Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera decennier eller konjunkurcykler
Dagens föreläsning Sambande mellan arbeslöshe och inflaion Är sambande sabil över iden? Den generella moderna Phillipskurvan med förvänad inflaion Härledning från AS-kurvan Den radiionella Phillipskurvan Inflaionsförvänningarnas roll
Reallön, W/P Prisbildning och arbeslöshe Vad händer om konkurrensen på varumarknaden ökar så prispåslage minskar? W P F( u, z) (, ) W P 1 ( 1 ) En minskning av påslage innebär a prise P minskar. Prissäningskurvan PS skifar då uppå. Slusas: Reallönen ökar och arbeslösheen minskar. u u Arbeslöshe, u PS PS
Reallön, W/P Sarkare fackföreningar och Hur påverkas arbeslösheen av sarka fackföreningar? jämviksarbeslösheen W P F( u, z) (, ) Sarkare fack ökar lönagarnas förhandlingskraf. WS-kurvan skifar uppå (z-variabeln ökar) PS Slusas: Arbeslösheen ökar från u ill u. u u Arbeslöshe, u
Reallön, W/P Duggafråga I diagramme visas e skif i WSkurvan. Vilken eller vilka av följande förändringar kan änkas orsaka skife i figuren? 1. Försämrad konkurrens på varumarknaden. 2. Expansiv finanspoliik. 3. Försämrad arbeslöshesförsäkring. PS WS WS u u Arbeslöshe, u
Arbeslöshe och inflaion Under perioden 1948-1969 i USA var låg arbeslöshe ofa förenad med en hög inflaion och vice versa. Dea samband brukar kallas Phillipskurvan e negaiv samband mellan arbeslöshe och inflaion.
Den radiionella Phillipskurvan Inflaion % 8% Land B Den ursprungliga Phillipskurvan visade e negaiv samband mellan inflaion och arbeslöshe. Poliikerna i e land ansågs kunna välja vilke punk på kurvan de föredrog. 1% Land A Phillipskurvan 2% 9% Arbeslöshe (%)
Inflaion Vad hände när man försöke köpa lägre arbeslöshe ill prise av högre inflaion? Inflaionen siger men arbeslösheen går illbaka ill samma nivå 6.0% Den radiionella Phillipskurvan är ine någo sabil samband 4.0% 2.0% 3% 6% Arbeslöshe
Phillipskurvan muerade när poliikerna försöke använda den för a få ner arbeslösheen 1970 och framå finns de ine någo enkel samband
Phillipskurvan kan vara poliisk känslig Alla poliiker vill minska arbeslösheen De finns ofa en höger-vänser skala ifråga om hur lägre arbeslöshe ska kunna nås Många fackföreningsrepresenaner på vänserkanen vill ha mera eferfrågesimulans, som ger lägre arbeslöshe men högre inflaion (enlig Phillipskurvan) Ofa i mosas ill mera flexibel arbesmarknad och sarkare inciamen för individen a arbea, vilke ger sörre ojämlikheer i samhälle
Olika daa ger olika resula ifråga om relaionen mellan inflaion och arbeslöshe USA 1955-2013, inflaion och samidig avvikelse från naurlig arbeslöshe USA 1947-2011, förändring av löneinflaion vå år efer varje arbeslöshesobservaion
Dagens föreläsning Sambande mellan arbeslöshe och inflaion Är sambande sabil över iden? Den generella moderna Phillipskurvan med förvänad inflaion Härledning från AS-kurvan Den radiionella Phillipskurvan
Den moderna Phillipskurvan härleds från AS-kurvan Vi har AS-kurvan P P e (1 ) F ( u, z ) Prisnivån ökar med den förvänad prisnivån P e, e ill e Prisnivån beror på föreagens prispåslag μ över lönekosnaderna Prisnivån beror på en funkion F med arbeslösheen u, negaiv samband Högre arbeslöshe ger lägre löner och därmed priser med andra exogena variabler z z kan vara.ex. arbeslöshesersäningen
Härledning av en modern Phillipskurva 1: Inflaion, arbeslöshe och förvänad inflaion Från AS-kurvan P P e (1 ) F( u, z) ska vi nu härleda e samband mellan arbeslöshe, inflaion och förvänad inflaion (en modern Phillipskurva) Förs anar vi en specifik, enkel form för funkionen F: F u, z = 1 αu + z Sä in dea i AS-kurvan: P P e 1 1 u z
Från prisnivåer ill inflaion z u P P z u P P z αu μ P P P P P z u P P e e e e e e log 1 log 1 log 1 ) log(1 höger och vänser led Logarimera 1 1 1 1 1 1 1 1 med Dividera 1 1 1 1 1 1 1 Använd nu följande approximaion; om e al x är nära noll så är log(1+x) x. u z z u e e
Inflaion, arbeslöshe och förvänad inflaion Vår moderna Phillipskurva (med index för perioden): π = π e + μ + z αu Högre inflaionsförvänningar π e ger högre inflaion, e ill e Högre prispåslag över lönen,, ger högre inflaion (give förvänningarna) Även all anna-variabeln z (.ex. högre arbeslöshesersäning) ger högre inflaion Give inflaionsförvänningarna ger högre inflaion lägre arbeslöshe
Om poliikerna försöker minska arbeslösheen genom ökad inflaion siger den förvänade inflaionen och Phillipskurvan skifar uppå (på sik) Inflaion 6.0% Varje kurva gäller för en viss förvänad inflaion När den förvänade inflaionen siger, skifar kurvan uppå 4.0% 2.0% e =6 3% 6% e =2 e =4 Arbeslöshe
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera decennier eller konjunkurcykler
Om observaionerna ordnas efer id kanske de negaiva sambande åeruppsår Fyra Phillipskurvor för fyra olika förvänade inflaionsaker? Här: Tre Phillipskurvor för re olika förvänade inflaionsaker?
Lars E. O. Svenssons Phillipskurvor för Sverige, röd kurvan för förvänad inflaion = 2%
Kan även krumeluren för Sverige bli ill en kurva per idsperiod?
Vad har orsaka förändringar av inflaionen? π = π e + μ + z αu Förändringar av prispåslage och arbesubud sår för 80% av inflaionens varians (Curdia och Finocharia, 2010)
Vad har orsaka förändringar av inflaionen? π = π e + μ + z αu Förändringar av förvänade priser och löner har vari vikigas
Vad har orsaka förändringar av inflaionen? En formell regression på svensk KPI (Grip 2014) Inflaionsförvänningarna är den vikigase variabeln, men koefficienen är bara 0,7, ine 1,0 som eorin säger Arbeslösheen kommer in negaiv men ine rikig signifikan z är ine signifikan Den uländska inflaionen har en lien men signifikan effek Produkivien a har ganska sor och signifikan effek
Dagens föreläsning Sambande mellan arbeslöshe och inflaion Är sambande sabil över iden? Den generella moderna Phillipskurvan med förvänad inflaion Härledning från AS-kurvan Den radiionella Phillipskurvan
Den klassiska Phillipskurvan är e (orealisisk) specialfall De fel som Phillips m.fl. gjorde när de på 1960- ale rodde a de fanns e sabil negaiv samband mellan arbeslöshe och inflaion var a de ignorerade den förvänade inflaionen Sä e = 0 i Då får vi e z u ( z) u dvs e samband som ill synes låer poliikerna välja om de vill ha hög inflaion eller hög arbeslöshe Den förvänade inflaionen är ju ine noll, men ibland kan den vara konsan
Så länge den förvänade inflaionen är konsan har man ju e enkel samband!
Arbeslöshe och inflaion i Sverige 2000 2013. Förvänad inflaion kan anas vara konsan 2% (pga inflaionsmåle) π = 2 + μ + z αu
Inflaionsförvänningarnas roll Vi har π = π e + μ + z αu De olika varianerna av Phillipskurvan skiljer sig ofa å ifråga om vad man anar om den förvänade inflaionen π e Den klassiska Phillipskurvan får man om man säer förvänad inflaion π e ill 0 (srunar i a den finns: π = μ + z αu Svenssons varian säer π e ill 2: π = 2 + μ + z αu
Inflaionsförvänningarna i Sverige har vari högre än inflaionen
Vad händer om π e > π? Grafisk Inflaion π = 2 + μ + z αu Arbeslösheen blir högre än om inflaionen hade vari 2%. 2% 1% 5% 6% e =2 e =4 Arbeslöshe
Vad händer om π e > π? E räkneexempel π = π e + μ + z αu Den fakiska inflaionen π är 0% och den förvänade inflaionen π e är 2%. μ + z är 7 och α är 1. Hur hög blir arbeslösheen? 0 = 2 + 7 u u = 2 + 7 = 9 Jämför med om π = π e = 2: 2 = 2 + 7 u u = 7
Hur mycke har arbeslösheen öka pga inflaionen har vari lägre än förväna? LEO Svensson: 60 000 personer exra har blivi arbeslösa i Sverige på grund av a Riksbanken har bedrivi en för sram penningpoliik (0,8% exra arbeslöshe)
Hur mycke har arbeslösheen öka pga inflaionen har vari lägre än förväna? Riksbanken: Vi håller ine med om Lasses siffror 1) Den förvänade inflaionen har ine vari 2% uan falli med den fakiska inflaionen 2) Inflaionen har blivi låg pga oförväna hög produkivie, vilke ine ökar arbeslösheen 3) RB går med på a inflaionen har blivi lägre än förvänningarna, men bara med 0,2-0,3%. I deras modell Ramses innebär dea 0,25% högre arbeslöshe, 12 000 jobb
Andra anaganden om inflaionsförvänningarna: Förvänad inflaion kanske är förra periodens inflaion? Anag a den förvänade inflaionen är lika med förra periodens inflaion: e = -1 Sä in de i π = π e + μ + z αu : π = π 1 + μ + z αu eller Phillipskurvan i förändringsak: π π 1 = μ + z αu
Pris-lönespiraler kan uppså Anag a den förvänade inflaionen är lika med förra periodens inflaion: e = -1 π = π 1 + μ + z αu Nominella löner och inflaion kan jaga varandra uppå högre inflaion ger högre lönekrav, som ger högre inflaion o.s.v. P P P P u W P e 1 1 : P 1 Cenralbanker med inflaionsmål ska förhindra dea
Pris-lönespiralen kan även gå nedå De ser vi kanske nu i Sverige Nedågående pris-lönespiral π W
Myserie med den försvunna Phillipskurvan Vi har se a nyckelvariabeln är den förvänade inflaionen Anag a förvänningarna bildas enlig e 1 Parameern visar hur mycke förra periodens inflaion påverkar den förvänade framida inflaionen, hur adapiva förvänningarna är En olkning av skillnaden mellan 60-ale och 70- ale är a seg från nära noll ill nära e
En olkning av den föränderliga relaionen mellan arbeslöshe och inflaion: θ har sigi i π e = θπ 1 Under 1960-ale föll arbeslösheen när inflaionen seg - den klassiska Phillipskurvan såg u a gälla. θ var ungefär noll. Sedan 1970 har man få högre och mera persisen inflaion sam oljeprisdriven sagflaion (ökande arbeslöshe och fallande inflaion). Phillipskurvan muerade - θ seg ill närmare e.