Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen



Relevanta dokument
Centrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor. Karin Rönnerman 18 maj, 2015

Antaganden för förändring

Praktiknära forskning forskningsnära praktik

HÖGSKOLAN DALARNA

Handledarutbildning. Högskolan Dalarna 22 maj 2018

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Flerspråkighet en möjlighet!

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Planera och organisera för Matematiklyftet

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Utvecklas genom lärande samtal

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Kvalitetsarbete i förskolan

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Skola Ansvarig Rektor:

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Ledare för kollegialt lärande

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Systematiskt kvalitetsarbete

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Formativ Undervisning

Att leda kollegialt lärande

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Karriärtjänster inom skolan

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Att möta och förstå förskola och klassrum

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Skolledarkonferens september 2016

ARBETSPLAN 2014/2015

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

Rektorsprogrammets syfte

Det sitter inte i väggarna!

Mot e& strukturerat uppdrag där förstelärare och forskning kan stärka processerna.

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Bildningsstaden Borås

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Hela vägen till eleverna en styrkedja för kvalitet i skolan

En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Kollegialt lärande kompetensutveckling eller kollektiv korrigering?

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Transkript:

2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se 1

Lärande vid utveckling Ø Lärare lär bäst genom kompetensutveckling som kräver aktivitet, är praktikrelaterad, integreras i vardagsarbetet Ø Kontinuerliga och långvariga kompetensutvecklingssatsningar är mest effektiva Ø Lärande och undervisning påverkas mest om lärare från samma skola, område eller spår deltar kollektivt Ø Betydelsen av deltagande i en lärande gemenskap förändring av undervisning blir ett kollektivt ansvar och inte individuellt och lärare diskuterar problem, strategier och lösningar (Opfer & Pedder, 2011) Professionella lärandegemenskaper Kollaborativa strukturer och kultur Delade värden och visioner Delat ledarskap och beslutande Kollektivt ansvarstagande Professionella reflekterande dialoger Sökande efter ny kunskap Undersökande av egen praktik Fokus på undervisning och lärande (Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas, 2006; Nehring & Fitzsimmons, 2011) 2

Kollegialt lärande finns också i Studiecirkeln som form Forskningscirkel Nutida kompetensutvecklingsinsatser (tex. Matematiklyftet) Karin.ronnerman@gu.se 3

Aktionsforskning syftar till att utveckla Den egna praktiken Förståelsen av den egna praktiken Förståelse för de sammanhang i vilka praktiken ingår Lärandegemenskaper " "! Aktionsforskningens grunder Demokratiska arbetsformer (Dewey) Verkliga livs experiment (Lewin) Kritisk teori (Carr & Kemmis) 4

Aktionsforskning är 1. Situerat 2. Problembaserat 3. Systematiskt 4. Reflekterande 5. Kommunicerande 6. Kollaborativ Vad bara aktionsforskning kan göra Skapa förutsättningar för yrkesverksamma att förstå och utveckla praktiken inifrån Skapa förutsättningar för yrkesverksamma att utveckla former för aktion och interaktion Tillåta yrkesverksamma att utveckla praktikgemenskaper så de kan dela ansvaret för skolans praktiker Skapa förutsättningar för yrkesverksamma tar ansvar för och konsekvenserna av sin praktik 5

Förankring i den egna praktiken Rektor ska kunna motivera varför lärare ska lära om aktionsforskning Rektor behöver ha en idé om hur om lärares kunskaper ska omsättas och användas i den egna verksamheten Rektor behöver avsätta tid och organisera för lärarnas kollegiala lärande och utveckling Aktionsforskning i praktiken Aktionsforskning tar utgångspunkt i den egna verksamheten och ser arbetsplatsen som en plats för utveckling (beprövad erfarenhet) Aktionsforskning sker i dialog/samverkan med kollegor I aktionsforskning går lärande och förändring hand i hand då erfarenheter, teorier och värderingar utmanas Lärare som bedriver aktionsforskning möts kollegialt och reflekterar över information som systematiskt samlats in genom användning av olika verktyg (vetenskaplig grund) Resultat av aktionsforskning dokumenteras, presenteras diskuteras och sprids kollegialt 6

Utveckla aspekter i den egna praktiken? Vad gör vi? Hur kan vi förbättra? Nya frågor genereras till praktiken Förstå den egna praktiken Verktyg för insamling av information Analys av information Förståelse av de sammanhang praktiken ingår i Aktivt ta del av: Nya styrdokument, Kompetensutvecklingssatsningar, Aktuell forskning Deltagande i lärandegemenskaper Utmana varandras tänkande ta del av varandras perspektiv Pröva erfarenheterna Koppla till forskning Rönnerman, 2012, s. 226 ger distans och ny kunskap Distans Verktyg Kunskap Självreflektion Dagboksskrivande Insikt Dialog Handledning i grupp Kollektiv/ Kollegial Forskning Dokumentation Kommunikativ 7

Dagbok Personlig kunskap Fördjupade kunskaper Dokumentation Kommunikativ kunskap Handledning Kollegial kunskap Lärares röster bra att få hjälp att bena i sin uppgift men det måste vara utmanande och bra strukturerat. god hjälp att fokusera på det som var viktigt, att snäva in när det spretade. Och att komma igång igen när det kändes motigt - fick inspiration. fått mig att tänka till. Har genom detta fått många nya insikter. värdefullt att sätta ord på det man arbetat med och att andra har fått lyssna och kommenterat. Handledaren har fört utvecklingsarbetet framåt. 8

Professionellt lärande i ak0onsforskning leder 0ll a2: 1. Förbättringar i praktiken blir möjliga och synliggjorda 2. Deltagarna utvecklar en fördjupad kunskap och förståelse för praktiken och de sammanhang praktiken ingår i 3. Deltagarna genererar ett ledarskap för utveckling av verksamheten på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Genererat ledarskap För a2 e2 genera0vt ledarskap ska utvecklas krävs en ömsesidighet mellan inre och y2re förutsä2ningar 1. Delta i kompetensutveckling som är upplagt över 0d och har inslag av eget arbete under handledning; och 2. Mo2agande och stöd för överföring i egen prak0k 9

Deltagande Aktionsforsknings kurs Y,re förutsä,ningar Inre förutsä,ningar Överföring och tranforma:on Lokalt sammanhang Y,re förutsä,ningar Lärares röst Vi insåg att om någon skulle föra kunskaperna vidare så måste vi göra det själva, det fanns ingen annan. Så det var upp till oss att försöka ta tag i det. Det blev som en kollektiv kunskapsöverföring. 10

Dialog för kollegialt utbyte handlar om 1. Kollegor delar normen och värden 2. Kollegialt fokus på elevers måluppfyllelse 3. Lärares kollegiala utbyte 4. Handledning av varandra (erfarenhetsutbyte) 5. Dialog respons - reflektion (Ficher, 2013) 11