per område jämfört med budget. Områden Avvikelse mot budget (finansplan) Produktionsenheternas resultat 3 Skatteintäkter/generella statsbidrag 29 Pensionskostnader 25 Finansiellt netto 0 Statsbidrag 14 Reservering PE:s resultat (verksamhetsplanerna) 34 Fastighetskostnader 40 Övrigt 9 Summa 0 Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Verksamheten PE sjukvård PE övriga PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat På grund av den låga räntenivån har ripsräntan som används vid beräkning av pensionsskulden sänkts. Det innebär att pensionsskulden ökar med preliminärt cirka mkr. Det i sin tur medför att det egna kapitalet vid årets slut försämras till minus mkr. Landstinget kommer att bokföra förändringen direkt mot eget kapital utan att påverka resultaträkningen. Det negativa resultatet för produktionsenheterna vägs upp av ett överskott på landstingsgemensamma intäkter och kostnader. I tabellen nedan beskrivs avvikelse per område mot budget.

14 Delårsrapport 03 9 Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan HSN:s kostnader och intäkter Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på delårsbokslutet till och med mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat, se tabell nedan. ersättning/ vitesbelopp. Det finns en risk att viss del av dessa ersättningar aldrig blir utbetalade eller att produktionsenheterna får betala vitesbelopp om inte målen uppfylls. Under 2012 var det ca 41 miljoner kr som förbättrade HSN:s resultat och för är bedömningen att ca 10 miljoner kr inte blir utbetalade, dvs att kostnaderna i bokslutet kommer att understiga den budgeterade nivån och hela beloppet hänförs till länssjukvård. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr Område Helårsbedömn Jan mar Jan mar 2012 Bokslut 2012 Regionsjukvård 0,0 1,1 0,6 3,6 Närsjukvård 0,0 4,3 4,9 17,5 Länssjukvård 9,5 13,4 12,4 23,9 Utomlänsvård 0,0 9,5 5,5 12,4 Privata vårdgivare 20,0 13,8 10,5 36,3 Tandvård 0,0 0,4 0,7 2,7 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 13,5 8,1 7,1 Smittskyddsverksamhet 0,0 2,8 0,3 11,6 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 0,0 0,6 10,4 Övrigt 29,5 5,5 6,0 47,0 Totalt 0,0 53,3 45,8 6,1 Nedan följer en kommentar till den ekonomiska helårsbedömningen inom vissa områden. Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Under 2012 infördes ett nytt datasystem för köpt utomlänsvård i landstinget. Syftet var att förbättra den ekonomiska och medicinska analysen. Idag registerar 14 kliniker sina betalningsförbindelser direkt i systemet och patientkontoret registrerar alla fakturor samt all vårdstatistik på patientnivå. Det är östgötar som fått vård i ett annat landsting under perioden januari tom mars. Det landsting som tagit emot flest patienter är Jönköping, Stockholm, Sörmland och Dalarna. I det nya systemet registreras diagnoser på de remisser som skickas till andra landsting. De diagnoser som är mest förekommande sedan införandet av systemet är fetma, spinal stenos (trång ryggrad), kronisk njursvikt och ärftlig blödningsrubbning. Det kommer att vara möjligt att ta fram mycket statistik men rapporterna är än så länge begränsade. Ytterligare uppföljning kommer att redovisas i delårsrapporten efter augusti samt årsredovisningen. Regionsjukvård (till östgötar) Efter första kvartalet visar regionsjukvårdsavtalet ett överskott med 1,1 miljoner kr och bedömningen är att i bokslut kommer kostnaderna att ligga på den budgeterade nivån. Privata vårdgivare och tandvård Kostnaderna avseende privata vårdgivare kommer även under att uppgå till ett överskott. Anledningen är att producerade volymer inte ökar enligt de bedömningar som gjorts tidigare. Kostnaderna för tandvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Närsjukvård och länssjukvård En mindre del av avtalsbeloppen till närsjukvården och länssjukvården är rörlig målrelaterad

15 Delårsrapport Ambulanssjukvård och sjukresor Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Övrigt Kostnaderna inom gruppen övrigt bedöms understiga den budgeterade nivån med ca 30 miljoner kr och anledningen är att det eventuellt finns behov av ytterligare vårdgarantisatsningar samt att HSN:s budget för är svag och medel bör reserveras för oförutsedda utgifter. Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Målrelaterade ersättningar finns i produktionsenheternas överenskommelser med Hälso- och sjukvårdsnämnden för och de avser vård i rimlig tid enligt landstingets väntetidsuppföljning och med koppling till den nationella vårdgarantimätningen. Andra områden som ersätts med målrelaterade ersättningar är till exempel ökning av antal ärenden i mina vårdkontakter, ledtider inom cancervården och ökning av användning av vissa läkemedel. Det finns också besöksersättningar inom specialistpsykiatrisk öppenvård och öppen barnoch ungdomspsykiatri. Arbetet med vårdcentralsverksamheternas nya ersättningssystem fortsätter. Det är ett ersättningssystem baserat på vårdtyngd i befolkningen (ACG) och det ska börja gälla den första januari Ett projekt som prövar möjligheter att ersätta för en vårdprocess ska lämna en slutrapport under vården. Ett nationellt projekt som syftar till ersättning för en vårdepisod har startats och Landstinget i Östergötland är ett av flera deltagande landsting. Ett projekt som syftar till att förhindra onödiga återinläggningar ska starta efter sommaren, introduktion i arbetssättet ges under våren.

16 Delårsrapport Utfall nyckelindikatorer Medborgarperspektivet Strategiskt mål 1 Bra tillgänglighet till hälso och sjukvården Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Måluppfyllelse Telefontillgängligheten till vårdcentralen Kvartal : 94 % 100% besvarade samtal Uppgift saknas tills vidare p.g.a. systembyte Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Kvartal : 95% 100 % till besök inom 7 dagar 96 % Hälso och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Tillgängligheten till besök inom specialiserad vård Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård Hela 2012: 81 % Hela 2012: 71 % Minst 70 % av patienterna ska ha tagits emot på besök inom 60 dagar (faktiska väntetider) Minst 70 % av patienterna ska ha genomgått operation/åtgärd inom 60 dagar (faktiska väntetider) Febr 80% Febr 71% Hela % Minst 80 % ska ha träffat läkare inom 1 timme 52 % Tillgängligheten på akutmottagningen Hela % Minst 80 % ska ha lämnat mottagningen inom högst 4 timmar 67 %

17 Delårsrapport Väntetid till canceroperation Kvartal : 64 % Minst 85% av patienter i behov av operation ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Resultat redovisas senare

18 Delårsrapport Processperspektivet Strategiskt mål 1 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Mål värde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende Handtvätt Klädregler 2011 Klädregler 95% 2011 Handtvätt 82% Klädregler 95% 96% Handtvätt 95% 82% Antibiotikaförskrivning Okt 2009 sep recept per 1000 inv I enlighet med nationellt mål Minskat med 7% första kvartalet Strategiskt mål 2 Effektiv hälso och sjukvård Effektiv hälso och sjukvård ,8% <4,5% 4,9% Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. Beläggningsgrad Jan juli % Riktvärde= 90% 96% God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år eller äldre Sep % 15% 17% Ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet. Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Mål värde Utfall Andel strukna operationer inom ANOPverksamheter Måluppfyllelse Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Hälso och sjukvårdsnämndens ekonomiska resultat mkr mkr mkr >=0 0

19 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Helårsbedömning 03 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 03 Budget Bokslut 2012 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Övr intäkt LT:s huvudverksamh Statsbidrag Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

20 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

21 Investeringsredovisning Bilaga 1 Föregående Investeringar Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget Bokslut 2012 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning:

22 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed IB Bokslut 2012 Not TILLGÅNGAR Kundfordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen:

23 Blankett 2B (endast närsjukvården) Bilaga 2 Rapportering av helårsbedömning samtliga läkemedelskostnader i syfte att ge god kännedom om kostnadsutvecklingen samt underlag till kvalitetsarbete rörande läkemedel Tidpunkt för rapportering: Rapporteringssätt: enligt fastställd tidplan som bilaga till delårsrapport Produktionsenhet (nr) Bedömningen gjord av 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Camilla Paananen Utfall kostn per 03 Utfall kostn per 08 (tkr) 5) (tkr) 5) Helårsbedömn av kostn exkl regl PV över-/underskott (tkr) Helårsbedömning över-/underskott allmänläkemedel Helårsbedömning av kostn inkl regl PV över/ underskott (tkr) Allmänläkemedel 1) Klinikläkemedel 2) Fokusläkemedel 3) Solidariskt finansierade Övriga läkemedel 4) PE totalt ) Primärvårdens konto (hanteringskostnad Apodos) samt läkemedelskonto och I kolumnen för helårsbedömning av reglering över/underskott allmänläkemedel anges den del av konto 56131, som avser primärvård. 2) Sjukhusens receptläkemedel på konto och I kolumnen för helårsbedömning av reglering över/underskott allmänläkemedel anges den del av konto 56131, som avser sjukhusvård. 3) Primärvårdens och sjukhusens fokusläkemedel på konto ) Avser läkemedel via rekvisition, läkemedel med landstingssubvention och övriga läkemedel konto 56110, 56111, 56112, 56113, 56114, 56125, samt ) Utfall exkl reglering över-/underskott allmänläkemedel

24

25 Delårsrapport Delårsbokslut januari mars Hälso och sjukvårdsnämnden

26

27 DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 1 Medborgarperspek vet Strategiska mål Hälso och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Medborgare: Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården I detta dokument bedöms strategin om hög tillgänglighet, medan resten bedöms i helårsbedömningen eller i samband med årsredovisningen. U all Från och med baseras väntetidsuppföljning på faktiska väntetider och det saknas i dagsläget jämförande statistik. De faktiska väntetiderna redovisas med en månads fördröjning och avser i denna delårsrapport februari. Målvärdet för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar. I februari kom 80 procent på besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. Målvärdet för tillgängligheten till behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar. I februari kom 71 procent på besök inom 60 dagar. 988 patienter hade väntat längre.

28 DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 2

29 DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 3 Processperspek vet Strategiska mål Hälso och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Process: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård I denna delårsrapport redovisas delar av dessa strategiska mål, medan resten bedöms i helårsbedömningen eller i samband med årsredovisningen. U all Vårdproduk on Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdstillfällen ökar medan läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar. Antalet läkarbesök vid akutmottagningarna fortsätter dock att öka. Pa entsäkerhet Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet nås inte för följsamhet till klädregler eller för hygienreglerna. Aktuella värden i mars är 96 procent för klädreglerna och 82 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Se diagram i dokumentet Fördjupade kommentarer. Återinläggningar Vården av äldre mäts varje månad i vårdtid och återinläggningsfrekvensen för patienter över 65 år. (Åldersgränsen är i år ändrad från tidigare 80 år.) Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills under året har vårdtiden för åldersgruppen minskat med ca 1,5 procent och återinläggningarna har ökat med 0,9 procent jämfört med föregående år. Se diagram i dokumentet Fördjupade kommentarer.

30 DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 4

31 DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 5 Ekonomiperspek vet Strategiska mål Hälso och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål i perspektivet Ekonomi: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Landstingets totala resultat till och med mars är 280 mkr. Finansplanens helårsresultat ligger på 220 mkr. Resultatet varierar dock mellan månaderna. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari ll mars (03) jämfört med budget, mkr DÅ03 DÅ Godkänd budget Bokslut 2012 Nämnd/styrelse Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Hälso och sjukvårdsnämnden I delårsbokslut efter mars redovisas ett positivt resultat på 53 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och ambulanssjukvård och sjukresor är lägre än de förväntade för perioden. Detta beräknas till viss del vara bestående under året. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på delårsbokslutet tom mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat. Verksamheten PE sjukvård PE övriga PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Produktionsenheternas resultat (inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) är minus 4 mkr, varav sjukvården står för minus 83 mkr. Det är en försämring jämfört med motsvarande period föregående år.

32 DELÅRSRAPPORT delårsbokslut januari mars 6

33 Delårsrapport Fördjupade kommentarer U all januari mars Hälso och sjukvårdsnämnden

34

35 Innehållsförteckning Medborgarperspek vet 1 Tillgänglighet 1 Processperspek vet 23 Observa onsstudier för hygienriktlinjer 3 Vård av äldre 3 Produk on 4 Ekonomiperspek vet 5 Hälso och sjukvårdsnämndens delårsrapport jan t.o.m. mar 5 Bilagor 1. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp 2. Tillgänglighet per verksamhetsområde inom specialiserad vård

36 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 4

37 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 1 Medborgarperspek vet Tillgänglighet Från och med har redovisningen av tillgänglighet ändrats till att avse faktiska väntetider, dvs hur länge hade de som varit på besök eller behandling väntat. Detta följer det nationella kriterierna för kömiljarden. I och med att detta är ett nytt sätt att redovisa saknas jämförande historik. Dessutom kommer denna redovisning att ske med en månads fördröjning för att säkra data. I mars redovisas alltså uppgifter för februari. Följande tabell visar resultaten per organisation den sista februari.(faktiska väntetider) Organisation Antal som väntat längre än 60 dagar Alla besök Andel som varit på besök inom 60 dagar Alla behandlingar Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som varit på besök inom 60 dagar Närsjukvården i Finspång 1 97% Närsjukvården i centrala 10 97% Närsjukvården i östra Östergötland 5 98% Närsjukvården i västra Östergötland 15 93% Hjärt och medicincentrum % 75 71% Figur 1 nedan visar att det inom den specialiserade vården är det i februari något fler som varit på besök i februari än i januari. 80 procent av patienterna hade kommit på besök inom 60 dagar. Totalt hade patienter väntat mer än 60 dagar. Figur 2 visar data kring behandlingar. I februari är det något färre som utförts än i januari. Av de som behandlats hade 71 procent fått behandling inom 60 dagar. Totalt hade 988 väntat längre än 60 dagar i februari. Barn och kvinnocentrum 45 94% 11 93% Centrum för kirurgi, ortopedi % % Sinnescentrum % % Medicinskt centrum Linköping 75 56% 17 90% Aleris Motala 83 84% % Privata psykiatriska enheter 1 99% 15 90% Totalt % % Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % 02 80% Figur 2: Väntetider för genomförda operationer/åtgärder inom specialiserad vård i % 02 71%

38 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 2

39 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 3 Processperspek vet Observa onsstudier för hygienriktlinjer Varje månad görs drygt observationer i verksamheten (i mars cirka 2 900). Dessa observationer ligger till grund för sammanställda resultat. Målet för efterlevnaden av klädregler är 97 procent. Den samlade sjukvården når i aktuell månad nästan målet, med 96 procent i utfall. Fem av nio landstingsenheter och Aleris AB når målet för efterlevnaden av klädreglerna. Det är viktigt att notera att det sedan 2010 är mycket små förändringar mellan olika månader. 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% Följsamhet - klädregler Vård av äldre Målsättningen är att både vårdtiden och återinläggningarna inom 30 dagar för patienter över 65 år ska minska. Hittills under året har vårdtiden minskat med 1,5 procent jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har återinläggningarna ökat med cirka 0,9 procentenheter. Återinläggningar är ej sällan en följd av att vårdprogram följs där patient behandlas på två olika sjukhus inom samma vårdtillfälle. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andel återinläggningar patienter 65 år och äldre ackumulerade värden jan tom mar Klädregler Målvärde klädregler Linjär (Målvärde klädregler) Figur 3: Följsamhet till hygienriktlinjer - klädregler (källa: Observationsstudier, hygien på LISA) Figur 5: Återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre (källa: Vårddatalagret) Målet för efterlevnaden av hygienregler är 87 procent. Resultaten i denna indikator är i aktuell månad 82 procent för den samlade sjukvården. Tre av nio landstingsenheter samt Aleris AB når målet. Även för detta nyckeltal har det varit kontinuerliga förbättrade resultat och resultaten har de senaste månaderna förändrats i liten omfattning. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% Följsamhet - hygienregler Hygienregler Målvärde hygienregler Linjär (Hygienregler) Figur 4: Följsamhet till hygienregler (källa: Observationsstudier, hygien på LISA)

40 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 4 Produk on Produktionen fortsätter att öka 2012 för slutenvårdstillfällen och läkarbesök vid akutmottagningarna medan besöken både hos läkare och övriga vårdgivare har minskat under årets första månader. Tre månader är för kort tid att dra slutsatser om detta är en bestående minskning eller inte. Utvecklingen kommer följas under året. DRG-poängen 1) för slutenvård ökar DRG-vikt sv östgötar Mätvärden 2011 mar 2012 mar mar Procentuell förändring /2012 Slutenvårdstillfällen ,7% varav privata vårdgivare ,2% Läkarbesök ,6% varav specialiserad vård ,9% varav primärvård ,2% varav privata vårdgivare ,2% Övriga öppenvårdsbesök ,0% varav specialiserad vård ,0% varav primärvård ,4% varav privata vårdgivare ,8% Produktionsdata från vårddatalagret (endast östgötar ingår i statistiken) Figur 6: DRG-vikt sluten vård för östgötar (källa: Vårddatalagret) 1) Diagnosrelaterade grupper, DRG innebär att patienter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp. DRG är ett överskådligt sätt att beskriva patientsammansättningen ( case mix ) på olika sjukhus eller i olika landsting, vilket gör det relativt enkelt att göra jämförelser över tiden eller att jämföra kvaliteten på vården.

41 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 5 Ekonomiperspek vet Hälso och sjukvårdsnämndens delårsrapport januari ll och med mars I delårsbokslut efter mars redovisas ett positivt resultat på 53 miljoner kr. Anledningen till överskottet är framför allt målrelaterade ersättningar som ännu ej är mätta och ej utbetalade, de viten som produktionsenheterna betalat in till nämnden på grund av att målvärden för vård i rimlig tid ej uppnåtts samt att kostnader för privata vårdgivare och ambulans/sjukresor är lägre än de förväntade för perioden. Detta beräknas till viss del vara bestående under året. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för, baserad på delårsbokslutet tom mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat. Tabellerna nedan visar Hälso- och sjukvårdsnämndens avvikelse per område jämfört med budget samt det ekonomiska utfallet per område. Område Helårsbedömning Jan mar Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr Jan mar 2012 Bokslut 2012 Regionsjukvård 0,0 1,1 0,6 3,6 Närsjukvård 0,0 4,3 4,9 17,5 Länssjukvård 9,5 13,4 12,4 23,9 Utomlänsvård 0,0 9,5 5,5 12,4 Privata vårdgivare 20,0 13,8 10,5 36,3 Tandvård 0,0 0,4 0,7 2,7 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 13,5 8,1 7,1 Smittskyddsverksamhet 0,0 2,8 0,3 11,6 Solidariskt finansierade läkemedel 0,0 0,0 0,6 10,4 Övrigt 29,5 5,5 6,0 47,0 Totalt 0,0 53,3 45,8 6,1 Område Jan mar Jan mar Bokslut Bokslut Regionsjukvård Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård Privata vårdgivare Tandvård Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskydds verksamhet Solidariskt finansierade läkemedel Övrigt Totalt Faktiskt utfall - HSN:s kostnader i miljoner kr (indexuppräkning är 2,7 % samt generell omfördelning -0,3 %) Nedan behandlas de olika områdena under egna rubriker. Regionsjukvård ( ll östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård är 571 miljoner kr för. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt. Totalt är 14 miljoner kr budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger cirka 1,1 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast ca 152 miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för närsjukvård budget med ca 4 miljoner kr.

42 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 6 Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller vitesbelopp (både inom närsjukvård och inom länssjukvård). Om vårdgivaren inte uppfyller sitt utlovade mål för vård i rimlig tid dras ett vitesbelopp från den fasta ersättningen. Beloppets storlek beror på hur många patienter som har väntat för länge. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta närsjukvården under är 24 miljoner kr. De avdragna vitesbeloppen för vårdgivarna ger överskott i hälso- och sjukvårdsnämndens budgetuppföljning. För perioden januari till och med mars har ingen av närsjukvårdsenheterna betalat något vite. Länssjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under, endast 68 miljoner kr av totalt miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Vissa av de rörliga ersättningarna är ännu ej utbetalade och därför understiger kostnaden för länsövergripande sjukvård budget med ca 13 miljoner kr. Det maximala vitesbeloppet som kan belasta länssjukvården under är 71 miljoner kr. För perioden januari till och med mars har länssjukvårdsenheterna betalat ca 6,5 miljoner kr i vite. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 205 miljoner kr för. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger ca 9 miljoner kr under de budgeterade för perioden och förväntade kostnader för perioden januari till och med mars har bokats upp. Detta ska ge en mer rättvisande bild av de förväntade faktiska kostnaderna, men innehåller ändå en viss osäkerhet då erfarenheten är att dessa kostnader är svåra att bedöma och ökar kraftigt i december. Jämfört med samma period 2012 är kostnaderna för utomlänsvård ca 2 miljoner kr lägre. I tabellen nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård, primärvård, läkemedel förskrivna utomläns samt viss vård enligt vårdgarantin påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Kostnader köpt utomlänsvård, miljoner kr Område Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 467 miljoner kr för. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 14 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden, vilket är 3/12-delar av budget. Jämfört med samma period 2012 är kostnaderna för privata vårdgivare ca 2 miljoner kr högre. Tandvård tom mar 2012 tom mar Den totala budgeten för tandvård är 261 miljoner kr för. Utfallet för tandvården för perioden är 65 miljoner kr, vilket ligger på den budgeterade nivån. Ambulanssjukvård och sjukresor Förändring Procentuell förändring föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,2% Läkemedel förskrivna utomläns ,0% Remitterad specialistvård utomläns ,4% Valfrihetsremiss ,0% Vård enligt vårdgarantin ,3% Summa utomlänsvård ,0% Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 231 miljoner kr för. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 13 miljoner kr lägre än den beräknade nivån för perioden januari till och med mars. Jämfört med samma period 2012 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor ca 3 miljoner kr lägre.

43 DELÅRSRAPPORT fördjupade kommentarer januari mars 7 Smi skyddsverksamhet Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 37 miljoner kr för. Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet ligger ca 3 miljoner kr under den budgeterade nivån för perioden januari till och med mars. Solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 122 miljoner kr för. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger på den beräknade nivån för perioden januari till och med mars. Jämfört med samma period 2012 ligger kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel ca 3 miljoner kr högre. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet till och med mars innebär dock en kostnadsminskning på 2,0 procent och det preliminära besked om statsbidraget innebär en något högre uppräkning än landstingets kostnader. Statsbidraget har dock minskat beloppsmässigt. Jämfört med 2011 (samt även jämfört med budget ) bedöms statsbidraget bli 60 mkr lägre. Volymen har minskat med 0,7 procentenheter (i riket minus 1,6 procent). I tabellen nedan visas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. Läkemedelskostnader, miljoner kr Övrigt tom mar tom mar Förändring Den totala budgeten för övrigt är 83 miljoner kr och underskottet inom detta område är ca 5 miljoner kr för perioden januari till och med mars. Inom gruppen övrigt kan nämnas bland annat kostnader för bidrag till organisationer där utbetalningarna görs i början av året och därför visar ett underskott jämfört med periodiserad budget. I övrigt ingår även kostnader för asylsjukvård, mm. Procentuell f örändring föregående år Receptförskrivna läkemedel ,9% - varav allmänläkemedel ,2% - varav fokusläkemedel ,3% - varav klinikläkemedel ,5% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade preparat ,2% Läkemedel via rekvisition ,5% De mest kostnadskrävande områdena under den senaste 12-månadersperioden är inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 277 miljoner kr och inom nervsystemet 250 miljoner kr.