Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år
När skall man påbörja utredning? Hänsyn till symtomduration och allvarlighetsgrad Vanligen ingen anledning till utredning vid kort anamnes och frånvaro av alarmerande symtom
Diarré innebär ett ökat antal avföringar per dygn och att avföringen har lös konsistens Diarré är en följd av obalans mellan sekretion och digestion i tunntarmen och motilitet och absorption i tjocktarmen Diarré kan ha många olika orsaker
Orsaker till akut diarré Mag- och tarminfektion efter intag av föda eller dryck förorenade av bakterier eller virus, alternativt smitta från andra personer Matförgiftning efter intag av bakterietoxiner Antibiotikabehandling som förändrat den normala tarmfloran Stress och nervositet
Virus Rotavirus vanligast hos små barn, 6 månader- 2 år Calicivirus förekommer i alla åldrar, vanlig som smitta på sjukhus, vinterkräksjukan Adenovirus framförallt hos barn Astrovirus - också vanligast hos barn, kan också förekomma på sjukhus
Bakterier Campylobacter, 7000-8000 fall/år, cirka 60% utlandssmitta Salmonella, 3000-4000 fall/år, cirka 75% utlandssmitta Shigella, 450-600 fall /år, cirka 80% utlandssmitta Yersinia enterocolitica, 250-600 fall/år, cirka 30% utlandssmitta
Bakterier Clostridium difficile, vanligaste bakteriella tarmpatogenen, orsakar 10-20% av antibiotika-associerad diarré, riskgrupp äldre ETEC (Enterotoxinbildande E.coli), vanligaste orsaken till turistdiarré EHEC (Enterohemorragiska E. coli), 250-450 fall/år, 5-10% får hemolytiskt uremiskt syndrom, framförallt barn
Parasiter Giardia intestinalis, 1000-1500 fall/år, cirka 70% utlandssmitta Entamöba histolytica/dispar, 90% utlandssmitta Cryptosporidium, ofta vattenassocierad smitta, 100-400 fall/år, av sporadiska fall cirka 65% utlandssmitta
Parasiter Cyclospora cayetanensis, ovanlig, oftast importfall, kan smitta via förorenade grönsaker Blastocystis hominis, oklar klinisk relevans Dientamöba fragilis, oklar klinisk relevans
Större utbrott Cryptosporidium Östersund 2010 Vattenburet utbrott- infekterat dricksvatten 27 000 sjuka 656 fick vårdas på sjukhus Hushållen fick koka dricksvattnet i 3 månader Rättsligt efterspel 2015 Östersunds kommun friades i ansvarsfrågan
Dock anmärkningsvärt att VA-cheferna inte hört talas om parasiten Cryptosporidium innan utbrottet Många drabbade anger kvarstående besvär
Clostridium difficile utbrott på sjukhus Ystad 2012 och Växjö 2013 Ystad 27 drabbade 10 döda varav 5 med tydlig koppling till infektionen. Typ 017. Växjö 24 drabbade 4 döda Typ 027 ger svårare symtom och är mer svårbehandlad. Sedan 2006 flera utbrott i Nordamerika och Europa.
Clostridium difficile inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan skall dock göras vid anmärkningsvärd utbredning eller om sjukdomen uppträder i elakartad form. Folkhälsomyndigheten ger ut årlig rapport om läget i Sverige
Den klassiska matförgiftningen Stafylokockus aureus Clostridium perfringens Bacillus cereus Kräkningar dominerande symtom Kan vara mycket snabbt insjuknande Diarré följer Ofta snabbt övergående
Orsaker till kronisk diarré Colon irritabile Inflammatorisk tarmsjukdom, mb Crohn eller ulcerös colit Pancreasinsufficiens Laktosintolerans Glutenintolerans Hyperthyreos
Orsaker till kronisk diarré Tidigare bukoperationer Tidigare strålbehandling Missbruk av laxermedel Alkoholöverkonsumtion Mikroskopisk colit Malignitet Överdrivet intag av kaffe och sötskaker
Varningssignaler Påverkat allmäntillstånd Svårt att inta och behålla vätska Dehydrering Blodig diarré Hög feber och frossa Kraftiga buksmärtor Ihållande kräkningar
Utredning av diarré Anamnes Klinisk bild Mikrobiologisk undersökning Blodprover Rectoscopi Coloscopi Provexcision
Anamnes Tidigare känd tarmsjukdom, diabetes, thyreoideasjukdom Epidemiologi utlandsvistelse, andra insjuknade Tidigare bukoperationer, strålbehandling Alkoholöverkonsumtion Läkemedel (Laxantia, NSAID, antibiotika, protonpumpshämmare)
Symtom Lös avföring som flyter på vattnet (malabsorption, maldigestion) Nattliga diarréer (sekretorisk diarré) Tenesmer, blod- och slemtillblandning (inflammatorisk tarmsjukdom, tumör) Viktnedgång, matleda (tumör) Feber (infektion, inflammatorisk tarmsjukdom)
Akut diarré - infektion Icke-inflammatorisk sjukdom Frekventa, vattentunna diarréer utan blod eller slem, vanligen varken feber eller tenesmer. Initialt kan illamående och kräkningar förekomma. Genes: Rotavirus, ETEC och andra toxinproducerande bakterier
Akut diarré infektion Inflammatorisk sjukdom Blodig och slemmig avföring, i regel feber, buksmärtor och ibland tenesmer Genes: Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia enterocolitica, Entamoeba histolytica. Clostridium difficile kan ge dessa symtom.
Akut diarré - infektion Systemisk infektion Feber, allmänpåverkan, ibland buksmärtor Genes: Salmonella typhi och paratyphi, Entamoeba histolytica
Mikrobiologisk diagnostik Faecesodling x 2-3 diagnostiserar Salmonella, Shigella, Yersinia enterocolitica och Campylobacter Toxinbestämning eller odling avseende Clostridium difficile Faecesprov EHEC, ETEC
Mikrobiologisk diagnostik Koleradiagnostik specialsubstrat Virusdiagnostik utföres framförallt vid anhopning av fall Gastroenteritpanel viruspåvisning i faeces I panelen ingår analys av: Norovirus genogrupp I och II Sapovirus Rotavirus Adenovirus typ 40 och 41 Astrovirus
Mikrobiologisk diagnostik Faeces mikroskopi x 2-3 Cystor och maskägg, diagnostiserar Entamoeba histolytica och Giardia intestinalis. Specialfärgning krävs för diagnostik av Cryptosporidium Serologi Framförallt vid reaktiv arthrit (Salmonella, Shigella och Yersinia) och leverabscess (Entamoeba histolytica)
Övrig provtagning Hb, SR, CRP, Vita, Kreatinin, Na, K, Albumin P-glukos, TSH MCV, Järn, Ferritin, B 12, Folat IgA-transglutaminas(tTG)-antikroppar i serum (glutenintolerans) Kalprotektin i faeces (infl. tarmsjukdom) DNA-test laktosintolerans
Övriga undersökningar Rectoscopi (proktit, tumör) Coloscopi (colit, tumör) Coloscopi med px ( Mikroskopisk colit)
Kort om behandling Bakteriella diarrésjukdomar är som regel självläkande inom 7-10 dagar Var restriktiv med antibiotika! Behandling med vätska och salter är grunden Loperamid kan användas vid okomplicerad turistdiarré Antibiotika kan övervägas vid svår sjukdom, colitsymtom och hög feber
Kort om behandling Shigella, Giardia och Entamoeba histolytica behandlas i princip alltid Septisk salmonellainfektion skall antibiotikabehandlas Clostridium difficile antibiotikabehandlas endast vid svåra och långvariga symtom
Gyllene regler för att undvika akut diarré Välj livsmedel som produceras på ett säkert sätt Upphetta maten ordentligt Ät tillagad mat omedelbart Förvara tillagad mat omsorgsfullt Återupphetta tillagad mat ordentligt Undvik kontakt mellan rå och tillagad mat Tvätta händerna ofta Håll alla arbetsytor i köket minutiöst rena Skydda livsmedel från insekter och andra djur Använd rent vatten
Till sist Stöd organisationer som verkar för tillgång till rent vatten i U-länderna Ge bidrag till projekt vars mål är att minska barndödligheten i diarrésjukdomar
För den som vill investera SAM Sustainable Water Fund