Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult



Relevanta dokument
Den vidunderliga smärtan

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Hur förklarar man störd central

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Rehabiliteringsgarantin

Akut och långvarig smärta (EB)

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Behandling av långvarig smärta

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Långvarig smärta. Stefan Bergman. Epidemiologi, Mekanismer och Behandling. Forskningschef FoU-centrum Spenshult

Information om förvärvad hjärnskada

Akut och långvarig smärta (JA)

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Långvarig smärta OLM 1

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Till dig som har höftledsartros

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och smärtskattning

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Adaptogener. September 2007

Bältros kan bryta ut när som helst

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

För allas rätt till rörelse

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Totalkropp tel: Ingenjörsvägen 34, Liljeholmen, Stockholm

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning


Till dig som har knäledsartros

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Diclofenac T ratiopharm

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Smärta och behandling av smärta

Centrum för cancerrehabilitering

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Hälso- och sjukvårdsprogram. Hälsa Sjukvård Tandvård. Rapport nr Långvarig smärta

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Teamarbete Reumatologi SUS

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

det psykologiska perspektivet

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Information inför din rehabilitering

Transkript:

Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta som inte längre fyller någon funktion Inte på någon tumörsjukdom Om en tid anges mer än 36 månader

Långvarig smärta är vanligt mycket vanligt Långvarig smärta i rörelseapparaten 3050 % Långvarig ryggvärk 20 % Utbredd smärta i mjukdelarna 1012 % Fibromyalgi 15 % Smärta i lederna 1520 % Reumatoid Artrit ½1 % Artros 1015 %

Ont i ett knä är r inte bara ont i ett knä 15 % av den vuxna befolkningen har långvarig smärta i det ena eller båda knäna Mer än hälften av dessa har även smärta som är generaliserad i större delen av rörelseapparaten Att enbart ha långvarig smärta i knäna drabbar endast 1 % av befolkningen

Nociceptiva systemet Hjärnan Thalamus Endorfiner Smärta Perception (varseblivning) Kognition (tanke/minne) Emotion (rädsla/oro/depression) Beteende (t.ex undvikande) Vävnads skada Beröring Nociceptor Adelta Cfibrer Beröring Abeta Serotonin Ryggmärgen Perifer vävnad t.ex muskel

Hur kan smärtan bli en sjukdom? Perifer smärtgenerator Skada Ledsjukdom Belastade muskler Cinderella Smärtreceptorerna blir känsligare (perifer sensitisering) Smärtimpulserna förstärks (central sensitisering) Kroppens egna smärthämmande system försvagas Kognitiva processer (tankar, minnen etc) inverkar Emotionella faktorer (oro, depression etc) inverkar Stress psykosocial situation sömn inverkar Beteendet (hålla stilla, undvika, fly, passiviseras)

Lokaliserad smärta Perifer sensitisering Central sensitisering = smärtan förstärks Koncentrationsförmåga Minne Långvarig och utbredd smärta Sömn Endorfiner Serotonin = minskad smärtbroms Uppfattningsförmåga Immunsystem Hormonsystem Långvarig stressaktivering Gunnarsson/Evengård 2000

Intet nytt under solen! USA 1880talet: Neurasteni vår tids mest typiska sjukdom Utmattade till kropp och själ En trötthet som inte förbättras av vila eller sömn Trögare i tanke Sämre uppmärksamhet och koncentration Huvudvärk som en blyring runt huvudet Smärtor i muskler och leder Magbesvär

Strategier Att förebygga långvarig smärta Att möta akut smärta tidig intervention Att möta långvarig smärta Att avgränsa och avsluta

Behandla långvarig l smärta Respektera smärtupplevelsen Behandla akut smärta aktivt Diagnostisera och behandla smärtgeneratorer Behandla central förstärkning av smärtsignalerna Fysisk aktivitet/träning Kognitivt förhållningssätt Kognitiv beteendeterapi Behandla emotionella problem (oro, depression) Stress, sömnstörningar och psykosociala faktorer Undervisa, informera och motivera Återge kontroll till patienten

Behandla långvarig l smärta Multimodal behandling Samtidigt se till helheten i det biopsykosociala samspelet Interdisciplinärt arbetande team Hörnpelare Fysisk aktivitet/träning Kognitivt inriktad behandling KBT Läkemedel SBU 2006 Bergman 2007

SBUrapport 2006 Metoder för f r behandling av långvarig l smärta Patienters erfarenheter viktiga Starkt negativt samband mellan smärta och livskvalitet Behov av nyorientering och att få tala om sin upplevelse Patienter angelägna om att upprätthålla sin värdighet Breda och samordnade rehabiliteringsprogram Multimodal rehabilitering ger minskad smärta och ökad arbetsförmåga Fysisk aktivitet/träning/sjukgymnastik och psykologiska insatser

Organisation Folkhälsoarbetet Primärvården/Närsjukvården Huvudansvar för patientgruppen Rehabteam på vårdenheterna eller i samverkan Särskild kompentens Specialistklinik Särskilda kompetenscentra: Varberg och Spenshult Specifika insatser Bedömning och behandling Efterbyggande vård Värkstäder Patientorganisationer

Stärka kompetensen Hur fixar vi detta? De enskilda medarbetarna Tillgång till olika yrkesgrupper i teamen Stärka strukturen i primärvården/närsjukvården Utveckling av teamarbetet Kontakt med andra aktörer samordning Samarbete Primärvård Specialiserad vård Överenskommelser Specifik kompetens Utbildning Avgränsningar Vem gör Vad och När? Efterbyggande vård?

Proverbs 17 22 A merry heart doeth good like a medicine, but a broken spirit drieth the bones. Ordspråksboken 17 22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

The End