Sammanställning av diskussionskarusellen



Relevanta dokument
Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Lokal arbetsplan Trevnaden

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

IT-strategi för Ålidhems skolområde

Leda digitalisering 21 september Ale

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Kurs- och temadagsmeny

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Lokal arbetsplan Täppan

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Förskolan Västanvind

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Kvalitetsredovisning 2004

Geografiska undersökningar

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Workshop kulturstrategi för Nacka

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Digitala verktyg i musik

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Kvarngårdens Trygghetsplan

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18

HAGA BG. Verksamhetsplan

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Fanny Pettersson, Umeå universitet

Trygghetsplan för Duvans förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Kvalitetsrapport Sjölins gymnasium Östersund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kvalitetsrapport för förskolan

Fastställd av Ålands landskapsregering

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Patientsamverkan som källa till innovation och utveckling

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

YH och internationalisering

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Samarbetsra d

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Växtverk & Framtidstro!

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Transkript:

Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga frågr diskuterades inte båda dagarna. För skriftligt resultat, se sammanställningen nedan. 1. Vad är det viktigaste för att få EL att fungera? Man måste vara engagerad. Samsyn i lärarkåren, att man förstår uppdraget. Förstår begreppet. Lika förhållningssätt. Alla ska vara med ch man måste vilja vara med. EL är med när vi tittar på lärprcessen. Ledning sm förstår ch att tid blir avsatt. Priritera. Att man ser resultat så att det blir mer meningsfullt ch mtiverande. Att man får in kärnämnena i yrkesämnena på gymnasiet. Att man förstår att EL inte är någt nyskapande utan att det ska integreras i verksamheten sm redan finns. Praktiska lösningar för att få det att fungera vid utbildning av persnalen, gäller framförallt mindre sklr. (Då måste arbetslaget använda EL för att lösa det. ). Att inse att det inte är någt nytt. Att det är ett förhållningssätt, samsyn kring kunskapssyn, värdegrund ch uppdraget är viktig. Ledningens delaktighet viktig, att sätta ihp EL med den plitiska visinen, synliggöra helheten, entusiastisk medarbetare ch persnal, schema sm möjliggör, struktur, samverka mellan skla ch arbetsliv. Att våga. TID. Samstämmighet, se möjligheter, viktigt att få kmpetensutveckling, öppenhet. Eldsjälar sm håller ihp arbetet. En del av sklans uppdrag. Att våga prva ch vara uthållig, kppla till helhet, feedback från ledning. Genmsyra hela skldagen. Att reflektera. Att eleverna är delaktiga ch ser meningsfullhet. Samverkanspartners

2. Vad gör ni för att driva ch samrdna EL prcessen hs er? / Finns det någn ansvarig ch i så fall vem? Rektr ftast den drivande. Viktigt att rektr har förståelse för hur man driver en utvecklingsprcess. Utbildning för detta kan behövas. Denne har behv av mtrer, prcessledare. Dessa behöver ckså utbildning. Entris utbildningarna har varit uppskattade. Långsiktig planering. Krdinatr gentemt Entris sm samrdnar kmmunens samlade intressen av utbildning. Lärande-kmmunikatinsstrategi där arbetslag avlöser varandra veckvis, för att infrmera varandra m vad de gör. Eleverna behöver infrmatin från sina lärare vad EL är. Organisatins förändringar, rektrsbyten försvårar kntinuiteten i prcesserna. 3. Hur märks det på din enhet/skla/förskla att ni arbetar med EL? Eleverna är delaktiga. De är delaktiga i prcessen. Det är på riktigt. Större elevinflytande än tidigare. På persnalnivå så förs det EL-diskussiner. Eleverna får ta ansvar för sitt lärande autnma elever. Arbete i prjektfrm från ide till färdig prdukt. Persnalen för diskussiner kring prjekten. Ibland ämnesintegrerat. Pedaggerna vågar prva nytt, behöver inte svar på allt. Ställa frågr utan att det finns ett givet svar. Bra ch tight arbetslag sm har förståelse för arbetssättet. Många lösningar för elevernas lika behv. Våga låta eleverna arbeta självständigt. Högre måluppfyllelse för eleverna, tematiskt arbete. EL är en drivkraft både hs elever ch lärare. Eleverna fullföljer sin utbildning i högre utsträckning. För persnalen blir LGR11 blir en plattfrm för EL. Pratar mycket m prcesser i EL. Ser det vi gör (SET, learning studies) Glbala prjekt ch utbyte. Förändringsarbete. Prjekt i Glumslöv 1200 år. Insamling till cancerfnden. Alla elever engagerade. Efter skltid = engagemang. Börjat jbba mer ämnesövergripande. Ställer fler öppna frågr. Börjat implementera EL lite smått. I idrtten bjuds föreningar in. Tänker mer på EL. Ökad medvetenhet. Ökat samarbete Fler prjekt. Diskussiner i arbetslagen. Visar vandra vad sm görs. Inspirerar varandra. Mycket EL 2010 men sen har vi mest jbbat med kmmunens utvecklingsarbete. Men EL lever till viss del vidare. Intresset har ökat bland persnalen. Genmsyrar arbetet. 2

Eleverna har blivit mer delaktiga. Tar tillvara deras förslag ch idéer. Elevrådet sköter cafeterian. De äldre eleverna tar mer initiativ. Har många idéer m vad sm kan göras. Ämnesövergripande arbete. Men vi är ännu i inledningsfasen. Tränar entreprenöriella metder. Prjekt på gång i klasserna. Mer harmniska elever sm tycker det är rligare i sklan. Sklans visin är uppbyggd med hjälp av EL. Arbetsglädje, mtivatin, delaktighet. Eleverna ser möjligheter att påverka. Ser trevligt ut interiörmässigt. Öppna ytr sm främjar samarbete. 4. Vilken är din/er målsättning med att arbeta med EL? Högre måluppfyllelse. Delaktighet, både barn ch alla vuxna sm finns i barnens närhet. Medvetenhet kring barnens lärande. Ansvarstagande, att få elever ch barn att tr på sig själv, självförtrende. Hälsfrämjande. Dcka an EL till arbetet med bedömning. Tillåtet att lära sig på lika sätt. Våga prva nya saker. EL finns med i lärplanen. Att få ut alla på arbetsmarknaden efter avslutad gymnasieutbildning. Utveckla barn ch elevers drivkraft samt pedaggernas. Att få EL att bli ett naturligt förhållningssätt sm genmsyrar all verksamhet. Initiala mål Få med alla på tåget. Få persnalen förstå att det inte är någt nytt. Delge kllegerna möjligheterna med EL. Samsyn m vad EL är. Om undervisning Få in mvärlden i sklan. Få in studie- ch yrkesvägledningsfrågr i undervisningen, kntinuerligt. Få in inspiratörer i klassrummet. Få in arbetsliv ch föreläsare i undervisningen. Undervisningen ska spegla verkligheten. Lyssna på eleverna ch utgå från deras verklighet. Om aktiva elever Få elever att gå från tanke till handling. Skapa drivet hs eleverna, väcka eleverna. Få mtiverade elever ch lustfyllt lärande. Öka måluppfyllelse. Sträva mt entreprenöriella kmpetenser. Hälsa ch trivsel Att spara tid ch minska arbetsbörda genm att arbeta med EL t.ex. genm mer mtiverade elever. Sträva mt trivsel hs elever ch persnal. 3

5. Vilka åtgärder behöver du/ni priritera för att underlätta implementering av EL? Få alla frälsta, så att det blir en del av den ttala verksamheten. Få det kmma underifrån. Måste våga utveckla/förändra saker i rganisatinen. T.ex. schematekniskt. Viktigt att ledningen är med ch visar tydligt vart vi är på väg ch att alla jbbar tillsammans. Man behöver lyfta fram knkreta exempel - HUR vi arbetar med EL. Vid planering av ett arbetsmråde, tänka på att bejaka EL. Mer tid för att hålla diskussinsfrum för lärarna ch eleverna. Ventilera hur det går. Få ihp EL med gymnasieplanen ch den plitiska visinen sm styr ss. Prcesstöd. Hålla levande. Följa upp hur det går. Fler i persnalen får åka på utbildning (ny persnal). Bjuda in inspirerande föreläsare. Ex Micke Gunnarssn. Tiden. Öka medvetenheten. Input då ch då. 6. Vilka erfarenheter/lärdmar har du ch din enhet/skla/förskla fått med sig hittills av EL? Vi har ett förändrat arbetssätt, jbbar mer med att ta tillvara på elevernas mtivatin. Fått mdeller av ENTRIS 2.0 på utbildningar. Vi jbbar med öppna frågr, frågr sm eleverna vill ha svar på. Dessa frågr kan ha många lösningar. Vi arbetar ämnesövergripande. Vi tänker annrlunda. Vi har det med ss i undervisningen. Vi har börjat besöka företag. Vi upptäckte att vi redan gjrde detta tidigare. Nu är det med en större medvetenhet. Vi har hittat brister sm har synliggjrts. Barnen upplever detta sm lustfyllt. Att det krävs både en rganisatin ch ett arbetslag sm fungerar, där det sitter i huvudet. Vi har gått igenm alla stra utbildningar för all persnal. Vissa lärare har fått mer frtbildning. Gynnas av att våga vilket leder till att man vinner. Gått från det traditinella till det nya. Mer elevnära med prjekt. Mer aktiva ch mtiverade elever ch persnal. Våga hänga kvar i prjektet. Tålamd. Hälssammare. Hittat strategier. Ser helheten. Dkumenterar. På riktigt. Utgår från elevernas intresse vilket leder till mtivatin. Planerar tillsammans. Upptäckt att vi har arbetat med EL i många år. Vi har haft två studiedagar. Vissa lärare har gått fler. Övergripande tema där så många lärare sm möjligt är delaktiga. Temat på det senaste prjektet heter Resa. 4

7. Hur har du/ni gjrt/gör eller tänker göra för att få persnalen med på EL-tåget: År 2010 var persnalen på kurser ch kmpetensutveckling. Detta skedde före Gy 11. Många har gått grundläggande utbildningar ch även frtsatt att gå fler kurser. Det har funnits temaarbeten på sklan sm man delgivit varandra. Det har hållits persnalknferenser med diskussiner. Inf m ENTRIS 2.0s kurser. Skickat mail till kllegr sm man känner varit lämpliga att gå en speciell kurs. Skulle vilja bjuda in Micke Gunnarssn till sklan. Prata mycket med persnalen. Flagga för att det finns fler kurser att gå. Må-bra-kurs för all persnal i höst. Persnal ifrån ENTRIS 2.0 har vid två tillfällen hållit kurser/föresläsningar på sklan. Persnal har gått kurser. Lyfta upp EL sm rd gör vi det redan ch i sådana fall vad görs? Gå på kurser/föreläsningar. Dela med sig av gda exempel. Diskussiner i arbetslagen. Heldagsföreläsning för alla. Lugnt denna höst, kmmer satsningar igen i vår. ENTRIS 2.0 i Osby + tre stra utbildningar. Vill hitta eldsjälar låta gå fler kurser. Visa enkla gda exempel på enheten för att sprida dessa. Ge utrymme för persnalen att gå utbildningar. Ta hand m ch vidareutveckla vad sm hänt. Visa vinsterna. Visa på helheten. Frtbildning, lyfta fram (identifiera) vad vi redan gör. Bjudit in föreläsare. 5