Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

Relevanta dokument
DN1240 numi12 1

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

============================================================ ============================================================

Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor

KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDIANEN (=TECKENINTERVALL )

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Prognoser

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Tentamen i Envariabelanalys 1

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

Fyra typer av förstärkare

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

Betong Cement Gruvor Papper & Cellulosa Asfalt Grus Kemi Plast Läkemedel Livsmedel Avlopp & Vatten Vätskor Pulver Slurry Flingor Granulater

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

F10: Strömreglering (PE-Kap 3)

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)

13. DIKTÖRNS SÅNG. l l l l. a 2 2 ff f l. l l l l. a2 ff f l. l l l l. b 2 2f f f. k k k k k k k k

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Reglerteknik AK, FRT010

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Matematisk statistik

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Medelvärde. Repetition. Median. Standardavvikelse. Frekvens. Normerat värde. z = x x

Elektromagnetisk strålning (ljus) och materia har både våg- och partikelegenskaper

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

101. och sista termen 1

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Matematisk statistik

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

3-fastransformatorn 1

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: Tid:

Kombinatoriska nät. Kombinatoriska nät. Kodomvandlare - 1/2 binäravkodare. Kodomvandlare - 2/4 binäravkodare

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

Orderkvantiteter i kanbansystem

m Animering m Bilder m Grafik m Diskret representation -> kontinuerlig m En interpolerande funktion anvšnds fšr att

Drivsystemelektronik \ Drivsystemautomation \ Systemintegration \ Service. Handbok. Tillverkning av kablar Kablar för synkrona servomotorer

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Sammanfattning formler och begrepp, första delen av två

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

Demoex. Come on children 4

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Flexibel konkursriskestimering med logistisk spline-regression

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

Föreläsning 10: Kombinatorik

Formelsamling. TFYA16 Mekanik TB. r r. B r. Skalär produkt. Vektorprodukt (kryss produkt) r r r. C r B r Φ A r. En vektor: där Φ är vinkeln mellan A r

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

Analys av polynomfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Beteckningar för områdesreserveringar: T/kem Landskapsplanering

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Transkript:

Ierpolao Några llämpgar Ierpolao odelluoer som saserar gva puer Amerg rörelser,.e. ead lm Blder ärger salg Gra Dsre represeao -> ouerlg Peder Joasso Ierpolao V äer puer,.., V söer e uo P så a P P erpolerar puera P a vara polom, rgoomersa uoer Basuoer E erpolerade uo väljs som ljärom. av asuoer Φ Φ j är de param. som sa esämmas, så a j A räva a erpolerar, eder a j Φ j j j Φ j vle ger e ssem av ljära evaoer A Elemee A ges av a j Φ j Peder Joasso Peder Joasso vadras ssem Geom a välja aale asuoer aale mäpuer år v e vadras ssem så a puera saseras ea Vale av asuoer påverar odoe os A Deoer E erpolerade uo aväds ör a uppsaa värde av e pu. m llör de ervall som ldas av görs e erpolao gger uaör ervalle görs e erapolao A area med polom är ördelag eersom de är ela a dervera o egrera 5 Peder Joasso 6 Peder Joasso

Ierpolao Polomerpolao Elas o valgas a välja e polom som erpolerade uo Tll puer, s e edg esäm polom av grad - Polome a represeeras o evalueras på ola sä, me alla måse ge samma maemasa uo Basuoera ör polom Φ j j Φ Φ Φ Φ j P 7 Peder Joasso 8 Peder Joasso oeeera Eempel esäms av de lj. evaossseme Vadermode-mars, oa llaodoerad 9 Peder Joasso Besäm de adragradspolom som erpolerar Asas : P ger evaoe 9.96 9 8.96.... [. -..] T P... ger Illaod. prolem : κa 6 m ma lägger ll e pu måse ela sseme lösas på. Peder Joasso Newos allmäa erpolaosormel Asä P - som e erpol.pol. av grad - P P,,,, måse gälla säg av, ger Peder Joasso eemple P 9 ger evaoera κa 9.96.. ger ollora 9.96.. Peder Joasso

Ierpolao eempel De a ormulerge ger [.96,.6,.] T P.96.6... 9. 9 Edas e evao eöver lösas om erlgare e pu läggs ll oeeera o all mer omplera ör! Peder Joasso Peder Joasso Dvderade dereser Bäre sä a eräa [] [,, ] [,, ],, Allså: [, ] [ ] [,, ] [, ], [ ] 5 Peder Joasso [, ] [, ] [, ] [,, ] [,, ] [,,, ] 6 Peder Joasso N eempel.66.6.66.688 [,].8/.7 /.7 / [,,]./ /.679.66.6.66 [,,,].688./ P - - - - - -.66.8 - -.5 - -./ - - - 7 Peder Joasso Dvderade dereser P Π j j där [ ], [, ], [,, ]. 8 Peder Joasso, Balägesevaluerg av p.e. vd urg: p, p p, p p, Berägsosader Beräade av ½ dvsoer addoer Evaluerg vd e pu mulplaoer addoer

Ierpolao Fel vd poloms erpoalao å,..., vara om ervalle [a, ]. å vara e ggr derverar uo på [a, ]. V osruerar e polom p av grad som erpolerar vd,...,. Då eserar e ξ [a, ] så a ξ - p! ma p ma ma [a,] [a,] [a,]! Felgräs: Försa örsummade erme [,,, ] 9 Peder Joasso ξ! Truergsele Newos allmäa erpolaospol. ruergsele uppsaas med örsa örsummade erme Fele erpolaospuera är oll servera Ruges eome åg gradal vd polomerpolao Peder Joasso Ruges uo Peder Joasso Ruges uo Peder Joasso Svs erpolao A apassa e eda polom ll e sor aal puer ger mes rolg uppov ll osllerg Isälle erpolerar ma med uoer av lägre grad på mdre ervall Valgas är jär erpolao vadrasa polom usa polom Peder Joasso jär erpolao Peder Joasso

Ierpolao 5 Svs polomerpolao Vll a e sgg öljsam urva somerpolerar puera Peder Joasso 6 Polomerpolao Polom ar prolem Peder Joasso jär erpolao Rä lje mella varje par av su. puer. De oala erpolerade uoe ar då ds. dervaa alla re puer appromeras med rälje geom, o, : P Polomerpolao a a välja polom så a de sammasaa uoe är ouerlg derverar - ju övergåg orollpuera Äve adradervaa a ås ouerlg. För vadrasa polom rävs vllor. För usa polom rävs vllor. 7 Peder Joasso 8 Peder Joasso usa Herme polom p ra vllor ör a usruera polome p orollpuer o dervaor - p, p, p,p oeeera ges av 9 Peder Joasso Geomers olg p p p Peder Joasso 5

Ierpolao usa Bézerpolom Bezerpolom Besäms av ra orollpuer, P, P, P, P Dervaa ädpue esäms av lje P -P sam P -P urva alld om slua ölje ouerlg dervaa eel Valga daorgra Peder Joasso Peder Joasso ouerlg adradervaa Herme o Bezer P, P, o Ela osruo o plemeao Ear ouerlg örsa dervaa P, P, P, P, ouerlg adradervaa ödvädg lad. P, P, T.e då urva esrver e dseroede aa där aeleraoe ör vara ouerlg.e. vd amerarörelser. Peder Joasso Peder Joasso usa sples Säller öljade rav Ierpolerar orollpuer ouerlg dervaa orollpuer ouerlg adradervaa orollpuer Ger uppov ll e ljär evaosssem ör a esämma oeeera Jae på llrälga vllor å a < < < < med gve daa,,...,. E us sple P på varje ervall är då: P p j,j,j,j,j, ör [ j, j ]. ra paramerar P V räver a P är ggr derverar p j j p j j o p j j p j j vllor P erpolerar orollpuera p j j j, p j j j vllor. 5 Peder Joasso 6 Peder Joasso 6

Ierpolao 7 7 Peder Joasso Naural ad perod sples E sple P är e vå gåger derverar, svs us uo. V a lägga ll vå erlger vllor ör a a e edg sple. Vllor: Naurlg sple: P a P. Perods sple: P a P, P a P. 8 Peder Joasso Besämma e sple Vllore ger uppov ll de rdagoala sseme där om,,..., om om 9 Peder Joasso Besämma e sple De eräade aväds Hermepolome p Peder Joasso 5 6 7 8 9 - -.8 -.6 -. -....6.8 usa sples :; s; :.5:; sple,,; plo,,'o',, Peder Joasso Sples e alld pere Tederar a osllera vd aer