Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Transkript

1 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1

2 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman Dan Billtorp Irene Håberger Pelle Hansson Östergötland Västra Götaland Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Stockholm Region Skåne Västmanland Gävleborg Västerbotten 2

3 Uppdrag: Beskriva hur uppföljning av vårdkonsumtion ska/kan ske utifrån ett befolknings- och behovsperspektiv. 3

4 Informationsbehov vid styrning av hälso- och sjukvård Vad ska vi använda informationen till? - Om hälsa och vårdutnyttjande - Till behovsbeskrivningar - I uppdrag och avtal - Om vårdverksamhet, följsamhet till avtal, uppdrag mm - Om resultat, uppföljning mm - Forskning, utveckling, nya metoder etc 4

5 Klinik B Privatläkare A Vårdcentral A Klinik C Rehab C Landsting C 5

6 Vårdcentral A Klinik B Tkr Vtf Lbes Privatläkare A Klinik C Rehab C Landsting C Uppföljning inom landstingen är uppbyggd utifrån en organisatorisk struktur Även mått utifrån organisation 6

7 Definitioner/avgränsningar = konsumtion av den vård som landsting/region normalt finansierar. Detta innefattar utomlänsvård, vård hos privata vårdgivare, läkemedel etc, men inte vård som ges av t ex primärkommun eller finansieras av vårdtagaren själv till 100%. Information om läkemedelskonsumtion på individnivå finns hos Apoteket. Tyvärr ej tillgänglig för sjukv huvudman. Alla vårdkontakter bör ingå i konsumtionsinformationen. Inte bara läkarbesök och vårdtillfällen. 7

8 Definitioner/avgränsningar (forts) Man kan mäta konsumtion på flera sätt. Vi räknar här t ex in även konsumtion mätt i kostnad. En förutsättning är då KPP. Detaljeringsnivå? Hur noggrant beskriva konsumtion? 8

9 Informationsstruktur och -behandling För att vi ska kunna nå den aggregerade information som vi vill måste vi ställa vissa krav på den grundläggande informationen, dvs den information vi fångar vid vårdhändelsen. Vi måste fånga en väl definierad basinformation vid varje vårdkontakt. Denna information sparas sedan i en databas. Krav på databasen med tillhörande verktyg är att de ska möjliggöra att önskad information enkelt kan nås. Viktigt är också att informationen från databasen tolkas korrekt. 9

10 Exempel på kvalitetskrav: All vård rapporteras All vård rapporteras rätt Informationskvalitet Utomlänsvård, privata vårdgivare etc. Vi vill hit även räkna tillgängligheten till informationen. Att infoanvändaren kan få rätt info vid rätt tillfälle. Termer och begrepp måste vara entydigt definierade. Jmfr Socialstyrelsens termbank 10

11 Sekretess och legala krav Problem finns. Information från vårdgivare utanför landstinget (inklusive privata vårdgivare som ersättes av landstinget) kan inte självklart hanteras på samma sätt som information från de landstingsdrivna vårdenheterna. Diagnosinformation t ex? 11

12 Hur många östgötar hade vårdkontakt under år 2006? exkl de som besökt privatläkare och Ingen vårdkontakt 27% sjukgymnast som arbetar enligt nationell taxa Ur bildspel LiÖ feb 2007 Enbart läkarbesök 22% och de som ringt och inte besökt sjukvården Enbart sjukv.behandl 10% Läkarbesök och 40% sjukvårdande behandl Enbart slutenvård 1% 12 Slutenvård+öppenvård 9%

13 Informationsbehov vid styrning av hälso- och sjukvård - Om hälsa och vårdutnyttjande - Till behovsbeskrivningar - I uppdrag och avtal - Om vårdverksamhet, följsamhet till avtal, uppdrag mm - Om resultat, uppföljning mm - Forskning, utveckling, nya metoder etc 13

14 Vadstena Ödeshög Motala 54 Ur bildspel LiÖ feb Linköping Mjölby Boxholm Finspång 85 Norrköping 15 Söderköping 19 Åtvidaberg Valdemarsvik Ex: Hälsa och vårdutnyttjande Ydre 100 Kinda 100 Andel av vårdtillfällen som sker på sjukhus med avstånd >3mil 14

15 Storleksordningar inom psykisk ohälsa bland vuxna i Östergötland Uppföljning ur ett befolknings- och behovsperspektiv Schizofreni, övr. psykoser Bipolära affektiva syndrom Övr. förstämningssyndrom, Ångestsyndrom Ätstörningar Ca individer som har behov av vård. Därav ca som tillhör gruppen långvarigt psykisk funktionshindrade Ca individer som upplever ett vårdbehov. (16% enl. enkäten ÖPH) Ind. Spec.psyk PV+FHV tot. Psyko- Samtals- Medicin terapi beh. övr. Pension Sjukskr. Ca individer har haft kontakt med specialist psykiatrin. Ca besök (VDL) Minst individer har sökt vård utanför specialistpsy kiatrin. Ca besök (VDL) Ca individer har fått psykotera pi (beh. hos leg. Psykoterapeut) Ca individer har fått annan samtalsbehandling Drygt har upplevt vård behov men har inte sökt för detta. (44% av de med vårdbehov - enkäten ÖPH) Ca får endast samtals behandling (22% av de som sökt enkäten ÖPH) Ca sjukskrivna. (ca 40% av tatala antalet sjukskrivna som utgör 5% av antalet individer i arbetsför ålder Ca får medicin (69% av de som sökt - enkäten ÖPH). Antal dygnsdoser SSRI /dygn motsvarar drygt individer (läkemedelsstatistiken) Närmare som sökt har fått varken samtalsbehandling eller medicin Beroendesjukdomar 15 Ca har en beroendeproblematik (5% har vissa eller stora problem klara sitt liv utan alkohol) Personlighetstörningar Ca har en personlighetsstörning (ca 5% av befolkningen). Ca individer har haft kontakt med beroendesjukvård. Ca besök Ex: Behovsanalys

16 Total vårdkonsumtion 6 mån före resp. efter knäartroskopi (2003) Över60 (Alla) Antal av kontaktid Kostnad? 762 artroskopier Ex: Resultat, uppföljning Kopplat till Åtgärd 3. Upp till 180 dagar efter åtgärd 2. Sergels åtgärd 1. Upp till 180 dagar före åtgärd IntervallMånad

17 Vet vi vad vi vet? Vad vården kan lära av register! Ex: Forskning, nya metoder Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 2 från analysgruppen Augusti

18 Ex: Forskning, nya metoder 18

19 Ex: Hälsa och vårdutnyttjande 19

20 Ex: Hälsa och vårdutnyttjande 20