Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite hjälp från experten Sid 18
Så fungerr vården Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du ntingen sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentrl. Hr du redn kontkt med vården ring till den mottgning som sköter din behndling. Är mottgningen stängd ring 1177. Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt ll dgr på telefonnummer 1177. Speciellt utbildde sjuksköterskor ger råd direkt i telefon eller vägleder till nnn vård om det behövs. Ring mbulnsen på telefonnummer 112 om någon är llvrligt sjuk eller om det hr hänt en olyck. Mer informtion om vårdcentrler, jourcentrler och övrig mottgningr i Västr Götlnd finns på 1177.se/vgregion. Dett är vårdgrnti Om du blir sjuk sk du få prt med någon i telefon smm dg. Du kn ring din vårdcentrl, eller sjukvårdsrådgivningen 1177. Om du får vet tt du behöver träff en läkre sk du få en tid inom en veck. Om du får vet tt du behöver hjälp v en specilistläkre sk du få en tid inom tre månder. Om du själv ringer till en specilistläkre räkns tre månder från den dgen specilistläkren skriver tt du behöver vård. Om en specilistläkre säger tt du behöver behndling sk du få det inom tre månder. Om vårdcentrlen eller sjukhuset inte kn ge dig vård inom den grnterde tiden sk de hjälp dig tt få vård någon nnnstns. Om du behöver besök brn- och ungdomspsykitrin sk du få en tid inom 30 dgr. Vårdgrnti vid sjukdomen cncer Om läkren tror tt du hr cncer sk du få en tid för besök hos en specilistläkre inom två veckor efter det tt specilistläkren hr fått en remiss. Brn sk inte vänt mer än två dgr. Du kn få pengrn tillbk Om du hr fått tid på en vårdcentrl eller mottgning och får vänt mer än en hlvtimme hr du rätt tt få tillbk vgiften du betlde. Men du sk ändå få det besök du beställt. För tt få tillbk vgiften måste du säg till direkt. På kutmottgningen eller jourmottgningen kn du inte få tillbk vgiften. Betl om du inte kommer på läkrbesök Om du hr beställt tid, till exempel hos läkre, och inte kn komm dit måste du tl om det innn. Annrs måste du ändå betl vgiften. Om besöket inte skulle h kostt något. måste du ändå betl 100 kronor. Du får också betl en vgift för räkningen. Du kn välj själv vr du vill h vård Du hr rätt tt välj vårdcentrl eller sjukhus i Västr Götlnd. Du kn också välj vård i Hllnd. Du kn välj privt läkre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller med Lndstinget Hllnd. Du hr rätt tt få vård på sjukhus i ett nnt lndsting om det finns plts där. Västr Götlndsregionen betlr vården men du får själv betl resn dit. Om vården i ett nnt lndsting kostr mer än 20 000 kronor måste Vårdslussen skriv tt de betlr din vård. Ring Vårdslussen för hjälp med dett. Telefonnummer: 020-44 55 55. Du kn inte själv välj vr du vill h särskild specilistvård, till exempel provrörsbefruktning eller opertion mot fetm. Du hr rätt tt läs din journl När du söker hjälp hos läkre skriver läkren en journl om dig och din sjukdom. Du hr rätt tt få läs journlen utom i särskild fll, som läkren kn bestämm. Sjukresor Västr Götlndsregionen betlr din resor till och från sjukvården inom Västr Götlnd och Hllnd eller till läkre som hr vtl med Västr Götlndsregionen eller Lndstinget Hllnd. Du betlr en liten kostnd själv. Ring sjukresekontoret om du hr frågor. Telefonnummer hittr du på de blå sidorn i telefonktlogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svensk, är döv, hr hörselskd eller tlsvårigheter hr rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud sk säg till före besöket om du vill h hjälp v tolk. Tolkservicen är grtis. Om du vill klg på vården Om du inte är nöjd med den vård du hr fått sk du först prt med din läkre eller nnn personl där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kn du ring till ptientnämnden. Ptientnämnden sk ge dig stöd med tt prt med eller klg på sjukvården eller tndvården. På en del sjukhus finns ptientombud eller ptientkonsulenter. De kn hjälp till tt prt med sjukvården. Telefonnummer till ptientnämnder finns på sidn 31. Du hr rätt tt få informtion Det är viktigt tt du berättr för läkren vd du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättre för läkren tt ge dig rätt vård. Läkren måste berätt för dig om din sjukdom, om vilk undersökningr som måste görs och om vilken vård som du kn få. Du bestämmer själv om din häls och du hr rätt tt tck nej till vård som du inte vill h. Du kn inte kräv tt få en viss vård eller undersökning om inte läkren tror tt det behövs. Tndvård Ring till din vnlig tndläkre eller till folktndvården om du plötsligt får besvär med tändern. Om du inte hr någon egen tndläkre eller om mottgningen är stängd kn du ring till jourtndvården där du bor. Telefonnummer dit finns på de blå sidorn i telefonktlogen eller på internet. Adressen dit är www.vgregion.se/folktndvrden Ring 112 vid en olyck eller om du inte kommer frm till jourtndvården. Mer informtion finns på: 1177.se/vgregion (klick på Så fungerr vården) 2 REGIONMAGASINET 2. 2009
Mång vl blir det I förr numret skrev vi om sommrens vl till EU-prlmentet. Nu berättr vi om det vl v vårdcentrl du hr möjlighet tt gör i höst. Sedn finns det ju ndr vl också. Vl v elbolg, telefonopertör, pensionsförvltre, kffesort, bikini. Listn kn bli hur lång som helst. Men tt välj vårdcentrl behöver inte vr särskilt svårt, även om det är nog så viktigt. Är du nöjd med den vårdcentrl du tidigre vlt eller brukr gå till behöver du inte gör någonting. Men är du nyfiken på tt prov något nytt eller hittr en vårdcentrl som du tror pssr dig bättre, kn du fyll i blnketten som kommer med posten i mitten v ugusti. Vlet sk led till ökd tillgänglighet, bredre vårdutbud, högre kvlitet och bättre bemötnde. Dessutom till en lägre vgift! Allt du behöver vet om den ny vårdvlsmodellen VG Primärvård, får du i det här numret v Regionmgsinet. Spr gärn tidningen så tt du kn uppdter dig i höst! Apropå vl finns det säkert mång föräldrr till tonårsdöttrr som funderr på om de sk låt vcciner sin tjejer mot livmoderhlscncer. Hur stort skydd ger vccinet egentligen, är det någon idé om mn redn hft fler sexprtners och vd kostr sprutorn? Dess och mång fler frågor får du också svr på. Förhoppningsvis kn det vr en hjälp i vlet tt vcciner eller inte. Däremot är det inte mycket tt funder på för dig som får kllelse till gynekologisk cellprovskontroll. Det är br tt gå dit! Kontrollern räddr mång fler liv än vccinet någonsin kommer tt gör. Kerstin Allgulnder snrkde så högt tt hennes mn Arne oft vlde tt t sin sängkläder med sig och sov i ett nnt rum. Men det behöver hn inte gör längre. En pprt som liknr en liten dmmsugre hr gett Kerstin ett helt nytt och vket liv, vilket såklrt även uppsktts v Arne. Läs om hur du kn få hjälp med både stor och små sömnproblem. Pigg och utvild är det sedn br tt ge sig ut och prov något v ll vckr utflyktsmål som finns i Västr Götlnd. Ått regionpolitiker berättr om vd som är så speciellt med just ders sommrfvoriter. Med önskn om trevlig läsning 16 4 12 20 innehåll nr 2.09 Allt du behöver vet om tt välj vårdcentrl 4 Frågor och svr om vårdvlsmodellen 6 Så fungerr vårdvlet i Hllnd 7 Tonvis med musik i Göteborg 10 Livsviktigt med cellprovskontroll 12 Värt tt vet om HPV-vccinet 14 Sommrplågorn så klrr du dem 16 Sov gott med lite hjälp 18 Kerstin fick bot mot sin snrkning 20 Regionpolitikerns egn smultronställen 22 Annonserbjudnden 28 I korthet 29 Korsord 30 Snning eller myt 31 Bettin Axelsson, chefredktör Näst nummer v Regionmgsinet kommer i oktober. LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET www.vgregion.se/regionmgsinet Vill du h RM som tltidning ring 033 35 76 16 Ansvrig utgivre: Kerstin Einrsson Chefredktör: Bettin Axelsson Redktionskommitté: Bettin Axelsson, Len Alexnderson, Peter Birgerstm, Bo Crlsson, Susnne Hillberger, Jn Kllenberg, Mud Pihlbld, Ås Sundell Lyout: Peter Birgerstm/Cohn & Wolfe Tryck: Kungsbck Grphic Upplg: 740 000 ex Kostnd/tidning: c 2 kronor Regionmgsinet: Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 58 19 E-post: regionmgsinet@vgregion.se Webbplts: www.vgregion.se/regionmgsinet Omslgsbild: Ann Rehnberg ISSN: 1651-644 REGIONMAGASINET 2. 2009 3
Från 1 oktober får du som bor i Västr Götlnd större inflytnde över din vårdcentrl. Ett liknnde system hr i dryg två år funnits i Lndstinget Hllnd. Det är på Nyhems vårdcentrl i Hlmstd som läkren Bo Rosnder kollr blodtrycket på Ing-Lill Petersson. SÅ MYCKET KOSTAR BESÖKET Ett besök på den vårdcentrl mn vlt kostr 100 kronor till läkre och 50 kronor till sjukskötersk, kurtor eller psykolog. Om mn vill får mn gå till en nnn vårdcentrl. Motsvrnde besök kostr då 200 kronor respektive 100 kronor. För brn under 20 år är besöket fortfrnde kostndsfritt. ÖPPETTIDER Vårdcentrlerns öppettider sk vr minst 45 timmr per veck och kunn npsss efter ptienterns behov. Jourverksmhet sk finns frm till kl 22 ll vrdgskvällr och minst sex timmr per dg under lördgr, söndgr och helgdgr. Jouren kn ordns i smrbete med ndr vårdcentrler. Eftersom 1177 sjukvårdsrådgivningen är tillgänglig dygnet runt är det dit mn sk ring efter kl 22. Personlen på 1177 kn i sin tur hänvis vidre till särskild jourmottgningr. VÅRDPENGEN Med vrje invånre som väljer en vårdcentrl följer en summ pengr. Summn vrierr beroende på ålder, kön, vårdtyngd, socioekonomisk och geogrfisk förutsättningr. Till exempel får vårdcentrlen mer pengr för små brn och för äldre invånre. Vårdpengen sk täck större delen v vårdcentrlerns kostnder. Utöver vårdpengen kn vårdcentrlen få en högre ersättning utifrån hur väl mn uppfyller viss kvlitetsmål. BEMANNING Vrje vårdcentrl sk kunn erbjud: hel öppettiden specilister i llmänmedicin (kn kompletters med ndr specilister se reportget från Hllnd) kronisk sjukdomr 4 REGIONMAGASINET 2. 2009
Från först oktober i år får du som bor i Västr Götlnd större inflytnde över din vårdcentrl. Det sk led till ökd tillgänglighet, bredre vårdutbud, högre kvlitet och bättre bemötnde. På de följnde sidorn får du vet mer om vd som händer i höst och hur du själv kn påverk vården genom tt välj vårdcentrl. Vi hr också tittt på hur det fungerr i Hllnd, som hft ett liknnde system i snrt tre år. TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG, FOTO: ANNA REHNBERG Nu får du större inflytnde över vården: Välj den vårdcentrl som pssr dig bäst! Att välj vårdcentrl är väl inget nytt, knske du tänker. Nej, det är det inte och är du nöjd med det vl du tidigre gjort behöver du inte välj på nytt. Men från och med 1 oktober är det någr sker som gör stor skillnd. Med vlet v vårdcentrl följer en vårdpeng som betls ut till vårdcentrlen. Vårdpengen räkns ut med hänsyn till ålder, kön, vårdbehov med mer och blir den störst delen v vårdcentrlens budget. Det är ett sätt tt ge dig som invånre mer mkt och inflytnde över vården. Du kn när som helst byt vårdcentrl och t din vårdpeng med dig, vilket gör tt du får större möjlighet tt påverk din vårdcentrls utveckling. Du kn till exempel föreslå förbättringr, tyck till om öppettider eller uppmuntr till studiecirklr i egenvård. Då blir vgiften lägre Du betlr också en lägre vgift på den vårdcentrl du vlt. Ett läkrbesök kostr då till exempel 100 kronor. Om du besöker en nnn vårdcentrl kostr det 200 kronor. I mitten v ugusti kommer du tt få ett brev med informtion om hur det går till tt välj vårdcentrl. Du kommer då tt erbjuds en vårdcentrl som du ntingen vlt tidigre eller besökt minst tre gånger. Det kn också bero på tt vårdcentrlen ligger närmst din bostdsdress. Du kn också välj en helt nnn vårdcentrl från den list över godkänd vårdcentrler som följer med brevet. I och med vlet gör du en överenskommelse med din vårdcentrl är du nöjd stnnr du kvr, är du inte nöjd kn du välj en nnn vårdcentrl när du vill. Privt eller offentlig Vårdcentrlen kn vr ntingen privt eller offentlig, br den uppfyller krven från Västr Götlndsregionen. Utöver det bsutbud som vrje vårdcentrl måste erbjud, finns en stor frihet tt utform verksmheten efter sin ptienters behov. I ett område där befolkningen mestdels består v brnfmiljer knske mn stsr på en brnläkre, i ett nnt där det bor mång äldre kn mn välj tt nställ en geritriker som är specilist på äldres sjukdomr. Utvärdering vrje år Vrje år kommer ll vårdcentrler tt utvärders. Västr Götlndsregionen kommer tt mät hur väl de uppfyller kvlitetsmålen, till exempel öppettider, tillgänglighet och bemötnde. Resultten kommer tt finns på på internet. Målet är tt offentlig och privt vårdcentrler som får konkurrer på smm villkor, stimulers tt ge ptientern en llt högre kvlitet på vården, ett br bemötnde, bättre tillgänglighet och ett brett vårdutbud. Frågor och svr se näst sid! ETT NYTT VÅRDVALSSYSTEM Riksdgen hr beslutt tt Sverige från och med den 1 jnuri 2010 får ett nytt vårdvlssystem för primärvården. I Västr Götlnd klls det ny vårdvlssystemet VG Primärvård och införs den 1 oktober 2009, efter beslut v regionfullmäktige den 3 februri 2009. Så går vlet till Från den 1 oktober kn ll över 16 år välj vårdcentrl. Den som inte gör något vl erbjuds plts på den vårdcentrl som mn vlt tidigre eller som ligger närmst bostden. För brn under 16 år görs vlet v vårdndshvren. När som helst får mn ändr sitt vl och byt vårdcentrl. I slutet v juni kommer det tt finns informtion på vårdcentrler och potek. Omkring den 17 ugusti kommer vr och en i hushållet tt få ett brev med informtion om vlet. Breven skicks ut individuellt för tt säkert nå ll invånre. Den 7 september är sist dg för vl v vårdcentrl inför 1 oktober. Därefter kn mn välj om så oft mn vill. En fördel med tt vr med från 1 oktober är tt mn får det lägre priset på sin vld vårdcentrl från först besöket. Ingen får neks plts på en vårdcentrl. GRUNDUTBUD Det bsutbud v tjänster som sk finns på vrje vårdcentrl hr tgits frm utifrån de behov mn ser i vår omvärld i dg. Befolkningen blir äldre, den psykisk ohälsn ökr i smhället, liksom fetm och lkoholkonsumtion. Därför sk vrje vårdcentrl för tt bli godkänd tillhndhåll blnd nnt hälsofrämjnde och förebyggnde instser och behndling mot psykisk ohäls utöver den llmänmedicinsk verksmheten. All vårdcentrler som godkänns måste minst erbjud: ser distriktssköterskemottgning rådgivning, behndling och rehbilitering) med ndr vårdcentrler i området) utveckling Utöver dett kn vårdcentrlern h sin egen inriktning och erbjud nnn vård. Läs om hur mn gjort på två vårdcentrler i Hllnd på sidn 6 och 7. Viss verksmheter kommer inte tt finnsiers v vårdpengen, till exempel sjukgymnstik, rbetsterpi, mödrhälsovård och ungdomsmottgningr. Dess verksmheter kommer, precis som tidigre, tt finnsiers genom hälso- och sjukvårdsnämndern i Västr Götlnds regionen. REGIONMAGASINET 2. 2009 5
När något förändrs uppstår det lltid en del frågor och frhågor om olik situtioner som skulle kunn uppstå. Här svrr Bengt-Görn Olusson, som är utredre på Västr Götlndsregionen och den som som utformt det förslg som ligger till grund för beslutet tt inför vårdvlsmodellen VG Primärvård. Frågor&svr om ny vårdvlsmodellen Nu blir de ekonomisk förutsättningrn lik för ll. Tidigre hr det funnits vritioner. Vilk vinner och vilk förlorr? För mig är det viktigt tt vi uppnår vård på lik villkor för vår invånre. Med VG Primärvård skps god förutsättningr för det. Grunduppdrget är detsmm, och ovsett vr jg bor i regionen för jg med mig lik mycket pengr till min vårdcentrl. Invånrn är enligt min uppfttning vinnre. Hur förutsättningrn blir för den enskild vårdcentrlen beror på ders förmåg tt ttrher ptienter, förbättr kvliteten och få sin ptienter tt i först hnd vänd sig till sin vld vårdcentrl. Räcker Västr Götlndsregionens pengr? J, min uppfttning är tt pengrn täcker det grunduppdrg som ll vårdcentrler sk utför. Om vi utgår från ett ökt ntl vårdcentrler som invånrn kn välj blnd så sk både vårdbehovet och de vstt pengrn fördels på fler. Det kommer snnolikt tt innebär tt någr måste npss sin kostym om de får färre ptienter tt t hnd om. Jg tycker tt det stor ntlet ny vårdcentrler som nsökt tt få strt verksmhet i regionen är ett bevis för tt modellen är ttrktiv både innehållsmässigt och ekonomiskt. Det finns en grnti för tt det sk finns en vårdcentrl i vrje kommun. Skulle en stor kommun som idg hr fler vårdcentrler kunn få färre eller knske br en vårdcentrl med det ny systemet? J, det är nturligtvis tänkbrt. Om dett skulle uppstå och mång ptienter nser tt vståndet till vårdcentrlen orskr mycket besvär, finns lltid möjligheten tt öppn en fililverksmhet. Det finns en oro hos frmför llt kommuner tt det lokl hälsorbete som bedrivs i dg i smrbete melln vårdcentrl och kommuner i fortsättningen inte kommer tt prioriters tillräckligt från vårdcentrlerns sid. Är oron befogd? Det är br tt denn fråg uppmärksmms v kommunern. VG Primärvård bygger på kvlitet och effektivtet. En viktig del i de krv som ställs hndlr om tt på olik sätt rbet med hälsofrämjnde rbete. Ju bättre häls och egenvård som vårdcentrlen kn skp för sin ptienter desto bättre blir det för verksmheten. Västr Götlndsregionen kommer nog tt följ tt de förväntningr som finns på hälsorbetet infris. Den oro som eventuellt finns hos kommunern kn vi hnter genom tt tillsmmns ktivt engger oss i dett rbete. Ett stort problem i hel lndet är bristen på llmänläkre. Om mn nu sk ök tillgänglig heten och få ett högre förtroende hos medborgrn, hur sk mn lycks rekryter fler llmänläkre om mn inte lyckts med det tidigre? Visst behöver vi fler specilister i llmänmedicin och jg är övertygd om tt vårt tydlig fokus på kvlitet kommer tt bidr till det. En nnn fktor som tlr för dett är tt vi söker vårdgivre som vill ligg i frmknten v ny kunskp, metoder och tekniker. Jg vill också pss på tt frmhåll ndr yrkesktegorier som mycket väl kn bidr till ökd tillgänglighet och stärkt förtroende genom tt vr den fst vårdkontkten för ptienter med exempelvis kronisk sjukdomr som dibetes eller KOL/stm. Finns det inte risk för en ökd förskrivning v läkemedel som ntibiotik för tt få nöjdre ptienter? Risk finns ju lltid men jg hopps tt den informtion som förts ut och den fortbildning som skett sk minimerr riskern. Jg förutsätter också tt de vårdgivre som rbetr för regionen följer de riktlinjer som är utrbetde för tt uppnå en ändmålsenlig förskrivning v läkemedel. Vi kommer också tt premier de vårdcentrler som sköter dett på önskvärt sätt. Hur fungerr det om jg som ptient är missnöjd med vården på min vårdcentrl men ändå vill gå kvr där för tt den ligger när min bostd. Vrt vänder jg mig för tt klg om jg redn tlt med min vårdcentrl och det inte hjälper? Nöjd ptienter är mycket värdefull för vårdcentrlen. Om du redn berättt för din vårdcentrl vd du inte är nöjd med och det inte gett resultt kn du precis som förut vänd dig till Ptientnämnden för hjälp i frågor som rör bemötnde eller behndling. Om det till exempel gäller vårdutbudet, tillgängligheten eller något nnt kn du kontkt din hälso- och sjukvårdsnämnd som hr skrivit vtl med vårdcentrlen och också sk se till tt den lever upp till krven. Vd hr invånrn för nsvr i vlet v vårdcentrl? För tt uppnå bäst resultt är det viktigt tt båd prter är beredd tt smrbet. Exempel på dett kn vr tt när invånrn hr gjort sitt vl är det önskvärt tt de också tr vr på möjligheten tt påverk vårdcentrlens service och vårdutbud. Egenvård är ett nnt område som vi som ptienter kn bidr med för tt de instser som primärvården gör för oss sk få vsedd effekt. Fotnot: För tt se vilk som nsökt om tt strt vårdcentrl i din kommun: www.vgregion.se/vgprimrvrd PRIVATA OCH OFFENTLIGA VÅRDCENTRALER De vårdcentrler som blir godkänd och tecknr vtl med Västr Götlndsregionen får lik uppdrg och ersättning, ovsett om de drivs i Västr Götlndsregionens eller privt regi. All vårdcentrler som uppfyller de krv som ställs kommer tt bli godkänd. (Mer informtion om vilk krv som ställs finns på www.vgregion.se/vgprimrvrd) Skulle en vårdcentrl inte vis sig uppfyll de krv som ställs kommer den tt bli föremål för en särskild genomgång. En prövning kommer då tt görs som visr om de sk få fortstt förtroende tt bedriv vård på uppdrg v Västr Götlndsregionen. UTVÄRDERING Vrje vårdcentrl kommer tt följs upp utifrån viss kvlitetsmål. Det kn hndl om hur lätt det är tt få tider, tt komm frm på telefon, vilk specilister mn nställt osv. Uppgifter från ll vårdcentrler sk finns tillgänglig på internet. Där sk mn också kunn gör jämförelser melln vårdcentrlern i Västr Götlnd. Det kommer också tt ske en utvärdering i ett smlt forskningsprojekt tillsmmns med Lndstinget Hllnd och Region Skåne. 6 REGIONMAGASINET 2. 2009
BVC-sköterskn Krin Bengtsson hr besök v Annik Jcobsson med sin dotter Felici. Det är dgs för 8-månderskontroll och Krin väger och mäter, prtr och gosr. Jg stte upp mig här strx innn Felici föddes. Jg bodde när och skulle gör ett llergitest och tyckte det vr smidigt tt gå hit. Nu hr jg flyttt men ser ingen nledning tt byt eftersom jg hr så br kontkt med personlen, frmför llt med Krin, säger Annik Jcobsson Så fungerr vårdvlet i Hllnd Lndstinget Hllnd vr först i lndet med tt inför vårdvl. Regionmgsinet åkte dit för tt se hur det fungerr, dryg två år efter införndet. Här konkurrerr redn offentlig och privt vårdcentrler. Ptientern hr fått mkten och på mottgningrn gäller det tt ge så br service som möjligt för tt behåll kundern och pengrn. På Skre strnd i Flkenberg ligger den privt vårdcentrlen Fmiljeläkrn i Skre. Stor fönster i väntrummet vetter ut mot Kttegtt och en obruten horisont. En läkrsekreterre bkom disken tr emot ptientern och i rummet bredvid sitter två sjuksköterskor och svrr i telefon. Här är det lltid en människ som svrr. När mn är sjuk och orolig sk mn komm frm direkt och inte till en telefonsvrre, säger Mts Perkmr, läkre och delägre i mottgningen. Plnerr en tredje mottgning Efter mång år i den offentlig vården strtde hn och någr kolleger en privt läkrmottgning redn 2000. I smbnd med vårdvlet 2007 delde de på sig och Mts Perkmr och hns kolleg Christer Andersson strtde Fmiljeläkrn. I dg hr Fmiljeläkrn två läkrmottgningr, en i Flkenbergs centrum och en på Skre strnd. En ny mottgning plners i Glommen i höst och det finns också långt frmskridn plner på ett nybygge inne i stn i smrbete med ett privt rehb-, gym- och fitnesscenter. Jg trivs bäst när jg får bygg och skp ny sker. Därför pssr det bättre för mig tt jobb privt, där utrymmet är större för tt vr visionär och kretör, säger Mts Perkmr. Ändå ser hn inte verksmheten som privt, eftersom den drivs på medborgrns uppdrg, med finnsiering v skttemedel. Hns roll som företgsledre hndlr mer om tt drivs frmåt och hitt på ny lösningr för ptientern än tt tjän pengr. Om vi blev girig skulle det snrt märks blnd både kolleger och ptienter. Nej, jg ser mig hellre som en rbetskmrt och hr till och med lägre lön än min läkrkolleger här på mottgningen, säger Mts Perkmr. En månd efter strten hde 3 450 ptienter vlt Fmiljeläkrn. I dg hr mn 9 650 ptienter, vilket motsvrr ungefär en fjärdedel v mrknden i Flkenbergs kommun. Fler brnfmiljer Vi hr en mycket positiv utveckling och ökr med cirk 200 kunder per månd, frmförllt ökr brnfmiljern. Förr året strtde Fmiljeläkrn Hllnds först privt BVC inne i Flkenberg, något som blivit en stor frmgång, inte minst ders bbycfé som är öppet vrje måndg. I måndgs hde vi 19 brnvgnr där. Det hr blivit något v en os för småbrnsföräldrr, säger Mts Perkmr. Så tycker hllänningrn se näst sid! REGIONMAGASINET 2. 2009 7
? Hur hr vårdvlet påverkt dig? Lndstinget Hllnd vr först i lndet med tt inför vårdvl. Det skedde för dryg två år sedn. Vd tycker då hllänningrn om reformen i dg? Leif Nilsson, 54, Vinberg Jg gjorde inget vl, utn stnnde kvr där jg vr. Jg tillhörde redn en privt vårdcentrl och hr inte hft någon nledning tt byt. Stin Johnsson, 79, Flkenberg Jg vlde en privt vårdcentrl i smbnd med vårdvlet. Jg tycker det är br tt mn får välj. Nu byter jg inte för jg hr blivit så väl bemött här. Mdeleine Andersson, 35, Slöinge, med sitt brn Olle, 8,5 månder Jg ringde och begärde en blnkett för jg ville byt. Innn vr jg på en offentlig vårdcentrl men jg ville h kvr min BVC-skötersk som bytte till en privt mottgning. Det är jättebr tt få välj själv, jg ser br fördelr. Gerd Bengtsson, 80, Flkenberg Det hr br vrit positivt tt få välj. Eftersom jg hr cncer är det extr viktigt för mig tt vr väl omhändertgen. Jg bytte vårdcentrl till den som ligger närmst mitt hem. Där fnns också en läkre som jg ville h. Mgnus Conrdsson, 44, Hlmstd Jg visste inte tt mn kunde välj så jg hr inte märkt någon skillnd. Men jg söker inte vård så oft. Jg är väl utomtiskt skriven på den som ligger närmst, så det får bli dit jg går om jg behöver. Lilin Johnsson, 78, Unnryd Jg hr knppt märkt något v vlet, men nu hr jg nyss vlt en. Jg vr i stn och råkde behöv vård så det blev Citykliniken. Tidigre vr jg uppstt på den vårdcentrl som ligger närmst mitt hem. Jg hr inte tänkt på om det är br eller dåligt. Men det är br tt mn kn byt om mn inte trivs. Isbell Murtovic, 20, Hlmstd Jg är inskriven på en offentlig vårdcentrl. Bestämde mig för tt gå hit för tt här är fint, fräscht och rent. Här får jg också ett br bemötnde, det är trevligt tt gå hit. Sten Lindmn, 59, Hlmstd Jg går hit för tt det är närmst mitt hem. Jg är här så sälln, så det är ingen skillnd mot förut. Sbrin Ouldyounes, 29, Hlmstd Jg tillhör Nyhem. Det är lättre tt få tider nu än tidigre. Jg hinner prt mer. Det är br tt få välj, och tt mn inte är bunden till en viss vårdcentrl, så tt mn kn ändr sitt vl. Filip Ekegren, 19, Hlmstd Jg är kvr på smm vårdcentrl jg hft sedn fler år. Det är inte så stor skillnd nu mot förut. Men jg hr vrit där en del med min fot. FAKTA VÅRDVAL HALLAND En v grundidéern med Vårdvl Hllnd är tt vrje vårdcentrl är fri tt, förutom ett grundutbud med llmänläkre, distriktssköterskor med mer, kunn skp sin egen profil för tt lock ptienter. Den privt vårdcentrlen Fmiljeläkrn hr till exempel stst på vt BVC med bbycfé vrje måndg Brnläkre som regelbundet besöker mottgningen för de brn som behöver specilist-bvc Nyhems vårdcentrl, som drivs v lndstinget, hr till exempel stst på: hjälp till egenvård VÅRDVAL HALLAND NÅGRA JÄMFÖRELSER MED VÄSTRA GÖTALAND Hllnd: 2006 fnns 25 lndstingsdrivn vårdcentrler och 12 privt vårdcentrler. 2008 fnns 26 lndstingsdrivn vårdcentrler och 21 privt vårdcentrler. Som först lndsting i lndet strtde vårdvlet i Hllnd 1 jnuri 2007. All privt och offentlig vårdcentrler som blir godkänd får strt verksmhet. Med vrje ptient följer en vårdpeng, enbrt bserd på ålder. Fyr gånger om året får ptientern byt vårdcentrl. Ptientvgift hos den vårdcentrl mn vlt är 130 kronor. Vrje vårdcentrl sk uppfyll ett ntl mål, t. ex. för tillgänglighet, täckningsgrd och kvlitet. Om de inte uppfylls minsks sjukvårdspengen. Västr Götlnd: Västr Götlndsregionen hr i dg 145 vårdcentrler. Av dess är 27 privt och 118 offentlig. 14 pril 2009 (sist nsökningsdg för tt få strt 1 oktober) hde 272 nsökningr kommit in, vrv 152 från privt ktörer. All privt och offentlig vårdcentrler som blir godkänd får strt verksmhet. I Västr Göt lnd väger mn också in kön, vårdbehov smt socioekonomisk och geogrfisk förutsättningr. Mn kommer tt få byt hur mång gånger som helst. Ptientvgift hos den vårdcentrl mn vlt är 100 kronor Liknnde mål hr stts upp, men i stället för vdrg om de inte uppfylls, kommer vårdcentrlern tt få ett ekonomiskt tillskott om de uppfylls. 8 REGIONMAGASINET 2. 2009
Roligre tt gå till jobbet nu I Hlmstd strtde fyr privt vårdcentrler i smbnd med vårdvlet. För stdens störst vårdcentrl i offentlig regi, Nyhem, hr det blivit en utmning tt behåll ptientern. Men det hr blivit mycket roligre tt gå till jobbet nu, säger BVC-sköterskn Krin Andresson. Arbetsdgen går mot sitt slut och Krin Andresson plockr i ordning blnd blöjor, pärmr och leksker på sitt rbetsrum. Mssgedockn Love ligger kvr på skrivbordet sedn hon tidigre under dgen berättt om kursen i bbymssge som erbjuds på vårdcentrlen. Det är stor skillnd nu i hur vi tänker kring tt tillfredsställ ptientern. Tidigre fick vi pengr från lndstinget ovsett rbetsinsts, nu måste vi vis tt vi kn gör ett br jobb för tt ptientern sk stnn kvr, säger Krin Andresson. På brnvårdscentrlen i Nyhem hr mn tgit fler ny grepp för tt erbjud brnfmiljern en bättre service. Den öppn mottgningen hr erstts med tidsbokning för tt föräldrrn sk slipp vänt, fler efterfrågr stöd i sin föräldrroll och blivnde eller nyblivn föräldrr erbjuds en kurs i bbymssge. Vi hr utbildt oss till certifierde instruktörer och håller kursern här i bbymssgerummet. Hon visr ett specilinrett rum längre ner i korridoren. Ett tjockt täcke och fler kuddr ligger på golvet och rummet ser inbjudnde ut. BVC-skötersk Krin Andresson på Nyhems vårdcentrl nvänder mssgedockn Love när hon håller kurser i bbymssge för nyblivn föräldrr. Efterlängtd ombyggnd Mgdlen Brkström hr vrit verksmhetschef för Nyhems vårdcentrl i drygt fyr år. När hon tillträdde visste hon inte tt det skulle bli ett vårdvl, men fick fullt upp med en stor omorgnistion. 58 i personlen skulle bli 38. Smtidigt ville hon bygg upp ett strkt rbetslg, skp en frmåtnd och gör mottgningen mer välkomnnde för ptientern. Det först som slog mig vr tt loklern vr så tråkig. Ptientern möttes v en nslgstvl med gmml informtion. Färgern vr murrig och miljön kändes helt enkelt inte välkomnnde. Lgom till nyheten tt vårdvlet skulle införs kunde den efterlängtde ombyggntionen strt. Här fnns redn ett driv i hel orgnistionen som om vr på väg någonstns. Det kändes som tt få en extr sprk i ändn på det vi redn gjorde. Innebr ökd frihet Vårdvlet innebär mång möjligheter, enligt Mgdlen Brkström. Hon tycker tt vårdcentrlen fått mer frihet, inte minst när det gäller tt bredd utbudet. Till exempel hr mn nställt en geritriker, som är specilist på åldrndets sjukdomr, eftersom fler äldreboenden är knutn till Nyhems vårdcentrl. En rtrosskol hr strtts och en mottgning för benskörhet är på gång. Det finns mång möjligheter med det här systemet. Vi smrbetr redn med Studenthälsn och ett gymnsium och näst steg blir tt se om vi kn knyt något företg till oss som vill nlit oss för sin företgshälsovård. Vi hr ju hel orgnistionen som behövs, med llmänläkre, psykolog, kurtor och rbetsterpeut, säger Mgdlen Brkström. TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG FOTO: ANNA REHNBERG REGIONMAGASINET 2. 2009 9
Sofie Ye och hennes klsskompisr vid musikerutbildningrn i Vänersborg övr inför föreställningen Drömläge. Omkring 700 personer sk medverk i llkonstverket som uppförs i Aren Vänersborg. Efter tre års förberedelser kommer den interntionell festivlen World New Music Dys till Göteborg. Under fyr dgr i oktober bjuds det på nyskriven musik v tonsättre från 50 länder. Tonvis med musik i Göteborg Nils Wiklnders skrivbord är täckt v CD-skivor som stplts i högr, notbld, prtitur och nsökningsblnketter. Juryrbetet med tt gllr ut 110 musiklisk verk blnd 400 insänd bidrg, hr precis vslutts. Nu rbetr vi med tt välj ut de orkestrr och ensembler som sk spel, säger Wiklnder som är konstnärlig ledre för den västsvensk delen v festivlen. Strt i Visby, finl i Göteborg World New Music Dys 2009 strtr i Visby, mellnlndr i Växjö och vsluts i Göteborg. Inom interntionell musik- och ljudkonst är festivlen det mest prestigefylld evenemng som finns. Bkom rrngemnget står orgnistionen ISCM, en interntionell musikorgnistion med 50 medlemsländer. Vrje medlemslnd hr en ntionell sektion v ISCM som vlt ut verk från sitt lnd. Festivlen innehåller därför musik från hel världen, till exempel från Venezuel, Austrlien, Sydfrik och Hongkong. Ny sorters musik Musiken som sk frmförs är en förlängning v den klssisk musiken, med tonsättre som komponerr musik med hjälp v noter. Under senre år hr även improvistionsmusik och dtorprogrmmerd musik gjort sitt intåg i festivlen. Det hr vuxit frm ny hybridformer inom musik- och ljudkonst. Tidigre vr det oftst människor med bkgrund från musikhögskolor som komponerde. Nu dyker det även upp personer som gör musik på sin egen lptop eller synth. Teknikutvecklingen hr öppnt upp musikskpndet för människor med olik bkgrund. Vill nå en ny publik En målsättning med rrngemnget är tt nå ut till ny publik. När den interntionell festivlen börjr i Visby i september inleds en regionl stsning i Västr Götlnd en festivl i festivlen. Progrmmet blir klrt i ugusti, men redn nu hr kommunl verksmheter och lokl musiker vist intresse och vill medverk. Konserter, ljudexperiment och workshops sk ljud i idrottshllr, konserthus, skolor, gllerier, museer och bibliotek i hel regionen. TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: SERGIO JOSELOVSKY ISCM WORLD NEW MUSIC DAYS står orgnistionen Interntionl Society for Contemporry Music (ISCM) som grunddes i Slzburg 1922 för tt främj nutid musik. Sverige hr vrit värd för festivlen vid fyr tillfällen. tember, fortsätter till Växjö den 28 30 september och vsluts i Göteborg den 1 4 oktober. Arrngörer är OPEN (ett resurscentrum inom Konst- och kulturutveckling som rbetr på uppdrg v Västr Götlndsregionens kulturnämnd), Visby interntionell tonsättrcentrum, CoMA/Musik i Syd och Rikskonserter. rnde rbetr fyr personer i regionen heltid med festivlern. Produktionsbudgeten är 3 miljoner kronor. AXPLOCK UR DEN REGIONALA FESTIVALEN: Vänersborg: Allkonstverket Drömläge frmförs den 24 och 25 september på Aren Vänersborg. Svenljung: Slgverkskonserten Klockslget spels i Svenljung simhll den 26 september klockn 12. Konserten ges även i minst 18 v regionens övrig kommuner vid smm tidpunkt. Läs mer: www.listentotheworld.se 10 REGIONMAGASINET 2. 2009
Musikkonst och idrott förens i Vänersborgs ny ren Ett stort llkonstverk inviger Aren Vänersborg och den regionl delen v World New Music Dys. 17 körer med 511 sångre, 100 blåsre, en symfoniorkester, rdennerhästr och blettdnsnde bndyspelre medverkr. Omöjlig uppdrg sätter igång fntsin, säger Tuomo Hpl som skpt föreställningen. Tuomo Hpl står på en betongvsts och ser på när nio mil kylslng rulls ut på sndbädden i mitten v renn. Än så länge är Aren Vänersborg en stor byggrbetsplts. Jg brukr komm hit ungefär vr tredje veck och följ hur bygget går. Mn får föreställ sig vr scenen sk vr och håll tummrn för tt kustiken blir br, säger Tuomo som är Composer-in-Residence vid Musikkdemi Vänersborg. Hn hr specilskrivit musiken till fem verk som ingår i llkonstverket Drömläge, regissert och gjort mnus. Den 24 och 25 september invigs den 90 minuter lång föreställningen direkt på isen i smbnd med invigningen v Aren Vänersborg. Då inleds också den regionl delen v musikfestivlen World New Music Dys. Tnken är tt föreställningen sk beskriv företeelser som finns i Vänersborg. Vi hr låtit Tuomo möt vår std på sitt sätt, säger Vänersborgs kultur- och fritidschef Håkn Alfredsson. Tuomo som ldrig tidigre hde besökt Vänersborg, hr förberett sig i ett och ett hlvt år. Hn hr läst in sig på loklhistori, promenert runt i stden, vrit på möten med föreningr och prtt med hundrtls Vänersborgre. Sjöfrt, bndy, musik, tändstickshistori och hästtrnsporter är någr temn som finns med i llkonstverket. Fntsi och smrbete är två ledstjärnor under rbetet. Sömmerskor, snickre, musiker, körsångre, bildkonstnärer, skolelever, fiskre, konståkre, bndyspelre, kjkister och rugbyspelre deltr i förberedelsern. De här människorn fungerr som min plett. All kn sin grej. För mn ihop ll ders kunskper vilken krft det blir! Efter besöket på renn åker Tuomo till rbetsmrkndsenhetens syteljé. Där sitter Gun Lrsson och Milic Gogic vid symskinern och syr färgsprknde fågeldräkter. Det finns en smling uppstoppde exotisk fåglr på museet som jg tänker släpp ut på isen, säger Tuomo. Gun och Milic skrttr. De hr börjt vänj sig vid Tuomos idéer. Hns kretivitet är smittsm! säger Gun. FAKTA TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: SERGIO JOSELOVSKY en ny inomhusren som byggs v Vänersborgs kommun, med plts för 3 300 personer. Ett llkonstverk smmnför olik konstrter som till exempel musik, sång, bild, film och dns, till en smverknde helhet. Isen blir scengolv och ll körsångre måste h broddr på sig, berättr Toumo Hpl när hn besöker bygget och försöker föreställ sig hur den blivnde inomhusrenn sk se ut. I september invigs renn med hns llkonstverk om Vänersborg. Fntomt en humnoid skulptur med videoögon tt se in i kommer hit med SEAS. Bild: Bernd Uhlig Svrt Hvet möter Nordsjön I ugusti finns det mång möjligheter tt t del v kultur i Västr Götlnd. Inte minst när det gäller utländsk rtister och konstnärer. Fler festivler vlöser vrndr, Kulturklset, Wy Out West och den interntionell resnde kulturfestivlen Blck/North SEAS. SEAS Göteborg besöker stden 16 23 ugusti och är ett storslget europeiskt smrbetsprojekt som skpts på inititiv v svensk Intercult. Konstnärer från länder runt Svrt Hvet och Nordsjön hr smrbett kring utvld pltser och skpt teter, dns, musik, performnce och videoverk inspirerde v ämnen som migrtion, sjöfrtsindustrins nedgång, klimt- och identitetsfrågor. Tretton nyproduktioner presenters runt om i stn, en musikklubb på Pustervikstetern och en interntionell konferens om stdsplneringsfrågor Cityscpe i smrbete med Stdsmuseet. Alingsås är den kommun där SEAS troligen får sin västsvensk premiär den 13 14 ugusti med delr ur progrmmet. Smtl pågår som kn ge fler kommuner en chns tt t del v projektet. Blck/North SEAS stöds v EU:s kulturprogrm och är det hittills störst kulturprojektet med svensk inititivtgre. Drygt hundrtlet interntionell gäster och rtister kommer hit för tt delt. Senst besökte festivlen Istnbul och SEAS-North turnén börjr med Helsingborg-Helsingör/Köpenhmn innn besöket i Göteborg. Därefter får Tromsö och den lill byn Skegness på engelsk östkusten t del v dett nnorlund projekt. SEAS ges i smbnd med Sveriges ordförndeskp i EU. Mer informtion om progrm och gäster finns på www.ses.se/goteborg. REGIONMAGASINET 2. 2009 11
Livmoderhlscncer är en llvrlig sjukdom, men den går tt förebygg. I Sverige hr vi kommit långt tck vre tt så mång kvinnor deltr i de regelbundn cellprovskontrollern. Kontrollern är helt unik! De går snbbt, de gör inte ont och om vi hittr cellförändringr så går de lltid tt behndl. Det är verkligen en billig livförsäkring, menr utvecklingsbrnmorsk Mre-Liis Ryd som är strkt enggerd i rbetet tt förebygg livmoderhlscncer. Cellprovskontrollen snbb, smärtfri och livsviktig All kvinnor melln 23 och 60 år klls till regelbundn cellprovskontroller. Vid besöket ts prover på livmoderhlsen för tt hitt cellförändringr. Det är viktigt tt vet tt en cellförändring INTE är detsmm som cncer. I de flest fll hndlr det om en infektion som läker ut v sig själv. Iblnd kn en cellförändring vr ett förstdie till cncer på livmoderhlsen. Det som är positivt är tt den kn behndls gnsk enkelt, så tt det ldrig behöver bli någon cncer, förklrr Mre-Liis Ryd på regionl enheten för cervixcncerprevention i Göteborg. Ått v tio kvinnor kommer I Västr Götlndsregionen kommer ått v tio kvinnor till kontrollern. Men en femtedel deltr Det är viktigt tt vet tt en cellf örändring INTE är detsmm som cncer " inte. Och det är också de kvinnorn som löper störst risk tt drbbs v livmoderhlscncer. Den vnligste livmoderhlscncerptienten är en äldre kvinn som inte gått på regelbundn cellprovs kontroller. Hon löper 2,5 gång så stor risk tt drbbs. Jg tycker tt det är så synd, nu när vi hr både kunskpen, verktygen och resursern för tt förebygg sjukdomen, säger Mre-Liis Ryd. Viktigt pepp vrndr Att kvinnor väljer tt inte gå, kn bero på tt de helt enkelt inte vet hur viktig testern är. En del tycker tt undersökningen verkr obehglig. Den som känner sig väldigt orolig kn få extr stöd och rådgivning på brnmorskemottgningen. Jg skulle också önsk tt kvinnor prtde mer med vrndr om det här. Att en mmm peppr sin döttrr, och tt mn pushr på sin systrr eller väninnor om de känner sig tveksmm till tt gå. Viss kvinnor väljer bort kontrollern för tt de känner tt de inte hr tid. Därför jobbr mn nu på tt ök tillgängligheten, blnd nnt genom kvällsöppn mottgningr. I Skrborg kn mn bok om sin tid vi nätet vilket hr fått fler tt delt. Målet är tt smm system sk införs i hel Västr Götlndsregionen. "Det är br tt gå dit" Jg kn br uppmn ll kvinnor tt prioriter kontrollern. Det är fktiskt gnsk enkelt. Sjukvården håller red på tidern, utskicken och provresultten. Det är br tt gå dit när inbjudn kommer i brevlådn! T dig tid! Det är fktiskt värt det, vslutr Mre-Liis Ryd. TEXT: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV Fkt om livmoderhlscncer Livmoderhlscncer (cervixcncer) är den näst vnligste cncerformen hos kvinnor i världen. Br bröstcncer är vnligre. Men i Sverige kommer livmoderhlscncer inte förrän på 17:e plts. Sedn cellprovskontrollern infördes för 40 år sedn hr ntlet drbbde minskt med 60 procent. I dg får cirk 450 kvinnor om året livmoderhlscncer i Sverige. De flest kn bots, men ungefär 150 kvinnor om året dör v sjukdomen. Om livmoderhlscncer upptäcks tidigt så är prognosen mycket god. Nio v tio kn bots. Det är när cncern fått utveckls länge som den är svårre tt behndl. Livmoderhlscncer orsks v ett humnt ppillomvirus. Nästn ll sexuellt ktiv personer får viruset någon gång i livet. De flest märker inte v det och infektionen läker ut v sig själv. Men hos en del stnnr viruset kvr i kroppen och riskerr tt orsk cncer. Det är en process som tr minst 10 15 år. Genomsnittsåldern på de som drbbs är 55 år. En fjärdedel är under 40 år. Det är väldigt ovnligt tt kvinnor under 23 år får livmoderhlscncer. Det är också ovnligt tt kvinnor över 60 år drbbs, om de hr tgit regelbundn cellprov. Livmoderhlscncer märks inte i ett tidigt skede. Små blödningr melln menstrutionern, smärt eller blödningr under smlg eller smärt när mn krystr på toletten kn vr sjukdomssymptom som bör undersöks. Läs mer om livmoderhlscncer, symptom och behndlingr här: www.1177.se/vgregion www.cncerfonden.se På Cncerfondens stöd- och informtionstelefon svrr legitimerd vårdpersonl på frågor vrje vrdg kl 9 16.30. Tel: 020-59 59 59. Det går också br tt mejl frågor till: infostodlinjen@cncerfonden.se De här textern är fktgrnskde v utvecklingsbrnmorsk Mre-Liis Ryd smt gynekolog och överläkre Björn Strnder. Båd är verksmm på regionl enheten för cervixcncerprevention, Onkologiskt centrum i Göteborg. 1 2 REGIONMAGASINET 2. 2009
Kurvn för livmodershlscncerfll pekr nedåt. "Sedn vi börjde med cellprovs kontroller hr ntlet drbbde minskt med 60 procent. Om ll deltog i cellprovs kontrollern de blir kllde till så skulle ännu färre kvinnor drbbs", förklrr utvecklingsbrnmorsk Mre-Liis Ryd på regionl enheten för cervixcncerprevention, Onkologiskt centrum i Göteborg. SÅ GÅR EN CELLPROVSKONTROLL TILL: Kvinnor melln 50 och 60 år klls vrt femte år. lelse till närmste brnmorskemottgning eller mödrvårdscentrl. Om den bokde tiden inte pssr så går det br tt ändr tid. någr minuter. Först får du t v dig på underkroppen och lägg dig i en gynekologstol. Sedn tr brnmorskn prover med hjälp v en sptel och en liten borste som förs in i slidn. Det kn upplevs som lite obehgligt men gör sälln ont. dn. Över 95 procent v proven är norml. Någr få prover är svår tt bedöm och behöver ts om. utreds vidre. Mång blir orolig när en cellförändring upptäcks men mn sk vet tt de flest cellförändringr läker ut v sig själv. Annrs går de tt behndl. På så vis förhindrr mn tt cncer i livmoderhlsen uppstår. Oftst räcker det med ett reltivt enkelt ingrepp som inte påverkr möjlighetern tt bli grvid. ptienten redn hr cncer. skydd men det är ovnligt tt en kvinn får cncer i livmoderhlsen om hon regelbundet deltgit i kontrollern. Oftst upptäcks då sjukdomen så tidigt tt prognosen är god. Läs mer på www.cellprov.se eller www.cellprov.nu På hemsidn finns en mycket br, tecknd film om cellprovskontroller. Klick Filmer om cellprovskontroll för tt se den. Du kn också läs mer på 1177.se/vgregion. REGIONMAGASINET 2. 2009 13
Näst år införs det omtlde vccinet mot livmoderhlscncer, HPV-vccinet, i det llmänn vccintionsprogrmmet. Det innebär tt ll flickor född 1999 eller senre kommer tt h rätt till kostndsfri vccintion. Men är det verkligen nödvändigt? Hur sk föräldrr med äldre brn gör? Och vd kostr det? Regionmgsinet reder ut begreppen. Värt tt vet om HPV-vccinet Vd är HPV-virus? Humnt ppillomvirus (HPV) är en v de vnligste, sexuellt överförbr sjukdomrn i världen. De flest sexuellt ktiv människor drbbs någon gång v HPV-virus. Oftst märks ing symptom och infektionen brukr läk ut v sig själv. Men på viss personer blir den kronisk och kn på sikt utveckls till blnd nnt livmoderhlscncer, en sjukdom som nästn uteslutnde orsks v HPV-virus Viruset kn också ge upphov till kondylom, lltså vårtor kring könsorgnen. Det är en vnlig men oftst lindrig sjukdom. Hur fungerr HPV-vccinet? Det finns fler olik HPV-virus som kn orsk cncer. HPV-vccinet skyddr mot de två vnligste, typ 16 och 18. Tillsmmns orskr de ungefär två tredjedelr v ll livmoderhlscncer. Det betyder tt vccinet inte skyddr mot ll livmoderhlscncer, men beräkns ge ett 70-procentigt skydd. För de ndr cncerfrmkllnde HPV-typern finns det ännu inget vccin. Hur går vccintionen till? Vccinern ges i tre doser i överrmen. Det sk gå 1 3 månder melln de två först sprutorn. Intervllet melln den ndr och tredje sprutn sk vr 3 12 månder. Ger vccinet någr biverkningr? Sprutn kn ge lite svullnd och rodnd och eventuellt feber som snbbt går över. Någr llvrlig biverkningr hr inte upptäckts. Ger vccinet ett livslångt skydd? Eftersom vccinet är så pss nytt, vet mn inte hur länge skyddseffekten håller i sig. Det kn komm tt behövs en påfyllndssprut senre i livet. När sk mn vcciner sig? Vccinet fungerr br förebyggnde och botr inte infektioner mn redn fått. Därför ger det bäst effekt på flickor som inte gjort sexuell debut. Det är skälet till tt mn vlt tt prioriter flickor melln 10 och 12 år och dessutom subventionerr vccinet för flickor under 18 år. Att vcciner före 10 års ålder rekommenders inte. Det går inte tt säkert nge högst åldern för en meningsfull HPV-vccintion. Egentligen är det inte åldern som vgör, utn ntl sexulprtnerns. Det kn visserligen räck tt h sex en end gång för tt bli smittd men risken ökr i tkt med ntl prtners. Ju fler virus mn utstts för desto sämre skydd ger vccinet. Om mn redn hr hft sex kn mn lltså inte vet hur hög skyddseffekten v en vccintion blir. Däremot finns det ing nckdelr med tt t sprutorn, bortsett från kostnden. Kn HPV-testning före vccintion vis om mn hr nytt v vccin? Att gör en HPV-test före vccintion är inte utvärdert och skulle troligen inte ge hel svret om mn hr nytt v vccintion. Ett test visr till exempel inte om mn tidigre hr vrit infekterd. Sjukvården erbjuder inte sådn testning. Vd innebär llmän vccintion mot HPVvirus? Från och med den 1 jnuri 2010 kommer HPVvccinet tt ingå i det llmänn vccintionsprogrmmet och lltså vr grtis för flickor melln 10 och 12 år. Sprutorn sk ges v skolhälsovården. Mn plnerr tt börj vcciner flickor född 1999 eller senre, under höstterminen 2010. På sikt hopps mn tt dett sk rädd hundr kvinnor om året, i Sverige, från tt dö i livmoderhlscncer. Hur gör jg om jg hr äldre brn? Du kn välj tt vcciner ditt brn på eget bevåg. I så fll får du först bok tid hos en brnmorsk, skötersk eller läkre som kn ge dig mer informtion om HPV-vccinet. Därefter skrivs ett recept ut. Du får själv hämt vccinet på poteket. Sedn får flickn de tre sprutorn vid tre olik tillfällen. Mång privt vårdcentrler, läkrmottgningr och vccintionskliniker ger redn vccinet. Sjukvårdsrådgivningen vet vem som kn vcciner på din ort. Vrför sk inte pojkr vcciners? Även män drbbs v HPV-virus, men i Sverige 14 REGIONMAGASINET 2. 2009
På Krokslätts vårdcentrl i Göteborg vccinerr mn flickor och ung kvinnor mot HPV-viruset. Det är mest tonårsflickor som kommer, oft tillsmmns med sin mmm. Först får de informtion om vccinet och sedn skriver en läkre ut receptet. Efter det får de hämt vccinet på poteket och komm hit vid tre olik tillfällen för tt få sprutorn", berättr brnmorsk Lott Holmquist. Mottgningen tr 150 kronor i en engångsvgift för ll fyr besöken. SÅ MYCKET KOSTAR DET Det finns idg två godkänd vccin i Sverige, Cervrix och Grdsil. Båd skyddr mot typ 16 och typ 18-virus som kn orsk livmoderhlscncer. Grdsil skyddr dessutom mot ett pr virustyper som kn orsk kondylom. Tre doser Cervrix kostr 2 862 kronor (954 kronor per sprut). Tre doser med Grdsil kostr 3 354 kronor (1 118 kronor per sprut). Vccintion v flickor från 13 till och med 17 år omftts v högkostndsskyddet för läkemedel. Det innebär tt om ll tre sprutorn ges under smm högkostndsperiod så kostr de inte över 1 800 kronor. Det gäller tt håll red på när din högkostndsperiod börjr och slutr, nnrs kn det bli dyrre. En period strtr när du hämtr ut receptbelgd medicin till din brn och gäller då i ett år. Fråg på poteket om du är osäker! Högkostndsskyddet för läkemedel omfttr ll brn i hushållet. Hr du fler döttrr som vcciners under smm period så blir totlpriset lltså detsmm. Utöver kostnden för själv sprutorn tillkommer den vgift som mottgningrn tr ut för tt informer, skriv ut recept och vcciner. Prisern kn vrier krftigt. Fråg innn du bokr! För flickor född 1999 eller senre kommer HPV-vccinet tt vr helt grtis från och med 2010. Läs mer om högkostndsskyddet på: www.poteket.se:80/rd/d/673 Eller ring Apotekets kundcenter: 0771-450 450 räknr mn med tt smittspridningen kommer tt begränss om de llr flest kvinnorn vcciners. Forskning tyder på tt HPV-virus kn led till olik (gnsk sällsynt) cncerformer hos män. Hur stor skyddseffekt vccinet skulle kunn ge männen är inte klrlgt ännu. Därför kommer svensk pojkr inte tt HPV-vcciners i nuläget. Finns det ndr sätt tt skydd sig mot livmoderhlscncer? Det är mycket viktigt tt gå på de regelbundn cellprovskontroller som ll kvinnor melln 23 och 60 år blir kllde till (läs mer på sidorn 12 13). Mn bör delt i kontrollern även om mn blivit HPV-vccinerd. Då minskr risken tt drbbs v livmoderhlscncer betydligt. Att nvänd kondom minskr risken för HPVvirus men skyddr inte helt. Det hr också vist sig tt rökre löper större risk tt få livmoderhlscncer än icke-rökre. TEXT: JEANETTE BERGENSTAV FOTO: PATRIK BERGENSTAV Texten är fktgrnskd v gynekolog och överläkre Björn Strnder på regionl enheten för cervixcncerprevention, Onkologiskt centrum vid Shlgrensk Universitetssjukhuset i Göteborg. VETA MERA OM HPV-VACCINET www.lkemedelsverket.se www.socilstyrelsen.se www.oc.gu.se Du kn också ställ frågor till sjukvårdrådgivningen på telefon: 1177 REGIONMAGASINET 2. 2009 15
Äntligen sommr och semester med skön vkoppling. Men den kn också för med sig en del obehg i form v insekter, brännmneter och solsved. Här hr vi smlt någr vnlig sommrplågor som mn för det mest kn råd bot på själv. Är du osäker ring lltid till sjukvårdsrådgivningen på 1177 för råd. Sommrens ll plågor så klrr du v dem Skrubbsår Det är riktigt vrmt och du tr en cykeltur till kiosken för tt köp glss. Men plötsligt ligger du på sflten med skrubbsår på både knän och hndfltor. Vd gör? Skölj rent såret under krnvtten, gärn med en hnddusch, och tvätt med mild tvål. Borst bort smuts och grus med en ren tndborste. Om det gör väldigt ont kn du stryk på lite bedövnde Xylocinslv först och vänt i fem minuter. Skydd gärn skrubbsåret med ett plåster men låt såret lufttork först. Om såret blir infektert och det inte hjälper med rengöring kn du behöv gå till vårdcentrlen för tt få hjälp. Fästingbett Efter en lång dg på bdstrnden är det skönt med en dusch. Men vd är det där för svrt prick på mgen, hjälp en fästing! Vd gör? T bort fästingen så fort som möjligt, men vänt tills du hr tillgång till en pincett eller fästingborttgre och br belysning. Det är ingen mening med tt smörj eller bdd något på fästingen innn den ts bort. T tg om fästingen så när huden som möjligt och dr rkt ut. Fästingr sk inte vrids loss. Försök tt se till tt hel fästingen följer med. Om rester v fästingens käkprti blir kvr i huden sk mn låt det vr. Kroppen stöter själv bort det. Tvätt bettstället med tvål och vtten. Det är vnligt tt mn redn smm dg som mn blivit fästingbiten får en mindre rodnd runt bettet som snrt går över v sig själv. Om mn efter någon veck hr en rodnd som oft är ringformd och som blir större och större, sk mn kontkt vårdcentrlen. På 1177.se/vgregion kn du läs mer om de fästingburn sjukdomrn borreli och TBE, hur de sprids och vr i lndet de förekommer mest. TEXT: BETTINA AXELSSON ILLUSTRATIONER: KARIN ÅSTRÖM BENGTSSON Solskdor Du upptäcker tt du råkt somn i solstolen. Du är rödre än en kokt kräft och skinnet svider. Vd gör? Kyl huden med kllt vtten, kylblsm eller en fuktgivnde hudlotion. Sved och soleksem kn också lindrs med receptfri hydrokortisonkräm och receptfri värkmediciner. Undvik tt vr i solen på någr dgr. Om du drbbs v svår soleksem eller blåsor på huden och det skdde området är större än en hndflt bör du kontkt vårdcentrlen. FAKTARUTA Informtionen på det här uppslget är hämtd från webbpltsen 1177.se/vgregion. Där kn du läs ännu mer om de här sommrplågorn och mycket nnt i Egenvårdsguiden. Den finns även som bok och kn hämts på vårdcentrler och potek. 16 REGIONMAGASINET 2. 2009
Geting- och bistick Fik i trädgården med iskll hllonsft och kkor, mums. Det tycker getingr också och j,j där stck det till i pekfingret. Vd gör? Försök t bort gdden om den sitter kvr i huden. Kyl sticket med kllt vtten eller en isbit invird i en servett eller hndduk. För tt lindr klåd eller sved kn du bdd med lsolsprit, stryk på lsolgel eller nvänd en särskild insektspenn. Du kn också smörj med kylblsm eller loklbedövnde slv Xylocin. För tt undvik tt kli sönder huden och få en infektion kn du sätt ett plåster över sticket. Om du får krftig svullnd på stickstället som ökr eller inte ger med sig inom något dygn bör du kontkt vårdcentrlen. Om du blir stucken i munnen eller får mång stick smtidigt, speciellt på hlsen eller i nsiktet, kn slemhinnorn svulln och du kn få svårt tt nds. Då sk du ring 112 eller snbbt sök hjälp på vårdcentrl eller sjukhus. Det gäller också om du är llergisk mot bi- och getingstick. Bränd v mneter Åh, vd skönt det är tt simm i kristllklrt hvsvtten. Men vd vr det där för mjukt som strök förbi benet? Aj det bränns! Vd gör? Skölj med vtten så tt ll bränntrådr spols bort. Det går lik br med sltvtten som med sötvtten. Men gnugg inte med en hndduk eller nnt det kn förvärr svedn. Kyl huden med kllt vtten. Om det gör väldigt ont kn du t receptfri värkmedicin. Du kn också stryk på smärtstillnde slv som hydrokortison eller Xylocin, men då måste bränntrådrn vr ordentligt bortsköljd först. Om du får en krftig rektion i huden, feber eller hr fått bränntrådr i ögt, ring 1177 sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentrlen. Metkrok i huden J, äntligen npp, och en stor fin bborre är det. Den blir god tt stek när vi kommer hem. Men j, där fstnde kroken i tumvecket. Vd gör? Du kn försök få bort kroken själv. Börj då med tt skär v linn. Dr metkroken frmåt så tt spetsen tränger helt igenom huden och syns ordentligt. Hullingen gör tt mn inte kn dr ut kroken bkvägen. Knips v kroken med en vbitrtång strx under hullingen. Dr sedn ut restern v kroken bklänges. Tvätt såret och sätt på plåster om det blöder. Tycker du tt det verkr lltför smärtsmt och svårt sk du förstås t hjälp v vården. Om metkroken fstnr på ett mer känsligt ställe, till exempel när ögt, sk mn inte försök t loss den själv. Då är det bättre tt t sig till en vårdcentrl eller till sjukhus. REGIONMAGASINET 2. 2009 17
Ligger du och vrider dig i sängen utn tt kunn somn? På Sömnskoln i Skövde hr hälsovägledrn ett hoppfullt budskp till ll som hr svårt tt sov. De flest kn förbättr sin sömn om mn vill och hr tålmod, säger Ktrin Schnder och Gunill Sälde. SOV GOTT MED på Sömnskoln kn de flest få hjälp till bättre För ett år sedn strtde Sömnskoln inom primärvården i Skövde och Tidn. Vi märkte tt llt fler sökte hjälp på vårdcentrlern för sömnsvårigheter. Stressen i smhället hr nog sitt pris, säger sjuksköterskn och hälsovägledren Gunill Sälde som tillsmmns med kollegn Ctrin Schnder leder Sömnskoln. Hittills hr omkring 100 personer sökt hjälp hos dem, efter tt h fått remiss från läkre eller sett nnons i tidningen och själv tgit kontkt. Vid först besöket får de som söker hjälp träff Gunill eller Ctrin individuellt. De diskuterr igenom sömnbesvären och får tips på olik lösningr. Mång olik orsker Vr och en hr sin personlig problem. Det kn till exempel hnd om stress, oregelbundn rbetstider, smärt, livskriser eller tt mn börjt sov dåligt för tt mn hr småbrn, säger Ctrin. Någon får bättre sömn redn efter först smtlet. Men de flest börjr i Sömnskoln. Där jobbr de i grupper med fyr till tio deltgre. Gunill Sälde och Ktrin Schnder på Sömnskoln i Skövde. Br tt träff ndr med liknnde problem kn känns skönt, säger Gunill. I Sömnskoln får deltgrn teoretisk kunskper om sömn, de krtlägger sin sömnvnor med hjälp v sömndgböcker, de rbetr med livsstilsförändringr, hr kognitiv beteendeträning och stresshntering. Dålig kombintion Dålig sömn och stress går oft hnd i hnd. En stunds återhämtning under dgen eller innn mn sk sov, kn betyd mycket för sömnen. Vi lär därför ut ndningsoch vslppningsövningr som går tt gör nästn vr och när som helst. Mn kn till exempel t fem djup ndetg när mn står i kssn på Coop, istället för tt vrv 1 8 REGIONMAGASINET 2. 2009
LITE HJÄLP GUNILLAS OCH CATARINAS SÖMNTIPS: kvlitet på sin sömn upp kroppen genom tt irriter sig på kön, säger Ctrin. Inför ny rutiner I pärmen som ll deltgre får, finns en bild på Sklmn. Hn är symbol för Sömnskoln. Hn hr sin mt- och sovklock. Regelbundn rutiner är br tt h, säger Ctrin. I dgens smhälle kn Sklmns livsstil vr svår tt t efter. Men mn kn lltid inför någr rutiner som gör det lättre tt sov, nser Ctrin och Gunill. Till exempel slut drick kffe på kvällen, t en promend vrje dg eller hejd negtiv tnkr om mn inte somnr. För personer som hr hft sömnproblem i mång år, kn det vr tufft tt bryt invnd mönster. Det är därför som vi kllr det för Sömnskol. Det kn behövs enträget rbete. Men till slut hittr de llr flest sin verktyg och börjr sov bättre, säger Gunill. Läs mer om sömn på 1177.se/ vgregion under egenvårdsguiden TEXT: KRISTINA KARLBERG FOTO: ANNA REHNBERG H svlt (15 18 grder), tyst och mörkt i sovrummet, det hjälper kroppen tt slppn v. Drick inte kffe, svrt te, Coc Col eller energidryck senre än sex timmr före läggdgs. Regelbundenhet. Lägg dig smm tid och gå upp smm tid under minst en veck. 8-timmrs sömn kn vr en besvärlig myt som kn strt en ond cirkel. Kvliteten på sömnen (djupsömn) är viktigre än sömnlängden. Gå inte till sängs utn tt vr sömnig. Om du inte somnr inom 15-20 minuter, gå upp och gör något nnt en stund. Lär dig vslppning. Muskelspänningr kn hindr dig från tt komm till ro. CD-skiv med övningr kn till exempel köps på Apoteket. Försök tt h en fysisk ktivitet vrje dg till exempel cykling, promend, simning eller gymp. Men motioner inte timmrn före läggdgs, då behöver kroppen istället vrv ner. Tänk på tt vnor kn vr svår tt bryt och tt det kn känns bkvänt i börjn. Men ge försöket minst två veckor! I självhjälpsboken Sömn sov bättre med kognitiv beteendeterpi v Mrie Söderström, kn mn stegvis lär sig tt förbättr sin sömn. REGIONMAGASINET 2. 2009 19
Kerstin Allgulnder 72 år, hr sömnpné. Innn hon fick dignosen för fyr år sedn och börjde nvänd ndningsmsk på ntten vr hon ständigt trött. Efter tio år under isen kom krftern snbbt tillbk tck vre mskinen, berättr Kerstin och lyfter upp CPAP-pprten som liknr en liten dmmsugre. Äntligen sover Kerstin utn ndningsuppehåll Det vr Kerstins mke Arne som till slut s ifrån: Nu får det vr nog, du måste sök hjälp! Ing öronproppr i världen kunde stäng ute ljudet från Kerstins krftig snrkningr. Hon blev väldigt ledsen vrje gång jg tog min sängkläder och gick ut ur sovrummet. Det vr jobbigt. Kerstin hörde ju inte hur hon lät, säger Arne. Det Kerstin själv märkte vr tt hon vknde till oft på ntten och drck vtten. Och den ständig tröttheten under dgrn. Viss dgr ville hon inte ens stig upp ur sängen. Hon hde svårt tt ork lek med de fyr brnbrnen och kände sig gld när ktiviteter som hon först hde sett frm emot, ställdes in. Jg gick på fler läkrbesök och fick red på tt jg vr frisk som en nötkärn. Men det vr ldrig någon som tog min dgtrötthet och spordisk sömn på llvr. Jg betrktdes snnolikt som ett gnällnde fruntimmer, säger Kerstin. Utredning Till slut tog hon sken i egn händer och tjtde sig till en utredning på en sömnklinik. Resulttet visde tt hon hde ndningsuppehåll under ntten och hon remitterdes vidre till Sömnlbortoriet på Shlgrensk Universitetssjukhuset. Där fick hon sov i sju timmr smtidigt som hon vr koppld till mätutrustning. Det visde sig tt Kerstin hde 198 ndningsuppehåll, på minst 10 sekunder vrder. Jg blev förvånd över tt det vr så mång, säger Kerstin. Hon blev rekommenderd tt börj nvänd en CPAP-pprt (continuous positive irwy pressure) på ntten. Den blåser in luft genom näs och mun och förhindrr tt ndningsvägrn fller ihop Kerstin Allgulnder med sin ndningsmsk. genom tt det skps ett övertryck. Fick krftern tillbk I sitt sovrum i villn i Önnered utnför Göteborg demonstrerr Kerstin hur CPAP- pprten fungerr. Hon fyller vtten i en behållre, hänger slngen över sänglmpn och trär på msken över nsiktet. När hon trycker på strtknppen hörs ett svgt brus. Den fungerr ungefär som en bkvänd dmmsugre. Den här pprten hr förändrt mitt liv. På mindre än en veck fick jg krftern tillbk, säger Kerstin och pckr ner pprten i en blå förvringsväsk som hon även kn t med som hndbgge på flyget. Numer behöver Kerstin och Arne inte bok två hotellrum när de åker på semester. Hennes liv är åter fyllt v sker som hon gillr tt gör. Hon läser frnsk, går på konserter och träffr brnbrnen. Drog igång pnéförening När jg funderde över hur jg skulle nvänd mitt ny liv, bestämde jg mig också för tt dr igång en pnéförening i Västsverige, berättr livlig Kerstin. Hon vill sprid kunskp om Sömnforskrens kunskper Jn Hedner, sömnforskre och överläkre vid Sömnlbortoriet på Shlgrensk Universitetssjukhuset i Göteborg. Jn Hedner är forskren som strtde det först sömnlbortoriet i Sverige. På senre år hr sömnforskningen ökt explosionsrtt, eftersom llt fler människor drbbs v sömnproblem. Vår biologi är inte npssd till 24-timmrssmhället där mn kn gör llting när som helst på dygnet, förklrr Hedner. Vr beredd på tt det kittls lite, säger Jn Hedner när hn fäster en flödesmätre i Sven Crlssons näs. Sven genomgår en utredning på Sömnlbortoriet som sk klrlägg om hn hr ndningsuppehåll under sömnen eller inte. Det tr ungefär en hlvtimme tt rigg fst ll mätutrustning på kroppen. Elektroder fästs på bröstet för tt mät hjärtrytmen, bröst- och bukndning registrers vi två bälten som spänns åt runt kroppen, på fingertoppen tejpr Jn fst en oximeter som mäter syremättnden i blodet och på mgen plcers en mätdos som sänder informtionen vidre till en dtor när ptienten ligger och sover. Vi dtskärmen får vi en direkt återkoppling v vd som sker i kroppen. Vi kn till exempel mät ndningsfrekvens, hjärtrytm och med viss mätteknik även ktivitet i hjärnn, säger Jn och pekr på rdern v vågor som flödr frm på skärmen. Intresset väcktes i USA Det vr när Jn forskde vid universitetet i Chpel Hill i USA i börjn v 80-tlet, som hn för först gången kom i kontkt med utrustning som mer exkt kunde mät kroppslig funktioner som nd- 20 REGIONMAGASINET 2. 2009