Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2012

Transkript

1

2 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning Inledning Verksamhet Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut. En samlad redovisning av landstingets insatser, verksamhetsresultat och måluppfyllelse görs i den årsredovisning som hälso- och sjukvårdsnämnden, gemensamt med landstingsstyrelsen och trafiknämnden, lämnar till landstingsfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämndens aktiviteter Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har under år haft tio beslutssammanträden samt fyra kunskapssammanträden tillsammans med landstingsstyrelsen. De flesta beslutssammanträdena har inletts med att ledamöter i HSN och dess beredningar under förmiddagen fått information, oftast av uppföljningskaraktär. Ibland har det givits utrymme för gruppdiskussioner. Under eftermiddagen har HSN haft sitt beslutssammanträde. Kunskapssammanträdena har haft olika teman knutna till den årliga planerings- och uppföljningsprocessen bland annat redovisning av genomförda behovsanalyser. HSN har under år genom behovsstyrning arbetat med den inriktning som beskrivits i HSN:s verksamhetsplan. Ett viktigt inslag är behovsanalyserna som görs för utvalda sjukdoms-/behovsgrupper. Under år har analyser genomförts inom områdena: Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Förvärvad hjärnskada och traumatisk ryggmärgsskada hos barn och vuxna Rehabilitering vid cancersjukdom Patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Under år har en process genomförts som resulterat i beslut om överenskommelser med verksamheten inför Den process som föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen; de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i februari. Ett tämligen nytt inslag i behovsstyrningen är dialogen kring och beslutet om resursfördelning där företrädare från såväl politik som verksamhet deltar. Med årets dialog som underlag lämnade landstingsdirektören förslag till resursfördelning som nämnden sedan beslutade om i september i samband med beslutet om överenskommelser. I den strategiska planen med treårsbudget beslutade landstingsfullmäktige tillföra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ytterligare resurser för år omfattande 100 miljoner kronor ramhöjande, samt 45 miljoner kr i engångsanslag. HSN har fördelat dessa medel enligt Tabell 1. 1

3 Område 2011 Ramhöjande 2011 Engångsmedel Ramhöjande Engångsmedel Neurologiska sjukdomar Cancer- och blodsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Psykisk ohälsa Infektionssjukdomar Akut omhändertagande Ögonsjukdomar Endokrina sjukdomar Öronsjukdomar Andningsorganens sjukdomar Allergiska sjukdomar Utomlänsvård och klinikläkemedel på HSN Inflammatoriska led, mag-tarm- och hudsjukdomar Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Barn och ungdomar Hudsjukdomar Mag- tarmsjukdomar Totalt Tabell 1: Hälso- och sjukvårdsnämndens satsningar (miljoner kronor) Därutöver har HSN av landstingsstyrelsen erhållit ytterligare 24 miljoner kronor särskilt riktade till regionsjukvård (LiÖ ) samt 10 miljoner kronor (LiÖ -2529) för satsning inom rehabiliteringsgarantin. Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar Beredningarna har på HSN:s uppdrag genomfört följande aktiviteter: Samordningsberedningen Beredningen har varit forum för diskussion i olika strategiska frågor inför ärendehantering i HSN. Återkommande fasta punkter har varit rapportering om övriga HSN-beredningars arbete, om regionvården och om aktiviteter inom Läns-SLAKO och Nätverket Hälsa och Demokrati. Även planering och uppföljning av kunskapssammanträden har varit en återkommande punkt på agendan. Beredningen för samverkan Beredningen har under 2011 i sin roll som landstingets representation i Läns-SLAKO fortsatt sitt arbete med att tillsammans med länets kommuner leda utvecklingsarbetet inom de så kallade Äldre- respektive Barn- och ungdomsuppdragen. Man har också lett arbetet med att förbereda en kommande kommunalisering av viss hemsjukvård i länet. Läns-SLAKO leder också utvecklingsinsatser inom bland annat psykiatri- och missbruks- och beroendeområdena. Beredningen för samverkan har också följt arbetet i länets samordningsförbund för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Beredningen för behovsstyrning 2

4 Uppföljning Beredningen för behovsstyrning har under år lett arbetet med behovsanalyserna Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna, Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna, Rehabilitering för cancersjuka, Patienter med KOL, samt de särskilda utredningsuppdragen Jämlik vård, Screening, Ätstörningar och ätstörningsvård, samt Komplementärmedicinska behandlingsmetoder för långvariga smärttillstånd. Man har också genomfört uppföljningar inom områdena Stroke, Depression, ångest och demenssjukdom hos äldre samt Hudtumörprocessen. Beredningen har också fört en kontinuerlig dialog med beredningarna för brukardialog, såväl vad avser deras specifika uppdrag, som på ett mer övergripande plan. Beredningarna för brukardialog Fyra av de fem beredningarna för brukardialog har under året varit knutna till de behovsanalyser som genomförts. Brukardialogberedningarna har genomfört intervjuer med patienter/brukare och anhöriga inom respektive behovsgrupp. En brukardialogberedning har genomfört medborgardialoger inom området screening. HSN:s verksamhetsplan har följts upp via: Månatliga delårsrapporter Landstingets årsredovisning Därutöver har även andra uppföljningsaktiviteter haft mer eller mindre bäring på verksamhetsplanen: Inslag i kunskapssammanträden gemensamma med landstingsstyrelsen Redovisning av behovsanalyser Uppföljning av överenskommelser/avtal Olika redovisningar med uppföljningsinslag (t ex tillgänglighet) Dialogtillfällen med verksamhetsrepresentanter 3

5 Ekonomiskt resultat Sammanfattning I bokslut redovisas ett positivt resultat på 6 miljoner kr och detta är en försämring med 24 miljoner kr jämfört med den senaste helårsbedömningen, baserad på delårsbokslutet t.o.m. oktober. Bokslut Resultat Helårsbedömning -10 Jan- okt Resultat Helårsbedömning -08 Jan-aug Resultat Regionsjukvård -3,6-3,0-1,8-3,0-2,7 Närsjukvård 17,5 14,0 23,6 9,0 19,9 Länsövergripande sjukvård 23,9 13,0 30,7 13,0 24,5 Utomlänsvård -12,4 0,0 6,7 0,0 11,2 Privata vårdgivare 36,3 20,0 35,3 20,0 29,3 Tandvård -2,7 0,0 1,8 0,0 0,4 Ambulanssjukvård och sjukresor -7,1 0,0 9,5 0,0 8,0 Smittskyddsverksamhet 11,6 0,0 8,8 0,0 5,8 Solidariskt finansierade läkemedel -10,4 0,0-0,4 0,0 2,7 Övrigt -47,0-14,0-3,4-19,0-3,8 Totalt 6,1 30,0 110,8 20,0 95,3 Tabell 2 : Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat avvikelse mot budget (januari december ) Anledningen till överskottet är framför allt att målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av landstingets produktionsenheter och att de därmed betalat vite till nämnden. Kostnaderna för privata vårdgivare har också blivit lägre än beräknat. Kostnaderna för den kösatsning som gjordes under hösten har däremot kostat betydligt mer än prognosen i oktober samt att kostnaden för utomlänsvård är högre än budgeterat. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer samt barnsjukvård. Under var dessa kostnader ca 12 miljoner kr högre än budgeterat. Bokslut HSN:s kostnader Bokslut 2011 HSN:s kostnader Bokslut 2010 HSN:s kostnader Bokslut 2009 HSN:s kostnader Regionsjukvård 559,0 526,2 507,3 443,3 Närsjukvård 4 118, , , ,3 Länsövergripande sjukvård 2 935, , , ,9 Utomlänsvård 208,8 188,2 188,4 180,5 Privata vårdgivare 418,8 408,6 413,0 283,9 Tandvård 247,8 234,7 232,2 226,7 Ambulanssjukvård och sjukresor 229,8 210,5 204,6 197,5 Smittskyddsverksamhet 34,6 39,8 36,6 34,7 Solidariskt finansierade läkemedel 125,0 93,6 78,1 77,2 Övrigt 90,7 132,1 124,3 70,0 Totalt 8 968, , , ,0 Tabell 3 : Hälso- och sjukvårdsnämnden - faktiskt utfall i miljoner kronor (indexuppräkning är 2,5 %) 4

6 Diagrammet nedan visar hur kostnaden för östgötarnas hälso- och sjukvård fördelar sig på de huvudsakliga vårdområdena 1. Procentuell fördelning av kostnader för hälso och sjukvård (inkl tandvård) 2% 3% 10% 3% 7% Regionsjukvård Närsjukvård Länsövergripande sjukvård Utomlänsvård 42% Privata vårdgivare 33% Tandvård Övrigt Figur 1 Fördelning av kostnaderna för hälso- och sjukvården - Landstinget i Östergötland De största andelarna står Närsjukvården för med 42 procent och den Länsövergripande sjukvården med 33 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård. Övrigt innefattar framförallt sjukresor, folkhälsoarbete och smittskyddsverksamhet. Kostnadsandelen för Privata vårdgivare utgör 10 procent och det är oförändrat jämfört med föregående år. De största förändringarna inom denna sektor var under året att ambulansverksamheten ökade med ökad ersättning för överstigande uppdrag samt att Medicinskt centrum Vårdcentral i Norrköping fått ökad ersättning eftersom man ökat sin andel av antalet listade patienter. Det har också tillkommit ytterligare en privat vårdcentral i Söderköping. Samtidigt har emellertid utbetalningen till privata vårdgivare, som ersätts enligt nationella taxan, minskat på grund minskad vårdproduktion. Figur 2 visar ett diagram över hur kostnaderna i privat regi förändrats mellan åren 2008 och. 1 Nettokostnaden har beräknats utifrån den ersättning som hälso- och sjukvårdsnämnden betalar ut till vårdgivarna (8 968 miljoner kr kompletterad med produktionsenheternas resultat (-122 miljoner kr) = miljoner kr. 5

7 Miljoner kr Specialistsjukvård Vårdcentralsverksamhet Ambulanssjukvård Tandvård Figur 2 Utvecklingen av kostnaderna för privata vårdgivare Regionsjukvård (till östgötar) Närsjukvård Den totala budgeten för regionsjukvård är 555 miljoner kr för. Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under. Den enda del som är rörlig är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt, 13,1 miljoner kr finns budgeterat för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 3,6 miljoner kr över den budgeterade och det är en liten försämring jämfört med helårsbedömningen med ca -0,6 miljoner kr. Det är utfallet av den rörliga ersättningen, till vissa kliniker som överskridit den budgeterade. Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kr för och här ingår även kostnader för de privata vårdcentralerna. Kostnaderna för närsjukvård ligger 17,5 miljoner kr under den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 161 miljoner kr är rörliga. Avvikelsen från budget består framför allt av vitesbelopp samt rörliga ersättningar där målen inte uppfyllts och därmed inte betalats ut. Bland annat är cirka 1,7 miljoner kr avdragna vitesbelopp för vård i rimlig tid, 1,1 miljoner kr är ersättning för mål och mått till vårdcentralerna där målen inte uppfyllts och inom närsjukvården är ca 4,8 miljoner kr att hänföra till besöksersättningar och målrelaterade ersättningar inom öppen specialistpsykiatri för vuxna samt för barn och ungdomar. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under, endast 45 miljoner kr av miljoner kr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Alla berörda produktionsenheter har inte nått upp till uppställda mål och därför inte fått sin 6

8 rörliga ersättning utbetalt till fullo eller fått betala vitesbelopp till nämnden. Det är följande produktionsenheter som inte haft full måluppfyllelse: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,0 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid, 2,8 miljoner kr för planerade operationer inom ortopedi, 1,0 miljoner kr för ledtider för cancerpatienter, 0,5 miljoner kr för registrering i kvalitetsregister för äldre samt 0,1 miljoner kr för patientfokuserad vård. Hjärt- och medicincentrum 4,9 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid. Sinnescentrum 0,6 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid samt 0,1 miljoner kr för patientfokuserad vård. Barn- och kvinnocentrum 0,3 miljoner kr i vitesbelopp för vård i rimlig tid. Utomlänsvård Det medför att nämnden får ett överskott på 23,9 miljoner kr. Detta är en ökning jämfört med helårsbedömningen med 10,9 miljoner kr. Den totala budgeten för utomlänsvård är 196 miljoner kr för och det är en nivåhöjning jämfört med år 2011 med ca 20 miljoner kr. Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Jämfört med samma period 2011 är kostnaderna för utomlänsvård ca 2,3 miljoner kr lägre om man bara ser till de delar som ligger kvar på nämnden. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 12 miljoner kr högre än den budgeterade. Detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med 12 miljoner kr. HSN har sedan 2004 haft en försäkringslösning som får användas av produktionsenheter som har höga kostnader för utomlänsvård för bland annat transplantationer samt barnsjukvård. Under har framför allt barnsjukvårdens kostnader ökat kraftigt (28 miljoner kr jämfört med utfallet 2011). Anledningen är framför allt att nya överlevare är fler och att ett enskilt barn kostat över 12 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader för försäkringslösningen har därför kostat ca 13 miljoner kr mer än budgeterat. Kostnaderna för utomlänsvård ute på landstingets produktionsenheter har ökat under året. Landstingets totala kostnader för utomlänsvård uppgår till ca 311 mkr, jämfört med 2011 där kostnaderna uppgick till 303 mkr så är det en ökning med ca 2 %. I Tabell 4 nedan visas kostnader för köpt utomlänsvård för hela landstinget, endast kostnader för oplanerad utomlänsvård och primärvård samt läkemedel förskrivna utomläns påverkar hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Bokslut (mkr) Bokslut 2011 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Oplanerad utomlänsvård och primärvård ,1% Läkemedel förskrivna utomläns ,0% Remitterad specialistvård utomläns ,0% Valfrihetsremiss ,0% Vård enligt vårdgarantin ,3% Summa utomlänsvård ,6% Tabell 4: Landstingets ekonomiska utfall avseende köpt utomlänsvård (mkr=miljoner kronor) (Källa: Agresso, ekonomidatalager) 7

9 Privata vårdgivare Tandvård Den totala budgeten för privata vårdgivare (exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård) är 455 miljoner kr för och det är en nivåminskning jämfört med år 2011 med ca 25 miljoner kr. Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 36 miljoner kr under den budgeterade nivån och det är en ökning jämfört med helårsbedömningen med ca 16 miljoner kr. Redan 2011 märktes en minskning av produktion och ersättning till många av de privata vårdgivarna som ersätts enligt den nationella taxan. Under förra året reserverades extra medel för att bedömningen var att produktionen skulle öka. Även under har läkarbesöken hos de privata vårdgivarna minskat. Jämfört med samma period 2011 är kostnaderna för privata vårdgivare ca 10 miljoner kr högre. Den totala budgeten för tandvård är 245 miljoner kr för. Utfallet för tandvården blev 248 miljoner kr, vilket är ca 2,7 miljoner kr högre än det budgeterade. Detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med -2,7 miljoner kr. Huvudförklaringen till underskottet är att kostnaderna för nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid har ökat med 16 respektive 11 procent. Kostnaderna för den uppsökande verksamheten har dock minskat kraftigt sedan den senaste upphandlingen. Liknande tendenser finns i övriga landsting där kostnaderna för den uppsökande verksamheten minskat kraftigt medan kostnaderna för den nödvändiga tandvården och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid ökat. I budgeten för tandvårdsområdet finns avsatta projektmedel för tvärsektoriella projekt inom områden med sämre tandhälsa. Dessa medel har under inte utnyttjats fullt ut. Ambulanssjukvård och sjukresor Smittskyddsverksamhet Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 223 miljoner kr för och det är en nivåhöjning jämfört med år 2011, framför allt beroende på hyresökningar för nya ambulansstationer. Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är ca 7,1 miljoner kr högre än den budgeterade nivån och detta är en försämring jämfört med helårsbedömningen med -7,1 miljoner kr. Det beror framför allt på ersättning till entreprenörerna för överstigande uppdrag där vi har en ny periodisering under som gör att även 2011 års belopp redovisas här, ca 3,4 miljoner kr av underskottet hänförs till år Jämfört med 2011 är kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor ca 19 miljoner kr högre. Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 46 miljoner kr för. Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet är ca 11,6 miljoner kr lägre än den budgeterade nivån och detta är en ökning jämfört med helårsbedömningen. Många smittskyddsläkemedel är solidariskt finansierade och från och med redovisas kostnaderna istället under den gruppen. Jämfört med 2011 är kostnaderna för smittskyddsverksamhet ca 5 miljoner kr lägre. Solidariskt finansierade läkemedel 8

10 Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel, mm är 115 miljoner kr för och det är en nivåhöjning jämfört med år 2011 med ca 33 miljoner kronor. Kostnaderna avseende dessa läkemedel ligger ca 10,4 miljoner kr över den budgeterade nivån och det är en försämring jämfört med helårsbedömningen. Jämfört med 2011 är kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel, mm cirka 31 miljoner kr högre. Det är framför allt kostnaderna för blödarsjuka och HIV som uppvisar en stor ökning. Den består till viss del av ökade volymer men även en övergång till nya dyrare biologiska läkemedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också en ny försäkringslösning för så kallade särläkemedel som är nytt från och med. Enligt denna försäkringslösning har ersättning betalats ut motsvarande 4,8 miljoner kr. Läkemedelskostnaderna minskade med 0,1 procent jämfört med Volymen ökade dock med 0,7 procent medan det i riket var en volymminskning med 0,8 procent. De mest kostnadskrävande områdena under var inom tumörer och rubbningar i immunsystemet 273 miljoner kr och inom nervsystemet 249 miljoner kr. I Tabell 5 redovisas totala kostnader för läkemedel för hela landstinget. Bokslut (mkr) Bokslut 2011 (mkr) Förändring (mkr) Procentuell förändring jmf föregående år Receptförskrivna läkemedel ,2% - varav allmänläkemedel ,3% - varav fokusläkemedel ,0% - varav klinikläkemedel ,8% - varav solidariskt finansierade/ ofördelade ,8% preparat Läkemedel via rekvisition ,5% Tabell 5: Landstingets ekonomiska utfall avseende kostnader för läkemedel (mkr=miljoner kronor)(källa: Cognos Power Play) Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 89 mkr och underskottet inom detta område är ca 47 miljoner kronor och det är en försämring med ca 33 miljoner kronor jämfört med helårsbedömningen. Under denna grupp ligger framför allt kostnader för de extra kösatsningar som gjorts under hösten. Det finns också flertal mindre poster som till exempel ersättning från Migrationsverket för asylsjukvård, bidrag till organisationer och diverse projekt. Inom asylsjukvården finns ett underskott för på ca 11 miljoner kr. Det beror delvis på att antalet asylsökande ökat men också på att landstinget har haft några patienter som varit kostnadskrävande och där ersättningen för sista halvåret ännu inte inkommit från Migrationsverket. Kostnaden har ökat med 14 miljoner kronor jämfört med år Detta område kommer att utredas vidare under våren Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde en särskild satsning på vårdgaranti under hösten som finansierades genom ej använda övriga medel. De olika områdena som vårdgarantisatsningen gjordes inom redovisas tillsammans med vårdval för fetmaoperationer. Vården har utförts både av landstingets egna produktionsenheter, privata vårdgivare med avtal 9

11 samt vårdgivare utanför Östergötland. Tabell 6 visar inom vilka områden de särskilda satsningarna gjorts (inom och utom Östergötland): Vårdgarantisatsning Belopp Ca mkr Fetmaoperationer 21,7 Rörelseorganens sjukdomar 6,4 Neuropsykiatriska utredningar 2,4 barn och vuxna Hjärtsjukvård 2,0 Allmänkirurgi 1,5 Öronsjukdomar / sömnapné 1,4 Hudsjukdomar 0,5 Hand- och plastikkirurgi 0,4 Urologiska sjukdomar 0,1 Summa 36,4 Tabell 6: Landstingets särskilda satsning på vårdgarantin 10

12 Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så vi kan göra jämförelser. Nedan följer ett diagram på hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under 2011 och fördelat på sjukdomsgrupper/diagnoskapitel. Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Cirkulationsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Muskeloskeletala sjukdomar Tumörer Ej registrerat Skador och förgiftningar Symtom och sjukdomstillstånd Faktorer av hälsobetydelse Sjukdomar i matsmältningsorganen Andningsorgansjukdomar Kostnadsandel i % per sjukdomsgrupp och 2011 Sjukdomar i urin och könsorganen Nervsystemssjukdomar Endokrina sjukdomar jan dec jan dec 2011 Hudsjukdomar Graviditet och förlossningar Infektioner Sjukdomar i ögat Sjukdomar i örat Perinatala tillstånd Blodsjukdomar/Immunsystemrubbningar Medfödda missbildningar 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% Figur 3: Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader och kostnadsfördelning per sjukdomsgrupp Den femte största gruppen är Ej registrerad diagnos och den återfinns till stor del inom primärvården där inte diagnos registreras för de sjukvårdande behandlingarna. Det omfattande arbetet som påbörjades under år 2011 att öka primärvårdens diagnosregistrering har gett mycket bra resultat och som man kan se så har denna grupp minskat drastiskt. De största grupperna är cirkulationsorganens sjukdomar och sedan psykiska sjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar samt tumörer. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper och de är Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven samt Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker. Det är fortfarande svårt att fastställa orsaker till skillnader mellan åren eftersom gruppen Ej registrerad diagnos är så pass stor. 11

13 Ledningsstaben Bilaga: Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Bokslut 2011 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag ) Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård ) Övr intäkt LT:s huvudverksamh ) Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor ) Lämnade bidrag ) Övriga verksamhetskostnader ) Summa Övriga kostnader Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Koncernbidrag avser använda statsbidrag för barn- och ungdomar psykiska ohälsa, HPV-vaccinering, förbättrad psykiatrisk tvångsvård och bättre liv för sjuka äldre. 2) Minskning jämfört med förra året beror på att högre läkemedelsöverskott betalats ut till de privata vårdcentralerna, vilket blir en negativ post här. 3) Avser ersättning från andra landsting för ambulanstransporter för utomlänspatienter. 4) Ökning jämfört med förra året beror framför allt på en ökad kostnad för solidariskt finansierade läkemedel. 5) Minskning från 2011 beror på bidrag för MRSA till infektionskliniken på US som tidigare har redovisats som bidrag men som från och med lagts in i överenskommelsen med HMC. 6) Ökning jämfört med år 2011 beror på ökade lokalkostnader för ambulanssjukvård. 12

14 Ledningsstaben Bilaga:2 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kassaflödesanalys Bokslut Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen: 13

15 Ledningsstaben Bilaga:3 558 Hälso- och sjukvårdsnämnden Balansräkning (tkr) Bokslut Bokslut 2011 Not TILLGÅNGAR Kundfordringar ) Förutbet kostn upplupna intäkt ) Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital ) Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital 0 0 Upplupna kostn förutbet intäkt ) Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Fordringar gentemot privata vårdgivare som ska betala tillbaka felaktigt utbetalad ersättning. 2) Periodisering av intäkter som avser samt ersättning från Migrationsverket som kommer under 2013 men som avser, tkr. 3) Justering/nollställning av eget kapital gjort i bokslut med tkr. 4) Periodisering av fakturor som avser. 14