ri rrränskr Pris: {O krnr årgång 57 r12,,4 l,l'.,". -l;;1 iijl ',. '. i;.:i r', ns gment
Demnstrerq på internqtinellq kvinndqgen mqrs Demnstrer för hlv mkten - helq lönen. Demnstrer för fred ch slidritet med kvinnr vörlden över. Demnstrer mt våld mt kvinnr ch för feminstistkt siölvförsvr. Demnstrer mt det glbl sexslqveriet. Tits tt FN utsett Sverige till värlcleus mest jämställd lnd är verkligheten llt nnt än jämställd. Ur ett mktelitperspektiv är clet mänuen sm dminerr på ll nivåer i Sverige. blgsstyrelsern. rgnistins- ch prtilivet. mediem. nm högre fijrvltning. nm högre frsknir-rg. Så ser det ut inm mråde efter mråde. Dett är ingen tillfällighet utn ett utslg v Demnstrerq mt Den 20 mrs demnstrers världen ijver mt ckuptinen v rk ch Plestin. Det blir ckså möten, mnifesttiner på större rter i Sverige Götebrg, smling kl 13.00 på Cötpltsen Stckhlm, smling kl 13.00 på Sergels trg för vmrsch mt meriknsk mbssden. övrigt se efter lkl nnnsering eller på internet: www. stppkriget.tk www.stppkriget.nu www. mtkrig.rg Ur våldets seger Jöds ht, ch ur httt kurt ingtt mtscittningr li)ss, ur ht kmmer nvtt v'åld r:lt s å f rt s citte r ci rke ln. Elin Wägner i Fgelstdtnkr en den ptrirkl strukturen i smhället. århundrden hr det mnlig könet uppvärderts på bekstnd v kvinnlig. Det är hög tid tt vveckl ptrirktet, ty:s - Ptrirktet är inte begränst till ett lnd - slnm mönster sm fnns i tlibnerns Afgl-rnistn finns ckså i Sverige, s Gudrun Sclrymn på v-kngressen 2002. l Fr. f.. KecePr rr völförd Mn tger vd mn hver. 1 del 6-timmrs rbetsdg 1 del jämställdhet 2 delr vård & msrg 1 del kllektivtrfik 1 del skl 2 delr fritid & kultur 1 del miljömställning Tin 6-timmrs rbetsdg ch rör ihp den med vård ch msrg.ch jämställdhet. Blnd försiktigt ner kllektivtrfik. Tillsätt i mgångr skl, fritid ch kultur. ngrediensern skks m med en strk vänsterrörelse. Det ger en jämnre yt! Finhck ch finfördel en del miljömställning. Krydd med jämlikhet ch klipp över slidritet. Slt rikligt med rättvis. Server gärn med en ktiv ch rättvis fördelningsplitik - den hr klrt utjämnde effekter. Obs! Djupfrysning ger en fdd ch menlös smk. Ur BMOs privt receptbk lnnehåll: 2-7. Ase Bng: Feminism - igår - idg - imrgn 8. Erni Frihlt: Feminism ch djupkulturen 9. Världskvinnmrschen 10-11. Vendel Englund- Burnett: Kvinnrs häls: en smmnfttning 12-13. Still ging strng 13. Dikt v Emelie Hwng 74. Ev Wikmn: Kvinnhuset i Hndurs 15. Flkmröst m förslget till ny EU-grundlg! 16-77. Crline Runesdtter: ckuptinens spår: Arbetslöshet,prishöjningr ch mrlupplösning 18-20. Klr Jhnssn: På mrsch för människrätten 21. Vd kstr kriget i lrk 22-23. Ntiser 24-25. Anders Lundmrk: Kubnsk frgment 26-29. Bkrecensiner 29. Mjvi Lindgren: Rpprt från jämställdhetsrådet 30. Klendrium 31. SKV-sid 32. Jubileumsseminrium i Stckhlm Vi Mönskr Nr 1-2004 Årgång 57 Linn6- gtn 21b,473 04 Cötebrg. Tel/fx:031-14 4028 inf @svenskkvinnr.nu Ansvrig utglvre: Evy Hgmn Redktin: Ase Bng, Elly Engstedt, Erni Frihlt, Ztd Hgmn, Birgitt Tunvic, Britt-Mrie Oinder Prenumertin: 4nr / är 750 kr. Pg: 90 24-7 Näst nummer utkmmer i juni 2004 Tryckeri: PR-Offset, Mölndl Omslgbild: Flick vid Tigris v ngrid Ternert Vi Mänskr 1-04
TEMA: feminism Feminismens spöke men temrnrsmen flyger sm en fågel sprids från hjärt till hjärt genm fingertpprs beröring skälvnde rd v smförstånd en förening v bjektiv betingelser ch levndegjrd drömmr, eknmi ch kärlek Ur Birgitt Buchts: Livs levnde Tnkr kring feminismen Feminism r igår, id9, imrgn Jg blir ft lite beklömd nör ny genertiner v ung tieier trr tt de ör först i vörlden tt kömp för kvinnrs röttigheten Det hr lltid funnits strk, ppsitinell kvinnr, men de flest hr tystts v mnlig histriker. Det kn dörför vr svårt tt hitt frm till dem, men de hr funnits ch hr ft b"bdt mycket för sin smtid. lnnn ig kmmer in på dgens frågr vill ig görn nömn nögr v ll dem sm hr gått före ss. Redn 1558 krävde en engelsk kvinn sm kilde sig Jne Anger ("Arg Jne"), utbildning även för kvinnrn.. " Att kunnn fly t'rån cn regtskur ellcr hittn urigen till husbndens sring iir inte tillrricklig kunsknp t'ör en kuirnl", skrev hn. Just det rättvis i tt br brödern fick studer hr gjrt mång flickr förtvivlde ch rsnde. De sm trts llt fick utbildning - knske hde de en klk fr sm insåg ders intelligens -bevisde tt kvinnr inte vr begåvde. Sm Glileis dtter Virgini sm blev nunn vid 13 års ålder ch lär h vrit lik briljnt sm hn. Den frnsk revlutinen 1789 blev en vändpunkt vd gäller mänsklig rättigheter. Prllen Frihe t, jrirnlikhet, brdersknp hr ekt genm histrien. Men systerskpet glömdes brt. En sm prtesterde mt dett vr Olympe de Guge (hn hette egentligen Mrie Guze), en känd prfil i revlutinens Pris. Är 7797 hn i två skrifter frm sin id6er m tt mänsklig rättigheter även måste gäll kvinnrn. Efter tt hn hde kritisert Rbespierre vrättdes hn i nvember 7793. Någr fler nedslg i kvinnhistrien: Mn kmmer nturligtvis inte förbi Mry Wllstnecrt't i rdenv kvinnkämpr. Hennes bk "Till t'örsr t'ör kinnns röttigheter" väckte str uppmärksmhet när den utkm 7792, smtidigt med frnsk revlutinen. Mry vr självständig, självförsörjnde ch levde med fler män. Hn dg i brnsäng, 38 år gmml. Bken översttes inte till svensk förrän två hundr år senre, men den vr en kultbk för den så kllde "nv kvinnrörelsen" på 1970-tlet. Kvinnr rgniserr sig Den först rgniserde kvinnrörelsen bilddes i Senec Flls, New Yrk, 1848. Då vr kvinnrn så blyg tt ingen v dem vågde sitt rdförnde. En mn ledde mötet, vrs Declrntin f Rights fick str betydelse även för kvinnr i Eurp. Den ny plitisk rörelsen vt "inte br t'ör kinnr, men kttinnr", skrev en begeistrd engelsk kvinn. Ett hlvt sekel senre vr det militnt engelsk suffrgetter, ledd v Emmeline Pnkhurst, sm bkstvligen kämpde i först ledet: "Till min t'öråning upptcickte jg tt Olympe de Gtrgc Mnry Wllstnccrnt't Mänskr 1-04
TEMA: feminism Någr viktig årtl 1845 - Lik rvsrätt för kvinnr ch män 1846 - Ogift kvinnr (änkr, frånskild) tillåts rbet inm hntverk ch hndel 1853 - Kvinnr får rätt tt undervis i mindre flksklr 1859 - Kvinnr får inneh viss lägre lärr- ch sttstjänster 1858 - Ogift kvinnr över 25 år blir myndig efter nsökn i dmstl. Gifter hn sig blir hn åter myndig 1861 - Högre lärrinneseminriet grunds 1862 - Ogift kvinnr, änkr ch män får inkmstgrderd kmmunl rösträtt 1863 - Ogift kvinn blir myndig vid 25 års ålder, m hn vill kn hn vsäg sig sin myndighet. 1864- Sttens nrmlskl för flickr inrätts 1864- Ogift kvinnr får smm rättigheter sm män i näringslivet 1864- Mnnen förlrr lglig rätt tt g sin hustru 1870 - Kvinnr får sm privtister t studentexmen 1872 - Kvinnn får själv bestämm vem hn vill gift sig med L873 - Kvinnr får rätt tt studer vid universitet, ej telgi eller juridik 1874 - Gift kvinn får rätt tt bestämm över sin inkmst 1884 - Ogift kvinn blir myndig vid 21 års ålder 1886 - Först kvinnlig yrkesföreningen bilds: Sveriges brnmrskeförbund 1886 - Först kvinnlig fckföreningen bilds: Hemsömmerskr i Lund \ SJ.i *< \ R p t\ Clr Zetkin En trv suffrugetternls.fö re t riid u re, Errune ine Pnkhurst kuinnr 1... nrir det grillde kunde springn frtre rin en nlig engelsk plisknstnpel. Med lite trning kunde de kst så br tt ruttn grönsker trriffde ministrr i ögnt 1...1 Den dgen jg med en rkhöger scinde en plismn ner i rkesterdiket på en teter ble jg uxen Vi r ft trött, hungrign ch rriddn. Men i hnde ldrig rit så nöjd. Vi delde en lisgkidje sm i ldrig tidigre hde kiint". Men suffrgettern sknde idelgisk bs, ch när de uppnådde sitt må, rösträtt för kvinnr, gick luften ur rörelsen, menr viss frskre. Främst vr det dck utbrttet v först världskriget ch krvet m ntinell enhet sm gjrde tt kvinnrn lde ned vpnen. Beslut m kvinnlig rösträtt km 1918, men gällde inte ll kvinnr förrän 10 år senre. TVsklnd växte en scilistisk kvinnrörelse frm. Clnr Zetkin är knske mest känd för tt hn 1910 tg inititivet tiil en scilistisk kvinndg. Hn mende tt mn måste se kvinnns frigörelse sm en del v klsskmpen, ch vvisde llt smrbete med brgerlig kvinnr. Arbetrkvinnr skulle Kvinnrn på Fgelstud. Elisbeth Tmm, Ad Nilssn, Hnrine Hermelin, Elin Wägner c:h Kerstin HesselRren. befris genm tt smrbete med rbetrklssens män. Sverige Fredrik Bremer-förbundet bilddes 7884, ch vr länge ett strt ch ktivt brgerligt förbund, sm drev yrkessklr, pltsförmedlingr ch sjukkss för lärrinnr, men idg för en tynnde tillvr. Tidningen Herth hr tidvis vrit mer feministisk än förbundet, men utkmmer nu enbrt sm nättidning. Rösträtten vr viktig även för svensk kvinnr, ch 1903 bilddes Lndsföreningen för kvinnlig rösträtt. När refrmen äntligen genmfördes7979-21, vldes fyr kvinnr in i ndr kmmren ch en i först, men de fick till en börjn lite tt säg till m. Någn s tt mn brde h vlt en ny riksdg med lik mång kvinnr sm män, för tt få en snbb förändring till stånd. När Svensk Kvinnrs Vänsterförbund bilddes i mrs 1914 under nmnet Frisinnde Kvinnr, vr det i först hnd sm en prtest mt krigsl-retsen. (Först världskriget utbröt i ugusti). "Vi krinde def sm en biudndc plikt tt isn Vi Mänskr l-04
TEMA: feminism F \: -"@.:..{ { Frisinnude kvinnr.s.för.stu rffi)runde, Adu Nil.sn ntt rti fnnrts till srn sjrilttstrintligt trinknntle ch rnetnntle, riuett ttt i ittt hnde röstrriff " skriver Ad Nilssn, föreningens först rdförnde, i sin memrer. "Det grillde nft ltekrinnn frirg, ntt strilln sig uttp 7tå den bnrrikd i tillhördc". Två v kvinnrn sm vides in i riksdgen1921km från Frisinnde Kvinnr, nämligen Elisbeth Tmm ch Kerstin Hesselgren. Året efter bilddes Kvinnlig medbrgrskln på Fgelstd. " Otn det sknll mrirkns ntt kuirurrnn knunit irr i sutnhrillsnrhctet, måste tle bli mångn clt kunttig", sde Elisbeth Tmm. Mång kvinnr ur lik smhällsklsser hr vittnt m Medbrgrsklns str betydelse. 1923 beslöt mn tt utge en tidning, Titleunruet,med Elin Wägner sm redktör. Även idg slås vi v hur vidsynt, rdikl ch "mdern" tidningen vr. Av eknmisk skäl ldes den ned 1936, men då hde Frisinnde Kvinnr redn 1931 bytt nmn till Svensk Kvinnrs Vänsterförbund. Jg kn h fel, men jg trr tt de idelgisk mtsättningrn melln liberler ch scilister efterhnd blev för str. SKV splittrdes i lik grupper, vrv Rdiki grup- Prtriitt uv Elin Wtigner uv suut' Criineu,,uld Under mringtt rir vur Andreu Andreen SKV. rdförunde pen verkr vr den sm förde rvet från Fgelstd vidre. Ad Nilssn hde blivit gd vän med Alexnndrn Kllntny. Den tysk belägringen v Leningrd gjrde tt mn börjde ett när smrbete med kmmunistisk kvinnr, ch tillsmmns drev de kmpnjen Med nål ch grn t'ör Leningrnds hnrn. När kvinnr ur den frnsk mtståndsrörelsen inbjöd till ett möte i Pris 7946, beslöt mn tt nslut SKV till Kvinnrns Demkrtisk Världsförbund. Att säkr freden vr det llr viktigste. Dilgen med Östeurp måste frtsätt, trts tt det kll kriget redn vr i gång. Flkprtisten Kerstin Hesselgren hde vrit rdförnde i mång åt nu lämnde hn psten ch Andre Andreen tg över. Nu börjde SKV:s interntinell enggemng. De kmmunistisk kvinnrn km till SKV efter kriget. Sveriges kmmunistisk prti hde inget eget kvinnförbund, men prtiet rekmmenderde sin kvinnr tt gå med i SKV. Däremt tg scildemkrtern strkt vstånd från SKV. Det sägs tt läkren Andre Andreen, sm hde vrit ktiv i 30- tlets refrmplitik, hde blivit minister m 1888 - Kvinnlig Arbetrförbundet bilds L889 - Kvinnr blir vlbr till fttigvård, sklvård mm (gäller gift kvinnr med egendm) 1892 - Stckhlms Allmänn Kvinnklubb bilds 1900 - Förbud för kvinnr tt rbet under jrd, i stenbrtt eller gruv. Kvinnr sm fött brn får inte rbet inm industri under fyr veckr efter förlssningen (utn lön) 1901 - Rätt till ledighet utn lön vid brnsbörd 1902 - Kvinnrns Fckförbund bilds 1903 - Lndsföreningen för kvinnns plitisk rösträtt bilds 1907-1909 - Rösträttsrefrm ger kvinnn rätt till kmmunl uppdrg, m hn är rösträttberättigd enligt den 40-grdig skln 1909 - Allmän rösträtt för män vid 24 år 1909 - Nttrbetsförbud för kvinnr 1'91.0 - Kvinnr får rätt tt inneh kmmunl pster 1910 - Preventivmedel förbiuds 1913 - Allmän pensinsförsäkring införs för kvinnr ch män L914 Föreningen Frisinnde Kvinnr bilds 1918 - Kvinnr får bli lektrer/rektrer vid llmänn lärverk 7919 - Kvinnr får rösträtt från 23 års ålder ch blir vlbr 1921 - Kerstin Hesselgren först kvinnn i riksdgens 1: kmmre (fem kvinnr invld i riksdgen) 1921 - Kvinnr får llmän rösträtt ch vlbrhet till riksdgen 1921 - Gift kvinnr blir myndig vid 21 års ålder. 1921 Bestämmelse m tt kvinnn sk bär mnnens släktnmn införs 1921- Cift kvinn myndig vid 21 års ålder Mänskr -04-5
TEMA: feminism 1923 - Kvinnr får sök sttlig tjänster, med undntg för militär,- prästch dmrtjänster 1927 - Kvinnlist i stdsfullmäktigevlet i Stckhlm 1927 - Sttlig lärverk öppns för flickr 1931 - Svensk kvinnrs vänster-förbund bilds 193-L - Mderskpsförsäkring infrs. Sjukpennin g i 30-42 dgr 1935 - Kvinnr får lik str flkpensin sm män. 1936 - Sttligt nställd kvinnr får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid hvndeskp ch brnsbörd 7937 - Liklön för kvinnlig ch mnlig flkskllärre införs 1938 - Preventivmedel tillåts. Bidrgsförsktt, mödrhjälp till behövnde ch mderskpspenning för ll, införs 1939 - Förbud tt vsked kvinnr pg hndeskp, giftermål ch förlssning. 1946 - Lik lön inm sttlig tjänster. Kvinnrn i riksdgen ens m en mtin: Lön efter presttin, vskffnde v kvinnlöner 1947 - Brnbidrget införs 1g4g - Även kvinnn blir förmyndre för minderårig brn inm äktenskpet 1955 - Sjukförsäkringen försttligs - rätt till90 dgrs mmmledighet 1958 - Kvinnr får rätt tt prästvigs 1959 - Kvinnn får bli förmyndre för brnen vid mkens frånfälle 1960 - Lik lön för lik rbete införs för kvinnr ch män 1960 - Kvinnlönetriffer slps 1964 - P-piller gdkänns i Sverige T970 - Jämställdhet skrivs in i lärplnen hn inte hde vlt fredsfrågn frmför krriären. En ödesfråg under 50- ch 60-tlet vr kmpen mt svensk tmvpell- Nästn hel regeringen, militären ch pressen vr för; men här hde scildemkrtisk kvinnförbundet ch SKV smm åsikt: Nei till svensk tmbmber. Kvi nnrörelsens renössns USAväxte det frm en ny kvinnrörelse under 1960-tlet. NOW (Ntinl Orgnistin fr Wmen) bilddes 7966. Smtidigt pågick kmpen för medbrgerlig rättigheter, där ung meriknskr enggerde sig i lik str utsträckning sm killrn, men reducerdes till kffekkerskr ch kuvertslickre. prtest mt dett uppstd Wmen's Liberstitt Krven vr i strt sett de smm sm NOW förde frm (bättre kvinnrepresenttin, brnmsrg, fri brt sv.), men Wmen's Lib vr mer spektkulär. stället för rgnisering i knventinell föreningr bildde de nätverk v fristående grupper med strmöten sm beslutnde rgn. Sverige vr det Gruytp B sm km tt förkrppslig den ny kvinnrörelsen. Fler v de ått sm bildde gruppen km från SKV sm de uppfttde sm gmmldgs ch hierrkisk. De ville rbet på ett nnt sätt. Men smrbetet melln dem fungerde vä. SKV hde änd sedn 7947 firt nterntinell kvinndgen, men nu fick firndet ny frt efter tt Grupp B ch SKV gemensmt rdnde ett strt möte i Stckhlm 8 mrs 7972. Grupp 8 fick ckså strt utrymme i Vi Mrinskr. Själv vr jg ktiv i Kvinnlign i Lund sm strtde ungefär smtidigt med Grupp 8. Det är år sm jg minns med glädje ch förundrn. Hur rkde vi med ll dess strmöten, studiecirklr, demnstrtiner ch utställningr? En viktig del v den "ny kvinnrörelsen" vr metluetndegörnndet. Yi utgick från vår egn erfrenheter, ch förvåndes över hur lik de vr, vsett ålder cir bkgrund. Kvinnförtrycket vr universellt m än så subtilt tt vi ft hde vrit medvetn m det till då. Ett iömstöllt smhölle? Här i Sverige hr vi kmmit en bit på väg tt reliser vår drömmr m jämställdhet. Atminstne när mn jämför med ndr länder, ch trts insikten m llt sm frtfrnde ftts ss. "Def cir bnrn någrn frågr kr,r", sm de sjöng i Jösses, flickr! Dnmrk vr med sin gld Rödstrump- Vi Mänskr -04
TEMA: feminism r på mång vis en förebild. Men i Dnmrk kn mn idg inte kll sig feminist, det är ett begrepp sm förlöjligs, sägs det. Förklringen lär vr tt Rödstrumprn vlcle tt ställ sip; utrrför prtiplitiken, till skillnd från Grupp 8 sm gick irr i rnktpprten ch lyckdes påverk plitikerr i riktning mt jämställdhet. Här i Sverige är det tvärt m inne tt kll sig feminist. nnn näst vl nsluter sig säkert även Fredrik Reinfeldt till ll de ndr prtiledrn sm vill smickr sig in hs kvinnlig väljre. Men de visr inte i hndling tt de tr kvirrnrns krv på llvr. När Kmmunl strejkde, till exempel, fijrstd vi tt de vckr rden inte betydde någt i verkligheten. nte minst mrrlig LO-förbund ppnerde sig mt strejken. Skll kvinnrn få högre lör'rer måste knske männen stå tillbk, ch det kn ldrig kmm i fråg, tyckte Metll ch ndr mnsdminerde fck. Överhuvudtget är det mång scilister sm genm åren hr mtstt sig kvinnkmpen. De hr sett klsskmpen sm det övergripnde målet, ch feminismen sm ett brgerligt påfund. Men idg är det mång svensk män sm inser tt kvinnförtrycket existerr i ll smhällsklsser, även m det ger sig lik uttryck. Och vi behöver männens stöd m vi sk nå änd frm, det är i ll fll min åsikt. Frmtidens feminister All är inte enig i dett. Det finns ekfeminister, lesbisk feminister, liberl feminister, superintellektuell feministet scilistisk feminister ch så vidre. Det kn iblnd nästn påmir-rn m sektvänstern på 70-tlet. Men visst är det br tt feminismen inte är enhetlig. Vi kämpr för smm må, vr ch en på sitt sätt. Eller med ndr rd: ll kn hitt en grupp där de känner sig hemm. Det viktig är tt mn inte slår sig till r med tt det är br sm det är. Vi gml kämpr kn tyck det är synd tt de ung feministern ldrig hr hört m Jne Addms eller Elin Wägner. De rbetr på ett nnt sätt, de vill inte gå med i hierrkisk rgnistiner. Men de är rg, medvetn ch kunnig. Km br ihåg tt kvinnns frigörelse är villkrlig. När sm helst kn det kmm ett bkslg, så det gäller tt vr vkerr ch kmpberedd. Aqse Bng 1971 - Särbeskttning införs 197L - Kvinnbullen strts L974 - Föräldrr får rätt tt del på ledigheten vid brns födelse 1975 - Rätt till fri brt införs. 1976 - Förrdning rn jämställdhet i den sttlig sektrn 1979 - Småbrnsföräldrr får rätt till 6 timmrs rbetsdg 1979 - Lgen m jämställdhet i rbetslivc-t nts i riksdgen 1980 - Jän'rO infiirs 1980 - Äktmkeprövning för studiemedel vskffs L980 - Lg mt kijnsdiskriminering i rbetslivet infcirs 1982 - Kvinnmisshndel fller under llmänt åtl L982 - Kvinnrs ch brns rätts-ställning vid brtt srn incest ch ndr sexuell övergrepp skärps 1982- Kvinnr får vid giftermål välj sitt eget eller mnnens efternmn 1982 - Fijrbud mt prngrfisk fiireställningr på ffentlig plts 1.982 - Sttlig bidrg till kvinnrgnistiner införs 1982- Vård v brn hemm geratppäng. 1983 - All yrken öppn för kvinnr - även försvret 1984 - Jämställdhetsvtl inm sttiig sektrn 1987 - Smblgen införs 199L - Ny jämställdhetslg 1994 - Pppmånden införs 1995 - Förrdning m psitiv särbehndling vid tillsättnde v prfessrer 1995 -Lg m krtläggning v löneskillndern melln kvinnr ch män på rbetspltser '1,997 - Kvinnmktutredninger-rs slutbetänknde 1998 - Lg m förbud mt köp v sexuell tjänster (trsklgen) 1998 - Lg m kvinnfrid 2001 - Lg m likbehndling v studenter i högskln 2001- Lg m lönediskriminering Vi Mänskr l-04
TElvtA: feminism Feminismen ch diupkulturen i,n $i: & x #; Från kvinnrörelsen i Prlugl når ss ett budskp: "ldg överlämnr vi till vår president 120 000 nmnunderskrifter med krv på flkmröstning m kvinnrs rätt till brt..." (l Sverige lgstiftdes den rätten år 1975). Sverige smlr vi nmn med krv på flkmröstning m förslget till den ny EU-grundlgen. Det tysk feministisk prtiet DE FRAUEN skriver ett eget förslg till grundlg i EU. Ett "Kvinnrns Chrter". ndien utgörs rbetrn i den infrmell sektrn till 60 prcent v kvinnr. De är i prktiken helt rättslös ch skyddde. En grupp sm SEWA (Self Emplyed Wmen's Asscitin) utgör där stöd ch hjälp. Sverige döds kvinnr i så kllde hedersmrd, men ckså inm en kristen sekt. Jhn Lönnrth m fl i vänsterprtiet nser tt prtiets miljöprgrm är skrlt. De klrgör tt inte heller en scilistisk idelgi grnterr en bättre miljöplitik. Och Gudrun Schymn söker llt ftre stöd utnför riksdgen till sitt feministisk prgrm. Enligt Simne de Beuvir skulle feminismen bidr till "en höjning v insikten m den strukturell mnsmkten i smhället". # ff ess exempel visr dels tt flkrörelsern vbrutet försöker vinn gehör ch påverk plitiken, dels tt en del plitiker själv reflekterr kritiskt. Det ger hpp m tt prtiers synsätt ch gernde kn ändrs ch tt vi ll påverks v lik tänkre på ett filsfiskt ch litterärt pln. Kn kvinnrs rättigheter överhuvudtget nförtrs plitiken ch bli berende v demkrtisk mjritetsbeslut? Skulle någt prti, ckså ett sm kllr sig feministiskt, kunn välj brt brträtten t ex? Kn någn överrdnd religiös tes led dit? Ju mer jg tänker på det, dest mindre förenligt med prtiplitik ter det sig för mig. stället för den lltfr vnlig frmldemkrtin behövs en demkrti sm styrs v de humnistisk värderingr sm måste ge den dess innehåll. delr v fredsrörelsen nser vi tt försvret är lldeles för viktigt för tt nförtrs de plitiker sm frmr försvrs- ch säkerhetsplitiken.!, visst är det till slut riksdgen sm läggerfst dett. Men vägen dit måste knts v de berende flkrörelserns nlyser ch insikter från ett vidre fält än den knventinell plitikens trditinsbundn rutiner. Dess hr lltid hittills vist sig räkn frm kstnder för de militär system sm är på mdet blnd interntinell plitiker ch ders militär rådgivre. Med ffentlig debtt, demnstrtiner, civil lydnd m m kn vi i flkrörelsern ingrip för tt påverk innehållet i prtierns uppfttningr ch i de beslut sm ftts. Och vägen dit heter llmän pininsbildning, flkbildning etc. Vi Mänskr l-04 Miljörörelsen bildde till slut ett miljöprti, ch vips blev ll ndr prtier miljöprtier. Kvinnrörelsen hr någr gånger ställt i utsikt tt strt ett feministiskt prti. Strx blev nästn ll prtier feministisk. ed den rätt srtens påtryckning, iblnd inte ens enbrt med skrgument, kn lltså riks dgen påverks. Men ts där sedn de beslut vi hpps på? Det knske förhåller sig med feminismen sm med säkerheten ch miljön? Den ter sig för viktig för tt helt överlämns till prtierns bedömning? Hur kn vi få en undervisning m denn värdering v människn/kvinnn grundlgsfäst? Säkert inte enbrt genm tt lämn besluten m dett till prtierns egen rutinmässig priritering ch utspädning v de idder sm sk stdfästs. Feminismen är ju i plitikerkretsr ännu br ett mderd med mgert innehåll utöver den kvteringsdebtt sm pågått i årtl. Vrje kultur hr sitt underliggnde, histriskt nedärvd prgrm, en djupkultur, summn v de synsätt sm präglt de dminernde smhällskrft- Bern i århundrden. Diupkulturen utgör en resnnsbtten sm ffugr ch frmr de tnkr sm uppenbrr sig i den knkret plitikens ställningstgnden. Dett prgrm är till str delr undermedvetet ch visr sig sm självklr synsätt, vilk ifrågsätts br m mn hr en medvetet kritisk hållning. denn diupkultur är feminismen ännu långtifrån införlivd, utn snrre är den vvisd, brtstött. Den pssr ju inte in i det nedärvd mönstret.
TElvtA: feminism nbiudqn till Vörldskvinnmqrschen " Jg ör övertygd m tt en mönnisks frigörelse blir möilig br genm tt hn tillsmmns med ndr pö ll pln utmnr de scil, plitisk ch eknmisk förhöllnden vi lever under. Vörldskvinnmrschens plttfrm ör en br grund för tt skp ett nötverk v kvinngrupper sm kömpr böde mt ptrirktet - uttryckt i völdet mt kvinnr - ch den nyliberl kpitlism sm gör tt en miritet v vörldens kvinnr, ch mön, lever i fttigdm." å uttryckte sig Susn Cldr.t'ell sm inbjuden tlre vid Scilistisk prtiets minifrum Ög mt Ög i Stckhlm den 7 februri. Och hn berättde m Världs-kvinnmrschens upprinnelse i hennes hemlrrd Knd, där ett upprp i juni 1995 så smårringrn mynnde i eu mrsch tvärs genm lndet under mclttt Bröd ch Rsr. "När vi km frm till Quebec vr vi 35 000! Dett fcjrvånde inte minst ss trrrngiirer sm knske räknt med 3000... Men tiderr vr ng helt errkelt mgen fcjr ett återuppvknnde v kvinnrcirelsen". rbetsgrupperl efteråt med 17 intresserde kvinnr ch en mn, gick jg vid mitt inledningsnförnde igenm de lik intemtirrell mnifesttinern ch FN-knferensern frårr 1 975 ch Världskvinnmrschens nhlter till idg. Det känns återigen sm m en tid är mgen för kvinnrörelsen tt bli mer synlig ch tt ett nytt uppvknnde med ny insikter är på gång.och ckså en lust tt åter ktivt kämp för Rsr ch Bröd. Ev Nikell ch undertecknd Erni Frihlt kmmer tt skriv ett upprp ch en inbjudn till kvinngrupper tt nslut sig. Knske kn vi gör vår röst hörd redn vid de Scil Frum sm kmmer tt hålls i Stcklrlm, Götebrg, Mlmö ch knske fler pltser 74-76 mj. Utgångspunkten sk vr Världskvinnmrschens plttfrm: Mt fttigdmen ch mt våldet mt kvinnrn ch dess svensk vrint i fem punkter, utrbetd år 2000 v SKV m fl: Ett öppet Sverige, Rätt tili rbete, Bekämp våldet, Slidritet ch Demkrti. Hr du åsikter, insikter, lust tt vr med från börjn, skriv till Erni Frihlt: ernifrihlt@htmil.cm eller Ev Nikell: evnikell@htmil.cm Erni Frihlt å.. q frts Feminismen ch diupkulturen em ser då till tt den nödvändig nötningen frt skrider så tt feminismen med tiden införlivs med djupkulturen? Knppst bedrivs dett v den mt krtsiktig tktik rientercle riksdgsplitiken. Flkrörelser måste driv plitikern frmför sig, eller knske byt ut dem mt ny med ny synsätt. Err slående illustrtin till den uppgiften ger de delstter i USA där lgstiftrn påbjuder tt endst gml testmentets skpelseberättelse får lärs ut i sklrn. Utvecklingslärns föreställningr ingår inte i djrpkulturen. nte heller slidriteten är självklr där. Hur förhåller vi ss till vår mindre lyckligt lttde systrr i världen? De plitiskt beslutde ch genmförd biståndet eller utvecklingssmrbetet hör ytterst till den ntinell utrikes- ch hndelsplitiken. Flertlet fttig i världen är kvinnr. Ett bistånd sm verkligen är slidriskt med de fttigste ges huvudskligen v flkrörelsern i ett flkligt knkret utvecklingssmrbete. Och smtidigt sm vi frtsätter vår kritik ch ställer krv på regering ch plitisk prtier utgör vi ett uppmuntrnde exempel för kvinnr i ndr länder. J, vi hr kmmit en bit på väg. J, vr kn lär ut ett ch nnt. J, vr smlr ir-r pengr för kvinnprjekt i ndien ch nnrstädes. J, vr nsluter ss tiil Världskvinnmrschen mt fttigdm ch mt våldet mt kvinnr. JA, vårt dglig liv ch vår påverkn kmmer tt skp ny fkt - en feministisk djupkultur - en medmänsklighetens skrivn grundlg, sm knske en gång ckså kn bli återspegld i den skrivn... Det är på gräsrtsnivån för dg, år från år. förändrr världen, dg Erni Frihlt Vi Mänskr 1-04
TEMA: feminism rll trusn pnerqr nytt krsfåg: l dennq gng mt fri brt Tretti år efter tt brt blivit lgligt i USA,ägger Bush frm ett förslg m tt förbjud sen brter. Hn menr tt "fruktnsvärt våld utövs mt brn sm sk till tt föds". Anrik NOW (Ntinl Or gniztin fr Wmen) menr dck tt lgen inte hr tillkmmit v scil eller hälsmässig skä, men sm ett först steg mt ett ttlförbud. Ett strt ntl läkre ch feminister, med hjälp v två dmre, hr beslutt tt tillsvidre blcker lgen i Nebrsk ch i stten New Yrk. Men brtmtståndrn är på hugget. Femti kngressledmöter vill förbjud p-pillret RU-486, sm de påstår bär nsvret för tt en ung flick dg i Klifrnien i september. Dett ingår i den kristn högern strtegi, sm redn hr sett till tt brt ch födelsekntrll hr förbjudits i fler stter. NOW plnerr en str demnstrtin i Wshingtn den 25 pril för tt försvr den fri brten. Mn räknr med en miljn deltgre. "Vi vill inte h tillbk den tiden då 5000 kvinnr årligen dg i svitern efter illegl brter", säger NOW. Käll: Clrn Mgzine KVNNORS HALSA En smmnfttning Nör lökren Vendel Englund-Burnett blev mbedd tt håll en förelösning m kvinnrs höls, vlde hn tt smmnftt ömnet i frm v en rp. Tönk er fölinde text ckmpnierd v medrycknde, rytmisk musik! Vendel ör chef för primörvörden i Vörmlnd. Hn hr vrit rdförnde i Svensk Lökre mt Körnvpen. Här står mn nu utn rkester ch kör för tt tl m det sm kvinnrs häls berör Ämnet är strt ch tiden är krt därför blir det ett föredrg utv en nnn srt för m jg skulle rbbl fkt så blev ni ng helt knäpp ch jg kn inte prt skt så jg tr det sm en rp Jg åkllr flk ch gudr Hippkrtes, Hygie ch Herth jg tr hjälp v Krlin ch Ottr Och öppn båd'hjärn ch hjärt för kvinnhäls är så mycket mer än bilgi det är rvet, miljön ch fmiljen scilgi ch vår demkrti Mycket häls hr ursprung i vår rll i prduktin men ckså mycket hr tt gör med llt sm hör till reprduktirr ch mången kvinn blir sjuk v tt bär nsvr för vr reltin där hn sk vr bnd melln föregående ch näst genertin Ohälsn är lltså str sm är kpplt till vår reprduktin Det börjr nån gång när tjejen får sin först menstrutin sen kmmer dignsern tätt till exempel smärtsm vultin eller regelbunden, för riklig eller långdrgen menstrutin Av dett kn se'n kvinnn få en järnbristnemi v det får mn huvudverk ch blir trött; menstrutinssteni Mången kvinn mår dessuttn sm en rått premenstruellt när mgen står stiil ch mn fryser ch svetts ch krppen den hr svällt mn kn känn sig ful ch rg men det är ng släkt med depressirt för ntidepressiv behndling hr inneburit en smärre revlutin Dessutm finns ll behg ch vrje tänkbr ch tänkbr kmpliktin till de medel sm vi stppr i ss för tt hindr vultin eller spermierns frmfrt till ägget under kten kpultin llt från livsfrig prppr till klåd i vår undre regin Runt själv sexulkten finns vetenskpens kncentrtin kring sånt sm mnnens förmåg ch då särskilt erektin för m kvinnn känner lust eller smärt kn det dck bli knceptin Tits spsm ch fejkrgsm blir hn grvid ch föder näst genertin 10 Vi Mänskr 1-04
TElvtA: feminism tlv veckr v grviditeten hr mången kvinn en upplevelse ny den tt börj vrje mrgn med tt ulk ch spy Men sen mår hn ft br ch kn unn sig tt v' helt upptgen v tt upplev sin krpp ch den sm växer där i mgen slutet kmmer ryggnt ch hlsbränn ch knske fglssning ch hn ser med förväntn ch fruktn frm mt kmmnde förlssning Nu är ju inte dett en föreläsning i bstetrik ffi : L,,, " i brt eller missfll eller nån srts förlssningskmpliktin d c k ;l ö:j f- ::,'l i: :, ::,T :, - * """"T Nu hr jg rppt länge m det sm rrjr reprduktin nu tr vi en vers ln sån häls sm rör vår rll i Sveriges prduktin För kvinnr i rbetslivet i vår mittsekelsgenertin hr epidemiskt drbbts v "mldptiv stressrektin". Vd står då dett för? Det är ett begrepp sm beskriver tt vi lever i ytterligheter - ett liv v superltiver Det räcker inte med gtt rlg - bli br, bättre, bäst det räcker inte tt prducer mycket - du sk girr mer, gör rnest Mång lever sm slvr med hög krv ch låg resurser med skm tt hn inte rkr med - hinner inte bk, ej heller gå kurser Tiyck från jbb ch hem, från ll håll men knske värst hennes egn krv m tt fyll vrje rll När mnnen kmmer hem efter jbbet kn hn vrv ner men kvinnns stresshrmner de stiger ännu mer ch dett i sin tur skdr på sikt en kvinns hjärt ch krnisk stress cl'r fibrmylgi kn ge en ständig smärt Bevis finns tt brist på scilt stöd ökr risken för förtidig död Vi sk ng inte förvåns över dignsen "utbränning" men brde kunn hitt ndr sätt än långtidssjukpenning Och i ett smhälle där ingen mdell ser ut sm vi är det mång ung sm insjuknr i nrexi ett livsfrligt tillstånd med sjuklig fettfbi med förryckt föreställning m sin egen ntmi Oftst är den ung flickn både duktig ch mbitiös sm gör llt för tt hennes krpp sk bli mindre vluminös ch medn klk debtterr m vd sm är den bäst bt tynr ung brt ch dör i vår tids tvinst J, mycket finns tt gör för hälsn för människr v kvinnkön det gäller både utbildning ch mkt ch nständig lön det gäller tt kunn ställ m stlen för den sm är en-ch-femtifem ch tt nån nnn hr sklt pttis sm redn står på när mn kmmer hem Det gäller tt h kunskp ch medel tt bestämm när mn vill bli mr men frmför llt h smm värde sm sin mn, sin sn, sin fr ch brr Det gäller tt vetenskpen vågr fråg sig hur det ÄR ch inte se dess cyklisk hnr sm nåt sm br ställer till besvär 20 000 illegl qbrter per ör i Prtugql Det är förbjudet, men vrje år utförs minst 20.000 brter i Prtugl, ntingen i hemlighet i hemlndet eller över gränsen till Spnien, sm hr smm lgstiftning men inte är så strikt. De illegl brtern leder till tlig förstörd krppr ch mång dödsfll. jnuri 2002 dömdes sjuksköterskn Mrin d Ciu Riheir till ått års fängelse för tt h utfört mkring 100 illegl brter. Hn hde byggt upp ett nätverk v blnd nnt en läkre, en txichufför ch någr ptekre, men de ndr slpp undn med böter eller krt fängelsestrff. Även 17 kvinnr sm hde gjrt brt, htdes med tre års fängelse (en v dem vr br1.6 år, ch ll hde svår fmilje- eller eknmisk frhållnden). Täck vre en interntinell kmpnjfrikändes dck dess. Efter tt frfttren nes Pedrs skrev en upprörd tid ningsrtikel, undertecknde 2500 persner en petitin m frigivning för Mri, ch nu hr hn fått mnesti v presidenten. Hn frigvs i februri, efter tt h vtjänt två år i fängelse. Vd gör EU för tt påverk Prtugls kvinnfientlig plitik? Källr The Gurdin Vi Mänskr -04
r HEJ ALLA skv-are. ÅR FyLLER skv g Ån JAG KAN NTE LOVA ATT DU SKALL FYLLA 90 ÅR, MEN MANGA 90-ARNGAR ÄR MEDLEMMAR./ Zid Hgmn Ester Ghnström.fvllde 90 år.förr året. Hn hr vrit SKV trgen sen 57-tlet. Än i dg kmnter Ester på visit till expeditinen med en hembkt kttkct Frcin Krlstd Jick vi bilden pci Annu-Lis Ogemctr. Hn deltr med krft i kvinnkmpen. Hn hr.flvttt.från Vcisterås, diir hn vrit medlem i SKV sen 50- tulet Siri Aldrin från Piteå cir en ktiv SKV-re. Hn hr mång gånger skrivit dikter ch prs i vcir tidning. Ev Dnielssn.fillde 90 år hiirmåret. Hn hur gltt ss ull med sin sång ch diktliisning. Vi sttknurev ntt niir hn hctrjlyttcrt från Sttrckhlm ti Öster.sttntl. Gret Segersn 90 år i th, men evigt ttng, i sjcilen. Gret hr kiimpt.för sciulisnt ch.f'red sen ungdnten. Frtf'rncle deltr hn i qrbetet med liv ch lust. Fyrct kvinnr i regnkppr i Äb på Kvinrutfrunt. (Jngtr.t'lic'kun Evu E,rikssn, 90 m.f,-rct år Hn.jbbr på SKVs expeditin i Stckhlm.fleru dgctr i veckun. Hrt hr rerju på det mest m SKVs rhete c'h eknmi. På smm bild.finns Brittcr Lrentrctn sm rlsvrr.för Stckhlms ntedlenunttr. Plnerr årsverksmhet, bukr underbr bullr Med på bitden på.flnkenjtnns Siv Wss ch Siv Wldr Brberg, vilk cksci hur..^.u::.' "'.'.-:'::: :.'::: ::.-:::.r::..................., ffi
f. Jg hr upptäckt tt det finns ämnen sm är bäst? tt inte vidrör när jg befinner mig i ett rum. : Likt förbnnt är det lltid de sm berörs först. JAMSTALLDHET. PORNOGRAF : PRSTTUTN. Likt förbnnt håller jg ldrig käften : mäste säg min klr mening Or ] ch möter err isnde tystnd f rbrrn t. - nte den där jävl feministen igen! ' Måste förklr, bijrir svetts v nervsitet r '., r. Knlter strlken _.... l-'rbnnt. ni måste förstå. till näsrn sm missnöit knstterr : - nte den där jävl SVETTGA feministen igen! O,,. blir så ivrig tt jg snubblr ch stmmr. över rden hel rummet skriker, jg hör : - Vi vill inte lyssn på den där jävl svettig stmmnde. temrnrstenl Bldet rusr upp i huvudet, men jg vet tt m jg inte säger : det jg måste få ur mig, kmmer de ldrig tt få vet : ch det är viktigt. Förbnnt viktigt. tt jg berättr, llt medn rdnden sprider sig över kindern. - Blir hn RÖD nu ckså?! Är ctet någt vi inte tål så är det sån : där jävl svettig stmmnde RÖO feminister, det sk ni vet! O ; Hr hsplt ur mig dgens titusen snningr. förpestt lufterr för tjug stycken känslig näsr. kindern sprkr sm tmteblss ^! när jg inser tt jg hr gjrt det igerr.. tu r'. 1. f rdnll t. Förbnnt.. Förbrrnt. ' Emilie Hwqn v O Slyyeig Httnssn,nvss.fvlldu 90. ktivtr år jbbcle Slveig n'lycket åt SKV. (Jntler en tid hde hn nsvqret.för re,sr till Ösff.y',sklntl, innun clettct blev erktint. Hn hur mting gcinger suttit sm rcffirnde vid.str kn-.f'erenser. Alltid gld ch i mdigt mde. Fritlebrg Löthberg iir cksc't en gunlnlttl kämpe (nt rrtnjcir så stigu). Mångårig ntecllem ch ret)islr i SKV O O O O O O O O O )
Kvinnhuset i Hndurqs Under veckrn 46 ch 47 hde ig förmånen tt gör en uppföllningsres till Hndurs ch besök SKV:s kvinnhus, Cs Refugi i Teguciglp. Sltet vr tt se på verksmheten ch tt tröff de inblndde i priektet. Under ett titl ör hr vi stöttt kvinnhuset sm ör lndets end kvinnhus för misshndlde kvinnr. För tt kunnq frtsött sin verksqmhet ör mn frtfrnde i behv v stöd utifrön. Från myndighetshöll finns inget intresse v tt bidr med stöd, misshndel ses sm ett fmilieprblem ch fmiliens ensk. Strukturern ör mnsdminernde ch mycket knservtiv. Den svör eknmisk situtinen sm lndet befinner sig i bidrr till qtt mönniskr blir despert ch kvinnr ch brn får sitt emelln. När jg km dit vr det br tre kvinnr ch fyr brn sm bdde i huset. Under tiden försvnn två kvinnr ch en tillkm med en enmåndersbby. Antlet vrierr ch det år svårt tt vet på förhnd hur mång sm kmmer tt behöv skydd i kvinnhuset. blnd är det få sm nu, men iblnd kn det vr upp mt 16 kvinnr, mång med brn ch då är det verkligen fullt. Kvinnrn är ft i ett mycket dåligt skick när de kmmer. Här får de lugn ch r ch möjlighet tt berbet sin trumn med terpi ch prt med ndr kvinnr i smm situtin. De diskuterr sin prblem öppet, det är ett sätt tt berbet prblemen ch stödj vrndr. Ders histrier är svrt ch kntde v våld. Här får de möjlighet tt känn trygghet ch tillit till ndr. Långsmt byggs ders självförtrende upp för tt de sedn sk kunn förändr sin situtin ch gå vidre. Mn hjälper även kvinnrn med tt strt små mikrprjekt för tt ge dem möjlighet till berende. Aktiviteten vr str när jg besökte dem. nm prjektet finns ett miniprjekt med sterinljustillverkning. Just då l'röll mn på med en str beställning v ljus till UNCEF i Schweiz. Det vr inte prblemfritt då utrustningen inte räckte till. Mn hde för få frmr, ny dröjde plus tt mn höll till i ettgmmlt lldeles för litet ch nedslitet grge. Tillverkningen ger ett litet översktt sm går till kvinnhuset men tillverkningen är mycket säsngsbetnd. Mn kn ge två kvinnr lite lön för tt delt i rbetet. De hr på lik sätt vrit knutn till Bilrler: Evu Wikmn kvinnhuset tidigre. All vr inblndde i ljustillverkningen för tt kunn få beställningen klr. Tillfälle för tt experimenter frrn ny frmer fnns så mn kn erbjud en str vritin till försäljning. Mtlgningskurser kn ses sm ett nnt miniprjekt sm även är en del v rehbiliteringen. Mn utvecklr kvinnrns kunskper ch det är smtidigt en service till besöknde. Efter vslutd tid på kvinnhuset kn de få lite inkmster genm mtförsäljning ch även vr mer ttrktiv på rbetsmrknden sm hemhjälp. Trts trång eknmisk rmr hr kvinnhuset överlevt ch de sm rbetr inm prjektet är fst beslutn m tt så skll det förbli i frmtiden ckså. Den störst finnsiären hr vrit SKV utn det stödet hde inte prjektet funnits idg. Lite hjälp från ndr rgnistiner hr flutit in men det är mrginellt. Utn medlemmrns finnsiell stöd hr inte de hittills fyr etppern kunnt förverkligts. Ett strt tck till ll bidrgsgivre. Ev Wikmqn Hcir tillverkr kvinnrn lius till UNCEF. t4 Vi Mänskr l-04
N"i till EU-stqt - kröv flkmröstning! Förslget till ny EU-grundlg innebär en förändring i riktning mt en centrliserd, byråkrtlserd ch demkrtisk federl EU-stt. EU-ntinlsymbler införs EU sk h en flgg, ntinlsång ch ntinldg. Uninens vlut är euru. All dess svrnbler krktäriserr en stt. Om Sverige inte kräver undtrtp; frårr eurrr så riskerr vi tt tvings in i EMU bkvägen. EU-lgrn överrdnde EU-lgrn är överrdncl ll ntinell lgr - till ch med grundlgr. Om detuppstår en knflikt så blir det EU-dmstlen sm vgirr m vår egen grundlg gäller eller ej. Vetrötten urhlks Veträtten urhlks litmer. Antlet mråden där EU kn ftt beslut sm tvingr riksdgen tt npss lgstiftningen ökr från 34 tlll70. 5mö lönder förlrr inflytnde De str länderns mkt ökr på bekstnd v de små. En mjritet v mediemsländern kn kör över resten v ländern. EU-prl mentet strk re EU bör bikttq htell med prr- kqnler Kll hur EUvgiften tickqr på dygn för dygn På internet hr centernei en hemsid med ett räkneverk sm förtröttligt tickr på dg efter dg, månd efter månd. Det är den svensk EU-vgiften sm tickr på. För närvrnde betlr vi 68,5 miljner kr per dyg.. Err siffr sm kmmer tt ök eftersm årsvgiften plners höjs från24 miljrder krnr till31. hnp:/ / public.centerprtiet.se/centern"i/ EU-prlmentet får en strkre ställning på bekstnd frmför llt v ministerrådet, dvs medlemsländerns re leringr, ch i slutändn ders prlment. De str ländems mkt ökr. Riksdgen förlrr mkt Fler plitisk mråden - blnd nnt scil frågr, miljö, fikhäls ch trnsprtfrågr - sk bli en "deld kmpetens" melln mecllemsländer ch EU. Det innebär tt EU:s medlemsländer endst kn lgstift på mråden där EU väljer tt inte lgstift. EU-öklgre - eurpeisk rresteringsrdning Det finns fiirslg m tt inrätt en EUåklgre ch en eurpeisk rresteringsrdning. En EU- medbrgre sk kunn utlämns till nnt EU-lnd,utn krv på bevis ch även m persnens hndling inte är lglig i hemlndet. Det är ett ht mt de medbrgerlig fri- ch rättigheter - sm EU säger sig värn. Gemens m försv rsplitik Uninens gemensmm försvrsplitik "kmmer tt led till ett gemensmt försvr, så snrt sm Eurpeisk rådet enhälligt hr beslutt det". Tills dess "skll ettnärmre smrbete upprätts inm EU-tjänstemän bör bjktt htell sm visr prr på tv föreslår EU-prlmentrikerrr Mriqnne Erikssn (v). - g vill gör det så fruktnsvärt svårt sm möjligt för prrindustrin. Mrinne vill ckså tt EU stsr på frskning m rsken till männens sexuell beteende. Resultten är tänkt tt ligg till grund för "ett dekvt prgrm för sexulupplysning i ll medlemsstter". uninen när det gäller ömsesidigt försvr". Det innebär tt m en v de stter sm deltr i smrbetet utsätts fcir väpnt ngrepp så sk de övrig deltgnde sttern ge stöd ch bistånd rned "ll till buds stående militär ch ndr medel". EU sk kunn bekämp terrrisnr med militär medel i hel världen. EUs två presidenter EU sk h två presidenter, en för EUkmmissinen ch en för Eurpeisk rådet. Kmmissinens president får rllen sm "sttsminister". Eurpeisk rådets president blir EU:s nsikte mt mvärlden med strt nsvr för utrikesch försvrsplitiken. N"i till Eu-stqt! Nmninsmling t.. f ll rr ny TtKmröstning! Svensk flket, precis sm dnskr ch irländre, måste få säg sitt i en flkmröstning. Det finns ingen mjritet i riksdgen för en flkmröstning. Fler rgnistiner ch prtier hr därför ställt sig bkm en nmninsm-ingskmpnj för flkmröstning. Listr finns hs t ex hs: SKV: 037-14 40 28 Nej till EU 031-707 07 77 www: nejtilleu.se Eller ring till miljöprtiet ch vänsterprtiet på din hemrt. Vi Mänskr -04 15
Text: Crline Runesdtter Bitd: ngrid Ternert ckuptinens spår: Arbetslöshet, prisöl För ett år sedn åkte ngrid till lrk för tt vr mönsklig sköld. Hn vr kvr även sedn de flest vösterlöndsk iurnlistern lömnt lndef ch hn åkte hem först sedn den meriknsk ckuptinsmkten förklrt kriget v' slutt. Det hn upplevde då girde tl hn hr fått stqrk bnd till mönniskrn dör. - De hr levt i en kultur dör mn månr m vrndrq ch hiälper de sm ör fttig på ett sött ig inte sett någn nnnstns. Vi sm vr främlingr blev mttgn med göstfrihet ch miukhet, en vänlighet mt ss ditrest sm ör svår tt beskriv på nnt sött. sedan DESS HAR Ncnt vrit i rk fler gånger. slutet v förr året åkte ngrid dit igen. Förändringen är str, men knppst i någt vseende sm ckuptinsmkten skulle vilj frmhäv. - Det är sm ntt ch dg, så str är skillnden. Det är en strk förråing sm vi bevittnr. Skillnden syns ckså i själv gtubilden. Trettn år v snktiner hde stt sin märkbr spår, men det vr frtfrnde en vcker std. - Nu hr mn byggt betngvspärrningr med tggtråd överllt runt htell, plissttiner ch bnker. Trfiken tvings in på udr vägr ch överllt prpps gtrn igen. - De flest hr svårt tt klr sig. 70 prcent är rbetslös, priser ch hyrr hr gått upp. Sedn USA tgit över fördelningen v mtrnsnern hr de försämrts betydligt. Trrmjölken till brnen hr drgits in, kvliteten hr försämrts liksm kvntiteten. Men viss hr sktt sig på kriget. De sm tillhör det styrnde rådet lever sm kungr ch gynnr släkt ch vänner. Den gml mrlen luckrs upp. Ameriknsk sldter finns i gtubilden. De kmmer i pnsrvgn vrit ett ttentt någ,r ns beflkningen tt m eller vänner sm de sett mkten. Sm regel t'lir mtstånds ktiviteter h sldter sm går irt c iblnd dödrfmiljeme hem. Dett är tviveik strffning i strid mecl C Nu cirkulerr nrne v övergrepp sm firljcl sk militärledningen utr ell övergrepp mt br sig skyldig till. Ävrx SvENSKA DAcBLAU denn mrlisk uppliis drger ch prngrrfi v ckupntern. Livel mång resignerr, c1e blj - Till tt börj mr'cl irkier, tt det rr,.n/pl, flk skulle vr så \irl nödtrft tt de inte sktr prtester mt ckupt åt tt USA ch dess <r rr v situtinen. De r t hnd m det civil,r s vill inte nlit irkisk Resultten ser vi rru ter kriget hr de m.er tn ch Bechtel sm lcr nd ch reprtiner irr tenförsörjningen tt fu tt flk börjr jämför,r n ter Gulfkriget tg de't t l6 Vi Mänskr -04
ä#såi; *"'.;.;-;' ffit tn n ffi mm ffi ffi *m ruffi lffi lw % lffi.s! lw%'# -,.Jr: -,:."i #fffiw$f sw#pgn ffir^r iq*r**{dl '*l*'t*'tf @T*,,r,.,*":11,","*..,vpiå_*s ;;" kningqr ch mrqlupplösning nr med l-rögtlre när det hr cnstns. hirgtlrn uppmmt belöningr nge grnnr ttgör någt mt ckuptinslir de sm br i mråden där hr skett utstt för räder, med rch genmsöker, fängslr ch redlemmr ch skiivlr ders ktigt en frm v kllektiv be- Genöveknventinen. ng histrier m lik frmer d v ckuptinen. Ameriknrtreder nu själv 53 fll v sexurrn, sm ders sldter gjrt tprrs ursärupr hr mvittnt ösning när hn skriver tt våld, fi är vd rks beflkning fått ret hr blivit så besvärligt tt blir deprimerde ch ptisk. d trdde jg, liksm de flest )ln, en tnke bkm dett; tt.pptgn med tt klr livets rulle h någn rk kvr till tt tinen. Men nu lutr jg mer :ntrkterde företg inte klrvr ldrig intresserde v tt smhället ch frmförllt: de tekniker. tu. Frtfrnde snrt ett år ef- :riknsk företgen Hlliburntrkterts för återu ppbygginte klrt v tt få el-ch vtunger. Det hr gått så långt med tiden under Sddm. Ef-. tre månder tt få elnätet tt funger igen - trts tt krftsttinern vr sönderbmbde. Men världens störst eknmisk mkt klrr inte v tt ge rks beflkning elektriciteten tillbk. Tillgång till elektricitet är ckså en förutsättning för tt vttnet sm går ut i ledningrn sk vr rent. Vrken vtten eller el fungerr. De sm hr möjlighet försöker hitt ndr lösningr. Överllt i Bgdd känns lukten v diesel. Det är diesel sm nvänds i genertrern för belysning när det inte finns el. NGRTD ÅrEnvÄruE rrll rner i likhet med mång v de mänsklig sköldrn. Upplevelsern hr vrit en strk drivkrft tt kmm tillbk för tt försök hjälp dem nu. Mång hr nknytning till frivilligrgnistiner ch hr nu börjt smrbet med irkisk rgnistiner ch enskild. Blnd nnt hr de hjälpt människr sm ckupert hus. Att flk sknr bstd kn h lik skä], en del hr fått sin hus sönderbmbde, ndr hr blivit rbetslös ch klrr inte v tt betl hyrn ch för en del hr det nu efter ckuptinen biivit så str pris- ch hyreshirjningr tt de fått lämn sin hem. Här hr tillrest frivillig kunnt p;ör instser. De hr kunnt del ut kläder ch förnödenheter ch frivillig inhemsk läkre hr undersökt brnen ch delt ut medicin. det störst mrådet br över 2.000 persner. Smmnlgt finns 270 nräden v vrierde strlek där flk ckupert l'rus för tt h någnstns tt b. KRr NNAN lncnrp Ärrr rrlmexe till Sverige i jnuri hde mång börjt reger mt förändringr i fmiljelgstiftningen. Bgdd genmfördes mssdemnstrtiner mt ett förslg från det styrnde rådet till islmisering v lgrn. - g hr hört från dem sm är kvr därnere tt läget är riktigt llvrligt. rk hr vrit ett sekulrisert lnd där kvinnrn hft en strk ställning. De hr i princip hft smm rättigheter sm männen änd sedn 50-tlet. Nu plnerr det styrnde rådet tt inför shrilgr sm i ett slg kmmer försämr kvinnrns ställning. Dett är senstinellt. USA sm ckuptinsmkt kn vr med ch inför shrilgr ch medverk till tt vrid tillbk klckn för kvinnrn. Vr det inte Afghnistns kvinnr sm befrides från shrilgrn när USA:s trupper ckuperde lndet? En v de frivilligrgnistiner sm finns i rk är Occuptin Wtch. Dess mediemmr be.zkr ch dkumenterr kränkningr v Genöveknventinen. Dett pågår vrje dg med ett slumprtt dödnde v civil, rider inne i bstdsmråden ch fängslnde v persner på bestämd tid, utn insyn eller rättegång. på ccupun watch's ENKLA kntr smls representnter för meriknsk människrättsrgnistiner elier fredsktivister från rgnistiner sm "Bring them hme nc)\a/", nterntinell prplyrgnistinen "United fr Pece nd Justice". - Den bäst hjälpen mn kn ge är hjälp till självhjälp ch smtidigt tt vi sm är där sprider clet vi bevittnr ch vslöjr för den interntinell pininen vd sm verkligen pågår i lndet. Hittills hr ngrid ch de ndr hjälprbetrn kunnt rör sig reltivt behindrt i rk, men nu drs ckså nätet åt kring ll frivilligrgnistiner. Fijr tt få vr kvr måste de registrer sig nnrs riskerr de utvisning. Vi Mänskr l-04 t1
"lnte flket ch inte militärern kn jg smutskst. Men mkten." # s fu*u"..: :så5s På msrsch förffi Den internutirtellu mlinni.skrtittsnrurt'ltert uncler en denutnstrtin i Hebrn. Melln den 9:e december 2003 ch den l:e inuri 2004, smldes ett hundrtql kvinnr frön c 20 lik lönder med blndde åldrr, religiner, bkgrunder ch plitisk stöllningstgnden i lsrel ch Plestin. Vi deltg i priektet "lnterntinl Humn Rights Mrch f Wmen", sm hde kmmit till på inititiv v en grupp nrsk kvinnr c två år tidigre. Text ch bild: Klr Jhnssn år mbitin vr tt vis slidritet med vår medsystrr i båd ländern under denn svår tid ch vårt ställningstgnde vr slklrt; vi frånsäger ss ch förkstr ll typer v våld sm förekmmer på båd sidr. Vi ville vis vårt stöd med dem sm söker en fredlig lösning, ch sm vill bygg brr rnelln de två flken. Vi träffde ett flertl rgnistiner på gräsrtsnivå, plitisk prtier, kvinnrgnistner, ch väletblerde NGO:s.* Vi träffde människr sm på lik sätt hr blivit ffer för ckuptinen, ch för självmrdbmbningrn sm följer den. Vår rll vr främst sm bservtörer, ch vi ville lyssn ch t del v människrns liv ch sedn återvänd till vår hemländer ch sprid infrmtinen m vd vi sett ch hört. När jg hde sett vd ckuptinen ch murbygget gör med människrn på Västbnken fylldes jg med en strk sympti för det plestinsk flket. Och när jg sett det växnde fredsrbetet sm pågår i srel fylldes jg med hpp. Trts dett vet jg nu tt den plitik sm srel nu för är fullkmligt inhumn. För båd flken. Någnting sm jg vänder mig mycket strkt emt är bsättningrn. Bsättningr är mråden, byr, med isrelisk judisk invånre på Västbnken ch i Gz.srel flyt- tr sin medbrgre till ckuperd mrk, därfijr tt de hävdr tt mrken är ders. Dett innebär ren stöld v plestinierns lnd ch pg tt de är ikliserde där derr störst vttentillgången finns, ckså v ders vtten. Bsättningrn strider mt interntinell lg, ch militärerns rll i de ckuperde mråden främjr definitivt ingen säkerhet för det isrelisk flket. Hebrn hr bsättrn flyttt in, inte en bit utnför st- en srn i mång ndr fll, utn mitt i centrum. För tt bsättrn sk kunn känn sig "säkr" ptrullerr militärer på hustken dygnet runt, ch gtrn ch husen är inringde med stängsel ch tggtråd. Vrje plestinier sm sk till sin prt eller sin gt måste t sig igenm militärkntrller ch vis upp en särskild legitimtin. För de plestiuier sm br i smm hyreshus sm bsättrn finns ett ttlitärt förbud m tt öppn fönstren, pg "säkerhetsrisk". Går mn pä gtrn i centrl Hebrn, går mn sm inuti en bur, med beväpnde militärer ptrullernde över sig. Hebrn br c 70 000 plestinier, ch 400 bsättre, sm "beskydds" v 2 000 militärer. Nblus vr vi inte tillåtn tt kmm in, eftersm det under vårt besök i Plestin pågick utegångsförbud i Nblus. Dett innebär tt ll invånre där förbjuds tt gå ut ur sin hus under en viss tidsperid. Denn perid kn vrier l8 Vi Mänskr 1-04
Al Aqs m.skön i Jerusulem Bild.frrin Erez, check-pirtt vitl grtinsen till Guz.n. {.M* iqååjq l ry#r "@Lu; il. wr Deltgure ur nturchen på en rejirsenik.s nnnijestutirt. Under refuseniksmunife.stntinen i Tel Aviv. Vi Mänskr l-04 l9
Frågn: "Hur kn mn gör så här mt ett flk?" innefttr inte br hur mn kn stäng in ett flk bkm en mur ch under en ckuptin, men ckså hur mn kn undnhåll sitt eget flk infrmtin, ch stäng in dem i ett fängelse v visshet? Om det isrelisk flket visste, skulle inte situtinen då se nnrlund ut? från llt melln en dg till åtskillig veckr. Just dett utegångsförbud pågick llt sm llt i tre veckr. När vi besökte Jenin såg vi hur llr störst delen v stden vr förstörd. Bulldzers hr kört igenm stdeu, rkt cjver hus, för tt bygg en väg sm sk led till bsättnintnl utnför. På denn väg får ing rber färds. Vägen kmmer tt seprer fmiljer ch grnllr, ch det är mycket svårt tt t sig ijver till ndr sidn för dem sm br där. Dett är någr v de fsnsfull exemplen vi bevittnde på Västbnken, ch mycket går tt lägg till... rts tt jg hr sett hur fruktnsvärd ckuptinen är för plestiniern hr jg svårt tt smutskst isrelern. Sälln vr min frustrtin så str sm när jg smtlde med isreler i srel. Eftersm jg fick klrt för mig tt de vet ytterst lite v vd sm händer! Dessutm är infrmtinen de får väldigt vinkld v de isrelisk mediern. Frågn: "Hur kn mn gitr så här mt ett flk?" innefttr inte br hur mn kn stäng in ett flk bkm erl mur ch under en ckuptin, men ckså hur mn kn undnhåll sitt eget flk infrmtin, ch stäng in dem i ett fängelse v visshet? Om det isrelisk flket visste, skulle inte situtinen då se nnrluud ut? ngen med isreliskt medbrgrskp, förutm militärer ch bsättre, får tillåtelse tt kmm in på Västbnken eller r Gz.ngen plestinier hr möjlighet tt t sig in i srel. Det finns lltså inget utrymme för dilg. Bilden v "vi ch dem" växer... Vd jg hr fijrstått är tt ingen gynns v ckuptinen. ngen i Plestin ch ingen i srel, ch så länge den finns där kmmer båd flken tt lid. Ockuptinerl för med sig självmrdsbmbningr i srel, ch ett fängelse för plestiniern. Och bmbttenttetl sm sker i srel fcirvärrr situtinen enrmt för plestiuiern. Eu ud cirkel hr skpts ch den är svår tt t sig ur... Jg hr lltid känt nrig trligt tilltld v vetskpen tt sm rnännisk hr mn lltid ett vl. Därfiir blev min rektiner väldigt strk när det inclividuell vlet kränktes så enrmt i Plestin. Smtidigt blev jg väldigt impnerd v de ung "refuseniks" sm jg träffde i Tel Aviv. 1B-årig män ch kvinnr sm blir inkllde till tt gör militärtjänst, tnen ttlvägrr, därför tt de nser tt den isrelisk militärstyrkn hndlr lgligt, ch de vill inte stöd ckuptinen. Eftersm det är llmän värnplikt i srel, är dett strffbrt, ch mn kn få upp till tre år i fängelse. Ändå vägrr mång v srels 1B-åringr ch väljer fängelse. För tt följ sitt smvete ch inte tjän en krigsmkt. Dett är ett strt ht mt det isrelisk systemet. Därfijr tt m ll skulle väp;r, skulle inte ckuptinen vr mi-rjlig. Mång v de militärer sm jg träffde på Västbnken ville helst inte tjänstgör under ckuptinen heller. Men de vr övertygde m tt de inte hde någt vl. Oft kmmer de från strkt trende fmilier där militrismen är väldigt glrifierd ch militärer nses skydd ch bevr sitt lnd. Men de mådde ft fruktnsvärt dåligt cl-r frmfijrllt så är de väldigt ung, ch det vr hemskt tt se vd sm pågick i ders ögn. nte flket ch inte militärern kn jg smutskst. Merr mkten. i kvinnr bevittnde mycket. Och vi träffde mång. Vi träffde judr, rber ch beduiner. Män ch kvinnr. brn ch vuxn. Vi demnstrerde tillsmrnns med plestiniern ch vi diskuterde med isrelern. Vid ett tillfälle försökte vi t ss in i Gz, vilket vi inte fick tillåtelse till. (Gz är prktiskt tget ett fängelse, ch ingen får lv tt kmm in dit. Människr svälter där.) Vi lyckdes dck tt skick in en lstbil med mjölkpulver ch mt över gränsen. När det hde skett ett fruktnsvärt ttentt mt Nblus, dår 25 människr fick sin hus förstörd, 200 blev skdde, ch fem dödde, ch den gml delen v stden blev nästn helt ch hållet fiirstörd, skrev vi tillsmmns en petitirl m tt vi ville se vår regeringr ger mt sådn här härrdelser medelbrt, sm vi sedn gick med till vår lik rnbssder. Men jg är gnsk säker på tt vi ll vr iiverens när vi lämnde de båd lärrdem tt det är efter tt vi kmmit her-n sm r,årt rbete birrjr på riktigt. Därfijr tt infrmtiuen måste sprids m vd sm häuder! Och i Sverige vet vi iute eu bråkdel v hur clet ser ut i Plestin. * NGO = Frivillig bistånds- ch hjälprgnistiner 20 Vi Mänskr 1-04