Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Transkript

1 Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet). Denna skada kan behandlas på två sätt, antingen med knäträning (rehabilitering) enbart, eller med en operation och därefter rehabilitering. Bara en mindre del av patienterna med patellainstabilitet behöver opereras. Du och din behandlande läkare har dock bedömt att det bästa resultatet för dig sannolikt kommer att nås om du blir opererad. Skadan och dess symptom Knäskålsproblem är vanligt förekommande framförallt i ungdomsåren, dels i form av smärtor och dels i form av instabilitet. Då det gäller smärtproblem är behandlingen konservativ (träning och eventuellt ortos) men då det gäller instabilitet finns ibland anledning till kirurgisk behandling. Vid instabilitet har knäskålen en tendens att komma ur sitt centrala läge över knäet och glida ur sitt spår på utsidan. Instabiliteten kan yttra sig antingen i återkommande subluxationer (delvis ur led) eller luxationer (helt ur led) av knäskålen. När knäskålen vridits ut led slits en del ledband av. Ofta läker de ihop igen av sig själva och tillsammans med efterföljande träningen glider därefter knäskålen stabilt i sin led. Ibland läker skadan inte på rätt sätt och då hoppar knäskålen allt lättare ur led. I dessa fall kan man behöva rekonstruera ledbandet som har gått sönder (mediala patellofemorala ligamentet). Första gången knäskålen går ur led krävs i regel ett relativt kraftigt våld mot knäet och bara hos en mindre del av patienterna som drabbas av en patellaluxation händer det flera gånger. Målsättningen med behandlingen Som framgår av vad som sagts ovan är behandlingen individualiserad. För alla patienter vi behandlar finns dock en gemensam målsättning; bästa möjliga funktion i kombination med minsta möjliga biverkningar, satt i relation till just dina funktionskrav under arbete och fritid.

2 Hur sker behandlingen? För dig som ska opereras sker behandlingen i tre steg; 1. en förberedande träningsperiod 2. operation 3. Rehabilitering Praktiska omständigheter kring operationen Du får en kallelse från vår väntelistsköterska till operation. I enstaka fall får du komma till mottagning för inskrivning och information. En till två veckor innan operation får du träffa sjukgymnasten vid ditt hemsjukhus för en knäundersökning och för att gå igenom träningsprogrammet som du ska göra efter operationen. Operationen genomförs vanligtvis som ett dagkirurgiskt ingrepp. Det innebär att du kommer fastande till operation och får gå hem samma dag på eftermiddagen. Det är tillåtet att äta fast föda fram till sex timmar innan utsatt operationstid och tillåtet att dricka klara drycker, tex söt saft, fram till två timmar innan utsatt tid. Du ska tvätta hela kroppen med en speciell tvättsvamp (Descutan) kvällen och morgonen innan operationen. Du får inte köra bil hem operationsdagen. Ingreppet genomförs i narkos. För att förebygga infektion får du en injektion med antibiotika i samband med operationen.

3 Operationen Målet med operationen är att återskapa ledbandet som håller knäskålen på plats, det så kallade mediala patellofemorala ligamentet. Att rekonstruera ligamentet tar ca 1 timme. Det tas en mindre sena på insidan-baksidan av knäet, som används som det nya ledbandet. Kanaler borras i både knäskålen och lårben. Det nya ligamentet dras igenom kanalen i knäskålen och sedan in i kanalen i lårbenet och fästes med en specialkonstruerad skruv efter det att vi spänt upp det på lämpligt sätt. Slutligen sprutas bedövning in i leden och i sårkanterna samt förband läggs. Dessutom får du ett kylbandage. När du kommer hem Du får smärtlindring i samband med operationen och även några tabletter med hem att ta de första dygnen efter operationen. Du får också ett Erecept på tabletter som du kan behöva ta de första veckorna efter operationen. Din behandlande doktor avgör om du behöver ha en förebyggande spruta mot propp i benet. Sprutan får du i så fall ge dig själv en gång dagligen i 6 dagar efter operation. När du kommer hem ska ispåsarna i kylbandaget bytas när de har tinat. Kylbandaget ska sitta på hela tiden åtminstone första dygnet och sedan vid behov, för att minska svullnad och inflammation. Du ska använda 2 kryckor efter operation för att minska blödning, svullnad och värk. Det är viktigt med högläge de första dagarna efter operationen för att motverka att knäet eller benet svullnar upp. Kryckorna skall användas under ca 2-4 veckor tills du åter kan gå med ett normalt gångmönster utan hälta. Du får duscha med det genomskinliga bandaget på men bandaget måste vara tätt och vatten får inte läcka in i såret. Vid behov hjälper distriktssköterskan till med byte Efter 1-2 veckor kommer du till mottagningen för borttagning av suturer/agraffer (stygn) och får träffa sjukgymnast för att påbörja träningen. Såret kan också vara sytt med stygn under huden som försvinner av sig självt. Rutinen kring omläggning/suturtagning kan skilja sig åt mellan sjukhusen. Återbesök till din doktor får du rutinmässigt efter ca 6 månader, eller vid behov, tidigare. Rehabiliteringen Du kommer att få börja träna knärörlighet från första början. Efter en vecka får du tid hos sjukgymnast och sedan utökas träningen successivt med sjukgymnastens hjälp. Du får räkna med att träna ca 1,5 timme 2-3ggr/vecka under 6-9 månader. Du får vänta med att idrotta tills du kommit till slutfasen av rehabiliteringen. Det kommer att krävas en 100 %-ig satsning från din sida för att resultatet ska bli bra! Sjukskrivning, skolgång och bilkörning Sjukskrivningstiden varierar med typen av arbete. Återgång till kontorsarbete kan i regel ske efter 1-3 veckor medan ett tungt arbete kan kräva flera månaders sjukskrivning. Är du arbetslös kan du inte räkna med att vara sjukskriven tills dess du är färdigtränad. Detta har

4 försäkringskassans speciella regler för. Studier kan man i regel gå tillbaka till efter 1-2 veckor. För den som förvärvsarbetar finns möjlighet att med försäkringskassans hjälp byta sjukskrivningen mot taxiresor till och från arbete. På grundskole- och gymnasienivå kan man få ett intyg för skolskjuts med bil. På universitetsnivå täcker vissa privata olycksfallsförsäkringar taxikostnader om du måste använda det för att ta dig till universitetet. Köra bil bör man inte göra förrän man har god muskelkontroll. Diskutera detta med sjukgymnasten. I regel ska man inte köra bil förrän efter 4-6 veckor. Vad kan jag förvänta mig för resultat av behandlingen? Det är viktigt att du förstår att en intensiv och tidskrävande rehabilitering är obligatorisk efter operationen för att få ett optimalt operationsresultat. De allra flesta upplever då efter rehabiliteringen en förbättrad knäfunktion och framförallt knäsäkerhet. Många minskar dock sin aktivitetsnivå efter operationen ofta på inrådan av behandlande läkare. Lämpligt är att avstå från att återgå till risksporter som t.ex. fotboll. Det är viktigare att under lång tid kunna fungera i arbete eller motionsidrott såsom jogging och individuella sporter. Återgång till hårt belastande idrott är i vilket fall som helst tidigast tillåten 6 månader efter operationen. Det finns trots operation och rehabilitering en kvarstående risk att knäskålen kan hoppa ur led igen. Finns det några komplikationer med operationen? Blödning i leden: Man kan få ett hål i knäets ledkapsel i samband med operationen vilket kan leda till en blödning i knäleden. I enstaka fall krävs det en tappning av knäleden efter operation. Blåmärke: Det är oftast en ofarlig komplikation och läker i regel ut utan åtgärd. Djup ventrombos (propp): Då man har en kort vårdtid inträffar detta i regel efter hemgång. Om riskfaktor för djup ventrombos föreligger får du ge dig injektioner Innohep 4500ie x 1 i 10 dagar som profylax. Riskfaktorer är P-piller, tidigare trombos, hereditet där nära anhörig haft djup ventrombos. Postoperativ infektion: I samband med kirurgi finns det alltid en risk för en infektion. Eftersom en patellastabiliserande operation är en mjukdelsoperation, så kan man i första hand få en ytlig mjukdelsinfektion, som oftast är enkelt att behandla. Ledkapseln kan skadas i samband med operationen vilket kan leda till att man även få en infektion av knäleden som kan kräva intravenös antibiotikabehandling och inläggning på sjukhus. Värk: I samband med operationen får man vävnadsskador (hut, fett, muskel, ben) vilket leder till smärta. Genom att spruta lokalbedövning och skriva ut värktabletter försöker vi minska komplikationen så mycket som möjligt, men trots allt kan du uppleva smärta, framförallt i samband med belastning.

5 Nervskador: När man gör ett snitt genom huden och subkutan vävnaden finns det alltid en risk att man skadar hudnerver, vilket i sin tur kan leda till nedsatt känsel i ett visst hudområde. Vissa får nytillkomna smärtor runt knäskålen i samband med belastade aktiviteter. Hos ett fåtal kan detta bli ett stort problem och omöjliggöra idrottsaktivitet Resultatet är vanligtvis bra Generellt är resultaten idag bra. Oftast leder operationen till önskat stabilitet och de allra flesta är nöjda men ingen får ett helt normalt knä, d v s exakt som det var innan skadan. Operationen är bara första steget i ett behandlingspaket där din motivation och träningsinsats är av avgörande betydelse för slutresultatet. Välkommen!