Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013



Relevanta dokument
Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Blåbärets Kvalitetsredovisning

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lärande & utveckling.

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Vår verksamhet under läsåret

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan Violen Ht 2013

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Arbetsplan för Ängen,

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan GEM förskola

Kvalitetsredovisning 2012

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Handlingsplan för 2012/2013

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Ugglebos kvalitetsredovisning 2014

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Tema vatten hösten 2012

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

NTA - tema luft - HT-11

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för utvecklingssamtal

1:a gången på vårt NTA arbete.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Transkript:

Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med anledning av intresset de visat i våras. Inför vårterminen pratade barnen mycket om skelett. Bakgrunden till detta var att barnen tittat på årets julkalender som bl.a handlat om skelett som fick något hårt i skallen. Därför spann vi då vidare på detta och valde temat kroppen. Syfte/mål: Syftet är att ge barnen större möjlighet att utforska och experimentera med olika material och olika tekniker. Barnen ska ges möjlighet att få kunskap om och utveckla ett intresse för kroppen och dess funktioner. Barnens förmåga till empati och omtanke om andra ska få möjlighet att utvecklas. Stöd i strävansmål ur Lpfö98 under normer och värden och utveckling och lärande: Att barnen utvecklar: Ht-12 - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö - sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. - sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap. Vt-13 - sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förstår vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. - sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera och ställa frågor. - tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att se sin omvärld. - sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Nedan följer en del bilder och kommentarer som illustrerar delar av vad vi sysslat med under läsåret.

I början av hösten pratade vi om igelkotten och vi hade sådan tur att det kom en igelkott på våran gård. Den studerades på håll och väckte barnens nyfikenhet. Vad är det på bilden? Det är en igelkott. Hur gjorde du den? Att jag gjorde den. Vad är det?(jag pekar på barren) Det där är taggarna. De där taggarna är gjorda av träd. Hur satte du fast tallbarren? Att det var bara lim

EXPERIMENT MED LUFT OCH VATTEN VAD TROR NI HÄNDER MED BALLONGERNA NÄR VI HÄLLER KALLT VATTEN PÅ FLASKORNA? Ebba: Att ballongerna blir kalla. Elton: Då guppar dom ner, dom kan bli blöta. Elton: Tror att det blir luft i dom, nej. Oliver: Jag tror att det händer ingenting med dom. Anton: Jag tror att dom spricker. Aland: Jag tror att dom spricker. Noah: Att dom spricker. Viggo: Det blir lite kallt: Alexander: Att det blir luft i dom. Mattis: Kall. VAD HÄNDE MED BALLONGEN NÄR FLASKORNA KOM I KALLT VATTEN? Alla ser att.. ballongen drar ihop sig!!!

VAD TROR NI HÄNDER MED BALLONGEN OM MAN HÄLLER VARMT VATTEN PÅ FLASKORNA? Ebba: Att det blir luft i ballongen. Elton: Jag tror att det blir luft i ballongen. Dom gör så här på luftballonger. Elden är ju där uppe,då åker den ju upp och lyfter sig. Oliver: Den smälter. Anton: Jag tror att den spricker. VAD SPRICKER DEN AV? Vatten. Aland: Ballongen spricker. Noah: Att ballongen smälter. Theodor: Flaska, vatten i. Viggo: Den spricker. Alexander: Att den får mycket luft. Mattis: Vatten kall. VAD HÄNDE MED BALLONGEN NÄR FLASKORNA KOM I VARMT VATTEN? Aland: Det är luft i ballongen. Oliver: Det värmer igenom flaskan och varm luft stiger uppåt.

VAD HÄNDER MED BALLONGEN NÄR JAG TAR UPP FLASKAN? Ebba: Jag tror att den krymper ihop som den var innan. VAD ANDAS VI? Anton: Luft. Elton: Och så följer ballongen med upp i luften. Oliver: Det är luft inuti så stiger den uppåt och så gör den varma luften att den stiger uppåt. (Barnen funderade vidare på vad de hade sett.) FLASKAN SÄNKS SEN I KALLT VATTEN IGEN OCH ALLA SER IGEN VAD SOM HÄNDER Oliver: Det som jag sa innan, stiger ner nu! Oliver: Ska vi pröva med dom upp och ner?! VI PRÖVAR I DET VARMA VATTNET. VI TAR NER FLASKORNA I KALLT VATTEN UPP OCH NER Oliver: Dom krymper tror jag Oliver: Ojj! Den blåses upp nere i vattnet! Anton: Jag tror att dom krymper OCH BALLONGEN KRYMPTE!!!!

Ett barns kommentar till bilden: Jag har ritat skelettet, revbenen, huvudet och ben.

Här har barnen på ett konkret sätt fått se hur mycket saliv det produceras i munnen varje dag. Det är lika mycket som åtta glas mjölk. Barnen fick prova att använda sina lungor till att blåsa på olika sätt.

Jag blåser ut som en racerbil Här är det ett barn som blåser bubblor i ett vattenglas.

Barnen fick lära sig att tungan har smaklökar. Smaklökarna känner olika smaker som salt, sött, surt och beskt. Några barns kommentarer till detta: Potatischips är salt Apelsin och citron är surt Om man tar fisk och grillar blir det beskt Godis smakar sött Popcorn och chips smakar salt Citron smakar surt Grapefrukt smakar beskt

Analys och bedömning Likabehandlingsplanen har vi ständigt med oss i vår vardag på förskolan, t.ex. för att på bästa sätt ge stöd åt de barn som behöver extra stöd har vi tagit kontakt med vår specialpedagog. Vi pratar också med barnen om att alla har olika förutsättningar och att vi respekterar varandra, t.ex. att allas åsikter är lika värda.

Under normer och värden arbetar vi med att barngruppen ska ta hänsyn till varandra. Vi känner att vi inte riktigt har nått ända fram. Orsaken till detta kan i mångt och mycket vara att vi under två terminer har haft många vikarier, många nya ansikten, vilket i sig har skapat oro i gruppen. Utveckling och lärande. Under vårterminen har vi arbetat med temat Kroppen. Bakgrunden till detta är att barnen tittat på årets julkalender som bl.a. handlade om ett skelett som fick något hårt i skallen. Detta blev inkörsporten till vårt tema. Barnen har verkligen varit intresserade och lärt sig mycket. Vi startade temat med att rita av varje barn i halvkroppsformat. De fick rita ögon och hår på sina kroppar och under tiden de gjorde sina ansikten blev de uppmärksamma på ögonfärg. Färgen på ögonen har barnen spontant fortsatt att jämföra. Vi har pratat om hjärna, revben, hjärta, lungor, matstrupe, magsäck och tarmar. Vi har även pratat om tungan och dess smaklökar. Efter varje del av kroppen som vi har pratat om har barnen fått rita, klippa ut och klistra upp delarna på sina egna kroppar. För att göra det så konkret som möjligt har vi på många olika sätt illustrerat för barnen hur stora organen är: hjärtat är som knytnäven, lungorna är rosa och ser ut som en tvättsvamp, vår mun gör saliv som motsvarar åtta glas mjölk om dagen. Tunntarmen är sex meter lång och detta påvisade vi genom att tillsammans med barnen mäta längden på lekrummet som också är sex meter långt. När vi pratade om hjärnan började barnen förstå hur viktigt det är att använda hjälm som skydd för att inte skada sig. Temat har också gjort att barnen har börjat förstå att kroppen är ömtålig och att vi behöver vara rädda om oss själva och om andra. Man sparkas och slåss inte. Detta är barnens egna ord. Vi känner oss nöjda med vårt tema. Alla barnen har varit mycket engagerade och vi har verkligen lyckats fånga barnens intresse. Alla har vi en kropp att relatera till!!! Många föräldrar har berättat för oss att ämnet har intresserat deras barn. Detta har de märkt genom att det har pratats mycket hemma om temat. Även föräldrarna har fått lektioner av sina barn! Föräldrarna har involverats på flera sätt: någon förälder har ordnat röntgenbilder, några barn har tagit med sig böcker om kroppen som de har visat och berättat om för sina kompisar. Angående samverkan förskoleklasserna har vi gjort skolgårdsbesök, ett par besök inne hos förskoleklassen och samtal mellan förskoleklassens pedagoger, oss och föräldrarna ska ske nu i juni.