Psykologiska aspekter på idrottsskada och Rehabilitering och återhämtning efter främre korsbandsrekonstruktion patienters erfarenhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykologiska aspekter på idrottsskada och Rehabilitering och återhämtning efter främre korsbandsrekonstruktion patienters erfarenhet"

Transkript

1 Psykologiska aspekter på idrottsskada och Rehabilitering och återhämtning efter främre korsbandsrekonstruktion patienters erfarenhet??? Annette Heijne, leg sjukgymnast, specialist Idrottsmedicin, Med Dr., Karolinska Institutet

2 Introduktion 33 % av alla skador i UK är idrottsrelaterade, ca 30 miljoner skador! Sverige: 17 % av alla skador som registreras på akutmottagningar är Idrottsrelaterade skador. Bara Korsbandsskador, ca 6000/år! Idrott och träning inte bara fysiologiska vinster utan ger stora vinster andra vinster så som att det är kul, utvecklar både personlig, social kompetens och stärker vanligtvis den individens uppfattning om sig själv, tillhörighet, ekonomiska vinster osv Därför bör en skada betraktas, inte enbart som fysisk utan den orsakar många gånger emotionella förändringar hos den drabbade

3 Introduktion The severity of injury and the athlete s perception of recovery appears to influence the emotional responses Initialt (1 månad efter skada), ses förhöjda nivåer av frustration, depression och ilska (Smith et al 90)

4 Introduktion Some authors have suggested that when injury occurs, causing an abrupt cessation of the percieved positive benefits, athletes progress through a grief cycle similar to that of that experiences by the terminally ill (Gordon-86, Pederson-86, Samples-87)

5 Introduktion Forskning gällande emotionell påverkan under rehabilitering i samband med idrottsskada och återhämtning är sparsam Olika psykologiska faktorer så som humörsvängningar, individuella strategier och accepterande/icke accepterande av sin diagnos påverkar med största sannolikhet inte bara återhämtningen utan också resultatet efter skada.

6 Hur allvarlig skadan uppfattas Hur mottaglig/känslig man är för skada Hur man bedömer att ett speciellt agerande kan minska skadan/hotet Self-efficacy: tilltro till sin egen förmåga att agera Att man skräms till ett visst beteende, att man agerar av rädsla för percieved health threats Threat appraisal process Protection motivation theory I vilken mån man kan förvänta sig att engarera sig i speciella situationer I vilken mån man förväntar sig att detta engagemang leder till positiva resultat Värdet av/vikten av detta resultat för patienten Personal Investment Theory 1) stimuli 2) vilka möjligheter som står till buds 3) personlig karaktäristika 4) social situation Coping appraisal process Namn Efternamn 17 maj Taylor & May-96, Christakou & Lavellee 2009

7 Hur ska vi veta i vilket emotionellt status vår adept befinner sig i? Outcomes measures har av tradition varit fokuserat på aktivitetsbegränsningar och andra fysiska parametrar. Under de sista åren har dock hälsorelaterade och subjektiva enkäter så som SF-36 och Knee injury ostheoarthritis outcome score (KOOS) utvecklats

8 Hur ska man designa och utvärdera en lyckad rehabilitering? Vad karaktäriserar en lyckad rehabilitering?

9 Mätmetoder Överraskande många patienter återgår inte till tidigare nivå av aktivitet/idrott trots goda objektiva resultat/outcome (Johnson-97, Nyland et al.-02, Kvist et al.-05) Coping strategier? (Lazarus-84, Johnson-97) Health locus of control? (SF-36, SF-12) (Nyland et al.-02) Self-efficacy? (K-SES) (Thomeé-06)

10 Self-efficacy (Thomée P et al. 2006) Namn Efternamn 17 maj

11 Interview study Syfte Att utforska och beskriva patienters erfarenheter av rehabiliteringsprocessen efter främre korsbandsrekonstruktion. (Annette Heijne, Karin Axelsson, Suzanne Werner, Gabriéle Biguet)

12 Material och Metod 10 patienter, utvalda med hänsyn tagen till kön, ålder, rehab-kliniker, olika kirurger och sjukgymnaster (9 män och 1 kvinna) Median ålder 29 (23-41) Aktivitetsnivå enligt Tegners aktivitets score innan skada, Median 8 (7-10) Postoperativ rehabiliteringstid 7,5 månad (4-21) Tid mellan ACL-rekonstruktion och intervju var 14 månader (12-21)

13 Deltagare Ålder (År) Kön (M=male F=female) Tid mellan skada och operation (månader) Tid mellan operation och intervju (månader) Tegners aktivitets Skala innan op Tegners aktivitets Skala (1 år efter operation) Rehabiliteringstid (månader) 1 23 M M M M M M F M M M Median (Range) 29 (23-41) 5.8 (1.5-63) 14 ( ) 8 (7-10) 7 (3-9) 7.5 (4-21)

14 Metod Intervjuguide Skadetillfället (Varför valdes kirurgi? Fanns det några andra val?) Själva operationen (Förväntningar? Utmaningar?) Rehabiliteringsprocessen (Förväntningar? Utmaningar? För- och nackdelar? Vilka råd fick ni av andra patienter, vårdgivare, kamrater?) Din nuvarande situation (Förväntningar? Utmaningar? Funktion? Aktivitetsnivå?) Framtiden (Förväntningar? Utmaningar? Funktion? Aktivitetsnivå?)

15 Metod Tema analys Systematisk process av identifiering, att koda och kategorisera regelbundna mönster/kommentarer Varje tema namngavs därefter och speciella uttalanden från patienterna valdes

16 Resultat Fyra teman kunde sammanställas Att välja kirurgi eller konservativ behandling inget personligt dilemma Att förhålla sig till tid en källa till frustration Kämpandet för att uppnå sina mål olika responser/förhållningssätt Att blicka framåt en oundviklig uppgift

17 Resultat Kirurgi icke kirurgi Är helt säkra på att operation är det rätta, därför inget personligt dilemma Kirurgi symboliserar den enda möjliga vägen till att kunna återgå till idrott Man förlorar egetvärde och självrespekt Jag ville verkligen opereras. Jag kan inte föreställa mig att inte kunna spela fotboll, det är helt enkelt omöjligt. Jag inte föreställa mig ett liv som inte är aktivt, det är helt omöjligt. Jag ville egentligen genomgå operation för att jag ville känna mig som en hel person.

18 Resultat Kirurgi Icke kirurgi Icke kirurgi uppfattades som att man då inte kunna återgå till idrott. I många fall var det omgivningen, så som vänner, som övertygade dem om att det var nödvändigt att genomgå kirurgi Men då jag känner några personer som är läkare och sjukgymnaster, så sa de att jag kunde spela fotboll mer om korsbandet var av, och defintivt så skulle jag inte kunna åka skidor.

19 Resultat Att förhålla sig till tid en källa till frustration Orealistiska förväntningar vad gäller tidsramen av rehabiliteringen Sex månader inte jag, jag kommer att göra det snabbare! Man tror hela tiden att det här kommer jag att fixa mycket snabbare, mer eller mindre, det är coolt först, var det som om, det här kommer att gå riktigt fort, jag kommer att bli frisk på rekordfart

20 Resultat Att förhålla sig till tid en källa till frustration Vid 6 månader var ingen av patienterna i denna studie var fullständigt tillbaka till idrott frustration!

21 Resultat Kämpandet för att uppnå sina mål olika responser/förhållningssätt Stor utmaning vad gäller, den i deras ögon, utdragna rehabilitering samt att kunna stanna målfokuserade. Tre olika responser kunde utläsas: De som accepterade utmaningen ( going for it ) De som inte accepterade utmaningen ( giving in ) De som var ambivalenta ( being ambivalent )

22 Resultat Struggling to attain goals de som accepterad De var övertygade om att de skulle återvända till idrott på samma nivå som innan skada Förblev aktiva och målinsriktade Uppfattade sig själva som kapabla att bestämma om de ville eller inte ville återgå till idrott Jag kan själv bestämma om jag ska kunna gå tillbaka till 10-kamp och skulle jag inte vilja det så kan jag alltid utöva någon annan idrott

23 Resultat De icke accepterande Hopplöshet; att inte ha tid eller att uppfattade det som ett hopplöst projekt Men jag förstår att det är så här det kommer vara resten av... Alla som jag har pratat med och som genomgått samma operation som jag säger att problemen inte kommer att försvinna. Så det är Ok för mig (Deltagaren refererar till frågan om varfö rhan/hon inte tackade jag till fortsatt rehabilitering)

24 Resultat De som var ambivalenta Vissa deltagare verkade sakna mål eller inte ha några klara mål för framtiden De tycket också att de kanske inte hade givit sig själva en ärlig chans En del beskrev att de under rehab-tiden hade tänkt om vad gäller framtida idrottande Men jag är 35 år nu, det var dags att lägga av. Det är bättre att spendera tid med min dotter Nu är det så att jag känner att jag kanske inte gav mig själv en ärlig chans, då jag hade andra prioriteringar

25 Resultat De som var ambivalenta Uttryckte en önskan om mer stöd vad gäller personlig målsättning och motivation Att de, sjukgymnasterna, inte tillät mig att träna på mitt sätt, att de inte på ett tidigt stadie frågade lite runt hur man hade det hemma, om det passade att träna på klinik eller hemma, hur kommunikatioerna fungerade till och från hem och klinik. Så att man skulle kunna få välja lite hur det skulle vara

26 Resultat Att blicka framåt en oundviklig uppgift Majoriteten av deltagarna upplevde/bedömde inte sig själva som fullständigt rehabiliterade Minskad tilltro till sitt knä Egna idéer om hur man skulle kunna nå sina framtida mål och om deras eget ansvar för att fullständigt återhämtade Jag skulle vilja ge mig själv tid (att träna fotboll), för om jag inte gör det så kommer jag aldrig att få veta jag kan inte skylla på någon annan än mig själv. Jag är trots allt ganska nöjd. Jag menar, det är ju egentligen bara slutspurten kvar

27 Resultat Att blicka framåt en oundviklig uppgift Känsla av rädsla och osäkerhet över återgång till idrott på samma nivå Men problemet är nog egentligen inte knäet...problemet är nog mer psykologiskt, att min hjärna säger stopp, det är vad det är Allt jag har noterat är att jag inte kan träna så mycket som innan. Det är nog mer att jag inte vågar, tro jag

28 Sammanfattning Från ett patientperspektiv tycks det finnas ett behov av: Utökad information om vad kirurgisk och inte kirurgisk behandling innebär, men också om det huvudsakliga syftet, innehållet och tiden runt rehabilitering Förbättrad vägledning och hjälp med målsättningen under hela rehabiliteringsperioden Fear of re-injury Återgång till tidigare nivå av idrott Individuella förädringar av målsättningar

29 Diskussion Abrupt skada möjlighet till snabbare kirurgi, är man verkligen mentalt förberedd? Pre-operativ rehabilitering = utbyte av värdefull information? Har vi ACL-rekonstruerade sk. copers och non-copers Inget främre korsband ingen idrott? Endast 6 månaders rehabilitering?

30 Take home message En skadad idrottare behöver få veta: the nature of the injury målsättningen med behandlingen prognos för tillfrisknande

31 Take home message Idrottsmedicinsk personal ska därför: 1) skapa individuella program där framstegen noga registreras/mäts skapar motivation 2) instruera patienterna om varför en speciell övning eller uppgift är nödvändig och målsättningen med respektive övning 3) tydligt tala om att en viss övning kan göra ont, men att det i vissa fall är nödvändigt för att nå vissa mål 4) aktivt lyssna på sin patient utan att döma; Om frågan kommer om hur lång tid ska detta ta? Svar gärna: Hur hårt är du beredd att rehabträna? 5) Möjliggöra god social support; uppmana patienten att gå ner på träningen och titta, att vara med sina lagkamrater osv..

32 Take home message! 7) Låta patienten se eller träna med andra som varit i liknande situation tidigare 8) Aktivt stoppa negativa tankar om skadan och rehab 9) Försöka visa på och tala om små framsteg som har gjorts 10) Sätta många kortsiktiga mål med ett träningspass, efter en vecka osv. OBS! Inte göra det för tidigt efter skada då det kan var svårt att predicera hur det ska gå... 11) Ge den skadade idrottaren kunskap om eventuell förekomst av smärta och vara generös med smärtlindrande behandling då behov finns

33 Tack för er uppmärksamhet!

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr

Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Hur undviker vi skador? Jenny Jacobsson, Leg sjukgymnast, Med Dr Annette Heijne, Leg sjukgymnast, Med Dr Anna Frohm, Leg sjukgymnast, Med Dr Undvika skador och sjukdomar inom idrott Förebygga skador relaterade

Läs mer

forskning pågår Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga Sammanfattning

forskning pågår Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Främre korsbandsskada 1. Betydelsen av tilltro till sin förmåga PIA THOMEÉ OCH ROLAND THOMEÉ Sammanfattning Att en patient har en hög tilltro till sin förmåga

Läs mer

Motivation till förändring

Motivation till förändring Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt 2017-03-13 Varför sätta mål? 1 För att främja beteendeförändring förbättra rehabiliteringens effekt

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Teoretisk referensram

Teoretisk referensram 1 Introduktion Fotboll är idag den populäraste idrotten i världen med hela 250 miljoner licensierade spelare. Skadefrekvensen hos elitfotbollspelare har påvisats vara 34.8/1000 matchtimmar (Waldén & Hägglund,

Läs mer

Self-Efficacy och rehabilitering, med en touch av målsättning

Self-Efficacy och rehabilitering, med en touch av målsättning INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Self-Efficacy och rehabilitering, med en touch av målsättning Emilia Andersson Jennie Linnell Kandidatuppsats ht 2012 Handledare: Sofia Bunke Abstract Tidigare forskning har

Läs mer

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Kommunikation Mål: Medvetandegöra hur vår kommunikation påverkar oss själva och andra Ramar Bygger på tvärvetenskaplig

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion

Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Alexander Sandon, Suzanne Werner, Magnus Forssblad Bakgrund Fotboll är den vanligaste orsaken till ACL skador i Sverige. 2013 var fotboll

Läs mer

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet Markus Aly, urolog, PhD Översikt Introduktion Kort om prostatacancer, diagnostik och behandling Operation för prostatacancer Utveckling

Läs mer

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College

Läs mer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården. Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare

Läs mer

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Mycket fokus har under de senaste 25 åren varit på rätt träningsmängd samt deliberate practice.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada

Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på

Läs mer

Studiehandledning Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv, 7,5 Hp

Studiehandledning Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv, 7,5 Hp Studiehandledning Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv, 7,5 Hp Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur stor arbetsinsats

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Registrering av överbelastningsskador hos elitaktiva vid Sveriges Riksidrottsgymnasier

Registrering av överbelastningsskador hos elitaktiva vid Sveriges Riksidrottsgymnasier Registrering av överbelastningsskador hos elitaktiva vid Sveriges Riksidrottsgymnasier Annette Heijne och Anna Frohm Leg fysioterapeut, Med Dr. Karolinska Institutet och Riksidrottsförbundet Finansierat

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada. Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling

Läs mer

Rehabilitering efter Hjärnskakning de första dagarna. hjärnskakning. Rehabilitering efter

Rehabilitering efter Hjärnskakning de första dagarna. hjärnskakning. Rehabilitering efter Rehabilitering efter Hjärnskakning de första dagarna Rehabilitering efter hjärnskakning Lars Lundgren Leg sjukgymnast Specialist i Idrottsmedicin HERMELINEN www.hermelinen.se Lars.Lundgren@Hermelinen.se

Läs mer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Info om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador.

Info om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador. Info om idrottsskador - Vanligaste idrottsskadorna är fotledsskador. Orsakat av våld mot fotleden som vridit den inåt/uppåt, t.ex. när man trampar snett, står för 25% av alla idrottsskador. Knä och muskelskador

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

ACL plastik, erfarenheter av tidig kirurgisk behandling. Karl Eriksson, Doc, ÖL Södersjukhuset, Karolinska Institutet Stockholm

ACL plastik, erfarenheter av tidig kirurgisk behandling. Karl Eriksson, Doc, ÖL Södersjukhuset, Karolinska Institutet Stockholm ACL plastik, erfarenheter av tidig kirurgisk behandling Karl Eriksson, Doc, ÖL Södersjukhuset, Karolinska Institutet Stockholm Behöver vi ett främre korsband och i så fall varför??? Vissa anatomiska strukturer

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

IDROTTSSKADOR - Kan individen påverka rehabiliteringsutfallet?

IDROTTSSKADOR - Kan individen påverka rehabiliteringsutfallet? IDROTTSSKADOR - Kan individen påverka rehabiliteringsutfallet? Psykologi Inriktning idrott 61-90 hp, HT 2010 Handledare: Andreas Ivarsson & Urban Johnson Examinator: Urban Johnson Författare: Elin Borg

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Individuellt spelarutvecklingssamtal U13-U16

Individuellt spelarutvecklingssamtal U13-U16 Individuellt spelarutvecklingssamtal U13-U16 Huvudsyftet med spelarutvecklingssamtalet är att - stärka spelaren - ge spelaren insikt om den egna utvecklingen. - laget får en lärorik, utvecklande, rolig

Läs mer

Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur

Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur Preliminär årsrapport för 2015 års primäroperationer vid höftfraktur Under våren 2016 har styrgruppen för RIKSHÖFT förändrats något, Docent Ami Hommel, Lund (tidigare koordinator) har tagit över som registerhållare

Läs mer

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister) Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression IDROTTSSKADOR Det är egentligen ingen större skillnad på idrottsskador, arbetsskador och andra former av skador. Det är så att sammanhanget som de uppstår i har gett dem namnet. Samtidigt bör man ha i

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Skadeförebyggande arbete. Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig

Skadeförebyggande arbete. Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig Skadeförebyggande arbete Anna Frohm Leg sjukgymnast, Med.Dr Idrottsmedicinskt ansvarig Dag 1, onsdag 10/12 9.00 Fika och välkomna till Bosön 9.30-12.30 Plötslig hjärtdöd- teori och praktik/case. Ta gärna

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

ÅNGEST. Definitioner & Fakta: INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM SPELARE

IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM SPELARE IF BROMMAPOJKARNAS AKADEMI FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG SOM SPELARE Innehåll Om den här skriften... 2 Att vara del av Akademin... 3 Målsättning för Akademin... 3 Vem finns Akademin till för?... 3 Mitt liv som

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Hälsoeffekter av utomhusvistelse Hälsoeffekter av utomhusvistelse En introduktion till HERO-projektet Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, Med Dr. patrick.bergman@lnu.se +46 480 44 63 32 Upplägg Vad vi vet Vad vi inte vet HERO Vilka är vi?

Läs mer

Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård

Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård Monia Lennartsson, leg sjukgymnast, MSc Kristina Areskoug-Josefsson,

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården. Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer