0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

Relevanta dokument
Potentialteori Mats Persson

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

sluten, ej enkel Sammanhängande område

Matlab: Inlämningsuppgift 2

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

Kapitel 8. Kap.8, Potentialströmning

Integranden blir. Flödet ges alltså av = 3

FYSIKTÄVLINGEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 31 januari Lösning: Avstånd till bilden: 1,5 2,0 m = 3,0 m

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 2

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10. från jorden. Enligt Newtons v 2 e r. där M och m är jordens respektive F. F = mgr 2

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Ideal vätska: inkompressibel, ingen viskositet (dvs ingen friktion) (skalär, verkar i alla riktningar) kraften längs ytans normal

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

13 Generaliserade dubbelintegraler


TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

TENTAMEN VEKTORANALYS ED1110 Vektoranalys SI1143 MatematiskFysik, del 1

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

1.1 Stokes sats. Bevis. Ramgard, s.70

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 26 maj, 2014

10. Tillämpningar av integraler

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )

Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

20 Integralkalkyl i R 3

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

14. Potentialer och fält

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Motivet finns att beställa i följande storlekar

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

Läsanvisningar till kapitel

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten i Griths.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 29 augusti, 2008, kl

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Komplexa tal. j 2 = 1

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

===================================================

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

Vektoranalys III. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 och Modellering och simulering inom fältteori för F3, 17 december, 2007, kl. 8 13, lokal: Gasque

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Transkript:

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno tn kn beäkns ed hjälp v GAUSS foel dä div å flödet ote tt ä ett - vektofält i och på nden Med nd od: Vi få nvänd GAUSS foel endst o och deivto ä kontinuelig i och på nden Uppgift Beäkn flödet v div ddd i j k ut u koppen so definies v : [ ] [ ] dd [ ] [ ] d divdv ddd d dd Sv: Uppgift Beäkn flödet v 5 i j k ut u koppen 4 5 v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts divdv ddd Volen 4 8 Sv: 8 Uppgift Beäkn flödet v i j 5k ut u klotet 4 58 divdv 4 56 8ddd 8 Volen 8 4 Anäkning : Volen v klotet ed dien R ä lik ed V R Anäkning : O n inte kn foeln fö klotets vol då kn n nvänd sfäisk koodinte och beäkn diekt : 8 divdv dϕ sinθdθ 8ddd d 8 8 8 dϕ dθ 56 sinθd 56 Sv: Uppgift 4 Beäkn flödet v i j k ut u clinden 4 dv div ddd v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts clindisk koodinte dϕ d cosϕ d cosϕdϕ dd Uppgift 5 Beäkn flödet v i j k ut u hlvsfäen 9 dv div ddd dϕ dϕ / / dθ cosθ sinθ cosθ dθ sinθ d sin θ / 8 8 d [ ] 4 Uppgift 6 Vi betkt clinden 9 ä Beäkn flödet v fältet 5 4 ut u clindens nteltn et ä enkle i den hä uppgiften tt beäkn flödet geno botten- och toppentn än flödet geno nteltn et ä också enkelt tt beäkn flödet geno hel tn ed hjälp v Gussstsen Anäkning: Guss sts gälle endst fö slutn to! äfö bestäe vi föst : flödet ut u clinden geno hel begänsningst tn flödet geno toppent ut u clinde s so flödet uppåt flödet geno bottent s so flödet nedåt v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts och däefte flödet geno ntelt i öst beäkn vi flödet u den hel begänsningstn nteltn bsto ed hjälp v Guss sts div 549 lödet ut clinden geno hel begänsningstn ä 9 9 9 6 ii Toppentn: äfö nolen pek uppåt 4 å ä 8 8 8 7 iii Bottentn: Ut u clinden på bottent betde nedåt dvs i iktningen v 4 å ä Slutligen flödet geno ntelt M 6 7 9 Sv: lödet geno ntelt ä 9 4 v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts Uppgift 7 Beäkn totlt flöde v fältet 5 i 5j 5k ut u clinden b Beäkn flödet v fältet ut u clinden geno clindens b bottent b toppent b ntelt Totlt flöde utåt Vi nvände Guss divegenssts och beäkn totlt flöde ut u clinden: P Q R Efteso div 5 h vi div ddd 5ddd 5 Volen 5 6 9 totl S b Bottentn 5 v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts Efteso ut u clinde betde neåt på bottentn nvände vi nolen ed negtiv - koodint 55 5 botten o 5 5 botten b Toppentn 5dd 5Ae 5 : o top 555 5 top 5dd 5Ae 5 b Mnteltn Efteso h vi totl top boten ntel ntel totl top boten Sv: ntel 6 6 6 v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts O vi vill nvänd Guss divegenssts fö t beäkn flödet v ett vektofält P Q R ut u en kopp åste vi kontolle tt ä C -vektofält i och på dvs tt P Q R ä kontinuelig och h kontinuelig ptiell deivto v föst odningen i och på O inte ä C -vektofält få vi inte nvänd Guss divegensstsen Uppgift 8 Vi betkt flödet v / / / ut u följnde kopp { : 4 } ett klot b { : } ett klot c { : } en ellipsoid 9 6 5 i Vis tt div fö ll ii å vi nvänd Guss divegenssts nä vi beäkn flödet ut u klotet? iii å vi nvänd Guss divegenssts nä vi beäkn flödet ut u klotet? iv Beäkn flödet ut u klotet v Beäkn flödet ut u klotet vi Beäkn flödet ut u ellipsoiden Lösning i öst beäkn vi ptiell deivto P 5/ 5 / Q och R 5 / Häv få vi divegensen div ii J efteso funktione P Q R och des deivto ä kontinuelig i och på nden iii ältet h en singuläpunkt i so ligge i äed få vi ITE nvänd Guss sts nä vi beäkn flödet ut u klotet iv 7 v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts 8 v v So sgt i iii få vi inte nvänd Guss divegenssts Vi beäkn flöde ut u klotet diekt ed hjälp v flödesinteglen Vi del sfäen ndtn i två del A Öve hlvsfäen I öve delen ä iktning ut u klotet ekvivlent ed nolen iktd uppåt B ede hlvsfäen I nede delen v sfäen ä iktning ut u klotet ekvivlent ed nolen iktd nedåt A öst beäkn vi flödet uppåt geno den öve sfäen: Vi substitue i och få vektofältet på själv tn / / / olen på öve hlvsfäen : äfö: lödet uppåt geno öve hlvsfäen ä dd dd ä pojektionen v hlvklotet på plnet dvs cikeln Vi nvände polä koodinte

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts dd dθ d Anäkning: d beäkns ed hjälp v subst: t d dt Alltså flödet uppåt geno öve hlvsfäen ä B På s sätt beäkn vi flödet nedåt geno nede hlvsfäen olen iktd nedåt -negtivt ä Vektofältet på nede tn ä / / / s so i A ä pojektionen v nede hlvklotet på plnet dvs cikeln ; s cikel so i A delen äfö dd dd Totlt flödet ut u koppen ä 4 Sv v: 4 vi Låt v det oåde so ligge elln ellipsoiden och sfäen Efteso div h vi tt flödet u ut koppen ä 4 enligt v-delen Sv vi: 4 Anäkning: Mn nvände oft beteckningen och / i sbnd ed vektofält Med en sådn beteckning kn vektofältet i ovnstående uppgiften kote nges ed elle 9 v

Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts v Uppgift 9 Låt beteckn Bestä flödet v ut u klotet } : { Vi få inte nvänd Guss divegenssts efteso fältet ä inte definied i so ligge i klotet Vi del sfäen i öve och nede delen och so i föegående uppgift beäkn flödet diekt: A delen: / / / På öve hlvsfäen h vi och och äfö dd dd B delen: På liknnde sätt på den nede tn få vi Häv dd dd och däed 4 Sv: 4