From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 25 juni 2014 11:45:16 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by kpertoft@spz.tu-darmstadt.de 6/25/2014 11:45:16 AM (00:42:45) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Technische Universität Darmstadt Institutionens namn: Sprachenzentrum Namn på rapportförfattaren: Karin Pertoft E-post till rapportförfattaren: kpertoft@spz.tu-darmstadt.de Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (svenskaspraket.si.se) Ja Om svaret är nej så skicka ett mejl med ändringarna till sveu@si.se Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2013/14 Hösttermin 2014/2015: 1 oktober 2014 31 mars 2015 Föreläsningstid: 13 oktober 2014 13 februari 2015 Vårtermin 2015: 1 april 2015 30 september 2015 Föreläsningstid: 13 april 2015 17 juli 2015 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande:
Antal biämnesstuderande: - Antal extraämnesstuderande: 250 Antal doktorander: Antal disputerade under läsåret: Totalt antal svenskstuderande under läsåret: 250 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 2 Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? De flesta studenterna läser svenska för att de vill studera en eller två terminer vid ett svenskt universitet. De är utbytesstudenter inom Erasmus programmet. Sedan har vi också några double-degree studerande som tänker läsa ett tekniskt ämne i två år vid ett svenskt universitet. Sedan finns det en del som vill eller måste samla på extrapoäng och därför läser ett extra språk. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Intresset för svenska ökar hela tiden. Vi skulle kunna fylla 3 4 nybörjarkurser i svenska med 25 30 deltagare varje termin, för vi har långa väntelistor till nybörjarkurserna. Ungefär dubbelt så många studenter anmäler sig till nybörjarkurserna än vi kan erbjuda platser. Men många hoppar av efter första terminen på grund av tidsbrist och vi vill inte erbjuda så många nybörjarkurser utan i stället satsa mer på fortsättningskurser och håller på att bygga ut de högre kurserna i svenska i stället. En del har redan tidigare varit intresserade av Sverige och läser språket bara av rent intresse, men förvånansvärt många har faktiskt aldrig varit i Sverige.
Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten? De flesta av våra studenter läser ett tekniskt ämne, matematik, fysik eller maskinteknik, elteknik. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? De har inte verkligen någon användning för svenskan senare. Utbytesstudenterna kan i regel endast besöka engelskspråkiga föreläsningar i Sverige och behöver svenskan då endast på fritiden / i vardagssituationer. Många klagar på att det inte finns några svenskspråkiga föreläsningar/kurser för dem. Ändå är det glädjande många studenter som kommer tillbaka efter sin vistelse i Sverige och talar riktigt bra svenska! Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Vi har varje termin 2 nybörjarkurser Svenska I/II med vardera 25-30 deltagare och 4 lektionstimmar per vecka. Sedan har vi i regel bara en Svenska III/IV kurs på fortsättningsnivå och en Svenska V kurs som leder fram till Unicert I provet som motsvarar nivå B1 på den europeiska nivåskalan. Från och med Svenska V har vi kurser med bara två lektionstimmar, men man kan gå två kurser samtidigt på denna nivå, som då alltså leder fram till provet Unicert II och som omfattar motsvarande europeisk nivå B1/B2. Varje termin har vi två kurser på denna nivå, antingen Svenska VI och Svenska för universitetet eller Svenska VII och Skrivträning och läsförståelse. På vårterminen har vi också en kurs: Lära sig läsa germanska språk - svenska, norska, danska och nederländska. Den går ut på att endast lära sig förstå och läsa de olika språken och jämföra dessa. Studenterna är mycket intresserade och positivt överraskade av hur lika språken är och hur pass lätt det är att läsa t.ex. aktuella tidningstexter när man väl har lärt sig lite om språkens system och skillnader. Dessutom erbjuder vi sedan höstterminen 2013/14 två online-kurser som vi köper från "Virtuelle Hochschule Bayern" och som Karina Brehm har tagit fram där. Det rör sig om Klara, färdiga, gå! Svensk hörförståelse A1/2 och Klara, färdiga, gå! Svenska läsförståelse A2/B1. Undervisningens innehåll Vilka läromedel/webbresurser mm. används i undervisningen? Sedan vårterminen 2013 har vi bytt till Rivstart A1 A2 för kurserna Svenska I/II och III/IV och är nöjda med den. I fortsättningskurserna har vi blandat material, ingen fast lärobok.
Budget Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen? Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: På språkinstitutionen har vi bara två egna undervisningsrum som brukar vara upptagna, annars använder vi universitetets allmänna föreläsningslokaler som är av varierande kvalitet, ibland tyvärr direkt olämpliga för språkundervisning på grund av urusel akustik. Vi har tyvärr också väldigt dålig eller ingen teknisk utrustning i de lokaler vi får använda för språkundervisning. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Inga speciella. Vi diskuterar förstås aktuella händelser i Sverige, speciellt i de avancerade kurserna. Annars har vi inga speciella arrangemang för svenskan. Kontakter och utbyte Får institutionen stöd från svensk ambassad eller konsulat? Vi får informationer från svenska ambassaden i Berlin, men eftersom det ligger så långt från Darmstadt, har vi inte alltför stor glädje av det. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Utbyte:
Studentutbyte via Erasmus med KTH, Chalmers, universiteten i Lund, Linköping, Karlstad, Skövde. Publikationer och forskning inom institutionen Publikationer och forskning: Britta Hufeisen & Nicole Marx: EuroComGerm - Die Sieben Siebe: Germanische Sprachen lesen lernen; 2014 (med ett kapitel om svenska språket) Övrigt: Glädjeämnen/svårigheter etc. Vi är mycket glada över att SI ekonomiskt stöder våra online-kurser. Likaså är det ekonomiska stödet för bokköp väldigt viktigt för oss! Vi önskar oss mest information om t.ex. nya läromedel och förändringar / aktuell utveckling inom högskolorna i Sverige. Lättlästa informationer om aktuella svenska ämnen och önskar oss förstås att all information på SI s webbsida fanns på svenska!!! Vi önskar oss också att de svenska universiteten erbjöd fler kurser på svenska för våra ambitiösa studenter! Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? se ovan Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida? Ja