Idrottspsykologi i samband med idrottsskador. Bosön, ETU 5 oktober 2012



Relevanta dokument
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Dagens tema Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta

Grundläggande mentala färdigheter

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

Aptitreglering. Stress

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

Mathias. Leda, planera, utvärdera och utveckla idrottspsykologisk träning

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Topp-Prestation. En konceptuell modell. En konceptuell modell. En konceptuell modell. Mental Träning - förslag, tips & idéer. Varför mental träning?

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Mental träning. I teorin och i praktiken

Burnout in parents of chronically ill children

Teoretisk referensram

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Psychology for Football Questionnaire

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Åk 7 Fotboll Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Ger mindre stress färre skador?

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

MEDICINSK SERVICE DJURGÅRDENS IF J20 J18 HOCKEYGYMNASIUM

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Tränarworkshop. - med utgångspunkt i enkätsvar

Information om förvärvad hjärnskada

Skadeförebyggande arbete. Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig

Mentalt vad menar vi?

Psykologiska aspekter på idrottsskada och Rehabilitering och återhämtning efter främre korsbandsrekonstruktion patienters erfarenhet

Vad är psykisk ohälsa?

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Bättre hälsa: antagande

meditation ÖVNINGSBOK

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Idrottspsykologi. OBS, du frågar din tränare angående termer som du inte förstår och övningar till att träna dina mentala färdigheter.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Verktygslåda för mental träning

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Helhetshälsa - stress

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

STRESS- höna eller ägg?

Prestationspsykologi en lärandeprocess

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

en barnläkares perspektiv

Psykosociala behov och åtgärder

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Traumamedveten omsorg

Motivation till förändring

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Coaching Stresshantering Presentationsteknik. Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter

Akut och långvarig smärta (JA)

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Förslag på intervjufrågor:

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Disposition introduktion i mindfulness

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Utbildning för en bättre värld Kunskap för ett bättre liv

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

13 nov -12 Shane MacDonald

Transkript:

Idrottspsykologi i samband med idrottsskador Bosön, ETU 5 oktober 2012

Ulrika Tranæus Leg naprapat Fil mag. idrottspsykologi Idrottspsykologisk rådgivare Doktorand: idrottsskadeprevention

4

Innehåll: 11.00-15.00 Före lunch: Riskfaktorer för skador Förebygga skador Efter lunch: När skadan är skedd, hur kan idrottaren reagera då? Under rehabiliteringen Återgång till idrott Diskussion

Vilka erfarenheter har ni av idrottsskador?

Idrottsskador Akuta skador Olycksfall Plötslig smärta Oftast i muskel, ledband eller skelett Överbelastningsskador Upprepade rörelser Kan komma smygande eller starta med plötsligt smärta Oftast i senor (infästning mot skelett eller muskel

Riskfaktorer för skador Externa faktorer Sport Position Nivå Väder Utrustning Regler Underlag Interna faktorer Ålder Kön Kroppsbyggnad Tidigare skador Fysisk nivå Kunskaps nivå Psykologiska faktorer Bahr & Krosshaug, 2005

Karriärutvecklingsmodell Wylleman & Lavallee, 2004 AGE 10 15 20 25 30 35 Athletic career Initiation Develop ment Mastery/Perfection Discontinuation Individual development Childhood Puberty Adoles cence Young adulthood Adulthood Psychosocial development Parents Siblings Peers Peers Coach Parents Partner Coach Family (Coach) Academicvocational development Primary education Secondary education Higher education Vocational training Professional occupation

Idrottsskadeprevention Fysiologi Teknik Medicin Psykologi?

Vilka samband kan det finnas mellan uppkomsten av en idrottsrelaterad skada och psykologi?

Psykologiska faktorer som förebygger skador Trygghet (i situationen) 100 % efter tidigare skada Hantera stress Koncentration Självförtroende Tydligt mål Motivation Ta eget ansvar för sin roll

Idrottsskadeprevention genom: Fysisk träning Teknik träning Medicinska åtgärder Psykologiska interventioner!

Är det möjligt att förebygga skador genom psykologiska interventioner? Tur eller otur? Tidigare forskning visar att det går!

Tidigare studier Faktor Idrott Resultat Författare Stresshantering Studenter Inverkar på skadeincidensen Smith et al. 1990 Tidigare stress Litteraturstudie 18 av 20 studier påverkas skadeincidensen Williams et al. 1993 Personlighet Fotboll, rugby Direkt påverkan på skadeincidensen Lavallée et al. 1996 Tidigare skada Inte specificerat Inverkar på skadeincidensen Van Mechelen et al. 1996 Stressrespons Studenter Kan påverka skadeincidensen indirekt Andersen et al. 1999 Intervention Roddare Lägre sjuk- och skadefrånvaro Perna et al.2003 Intervention Fotboll Färre skador Johnson et al. 2005 Intervention Rugby Lägre frånvaro pga skada Madisson et al. 2005 Stress Fotboll Negativ stress påverkar risken för skada Roger et al. 2005

Stress och skademodell Williams & Andersen, 1998 Personality History of Stressors Coping Resources Potentially stressful athletic situation Cognitive Appraisals Stress Response Physiological / Attentional Changes Injury Cognitive Interventions Somatic

Personlighet Tuffhet Låg självkänsla Upplevelse av kontroll Prestationsinriktad motivation Lågt (eller högt )stämningsläge Hög tävlingsnervositet/oro/anspänning

Tidigare stress Livshändelser Daglig stress Tidigare skada

Coping resurser Förmåga att hantera: Stress Motgångar Graden av socialt stöd

Vad kan vara stressfaktorer för era idrottare? Namn Efternamn 4 oktober 2012 21

Stressfaktorer från andra idrottare Fysisk och mentalt slut, pga hård träning Uppsagd på jobbet Precis blivit antagen till idrottsgymnasium Pojkvän precis gjort slut, ofokuserad och stressad Stressigt på jobbet, snack om uppsägningar, lågt fokus på idrott Ny flickvän samt byte av fotbollsklubb Press från föräldrar/tränare, krävande jobb Nytt jobb, press från tränare att prestera Vantrivsel på jobb, problem med magen Kaotisk vardag, tränade för mkt för att komma i form Come-back match, nervös, prestationsångest

Stress reaktion (akut) Kognitiv tolkning av stress: Roligt och utmanade, bibehållen motivation och koncentration Brist på resurser att hantera kraven, hotande och ökad oro Fysiologiska förändringar: Ökad hjärtfrekvens Nedsatt motorik Sämre uppfattningsförmåga Sämre koncentration Snabbare andning Immunförvaret aktiveras (stresshormon som exv. Adrenalin ökar)

Stress reaktion (varaktig, kronisk) Sömnsvårigheter Huvudvärk Ont imagen Trött Irriterad och otålig Hjärtklappning Dålig koncentration och försämrat minne Högt blodtryck Nedsatt immunförsvar Ofta infektioner

Recept Stresshantering Kommunicera Identifiera stressorer Acceptera/hantera Avslappning Andning Återhämtning Mental Fysisk

Vad tränare kan göra i skadeförebyggande syfte Var uppmärksam om idrottaren nyligen råkat ut för stora livshändelser, te x sjukdom i familjen, skilsmässa och kontrakt bråk eftersom detta tydligt påverkar koncentration och spänningsregleringen. Ge spelare lov att missa träning/match för att hitta fokus. Lär stressade spelare muskulära avslappningstekniker Ref: Johnson, U., & Ivarasson, A. Psychological Predictors of Sport Injuries among Junior Soccer Player.

LUNCH!

Rehabilitering efter skada

Om skada trots allt händer: Vilka reaktioner och beteenden har ni lagt märke till hos skadade idrottare?

Idrottsskada Medför ofta en stor stress för idrottaren!

Reaktioner vid idrottsskada Kognitiva reaktioner Emotionella reaktioner Beteendemässiga reaktioner

Kognitiv reaktion Negativa tankar Irrationella tankar Orealistiska tankar

Emotionell reaktion Depression Ilska Rädsla Frustration Stress

Beteendemässig reaktion Uppgivenhet Acceptans Fighter

Characteristics of the injury type course severity location history Socialdemographic factors age gender race/ethnicity socioeconomic status Biological factors endocrine sleep metabolism circulation neurochemistry respiration tissue repair immune nutrition functioning Psychological factors personality cognition affect behavior Social/Contextual factors social networks life stress situational charactersistics rehabilitation environment Intermediate biopsychological outcomes range of motion strength joint laxity pain endurance rate of recovery Sport injury rehbilitation outcomes functional performance quality of life treatment satisfaction readiness to return to sport A bio-psychological model of sport injury rehabilitation. (Brewer, 2001, Brewer & Tripp, 2005).

Under rehabilitering Utbildning/information Kommunikation Förebilder Tydlig målsättning Socialt stöd Individanpassat träningsprogram

Psykologiska interventioner (Idrottspsykologisk rådgivare) Avslappning, andning Målsättningsarbete Stresshantering Visualisering Socialt stöd Förebilder

Vanliga negativa reaktioner Identitetsförlust Stress, oro, ängslan Försämrat självförtroende Rastlöshet, iver att träna hårt

Varningstecken Humörsvängningar Beteendeförändringar Nya småskador Skuldkänslor

Idrottaren ska helst Vara aktivt delaktig Ta eget ansvar Kunna och vilja påverka Hellre jag än man Hellre vilja än måste

Positiva egenskaper Socialt stöd Positiv attityd Coping förmåga Tar eget ansvar Håller sig till programmet

Bra tecken Accepterar (eller fightar) Behåller kontakten med idrotten (och andra) Arbetar med mental träning (medvetet eller omedvetet)

Positivt utfall Personlig utveckling Psykologisk prestationshöjning Fysisk och teknisk utveckling

Finns det ett samband mellan behandlingsresultat (rehab) och idrottarens återgång till idrott?

Avslappning Koncentration Sömn Återhämtning Andningen Sänka hjärtfrekvens Sänka muskeltonus Skydda immunförsvaret Hantera smärta

Målsättningsarbete Resultatmål Prestationsmål Processmål

Målsättningsarbete, Tidsangivet Drömmål, visioner Långa mål Korta mål Delmål

Motivation Uppgiftsdriven motivation Inre motivation Jag vill för min egen skull Utmaning Lösa uppgiften Ego-driven motivation Extern motivation Boosta mig själv Vara bättre än andra Mitt ego är viktigare än uppgiften

Stresshantering Dagbok Stressfaktorer

Visualisering Uppleva sig klara mål Uppleva sig träna igen efter skada

Att göra för tränare under rehabilitering Tillsammans med sjukgymnast informera vad som förväntas av den skadade under rehab tiden. Ge den skadade visioner/mål att arbeta mot. Ge den skadade meningsfull uppgifter vid träning/tävling. Ha tålamod och realistiska förväntningar

Kommer alla tillbaka? Vad skiljer en idrottare som kommer tillbaka mot en som inte kommer tillbaka efter skada? Ska alla tillbaka?

Återgång till idrotten

Vid återgång till idrott Vilja Våga Ha socialt stöd Känna självförtroende Känna tillit till den tidigare skadade kroppsdelen

Diskussion Den stora majoriteten av all forskning görs utomlands och ffa i USA. Skulle resultaten bli annorlunda om det var svenska idrottare? Vilka specifika behov har vi i Sverige utifrån vår tradition av amatöridrottare på elitnivå och ideella ledare? Vilken erfarenhet har ni av att arbeta med idrottspsykologisk rådgivare?

Diskussion Vad är tränarens roll/ansvar före skadan? under rehabiliteringen? vid återgång till idrotten?

Viktiga delar före under och efter skada Kommunikation Avslappning Stresshantering (före, under, efter) Prestationsbaserade mål Uppgifts fokuserade mål (jag vill lösa uppgiften, inre motivation) Du är viktig som ett stöd för idrottaren!

Tack för idag! Ulrika.tranaeus@sportcare.se