Olika sätt att stärka en arbetsmarknadsregion lokal eller funktionell Regionförtätning Regionförstoring Prestationer Prestationer Goda Regionfamilj Goda Regionfamilj Mindre goda FA- region Mindre goda FA- region Små regioner Stora regioner Små regioner Stora regioner Källa: Nutek Regionförtätning innebär att möjligheten att pendla inom regionen blir bättre och att kommunerna då klättrar inom samma regionfamilj. Regionförstoring innebär att möjligheten att pendla till en annan region blir bättre och att hela eller delar av en region knyts till en större region. 61
Förändringar i pendlingen Den största förändringen i pendlingen har skett mellan Timrå och Sundsvall (2007 2010). Där har arbetspendlingen minskat med nästan 190 pendlare, cirka fem procent. Störst har ökningen varit på sträckan mellan Örnsköldsvik och Umeå, cirka 90 pendlare eller 43 procent (2007 2010). Örnsköldsvik, Härnösand och Sollefteå är de kommuner där nettoutpendlingen har ökat mest. Timrå är den kommun som minskat mest. Mellan Ånge och Sundsvall har pendlingen minskat med cirka tio procent i båda riktningarna. Samtidigt har pendlingen från Ånge till Östersund ökat med nästan 50 procent, eller 15 pendlare. Mellan Sollefteå och Kramfors har pendlingen också ökat. Mest har pendlingen ökat från Sollefteå till Kramfors med nästan 20 procent. Sundsvall har en ökad arbetspendling söderut mot Nordanstig och Hudiksvall. 62 Fotograf: Dan Tjell
63 Mellankommunal pendlingsförändring 2007-2010 50 pendlare 10 pendlare 100 pendlare ökning minskning Lillhaga Ås Vi Los Ope Lit Nore Ånge Alby Hybo Hovid Gimåt Lunde Frånö Indal Liden Gideå Granö Stöde Aspås Backe Åsele Husum Gällö Ilsbo Gnarp Timrå Essvik Ramvik Lögdeå Björna Gottne Stöcke Åmsele Järvsö Färila Bjästa Fanbyn Bräcke Rossön Hoting Delsbo Hålsjö Nyland Optand Vännäs Obbola Röbäck Stugun Hackås Stocka Vattjom Kovland Lucksta Utansjö Mjällom Åmynnet Billsta Moliden Docksta Lungvik Näsåker Hissjön Sörfors Hällnäs Enånger Tunadal Söråker Bredbyn Ersmark Ramsele Hassela Brunflo Junsele Boliden Vindeln Dorotea Kälarne Matfors Fränsta Bergsjö Vallsta Västibyn Stockvik Nedansjö Juniskär Ullånger Sidensjö Stöcksjö Rusksele Iggesund Sörforsa Näsviken Tallåsen Kramfors Långsele Sörmjöle Fredrika Lycksele Näsviken Tandsbyn Häggenås Bjurholm Föllinge Dvärsätt Östavall Ankarsvik Älandsbro Arnäsvall Nordingrå Flurkmark Tvärålund Sollefteå Hammerdal Hörnefors Harmånger Jättendal Njutånger Sundsvall Överhörnäs Österforse Bygdsiljum Bastuträsk Vilhelmina Nordmaling Ljungaverk Strömsbruk Friggesund Stavreviken Långviksmon Ytterhogdal Bollstabruk Torpshammar Pilgrimstad Hammarstrand Njurundabommen Umeå Örnsköldsvik Östersund Härnösand Hudiksvall Rundvik Marieby Ljusdal Sandslån Vännäsby Holmsund Svartvik Västerhus Brännland Skottsund Mellansel Strömsund Kvissleby Sundsbruk Johannedal Gustavsberg Bergeforsen Klockestrand Köpmanholmen Klingsta och Allsta Bispgården Pendlingsförändring 2007-2010
Kort teori kring regionförstoring Förkortade tidsavstånd stimulerar arbetspendlingen, vilket bidrar till regionförstoring. Det leder till en rad positiva effekter, men också en del negativa. Positiva effekter: Större marknader ger förutsättningar för att nyttja skalekonomier. Ökad tillgänglighet och ökad urbanisering driver tillväxt. Människor får fler alternativ i sina val av bostadsort och arbetsort. Efterfrågan och utbud av arbetskraft kan lättare mötas (matchning). Sårbarheten vid lokal strukturomvandling minskar och utbytet av idéer, kunskap och erfarenheter mellan aktörer på arbetsmarknaden ökar. Bättre villkor för transporter och logistik. Vad händer med en region som inte fungerar? Vad händer om vi inte uppnår målen? Kompetensbortfall Stagnation Utflyttning Regionförstoring fås av kortare tidsavstånd (dvs att det går att resa en längre sträcka på sammma tid) Regionförstoring leder till ekonomisk tillväxt Ökning i antal arbetstillfällen Större marknader som ger förutsättningar för skalekonomier Ett större och varierat utbud av handel och service är attraktivt för hushåll, och det genererar sysselsättning Kortare tidsavstånd fås av förbättrad infrastruktur Kortare tidsavstånd leder till ökad pendling Ökad pendling leder till större FA-regioner men också färre FA-regioner Färre FA-regioner medför lättare att nå regional konsensus med länet som utgångspunkt Konsensus leder till stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning, men också lättare att driva infrastrukturfrågor 64
Processmål I detta kapitel beskrivs de insatser som behövs för att vi ska kunna arbeta mot gemensamt uppsatta mål på ett enat och smidigt sätt. Mycket av det arbete som kommer att behöva göras i framtiden är sådant, som enligt fyrstegsprincipen, kostar lite pengar. Istället krävs tid, engagemang, beteendeförändringar och resurser, främst i form av människor. Gruppdynamik För att kunna hitta nya lösningar när man möter hinder eller problem är det viktigt att sätta upp gemensamma mål, arbeta tillsammans och att samverka. Det handlar framför allt om att vilja, våga och kunna arbeta tillsammans för att nå de gemensamma målen. Samverkan och samarbete handlar om att skapa en fungerande grupp med god dynamik. Gruppdynamiken är starkt kopplad till ledarskapet som är grundläggande för hur gruppen arbetar tillsammans, hur man definierar sig själva och hur väl man når de uppsatta målen. Gruppdynamik påverkas givetvis av vilka som ingår i gruppen, syftet med gruppen, ledarskapet och formerna för deltagandet Grupper och deras dynamik förändras hela tiden och fungerar olika beroende på vilket/vilka syften som gruppen har. Därför är det viktigt att syftet är tydligt uttalat och beskrivet så att alla har ungefär samma förväntningar. Konsensus kring regionen, mål med stor betydelse för strukturbilden Media En viktig del i skapandet av regionkänsla handlar om att arbeta aktivt med den bild som medierna ger av regionen. Det går att kontakta media kontinuerligt för att ge information om vad som händer i respektive kommun (särskilt bra, utvecklande, positiva saker). En kommunikationsplan är en god hjälp för att få struktur i arbetet. I kommunikationsplanen kan grunderna för ett gemensamt varumärke utvecklas och formerna för hur det ska förmedlas. Kommunikationsplanen bör ha sitt avstamp i Höga kusten som är en stark värdebärare. Samverkan Arbeta aktivt med att identifiera lämpliga grupper för samverkan. Bästa resan har lyfts fram som ett bra exempel där det funnits utrymme att träffas och diskutera gemensamma frågor som handlar om kollektivtrafiken. Kommunerna i länet behöver enas kring en samverkansform där ett regionförbund är en lämplig väg att gå. Lika viktigt som att få kommunerna i länet att samarbeta via ett regionförbund eller annan samverkansform med politisk ledning är det att samarbetet mellan länen fungerar. Västernorrland och Västerbotten med Örnsköldsvik och Umeå som naturliga samarbetspartners, men också Nordmaling som ligger i samma stråk. Det som är bra för Umeå är i regel också bra för Örnsköldsvik. Samma sak gäller för kopplingen mellan Västernorrland och Jämtland, Sundsvall och Östersund. Det som gynnar det ena länet gynnar med stor sannolikhet också det andra speciellt när det gäller infrastruktursatsningar. 65
Även Västernorrland och Gävleborg med det viktiga stråket längs E4 och Ostkustbanan gynnas av ett samarbete. Möjligheterna att snabbare få till stånd utbyggnad förbättras med samarbete och det blir enklare att finna alternativa finansieringsmöjligheter. Dialog En omfattande dialog bör starta på olika nivåer, både inom och mellan kommunerna. Både tjänstemän och politiker måste involveras. Det gäller att arbeta på bred front i olika forum och utöka de samarbeten som finns idag kring kommande och förbättrade kommunikationer. Konsensus Fundera kring vad som är viktigt att enas om. Vad ska man enas kring: en funktionell region, flera olika regioner, konsensus kring att det inte finns någon konsensus? Gruppering Bilda en grupp med förtroende och legitimitet, exempelvis en politisk grupp. Exempel regionförbund I andra regioner har man bildat regionförbund som kan samordna och förvalta den regionala utvecklingen och som dessutom har ett utpekat ansvar. Ett regionförbund kan ha det regionala utvecklingsansvaret i länet. Ofta består förbundet av medlemmar från länets kommuner och landstinget. Det innebär att förbundet är en politisk styrd organisation med ett regionalt politiskt ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna. Förbundet har också en tydlig politiskt styrande roll i det regionala tillväxtarbetet. Ett regionförbund har på så sätt legitimitet och förtroende som kan fylla det tomrum som många idag upplever i Västernorrland. Ett regionförbund arbetar för att öka länets attraktionskraft och för att skapa bra livsvillkor för medborgarna i länet. Det regionala utvecklingsarbetet handlar ytterst om att länet ska utvecklas positivt. Slutsatser Att bilda ett regionförbund nu i Västernorrland kan ha både fördelar och nackdelar. En större övergripande regionanalys genomförs för att minska antalet regioner i Sverige. Det är mycket möjligt att Västernorrland ska bilda region med Jämtland och Östersund, istället för att vara en egen region. Att koppla Västernorrland mot Jämtland ökar incitamenten att utveckla Mittbanan Sundsvall-Ånge-Östersund, samt koppla (Umeå)-Örnsköldsvik-Sollefteå-Långsele-Bräcke- Östersund tillsammans via en tåglinje. En större region med Jämtland och Västernorrland innebär att de öst-västliga kopplingarna i större utsträckning behöver utvecklas. Med enbart Västernorrland som region så ligger fokus i större utsträckning på de nord-sydliga förbindelserna och kopplingarna mot Umeå och Gävle. En större region än den som enbart innefattar Västernorrland har helt andra målbilder än de som redovisas i Strukturbilden. Det finns därför en risk att en nybildad region i Västernorrland inte hinner arbeta med de regionala frågorna innan en ny regional indelning blir aktuell. Men samtidigt om det inte blir en ny regional indelning har man tappat värdefull tid. Västernorrland har mycket på att vinna på att skapa en region men ganska lite att förlora. Ett gott exempel Det är viktigt att lyfta de goda exempel som finns på fungerande samarbeten. Ett exempel är projektet Den Goda Staden. Genom samarbetsprojekt har Trafikverket, tillsammans med Jönköpings, Norrköpings och Uppsala kommun, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting utvecklat gemensam kunskap och erfarenhet inom området stadsutveckling och transporter. 66
Samverkansformer kommun och länsstyrelse m fl (förankring) En fortsättning och förvaltning av arbetet med projekt Bästa resan. Hur arbetar man vidare utifrån detta dokument och det faktum att projekt Bästa resan är slut? Kommun eller länsstyrelse bör ta på sig ett ansvar att fortsätta vara sammankallande till någon slags fortsättning av det samarbete man byggt upp under projektet. Det är också viktigt att lyfta det eventuella behov av samordning för bra dialog kommunerna emellan och med länsstyrelsen. Samverkansformer näringsliv och turism (stärkt regional utveckling) Starta ett forum för att utveckla en plattform för näringsliv och turism tillsammans med handelskammaren Mittsverige. Stärka regionen (utifrån näringslivet och turism) genom forum- och plattformssamarbete som fåtts genom projektet att de tas tillvara. Genom att fortsätta samarbetet i nya projektformer med medlemmar ur den tidigare Bästa resan-gruppen (referensgruppen och övriga arbetsgrupper) fås en erfarenhetsbank. Det blir då enklare att nyttja de kunskaper och erfarenheter samt förmedla dessa till nya projekt och deltagare. Projektformer och samverkansformer finns i flera olika plan och genom att ha en struktur i arbetet med Bästa resan där både kommunala tjänstemän, politiker och näringslivsrepresentanter så har en del kunskaper redan förmedlats. Det är viktigt att kunskapsspridningen fortgår och att nya samverkansformer och projekt uppstår där nya konstellationer exempelvis mellan näringsliv och turism, mellan näringsliv och kollektivtrafikmyndigheten eller länsstyrelsen, och/eller ett framtida regionförbund Samverkansformer region/regioner näringsliv (stärkt regional utveckling) Den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten ska ha ansvar för kollektivtrafiken. Kan den få legitimitet i regionen rörande kollektivtrafikfrågor? Kan den få mandat och förtroende? Det är viktigt att förankra de processer som genomförs och att det finns en tydlig målsättning med de projekt som genomförs. Bästa resan är ett lyckat projekt där delprojekten lyft fram viktiga frågeställningar och lösningar. För att inte tappa fart och viktig information gå förlorad är det viktigt att de erfarenheter Fotograf: Ingela Molander 67
Åtgärder för mätbara mål Miljö Regionalt mål - Miljö Kompetensutveckling Nationellt mål - Kompetensutveckling Alla kommuner har pendlarparkeringar i anslutning till tåg- och busstationerna och/eller andra strategiskt viktiga platser (Västernorrlands klimat- och energihandlingsplan). Åtgärderna i detta mål är en steg 1-åtgärd där valet av transportsätt går från enskild transport till gemensam transport. Lösningen är dock i större utsträckningen en steg 3-åtgärd. Om begreppet andra strategiskt viktiga platser definieras blir målet mätbart. Kommunerna har kommit långt med detta fysisk lätta mål. Alla järnvägsstationer har idag pendlarparkeringar, vissa stationer har också utbud med parkeringsplatser med motorvärmaruttag. Den framtida utvecklingen bör fokusera på att tillgodose att pendlarparkeringarna alltid är tillräckligt många så att det alltid finns utrymme. Blir det svårt att hitta parkering ökar risken att pendlarna väljer att ta bilen hela sträckan. Utveckla också möjligheten med incitament för samåkning till bytespunkterna eller för miljövänligare alternativ. Exempelvis kan en kort bilresa till en bytespunkt förvandlas en cykelresa på sommaren. Pendlarparkeringar bör vara avgiftsfria i orter där det inte är konkurrens om parkeringsplatserna. I orter med begränsade parkeringsmöjligheter kan i samband med biljettköp också tillfälliga parkeringstillstånd med samma giltighetstid som biljetterna utfärdas utan extra kostnad (fungerar enbart tillsammans med månadskort eller pendlarkort) Andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40-45 procent 2020. (Nationella mål för att uppfylla EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi) Regionalt mål - Kompetensutveckling År 2020 har länets invånare eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än riksgenomsnittet. (RUS) Kommunala mål - Kompetensutveckling Säkerställa långsiktig utveckling av Campus Härnösand. (Härnösand översiktsplan) Framtidstro och engagemang för fortsatt utveckling spirar. (Kramfors översiktsplan) Planering ska ge goda förutsättningar för lokalisering av företag och högskola eller högskoleutbildningar i Sollefteå. (Sollefteå översiktsplan) Kreativa läromiljöer för att skapa samhälls- och tillväxtmotorer. (Timrå Vision 2015) Hela utbildningssystemet är attraktivt och av högsta kvalitet. (Sundsvall hållbartillväxtstrategi) Kunna erbjuda en väl fungerande utbildningssituation från barnomsorg till vuxnas lärande. (Ånge översiktsplan) 68
Målen är i flera fall mätbara, men svåra att hantera enligt fyrstegsprincipen. Förbättrade kommunikationer är en möjlig väg till ökad utbildningsnivå, vilket kan ske genom steg 2-åtgärder (förbättrad turtäthet eller steg 3 och 4 med förbättringar i infrastrukturen). Kortare tidsavstånd mellan bostad och lärosäte är en viktig faktor, men även möjlighet till distansutbildning (steg 1-åtgärd). Under den workshop som var kopplad till Strukturbilden kom det fram att näringslivet inte bara söker akademiskt utbildad personal. Även yrkesutbildningar, speciellt kopplade till skogsindustrin, värderades högt. För Västernorrland är det ett självklart viktigt mål att ha en hög utbildningsnivå på sin unga befolkning, men inom många näringar är det inte akademiker som behövs. Gymnasieskolor och universitet behöver specialisera sig för att kunna knyta studenter till sig. Flera kommuner har en minskande befolkning och det blir svårare att kunna erbjuda samma utbud som tidigare. Specialisering och samarbeten förbättrar möjligheterna att hålla hög klass på utbildningarna, men leder samtidigt till att fler måste pendla mellan utbildningsorterna. För Västernorrland blir det viktigt att kommunikationerna är anpassade till de platser där skolor och universitet finns. Kommunikationerna måste också anpassas till de utlokaliserade utbildningsplatserna. För de kommuner som inte har den goda tillgängligheten till infrastrukturen längs kusten kan det bli nödvändigt att hitta samarbetskommuner i andra län. Det gäller speciellt Ånge och Sollefteå. Där kan samarbete ske med gymnasieskolor i angränsande kommuner, dit avstånden är kortare. Avstånden i Västernorrland är i många fall långa och för att utveckla och utbilda befolkningen behöver utbildningen finnas på nära håll. Örnsköldsvik har utlokaliserade utbildningar, men har i och med Botniabanan också god tillgänglighet till Umeå universitet och det stora utbildningsutbud som finns där. Det möjliggör studiependling men också att det blir enklare att rekrytera högre utbildade. Flera av utbildningsmålen är lokalt knutna till platser och för att kunna behålla och utveckla dem måste tillgängligheten vara hög. Utbildning bör ligga nära bytespunkter och vara en viktig del av stads- och bebyggelseplaneringen. Det måste vara gångavstånd mellan utbildningslokalerna och resecentrum/bytespunkter för att det ska vara attraktivt att pendla till utbildningen. Några mål har en bredare syn på utbildning: Ånge har gått längre med en bredare målbild som innefattar hela utbildningskedjan, från förskola till vuxenutbildning. Mycket av denna utbildning kan och bör ske i kommunen, men det är också viktigt att kunna ta sig till utbildningar i Sundsvall och Östersund. Det är viktigt att visa att det är lika enkelt att resa till Sundsvall från Ånge som det är att resa till Östersund från Ånge. 69
Transport och infrastruktur Nationellt mål - Transport och infrastruktur Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. (Transportpolitiskt mål) Fördubbla kollektivtrafiken till år 2020 (jämfört med 2006). (Fördubblingsmålet) Regionala mål - Transport och infrastruktur År 2020 har vi byggt bort de stora flaskhalsarna i länets kommunikationsinfrastruktur. (RUS) År 2020 finns väl fungerande gods- och persontransporter som bidrar till en hållbar regionförstoring. (RUS) Busshållplatser med mer än 20 påstigande ska tillgänglighetsanpassas. (Regional transportplan) Fler viktiga målpunkter och pendlingsstråk, samt förgreningar till ett sådant nät och därefter till hela systemet. (Regional transportplan) Kommunala mål - Transport och infrastruktur Kollektivtrafiken i Örnsköldsvik ska under projektperioden (xx-xx) öka med 25 procent. (Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen) Utveckla resecentrum för att underlätta övergångsmöjligheter mellan olika trafikslag med attraktiva bytespunkter och pendlarparkeringar. (Härnösand översiktsplan) Den kollektivtrafik som finns ska vara tillgänglig för alla. (Härnösand översiktsplan) För att stärka Kramfors kommuns attraktivitet utvecklas kommunikationer inom kommunen och med omvärlden. (Kramfors översiktsplan) Goda kommunikationer till, från och inom staden samt hög tillgänglighet till strategiska målpunkter. (Sollefteå översiktsplan) En regional knutpunkt för flyg, järnväg, vägar och sjöfart. (Timrå Vision 2015) Gemensam infrastruktur i arbetsmarknadsregionen för att bland annat skapa befolkningstillväxt. (Sundsvall Hållbar tillväxtstrategi) När det handlar om transport och infrastruktur är det oftast enklast att bygga nytt eller att öka utbudet. Men det finns andra möjliga åtgärder inom Mobility management som inte ökar behovet av ny infrastruktur. Fördubblad kollektivtrafik är inget enkelt mål att nå, men förutsättningarna är goda i Västernorrland, eftersom dagtågstrafik startar längs Ådals- och Botniabanan. Det behövs alltid en etableringsfas innan resandet tar fart. Ännu längre är processen innan effekterna av regionförstoringseffekterna syns. Bästa resan-projektet har haft som avsikt att korta etableringsfasen och få med alla kommuner för att maximera nyttan i projektet. Men det finns fortfarande orter som inte knyts samman i tågsystemet. Därför är det viktigt att till exempel anslutande busstrafik från Sollefteå och Långsele får väl fungerande anslutningstrafik med bussar till Ådalsbanan till en början, och i förlängningen även tågtrafik. Mittbanan bör få utökad turtäthet och förbättrad kapacitet, precis som Ostkustbanan Sundsvall Gävle med dubbelspår. Även sträckan Sundsvall Härnösand behöver uppgraderas med dubbelspår 70
i ny sträckning för att restiderna ska minska. Alla dessa stora och dyra investeringar sker inte över en natt. De är föremål för avvägningar mellan andra projekt. Alternativa lösningar behöver därför studeras. Hur utvecklas regionen utan stora infrastruktursatsningar? Vad kan göras istället? Bussar är ett billigare, men inte lika bra transportmedel för regionförstoring. Det går att utveckla motorvägshållplatser och linjer med få stopp som har liknande restider som bilen, vilket skulle kunna vara ett alternativ på sträckor där avstånden är 30 80 kilometer. De regionala målen, där alla flaskhalsarna i regionen är bortbyggda till 2020, är mål som är svåra att nå. Det handlar om många och dyra lösningar och en prioriteringslista för dessa behövs. Flera av flaskhalsarna är mer av ett nationellt intresse än ett utpräglat regionalt. Ostkustbanan och Ådalsbanan är inte bara viktig för kollektivtrafiken på järnväg, utan är också ett tungt godsstråk. Förbifarterna i Härnösand och Örnsköldsvik är ett mer regionalt intresse med bland annat minskat buller och mindre trafik genom centrum. utbudet i avgångar och låga biljettpriser är bättre där. Härnösand/Sundsvalls flygplats, Midlanda är mycket viktig för näringslivet med har begränsade möjligheter att utvecklas. Att lägga ner flygplatsen skulle kraftigt begränsa tillväxten Sundsvall/Timrå och påverka näringslivet negativt. Så läge som restiderna med tåg Sundsvall-Stockholm inte förbättras behövs Midlanda som flygplats. Kramfors flygplats är den flygplats som har bäst förutsättningar för utveckling med en centralt placerat läge i Västernorrland. Flygplatsen har för stunden allt för dålig tillgänglighet från Sundsvall/Timrå, och alternativa färdmedel som tåg har försämrats under lång tid på grund av kapacitetspriser på Ostkustbanan. Flera är kopplade till andra mål som rör fördubblat kollektivtrafikresande med utveckling av resecentrum, bytespunkter och ökad inomregional tillgänglighet. De lokala målen och dess lösningar finns inom Mobility mangement och beskrivs utförligare under rubriken Nulägesbeskrivningens utmaningar och lösningar. De kommunala målen stärker främst de olika kommunerna. Några av dem är svåra att nå utifrån ett regionalt synsätt. I första hand gäller det flygplatsfrågan. En långsiktig strategi för Västernorrland är att ha en flygplats som betjänar stora delar av regionen, men det förutsätter att kommunikationerna dit fungerar. Som det är nu finns två flygplatser som har bättre förutsättningar och dit hör inte Örnsköldsviks flygplats. Många Örnsköldsviksbor nyttjar redan idag Umeå flygplats i större utsträckning då 71
Befolkning och livskvalitet Det finns inget mål under rubriken Befolkning och livskvalitet som i sin helhet kan behandlas i Strukturbilden. Men det finns flera mål som kan underlättas av förbättrade kommunikationer och ökad tillgänglighet. En större region har ett större utbud på näringsliv och tjänster, och ett utökat utbud gör att människor kan och vill bo kvar, respektive flytta in. En viktig fråga som är kopplad till befolkning är boendet. Det byggs mycket lite eller inget alls i områden med minskande befolkning. Husen blir äldre och behovet av renovering och förnyelse ökar, samtidigt som priserna inte utvecklas i samma takt och det blir svårt att få igen investeringar vid större renoveringar och nybyggnad. Utvecklingen innebär en succesiv standardförsämring på fastigheterna och utbudet av fastigheter till försäljning håller inte den standard som önskas av marknaden. Det blir en ond spiral där ingen vågar bygga med stor risk att inte få igen investeringarna och utbudet årligen försämras. Det finns ingen enkel lösning på problemet, men att vara mera tillåtande med bygglov på platser med hög attraktivitet så möjliggörs för investeringar. Samtidigt som attraktiva områden möjliggörs för exploatering behövs också planer på att säkerställa områden där ingen exploatering får ske. Detta görs redan i kommunernas planer för landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS-områden). Turism Kommunala mål - Turism Genom Höga kusten skapa hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand översiktsplan) Turistnäringen för såväl sommar- som vinterturister fortsätter att expandera. (Kramfors översiktsplan) Världsarvet Höga kusten behöver, utöver god koppling med E4, också andra lösningar så att tillgängligheten ökar. Men det räcker inte med ökad tillgänglighet, Höga kusten måste också bli ett namn som drar och som bidrar till att fler känner till området. Det kan vara så enkla medel som att namnge en tåglinje, en flygplats eller en busslinje som Högakustenlinjen. Regional buss- eller tågtrafik mellan Sundsvall-Härnösand-Kramfors/Sollefteå, eller Härnösand-Örnsköldsvik är lämpliga sträckningar med anknytning till Höga kusten. Näringsliv och arbetsmarknad Kommunala mål - Näringsliv och arbetsmarknad Göra Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion större. (Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen) Botniabanan och öppningen av Ådalsbanan kommer att bidra till att Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion blir större. I första hand kommer Örnsköldsvik att bli en del i Umeås funktionella arbetsmarknad. I en fortsättning kommer Örnsköldsvik att fungera som ett delregionalt centrum, beroende på i vilken riktning pendlingsströmmarna från Kramfors och Sollefteå utvecklas. Genom att bygga ett nytt triangelspår vid Nyland samt modernisera sträckan Nyland-Sollefteå-Långsele med bland annat ett nytt signalsystem så kan regional tågtrafik gå Umeå-Örnsköldsvik-Östersund, eller Sundsvall-Härnösand-Kramfors-Sollefteå. 72
Nulägesbeskrivningens utmaningar och lösningar Åtgärder med samma färg har liknande lösningar, totalt finns det sex övergripande förslag på lösning till flera typer av utmaningar: Identifiera målgrupper Attitydpåverkan Anpassat trafikutbud efter målgrupp Stärka kollektivtrafikutbudet i prioriterade och starka pendlingsrelationer samt i relationer med potential Förbättrad kapacitet på järnvägen i prioriterade person- och godstrafikstråk, nybyggnadsåtgärder Samverkan/samordning inom regionen Stärkt trafikutbud i sekundära stråk och möjlighet till smidiga byten till primära stråk genom samordnad buss- och tågtrafik Anpassat trafikutbud till utpekade målpunkter Fotograf: Oskar Norrgrann 73
Utmaningarna kategoriserade Kompetensutveckling Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio 1 Tillgängliggöra utbildningsinstitutioner Distansutbildning Nej Steg 1 2 Anpassat trafikutbud till utpekade målpunkter Ja Steg 2 2 2 Höja utbildningsnivån Nej Ej aktuellt 3 Matcha kompetens efter arbetsmarknadens efterfrågan Nej Ej aktuellt 4 Transport och infrastruktur Stärka redan starka stråk samt stråk med potential Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio Stärka kollektivtrafikutbudet i prioriterade och starka pendlingsrelationer samt i relationer med potential Ja Steg 2 1 5 Höjd standard på E4 genom Härnösand och Örnsköldsvik 6 Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter Nybyggnad Steg 3 1 Nybyggnad Steg 3 1 7 Ökad kapacitet på järnvägen mellan Gävle och Sundsvall Förbättrad kapacitet på järnvägen i prioriterade person- och godstrafikstråk Ja Steg 4 1 8 Ökad kapacitet på järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand Förbättrad kapacitet på järnvägen i prioriterade person- och godstrafikstråk Ja Steg 4 1 9 Högre hastigheter på Mittbanan för att kunna flytta gods från väg till järnväg Kurvrätning Steg 3, 4 1 10 Om det ska finnas tre flygplatser ska de komplettera, inte konkurrera med varandra. Samverkan/samordning inom regionen Ja Steg 1 1 74
Transport och infrastruktur forts. Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio 11 Om bara en flygplats ska finnas samverkansprocess om vilken som ska behållas Samverkan/samordning inom regionen Ja Steg 1 1 12 Effektiva byten mellan olika transportslag i utpekade knutpunkter Stärkt trafikutbud i sekundära stråk och möjlighet till smidiga byten till primära stråk genom samordnad buss- och tågtrafik Ja Steg 2 2 13 Stärka bussutbudet i sekundära stråk Stärkt trafikutbud i sekundära stråk och möjlighet till smidiga byten till primära stråk genom samordnad buss- och tågtrafik Ja Steg 2 2 14 Linjenätsstruktur för smidiga anslutningar med busstrafik till Botniabanan/Ådalsbanan Stärkt trafikutbud i sekundära stråk och möjlighet till smidiga byten till primära stråk genom samordnad buss- och tågtrafik Ja Steg 2 2 15 Förbättrad tågtrafik under högtrafiktid mellan Ånge och Sundsvall Stärkt trafikutbud i sekundära stråk och möjlighet till smidiga byten till primära stråk genom samordnad buss- och tågtrafik Ja Steg 2 2 16 Erbjuda ett attraktivt och konkurrenskraftigt trafikutbud mellan Sundsvall och Örnsköldsvik Stärka kollektivtrafikutbudet i prioriterade och starka pendlingsrelationer samt i relationer med potential Ja Steg 2,3 4 1 17 Förändra attityderna till kollektivt resande Identifiera målgrupper Attitydpåverkan Anpassat trafikutbud efter målgrupp Ja Steg 1, 2 1 18 Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper Identifiera målgrupper Attitydpåverkan Anpassat trafikutbud efter målgrupp Ja Steg 1, 2 1 75
Transport och infrastruktur forts. Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio 19 Förändra attityderna till kollektivtrafikresande, med riktade insatser mot män Identifiera målgrupper Attitydpåverkan Anpassat trafikutbud efter målgrupp Ja Steg 1,2 1 20 Skapa rätt vanor hos unga människor åka kollektivt, cykla och gå Identifiera målgrupper Attitydpåverkan Anpassat trafikutbud efter målgrupp Ja Steg 1, 2 1 21 Anpassning av kollektivtrafikutbud till barn och ungdomar Identifiera målgrupper Attitydpåverkan Anpassat trafikutbud efter målgrupp Ja Steg 1, 2 1 22 Göra hela resan tillgänglig för alla människor med resenärens behov i fokus Steg 3 2 23 Att skapa en jämnare standard på tillgänglighetsarbetet i kommuner, Trafikverket och Länstrafiken Samverkan/samordning inom regionen Ja Steg 1 24 Skapa konkurrenskraftiga restider med tåg på korta och medellånga avstånd, upp till 15 mil Stärka kollektivtrafikutbudet i prioriterade och starka pendlingsrelationer samt i relationer med potential Ja Steg 2,3,4 25 Förbättrad turtäthet för få ökad arbetspendling Stärka kollektivtrafikutbudet i prioriterade och starka pendlingsrelationer samt i relationer med potential Ja Steg 2,3,4 26 Förbättrad kapacitet på järnvägen, Godstrafiken konkurrerar med persontrafiken på Ådalsbanan/ Botniabanan/Norra stambanan och hämmar potentiell resandeutveckling Förbättrad kapacitet på järnvägen i prioriterade person- och godstrafikstråk Ja Steg 4 76
Befolkning och livskvalitet Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio 27 Balansera befolkningstillväxten Nej Ej aktuellt Nej 28 Göra kulturutbudet tillgängligt för alla i länet Anpassat trafikutbud till utpekade målpunkter Ja Steg 2 2 29 Turism Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio Marknadsföra Västernorrland som turistmål i Sverige och utomlands Ej Aktuellt Nej 30 Göra utpekade turistmål tillgängliga genom anpassat trafikutbud Anpassat trafikutbud till utpekade målpunkter Steg 2 2 Näringsliv och arbetsmarknad Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio 31 Få fler invånare i arbetsför ålder Nej Ej Aktuellt Nej 32 Skapa fler jobb i fler kommuner Nej Ej Aktuellt Nej Övrig Åtgärd/kategori Behandlas Steg Prio 33 Att skapa ett samarbetssätt i regionen där hela resan - perspektivet finns med Samverkan/samordning inom regionen Ja Steg 1 1 77
Identifiera målgrupper attitydpåverkan, anpassat trafikutbud efter målgrupp Tillgänglighetsåtgärder För att skapa en tillgänglig resa krävs olika lösningar eftersom många är inblandade. Samarbete och kommunikation krävs kring gränsdragning, ansvar och målsättning för att en hel resa ska bli tillgänglig. Det handlar om att påverka en kedja av åtgärder. En grundplåt i lösningarna bör vara att En kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Samlade och strategiska informations- och demonstrationsinsatser Det finns behov av riktad marknadsföring av till exempel låggolvbussarna för att de som har störst nytta av dem ska känna sig trygga med att kunna åka buss. Information om det som görs för att öka tillgängligheten Vad som görs och varför, exempelvis förklara för utvalda grupper vilka funktioner som finns på hemsidor, hur man reser och köper biljetter för buss och tåg. Demonstrationer där personer får se och pröva samtidigt som de får information om olika saker. Ett exempel som redan genomförts är demonstration av trappklättrare och låggolvbussar. Konceptet kan upprepas och utvecklas. Utbildning Inlevelseövningar för att skapa förståelse för vissa gruppers behov riktat mot exempelvis busschaufförer samt drift och underhållspersonal. Kunskapshöjande utbildningar om människors behov och befintlig lagstiftning vad gäller tillgänglighet och användbarhet. En strategisk tillgänglighetstrupp bör skapas i regionen Ett problem är att samarbete och gränsdragningar saknas när det gäller tillgänglighetsfrågorna i Västernorrland. Ansvarsområden och länkarna mellan dessa behöver identifieras. En tydlig handlingsplan behöver tas fram mellan de olika aktörerna. Till exempel måste ansvaret mellan Trafikverket och Länstrafiken vad gäller hållplatser tydliggöras. En lösning är att först identifiera och samla personer med ansvar för tillgänglighetsfrågor från olika nyckelaktörer. Syftet bör vara att börja arbeta övergripande, strategiskt och utifrån prioriteringar vad gäller tillgängligheten i regionen, men också ner i detalj på kommunnivå. Syftet är att skapa dialog, samstämmighet, tydliggöra ansvar och kunskapsöverföring kring ett tillgängligt och användbart resande. För alla människor. Utifrån hela resan. Tydliga mål och syften för tillgänglighetsgruppen som bör ha koppling till stationsrådet En uppgift för gruppen kan bli att konkretisera arbetet, till exempel se till att viktiga typritningar tas fram. Dessutom behövs checklistor för olika ansvarsområden. Detta är viktigt för att skapa enhetlighet i regionen, så resenärer känner igen sig. Varje aktör bör identifiera och skriva ned sina ansvarsområden. Dessutom måste det klargöras vem som har ansvaret för tillgänglighetsfrågan hos respektive aktör, om det inte redan är gjort. 78
Ledsagning Mötesplatser och samordning för ledsagning saknas vid resecentrum där Trafikverket/Jernhusen inte anordnar detta. Därför måste frågan ses över så att en sammanhängande lösning kan skapas för att glappen inte ska påverka hela resan. Stationsledsagning i samband med tågresor hör ofta ihop med färdtjänst, men behöver inte göra det. Ett samordnat system för ledsagning i samband med tågresor har tagits fram av Jernhusen och Trafikverket. Det är en kvalitetssäkrad tjänst som består av en sambandscentral, mötesplatser på stationer och stationsledsagning. Inom Västernorrlands län finns tjänsten på följande stationer: Sundsvall, Härnösand, Mellansel, Bräcke, Långsele, och Ånge. Tillsammans ansvarar de för att se till att ledsagning på stationerna följs, enligt EU-förordningen om resenärers rättigheter och skyldigheter vid resa med tåg. Gemensamt biljettsystem Om biljettsystemet samordnades mellan länen skulle motståndet mot att åka kollektivt bli mindre. Dessutom blir resan enklare att genomföra för både gamla och unga, och för dem har någon form av funktionsnedsättning. Mobility management Som tidigare nämnts kommer de mål som handlar om transportplaneringens utmaningar att, i första hand, försöka nås med hjälp av fyrstegsprincipen. Också riksdagen har uttalat stöd för detta. Helt i linje med fyrstegsprincipen är arbete med Mobility management (MM). MM är ett koncept för att bidra till hållbara transporter och för att påverka bilanvändningen genom att förändra resenärernas attityder och beteenden. Grundläggande för MM är mjuka åtgärder: Information och kommunikation, organisation av tjänster samt koordinering av olika verksamheter. Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos hårda åtgärder inom stadstrafiken, till exempel nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor. MM- åtgärder jämfört med hårda åtgärder kräver inte nödvändigtvis stora ekonomiska investeringar och de kännetecknas av att man får mycket för pengarna. Mobility management-åtgärder genomförs sällan ensamma. De förekommer istället ofta som åtgärdspaket, till exempel genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. MM är alltså inte ett universalmedel som ersätter eller utesluter tekniska lösningar. MM är snarare ett komplement och förstärkningsmedel som gör att de tekniska lösningarna får större effekt. Att MM ibland helt kan utesluta behovet av ny infrastruktur är en bonus. MM kan ses som mjukvaran, kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan, som gör att hårdvaran, fysiska åtgärder, kan utnyttjas bättre. Det handlar alltså om att på olika sätt göra användandet av transporter och infrastruktur mer effektivt. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den har börjat. 79
I en stad där MM används innebär detta praktiken att: du kan du se kampanjer och åtgärder som gynnar gång, cykling och kollektivtrafik du kan få personlig rådgivning för att du ska kunna minska din bilanvändning din arbetsgivare kan betala dina kollektivtrafikutgifter för att uppmuntra dig att avstå från bilåkning till arbetet du kan få möjlighet till bilpool utanför ditt hus det kan finnas en mobilitetsplan på dina barns skola som ordnar säker gångtrafik till skolan du kan få råd av ett mobilitetscenter för att göra fritidsutflykter med kollektivtrafiken byggnadslov kan villkoras med krav som minskar nya fastigheters påverkan på mobiliteten. Till exempel kan krav på att utarbeta en mobilitetsplan för medarbetare, besökare och varutransporter, eller begränsning av antalet parkeringsplatser En av de bärande tankarna är samarbete. För att nå varaktiga beteendeförändringar måste många olika aktörer involveras, till exempel kommuner, regionen, kollektivtrafikföretag, trafikverk och företag. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information. När det gäller information inom ramen för MM är det lika viktigt att målgruppsanpassa insatserna som i andra kommunikationsinsatser. Samma informationsinsatser passar inte alla. Därför bör en målgruppsanalys göras innan insatsen ska genomföras. Mobility Management kan användas på olika nivåer; i bostadsområden, i en region eller vid specifika händelser eller evenemang, till exempel vägarbeten, 80 Fotograf: Torbjörn Bergkvist
fotbollsmatcher eller mässor. I samtliga fall handlar det om att påverka efterfrågan på resor, och därmed göra vinster inom miljö, säkerhet och ekonomi. Mobility Management kan handla om många åtgärder eller insatser. Nedan kan du se exempel på övergripande åtgärder: Information, upplysning och utbildning. Marknadsföring av allt från MM-tänkandet till konkreta tjänster och produkter. Stödja MM-åtgärder ekonomiskt eller på annat sätt. Utveckla nya eller bättre tjänster och produkter för MM. Effektiv organisation och samordning av verksamheter, inklusive transporter. Bättre lokalisering av olika verksamheter. Skapa lättillgänglig information om exempelvis buss- och tågtider, bilpooler och linjesträckningar. Miljöanpassa transporter. Cykla-till-jobbet-kampanjer. Prova-på-perioder med cykel eller kollektivtrafik. Rådgivning och konsultinsatser. Konkreta vardagsåtgärder: Ersätta vanliga sammanträden med telefon- eller videokonferenser. Samåkning. Bilpooler. Samordnad hemkörning av varor. Distansarbete i olika former av telestugor eller hemifrån. Stödja lokal handel och lokala producenter. Använda cykel och kollektivtrafik i stället för bil. Använda tåg i stället för flyg. Det traditionella sättet att lösa trafikproblem räcker inte. Vi skjuter bara problemen framför oss, och under tiden förstör vi miljön. Skillnaden mellan traditionell trafikplanering och MM är grovt att den förra främst sysslat med att tillgodose efterfrågan på rörlighet utan att ifrågasätta den, medan MM försöker påverka efterfrågan. 81
Förbättrad kapacitet på järnvägen i prioriterade person- och godstrafikstråk Dubbelspår Sundsvall Härnösand Den sex mil långa järnvägssträckan mellan Sundsvall och Härnösand är den i särklass svagaste länken när det handlar om restiderna mellan Stockholm och Umeå. Länken är den viktigaste att åtgärda för regional utveckling och regional tågtrafik. Sträckans slingrande standard är låg jämfört anslutande sträckor i norr och söder. Med hastigheter på runt 100 kilometer per timme får persontågstrafiken i denna del av Norrlandskusten svårt att konkurrera med biltrafiken. Restiderna med tåg påverkar det regionala tågresandet kraftfullt. Bristerna hämmar överflyttningen av befintligt pendlande med bil och buss till tåg. Potentialen nytillkommande resenärer utnyttjas inte. Det finns en stark enighet i länet om att hastigheterna måste höjas på järnvägen. Förstudien Sundsvall Härnösand visar att dagens restid med tåg på 45 minuter kan minskas till 20 minuter för regionaltåg och 15 minuter för X2000. Det kan jämföras med restiderna för buss som ligger runt 35-40 minuter. Det finns alltså stora restidseffekter att hämta hem. Genom att bygga ut persontågstrafiken blir den ett verkligt konkurrenskraftigt alternativ. Målsättningen är en etapputbyggnad av en modern järnväg mellan Sundsvall och Härnösand. Det är mycket viktigt att planeringsarbetet för järnvägen Sundsvall Härnösand drivs vidare. Dessutom måste olika finansieringslösningar, exempelvis brukaravgifter, ses över. Dubbelspår Gävle Sundsvall, Botniska korridoren, har mycket stor betydelse för godstransporter till och från Norrland. Den länkar samman Northern Axis-korridoren med Nordiska Triangeln. Stora flöden transporteras längs Botniska korridoren; mellan råvaruproduktionen i Norrland och förädlingsindustri och marknad i mellersta och södra Sverige och övriga Europa. Botniska korridorens betydelse motiverar en plats bland EU:s prioriterade TENT-projekt. Botniska korridoren sammanlänkar den befolkningstäta Norrlandkusten och möjliggör regionförstoring och arbetspendling på ett helt annat sätt än idag. En högklassig järnväg längs Botniska korridoren innebär dessutom att tåg blir ett mer attraktivt alternativ för besökare som reser till och inom Norrland. Flaskhalsarna i den Botniska korridoren hämmar näringslivets konkurrenskraft och regionens utveckling. Det är nödvändigt att utbyggnaden av både Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand och av Norrbotniabanan påbörjas under planeringsperioden 2010-2021. Den tydliga flaskhalsen i järnvägen mellan Gävle och Härnösand hämmar industrins och arbetsmarknadernas utveckling. Mellan Gävle och Sundsvall har kapaciteten slagit i taket och läget är akut. Den 22 mil långa enkelspårsträckan svarar inte mot behov och efterfrågan, varken när det gäller kapacitet eller snabba pendlingsförbindelser. Satsningarna på mötesstationer räcker inte till ett dubbelspår är den enda långsikta lösningen. 82
Stärka kollektivtrafikutbudet där potentialen finns Starka stråk När Botniabanan är färdigbygd kan den regionala utvecklingen stärkas genom att långväga pendling underlättas. För att främja denna process behöver det anslutande kollektivtrafiksystemet anpassas. Dagens kollektivtrafik längs kusten, Botniabanestråket, är baserat på busslinjer med hållplatser längs E4 samt befintliga busstationer. Där kompletteras de snabba linjerna med anslutande linjer till orter som ligger vid sidan om huvudstråket. Dessa linjer måste nu istället orienteras till de nya resecentrumen som skapas i Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik och på sikt även i Sundsvall. I viss mån även Timrå. Analyser visar även att omläggningen också måste innebära högre turtäthet på de linjer som har störst potential för ökat resande. De flesta som har tillfrågats tycker nämligen att utbudet, alltså antalet turer och hur de är anpassade till resenärens resbehov, är viktigare än priset på resan när man väljer färdmedel. Jörn Storuman Kristineberg Norsjö Boliden Bastuträsk Rusksele Lycksele Kristineberg Norsjö Boliden Bastuträsk Lycksele Vilhelmina Vindeln Dorotea Jörn Storuman Rusksele För att målen att fler ska resa kollektivt ska nås har förslag till nytt linjenät och turutbud tagits fram för respektive målår. Vilhelmina Nytt trafikutbud Upplägget bygger på att trafiken delas in i fyra olika kategorier med tydliga trafikuppgifter nämligen; tåg, stomlinje, anslutningslinje till tåg och direktlinjer. Dessa trafikutbud ska komplettera varandra för att skapa ett attraktivt kollektivtrafiknät. För tågtrafiken bör turtätheten på sikt vara en avgång i timmen i vardera riktning. Kapaciteten och kostnader innebär att en successiv utbyggnad behöver ske. Initialt kan busstrafik komplettera tågen i vissa delavsnitt där arbetspendlingen är stor och där restiden inte skiljer så mycket mellan trafikslagen. Anslutningsmöjlighet från Långsele och Sollefteå till Botniabanan och Ådalsbanan är en viktig åtgärd som måste genomföras. På sikt kan även in triangeltrafikering bli aktuell. Umeå-Örnsköldsvik-Sollefteå med avgång varannan timme samt Umeå-Örnsköldsvik-KramforsHärnösand-Sundsvall med avgång varannan timme samt Sollefteå-Kramfors-Härnösand-Sundsvall med avgång varannan timme. Det innebär timmestrafik i alla viktiga regionala stråk och varannantimmestrafik Umeå-Sundsvall. Även trafiken på Mittbanan behöver förbättras för att öka pendlingen i stråket, det bör även övervägas om ett minskat antal stopp kan bidra till ett totalt ökat resande i de större relationerna. En möjlig åtgärd i väntan på kapacitetsförbättringar och linjerätningar för högre hastigheter. Vindeln Dorotea Åsele Åsele Hoting Fredrika Hoting Bjurholm Fredrika Bjurholm Vännäs Vännäs Umeå Umeå Strömsund Strömsund Hörnefors Junsele Hörnefors Junsele Nordmaling Hammerdal Ramsele Mellansel Husum Örnsköldsvik +8 turer Örnsköldsvik Östersund Sollefteå Sollefteå Hammarstrand Hammarstrand +20 turer Brunflo Kälarne Pilgrimstad Mellansel Husum +4 turer Östersund Nordmaling Hammerdal +5 turer Ramsele Brunflo Ullånger Kramfors Ullånger Kälarne Pilgrimstad Gällö Kramfors Gällö +17 turer Bräcke Bräcke Liden Liden 120 minuters intervall Ånge Härnösand +40 turer Stöde Härnösand +15 turer Timrå Fränsta Sundsvall Ånge Timrå Fränsta Utbud 2015 enligt linjenätsanalysen Stöde Sundsvall Njurundabommen Ytterhogdal Njurundabommen Grön linje med avgång varannan timme Röd linje med avgång varannan timme. Blå linje med avgång varannan timme Ytterhogdal Gnarp Gnarp Bergsjö Bergsjö Ljusdal Ljusdal Hudiksvall Los Hudiksvall Los Iggesund Iggesund Enånger Vallsta Enånger Vallsta 83
Stärkt trafikutbud i sekundära stråk och möjlighet till smidiga byten till primära stråk genom samordnad buss- och tågtrafik Prioriterade vägstråk och vägförbättringar I länet finns cirka 1 900 mil vägar, av vilka 500 mil är statliga. E4 och E14 binder samman länets sju huvudorter, och huvudorterna i grannlänen, tillsammans med riksväg 90, väg 83, 87 samt 335. Stråken är viktiga både för gods- och personresor. Från 2011 får alla kommuner i länet, utom Sollefteå, dagtågstrafik. För att Sollefteå ska integreras med närliggande arbetsmarknadsregioner är riksväg 90 viktig. Kollektivtrafiken med buss behöver där börbättras så att det är enkelt att byta mellan tåg och byss vid järnvägsstationen vid Sollefteå/Kramfors flygplats. Åtgärden är viktig i väntan på att större investeringar i järnvägsnätet görs. Vägarna 86, 331 och 622 (Timmervägen) är viktiga för arbetspendling och godstransporter och tillhör också det prioriterade vägnätet i länet. För flera av dessa vägar behöver åtgärder göras för att öka bredd och bärighet. Länstransportplanen belyser och pekar ut dessa sträckor. Speciellt viktigt är det att förbättra de smalaste vägarna med ett stort flöde av tung trafik så att vägbredden blir åtminstone 6,6 meter. För besöksnäringen prioriteras samma vägnät som för arbetspendling och gods, samt länets besöksdestinationer, framför allt Höga kusten och Birsta. Väg 315 prioriteras också eftersom den länkar samman kusten med fjällvärlden. Anpassat trafikutbud till utpekade målpunkter När kollektivtrafiken byggs ut kommer helt naturligt flera av länets viktiga målpunkter att få ökad tillgänglighet. En av länets viktigaste målpunkter Mittuniversitetet och de utlokaliserade utbildningarna utvecklas vid knutpunkter dit kollektivtrafiken redan är utvecklad. För att Universitetet ska få en ökad dragningskraft är de kollektiva färdmedlen mycket viktiga och placering av utbildningslokalerna ska se med hög tillgänglighet till dessa knutpunkter. Lösningen är lika mycket att ta utbildning, universitet och gymnasieskolor till knutpunkterna som att utöka trafiken. Andra viktiga målpunkter för befolkningen och dess livskvalitet är möjligheten att nå kulturutbud. En möjlig åtgärd är att ta kulturen till människorna men de flesta kulturyttringar är låsta till platser och lokaler. I Västernorrland är idrott en viktig kultur och speciellt ishockey med flera elitserielag. Matchbussar som enbart går i samband med matcher och speciellt vid derbyn har stor möjlighet att locka till sig resenärer om de marknadsförs på rätt sätt. Bra är om också de befintliga kollektivtrafiklinjerna kan betjäna arenor, simhallar samt att dessa ligger i nära anslutning till kollektivtrafikknutpunkter. I stora delar av Västernorrland är det vikande befolkningsutveckling, där kan goda kommunikationer bidra till kommuner kan dela på investeringar och samnyttja arenor, simhallar, badhus, kulturhus och teatrar (men även specialiserad utbildning på gymnasienivå). Det innebär att kommunerna kan 84
hushålla med sina resurser om befolkningen kan tänka sig att pendla. Det totala utbudet ökar men innebär samtidigt resor. Turism är kopplad till flera målpunkter i länet, Birsta handelsområde och Höga kusten är några som är välbesökta. Gemensamt med Birsta handelsområde och Höga kusten är att de lättast nås med bil. Turistmålen är helt olika i sin natur och lösningarna för att förbättra tillgängligheten skiljer sig åt. Birsta är främst kopplat till shopping och som i oftast handlas är stora varor. Mobility managementåtgärder kan vara att det som handlas inom området transporteras hem av en firma, som samordnar transporterna av varorna hem till kunderna. Då kan kollektiva färdmedel i större utsträckning användas för att nå Birsta. Fortfarande är det inte helt enkelt att röra sig mellan del olika stormarknaderna i Birsta handelsområde om man inte kör bil. Samverkan/samordning inom regionen Samverkan/samordning inom regionen återfinns på sidan 63. För Höga kusten som utgör ett stort område och där man behöver röra sig mellan de olika geologiska sevärdheterna är bil idag det enklaste färdmedlet. På sikt behöver cykelleder och vandringsleder utvecklas där exempelvis bussar transporterar turisterna eller deras bagage mellan olika platser för att utveckla upplevelseturismen. På så vis kan turisterna komma till Västernorrland med tåg och flyg och väl framme, hyra eller ha med sig cykel och uppleva naturen och miljön på plats. 85
Referenser Rapporter/Skrifter: Bjerkemo S-A m.fl, Så blir bra bytespunkter bättre, (2011) Bästa Resan, Samtal om resor en studie om resenärers resonemang och syn på resor 2010:18 (2010) Din Tur- Västernorrlands länstrafik AB, Kollektivtrafik för funktionshindrade,(2010) Länsstyrelsen i Västernorrlands län/ramböll, En resa för tillväxt En regional linjenätsanalys över kollektivtrafiken i Västernorrlands län,(2011) Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet 2011-2020 (remissversion), 2011 Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Från räls till resande en scenarioanalys av Botniabanans potentiella effekter på regional utveckling, (2009) Länsstyrelsen Västernorrlands län, Målgruppsanalys, Bilaga 3 till rapport Samtal om resor2010:18, (2010) Länsstyrelsen Västernorrlands län, Regional attitydoch resvaneundersökning, (2011) Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Regional transportplan för Västernorrlands län 2010-2021, (2010) Länsstyrelsen Västernorrlands län, RUS Analysbilaga, (2011) Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Vision Västernorrland 2010, (2005) Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands framtid- vad kan vi veta om den?, RUS analysbilaga, 2011 Norrtåg, Trafikeringsutredning Ådalsbanan- Botniabanan, (2005) SCB, Inkvarteringsstatistik för Sverige 2010, (2010) Åhlström, Per, Projekt Knutpunkt Kramfors Sollefteå Flygplats Slutrapport, (2010) Internetkällor: www.dintur.se www.epomm.eu www.hogakusten.com www.mobilitymanagement.se www.scb.se www.stationsledsagning.se www.swepomm.se www.trafikverket.se www.vasternorrland.se Intervjupersoner: Ett antal intervjuer har genomförts med representanter för olika områden inom olika berörda aktörer. 86
87
Fotograf: Heidi Lall Postadress: 871 86 Härnösand Telefon: 0611-34 90 00 E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se