Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete i förskolan. Satsningen att utbilda förskollärare, förskolechefer och förvaltningstjänstemän i aktionsforskning gav möjligheter till en utveckling som grundar sig i verksamhetens behov istället för uppifrån kommande tankar om mål och behov. Ända sedan 2007 har ett antal förskollärare i Varberg utbildats i aktionsforskning varje år. Målsättningen är att så många som möjligt ska gå högskoleutbildningen på 7,5 poäng och att kunskapen om aktionsforskning som ett sätt att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete ska sprida sig som ringar på vattnet. Fram till våren 2014 har drygt 100 förskolelärare utbildats. Dessutom har kommunen satsat på att vidareutbilda förskollärare som fungerar som handledare för sina kolleger. Hittills har handledarnas uppgift framförallt varit att handleda arbetslag i aktionsforskning, men nu är tanken att de också ska arbeta med hela förskolor. Kontinuerligt under årens lopp har även en styrgrupp för aktionsforskning mött de forskare som hållit i utbildningarna, på konferenser, i möten och andra forum. Kunskapen kommer inifrån Den som aktionsforskar studerar och får kunskap om sin egen praktik, vilket ger förutsättningar till förändring. Aktionsforskaren kartlägger verksamheten, genomför en aktion på det område hon vill studera och följer systematiskt den egna processen, för att sedan reflektera och analysera över det som skett. Det handlar både om att ta tillvara den professionella kunskap som redan finns, men också om att utmana invanda mönster och sådant som lätt tas för givet. Hela processen dokumenteras med hjälp av vetenskapliga metoder. Därmed skapas en beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund av den egna praktiken och nya möjligheter till fortsatt kvalitetsutveckling öppnas. Processen sker inifrån verksamheten eftersom det är den egna professionen som utvecklas och i förlängningen därmed också verksamheten. I aktionsforskning börjar vi med att ändra på saker, för att sedan prata om vilka konsekvenser förändringen ger. Det ställer vårt invanda sätt att tänka på kvalitetsutveckling lite på ända, säger Anette Olin, forskare vid Göteborgs universitet som tillsammans med kollegan Monica Nyvaller lär ut aktionsforskning i Varberg. Aktionsforskning en kollektiv process Aktionsforskning innebär ofta att invanda vanor och mönster ifrågasätts och förändras, både hos den som driver aktionen och hos kollegerna. Det räcker inte att gå från A till B, man måste också våga utsätta sig för andras granskning. Det bygger man inte in i en sådan rationell process som vi ofta tänker oss när det gäller utvecklingsarbete, säger Anette Olin. Hon poängterar att aktionsforskning är en kollektiv process där de kollegiala diskussionerna är viktiga. För de som leder eller tar initiativ till en aktion kan det också innebära att de får inta en ledarposition i förhållande till sina kolleger. 2
Under utbildningen har förskollärarna ofta så fullt upp med att lära sig aktionsforskning, att de inte ser sitt eget ledarskap. Den insikten kommer ofta senare, säger Anette Olin. Dokumentationen är viktig. Där framkommer resultatet av aktionen och hur man ska tänka framöver. Resultaten utgår från en teoretisk modell och blir därmed vetenskapliga. Aktionsforskning passar väl in på förskolornas skyldighet att utvärdera och dokumentera verksamheten, istället för att bli ett spår som går bredvid så som kvalitetsarbete allt för ofta bedrivs, säger Anette Olin Grunden för aktionsforskning är vetenskaplig, men det är praktikerns frågor som är i centrum och som driver utvecklingsprocessen. Fokus ligger på att praktik och vetenskap ska lära av varandra. I Varberg ansvarar forskare vid Göteborgs universitet för utbildningen samtidigt som de får material från praktikerna till sin egen forskning. Forskarna har noggrant dokumenterat processen i Varberg, vilket kommer att resultera i vetenskapliga artiklar. På det viset kan vi också ge tillbaka kunskap till förskollärarna, säger Anette Olin. Viktigt att förstå centrala aspekter Centrala aspekter av aktionsforskningen är att den ger ett förbättringsarbete i den egna verksamheten, ett professionellt lärande och verktyg till styrning och ledning av den egna verksamheten. Det är i den egna verksamheten som aktionen, eller förbättringen sker. Erfarenheten av förbättringen tillför kunskap om och till den egna professionen och kunskaperna ger ökat självförtroende som genererar mod att ta nya initiativ gentemot både kollegor och ledning. Genom det reflekterande arbetssätt som aktionsforskning innebär har förskollärare i Varberg fått en större medvetenhet om det egna professionella agerandet, vilket på sina håll också lett till större kvalitet i möte med barnen. Att synen på kvalitet i förskolan har förändrats och förankrats i verksamheten är också tydligt i förskolechefernas kvalitetsrapporter, enligt förskoleverksamhetens chef Agneta Svenberg. Däremot har spridningen av forskningsmetoden varierat. Vissa har prioriterat aktionsforskning, medan andra ser den som ett av flera verktyg för kvalitetsutveckling. Samtidigt har samarbetet mellan kommunen och universitetet väckt intresse för hur man kan förbättra det systematiska kvalitetsarbetet genom att fokusera på olika professioners arbete i ett kommungemensamt projekt. Därför bestämdes att kommunens alla förskolechefer och ett par chefer på förvaltningen skulle fördjupa sina kunskaper i aktionsforskning med hjälp av en forskningscirkel, samtalsträffar och föreläsningar. Med djupare kunskap om och en gemensam förståelse av aktionsforskning på alla nivåer i kommunen, är tanken att de olika professionerna lättare ska kunna samarbeta och stötta varandra. Ledarskap kan gå både uppåt och nedåt i en organisation eftersom de olika nivåerna både kan möjliggöra och begränsa varandras handlingar. Därför blir förståelsen på alla nivåer viktig, säger Anette Olin. 3
Aktionsforskning ska prioriteras När sedan Skolinspektionen hösten 2013 lyfte fram arbetet med aktionsforskning som ett verktyg för ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete, fick förvaltningscheferna ett kvitto på att de var på rätt väg. Nu har vi en uttalad ambition att det systematiska kvalitetsarbetet i Varberg ska vara just aktionsforskning och ingenting annat. Däremot behöver vi lägga en tydligare struktur för hur vi ska arbeta framöver, säger Agneta Svenberg som är chef för förskoleverksamheten i Varberg. Hon fortsätter: För mig är det viktigt att vi enas om vad som är ett hållbart ledarskap. Att vi ser att vi har en gemensam plattform i ett reflekterande förhållningssätt, vilket också ger ett viktigt underifrånperspektiv. Text: Annette Wallqvist FAKTARUTA: Aktionsforskning så går det till i korthet Aktionsforskning kan beskrivas som en spiral där de olika delarna hakar i varandra i en pågående process. Denna process kan delas upp i ett antal moment som beskrivs nedan. Kartläggning genom tankekarta Arbetslaget gör tillsammans en tankekarta över arbetet som görs på avdelningen, för att sedan välja ut ett förbättringsområde. Därefter görs en ny tankekarta över det valda området och de moment och delar som ingår där. En del som behöver förbättras väljs ut och ligger sedan till grund för aktionen/aktionerna. Formulera en fråga ur den egna praktiken (söka kunskap) Beskriv det område som arbetslaget kommit överens om att utveckla och formulera en frågeställning. Exempelvis: Hur kan vi låta barnen delta i större utsträckning i planering och genomförande av samlingen? Planera och genomföra aktion Planera själva aktionen/aktionerna. Vad ska göras för att förbättra den aktuella situationen? Insatserna/aktionerna behöver preciseras detaljerat och en tidsplan måste göras upp. Därefter väljs en aktion ut som man vill pröva först. Ibland prövas en aktion, ibland flera som hänger ihop. Skriv en plan på hur aktionen ska genomföras. Exempel på frågor som bör besvaras är: När ska det göras? Vilka ska vara med? Var sker aktionen? Hur länge ska vi pröva aktionen? Studera med verktyg (följa processen) Följ processen genom att systematiskt skaffa dig information om vad som händer under tiden som aktionen pågår. Viktigt är att söka "ny" kunskap och inte bara få bekräftat det man redan vet. Avgörande för vilken information man får fram, är de verktygsval man gör. Att skriva dagbok/loggbok ger möjlighet att följa hela processen. Som komplement kan observationer och/eller samtal/intervju användas. Skriv en plan för vilket verktyg som ska användas, vad som ska studeras med verktyget och hur det ska användas. 4
Beskriva resultaten Beskriv resultaten genom att först gå igenom den information du samlat in. Vad i dina intervjuer/samtal ska du ta fasta på? Vad är centralt och viktigt i de svar du fått? Sammanfatta svaren och/eller leta efter ord, begrepp och kärnmeningar som är särskilt betydelsefulla. Försök så här långt i processen att INTE värdera eller tolka de data som sammanställs. Tolka och analysera resultaten Läs igenom och fundera över hur materialet ska analyseras och tolkas för att ge svar på dina frågor. Kan resultaten analyseras och tolkas utifrån faktorer i verksamheten? Vilken litteratur finns, som kan bidra till analys och tolkning? Hur kan egna yrkeserfarenheter användas i tolknings- och analysarbetet? Beskriv slutsatser utifrån resultat och reflektioner. Skriva rapport I rapporten redovisas allt som beskrivits ovan. Rapporten struktureras utifrån nedanstående fyra rubriker: 1. Förutsättningar 2. Process (aktion, verktyg) 3. Resultat 4. Reflektion (Vilka nya frågor har väckts? Nya aktioner?) Källa: http://www.ufn.gu.se/samverkan/vara_verktyg/aktionsforskning/ Rekommenderad läsning för den som vill ha fördjupning: Aktionsforskning i förskolan trots att schemat är fullt. Monica Nylund m.fl. Lärarförbundet. Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Karin Rönnerman (red.). Studentlitteratur. 5
6