Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Relevanta dokument
Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

9. Bestämda integraler

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Numerisk Integration En inledning för Z1

TATA42: Tips inför tentan

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Polynominterpolation av kontinuerliga

FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN. ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 21 december Bordsnummer:

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Tillämpning av integraler

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Sidor i boken

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

SF1625 Envariabelanalys

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Matris invers, invers linjär transformation.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015


Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Belöningsbaserad inlärning. Reinforcement Learning. Inlärningssituationen Belöningens roll Förenklande antaganden Centrala begrepp

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 10. 1/17

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Topologi och konvergens

SF1625 Envariabelanalys

Sfärisk trigonometri

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Teorifrå gor kåp

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

10. Tillämpningar av integraler

Diskreta stokastiska variabler

Generaliserade integraler

Induktion LCB 2000/2001

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Lösningsförslag till fråga 5

Tavelpresentation grupp 5E

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Komplexa tal. j 2 = 1

13 Generaliserade dubbelintegraler

Materiens Struktur. Lösningar

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Finaltävling den 20 november 2010

Kontinuerliga variabler

Stokastiska variabler

Sammanfattning, Dag 9

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

9. Vektorrum (linjära rum)

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Grundläggande matematisk statistik

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

Exponentiella förändringar

Integraler och statistik

Projekt Analys 1 VT 2012

MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Föreläsning 7: Trigonometri

Dagens ämnen. Repetition: kvadratiska former och andragradskurvor Andragradsytor System av differentialekvationer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

1.1 Sfäriska koordinater

Transkript:

TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys och Feluppskttning Tillämpning - Kvdrtrots implementering x y En ljusstråle med ursprung i o och med riktning q belyser en polygon Vr skär linjen p(t) = o+t q ytn z = B(x, y)? 8 november 2016 Sid 1 / 23 8 november 2016 Sid 2 / 23 Algoritm Vi löser problemet med följnde steg Det ytvsnitt som hör till en viss polygon beskrivs v ett tredjegrdspolynom z = B(x, y), där x, y, och z är de lokl koordintern Uttryck vektorern o och p i de lokl koordintern Icke-Linjär Ekvtioner Vi vill lös en icke-linjär ekvtion f(x) = 0 f(x) x Lös en tredjegrdsekvtion, f(t) = o z + tq z B(o x + tq x, o y + tq y ) = 0 Spline ytor och kurvor kommer sist i kursen! Exmensrbete, Jokim Löv, 2006 Implementerde dett på GPU Frågor Existens och Entydighet? Br numerisk metoder? Feluppskttning? Vi ntr tt vi kn beräkn f(x) och eventuellt f (x) 8 november 2016 Sid 3 / 23 8 november 2016 Sid 4 / 23

Existens Ekvtionslösning och Itertionsmetoder Sts Om f(x) är kontinuerlig på intervllet [, b] och c [f(), f(b)] då finns det ett x [, b] sådnt tt f(x) = c Metod Givet en strt pproximtion x 0 konstruerr vi en följd {x k } k=1 Metoden är konvergent om f() f(x) = 0 b f(b) x k x, s k, där x är en rot till ekvtionen f(x) = 0 Lemm Antg tt f(x) är kontinuerlig Om f()f(b) < 0 så finns det en rot x till ekvtionen f(x) = 0 i intervllet (, b) En strt pproximtion fås genom grovloklisering Andrgrds ekvtioner x 2 + x+c = 0 kn löss med en explicit formel Det går inte för de llr flest ekvtioner Dett ger ett br kriterium för existens v lösning till f(x) = 0 8 november 2016 Sid 5 / 23 8 november 2016 Sid 6 / 23 Intervllhlveringsmetoden Exempel Lös ekvtionen f(x) = x e x = 0 med intervllhlveringsmetoden Vi vet tt 055 < x < 06 f() c f(c) b f(b) k k b k c k f(c k ) 0 055 060 0575 123 10 2 1 055 0575 05625 728 10 3 2 05625 0575 056875 25 10 3 20 0567143250 056714344 0567143345 85 10 8 Det finns säkert en rot i intervllet (, b) om f()f(b) < 0 Dett är ett strt villkor I vrje steg beräknr vi c = 1 2 (+b) och f(c) Fortsätt itertionen med ntigen (, c) eller (c, b) 8 november 2016 Sid 7 / 23 Välj x = c 20 ± 20+b 20 2 = 0567143345 ± 95 10 8 Metoden konvergerr lltid men är långsm! Lämplig tt nvänd för grovloklisering v en rot x Antlet itertioner beror inte på funktionen Br på noggrnheten 8 november 2016 Sid 8 / 23

Fixpuntsitertion (i) Metod: x k+1 = e x k (ii) Metod: x k+1 = log(x k ) Definition En fixpunktsitertion kn skrivs på formen x k+1 = ϕ(x k ), k = 0, 1, 2, En fixpunkt x till itertionsfunktionen ϕ(x) stisfierr x = ϕ(x ) Helst skll en fixpunkt x vr en rot till ekvtionen f(x) = 0 Exempel Vi vill lös f(x) = x e x = 0 och prövr metodern (i) x k+1 = e x k = ϕ 1 (x k ) (ii) x k+1 = log(x k ) = ϕ 2 (x k ) Vd händer? 8 november 2016 Sid 9 / 23 k x k 1 057694981 2 056160877 3 057029086 4 056536097 5 056815502 10 056708395 20 056714309 30 056714329 Vi får en rot x 056714329 k x k 1 059783700 2 051443714 3 066468192 4 040844668 5 089539391 6 011049153 7 220281638 8-078973671 Vi får divergens! Hur skll vi vgör om en metod konvergerr eller ej? Konvergenshstigheten? 8 november 2016 Sid 10 / 23 Fixpunktsteori Sts Antg ttϕ(x) hr en reell fixpunkt x smt tt ϕ (x) m < 1 i en omgivning v x Då gäller, om x 0 väljs tillräckligt när x, tt lim x k = x k Sts För en konvergent fixpunktsitertion x k+1 = ϕ(x k ) gäller tt x k+1 x m x k x där x är fixpunkten Dett klls linjär konvergens Bättre med en mindre konstnt m 8 november 2016 Sid 11 / 23 Exempel Vi vill lös ett ekvtionssystem ( ) ( f1 (x f(x) = 1, x 2 ) x = 2 1 + x2 2 1 f 2 (x 1, x 2 ) (x 1 05) 2 + x 2 2 1 och prövr följnde fixpunktsitertion ) = x (k+1) = x (k) f(x (k) ), med x 0 = (04, 12) T k x (k) 1 x (k) 2 x (k) x 0 04000 12000 276 10 1 1-02000 07500 500 10 1 5 02661 08528 117 10 1 10 02034 09652 467 10 2 15 02581 09686 810 10 3 20 02486 09682 143 10 3 Oftst enkelt tt hitt fixpunktsitertioner som konvergerr ( 0 0 ) 8 november 2016 Sid 12 / 23

Newton-Rphsons metod f 0 Exempel Lös ekvtionen f(x) = x e x = 0 Här är f (x) = 1+e x f 1 x 2 x 1 x 0 x k x k f(x k ) 0 0550000000 269 10 2 1 0567089834 838 10 5 2 0567143290 810 10 10 Mycket snbb konvergens Konvergerr lltid mot en enkelrot om strt pproximtionen är br nog Newton-Rphsons metod Givet x 0 beräknr vi en tlföljd x k+1 = x k f(x k) f, k = 0, 1, 2 (x k ) I vrje steg behövs två funktionsnrop (både f(x) och f (x)) Kräver tt vi kn beräkn f (x) 8 november 2016 Sid 13 / 23 8 november 2016 Sid 14 / 23 Konvergenshstighet Seknt metoden Sts Låt{x k } vr den tlföljd som beräkns med Newton-Rphsons metod I det fllet tt metoden konvergerr mot en enkel rot x gäller tt x k+1 x C x k x 2, Vi säger tt konvergensordningen är p = 2 Om det är svårt tt beräkn derivtn f (x) kn vi pproximer med en differenskvot f (x k ) f(x k) f(x k 1 ) x k x k 1 Vi får då Seknt metoden x k+1 = x k f(x k ) f(x k ) f(x k 1 ) x k x k 1 Exempel Antg tt x k+1 x 35 x k x 2 och x 0 x < 05 10 2 Vd betyder det prktiskt? Vd händer om vi hr en dubbel rot? Konvergensordning ungefär p = 17 men br en ny funktionsberäkning i vrje steg Konvergerr mot en enkelrot om strt pproximtionen är br nog 8 november 2016 Sid 15 / 23 8 november 2016 Sid 16 / 23

Feluppskttning Låt x vr en pproximtion v roten x Hur skll felet x x uppsktts? Metodoberoende feluppskttning x x f( x) + f M där f (x) M när roten x Tillämpning - Kvdrtrotsberäkning på dtor Vi vill implementer så effektivt som möjligt på dtor en dtor med IEEE dubbel precisions ritmetik Hur skll vi gör? Lös ekvtionen f(x) = x 2 med Newton-Rphsons metod Välj strt pproximtion x 0 Utnyttj tt är ett normlisert flyttl så 1 < 4 och 1 x < 2 Välj ntl itertioner Vill hfor-loop och intewhile-loop Felet f uppsktts med mximlfelsuppskttningen Oft försummbrt Kontroller hur br noggrnheten blev Vill helst h reltivt fel µ Exempel Vi hr tidigre bestämt en rot x = 056714335 till ekvtionen f(x) = x e x Gör en feluppskttning 8 november 2016 Sid 17 / 23 8 november 2016 Sid 18 / 23 Sts För vrje 0 < x 0 < genererr itertionen en konvergent följd och x k+1 = 1 2 (x k + x k ) lim k x k = Sts Konvergensen är kvdrtisk och x k+1 1 2 (x k ) 2 Strt pproximtion x 0 = 15 ger ett fel x 0 1 2 Alterntivt gör en tbell 10 1000000000000000 15 1224744871391589 20 1414213562373095 25 1581138830084190 30 1732050807568877 35 1870828693386971 Nu blir strtfelet högst x 0 < 012 Större tbell ger färre itertioner Enklre i C++ än i Mtlb Tillgång till bitopertioner 8 november 2016 Sid 19 / 23 8 november 2016 Sid 20 / 23

Mtlb Implementtion Experimentell Felnlys function [x]=squreroot() tble=[1000000000000000 1224744871391589 1414213562373095 1581138830084190 1732050807568877 1870828693386971 2000000000000000]; x=tble(round(2*(-1)+1)); for k=1:4,x=(x+/x)/2;,end; Totlt 4 divisioner och 4 dditioner för tt beräkn Hur stort blir felet? Finns ändligt mång flyttl 1 < 4 Kn test ll fll! 8 november 2016 Sid 21 / 23 x 4 sqrt() [*µ] 2 18 16 14 12 1 08 06 04 02 0 1 15 2 25 3 35 4 Skillnden bs(kvdrtrot()-sqrt()) för 1000 jämt utspridd värden melln 1 och 4 Likhet i 751 fll och skillnd 2µ 249 fll För tt gör en bättre kontroll måste vi kunn beräkn med utökd precision Eller lit på nlysen! 8 november 2016 Sid 22 / 23 Smmnfttning Ekvtionslösning är en viktig del v fler tillämpningr Kn vi beräkn f(x) och f (x) är nästn lltid Newton-Rphsons metod bäst Seknt metoden nästn lik snbb och kräver inte f (x) Mtlbs fzero kombinerr seknt metoden med intervllhlvering (och kvdrtisk interpoltion) Fixpunkts itertion är enkelt tt nvänd men långsmt Används främst då det är svårt tt nvänd ndr metoder 8 november 2016 Sid 23 / 23