HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Transkript

1 Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit förorsakar varje år stora problem inom sjukvården och äldrevården. Ut-brotten orsakas framför allt av calicivirus som är synnerligen smittsamt för både vårdtagare och perso-nal. Sjukdomsförloppet är ofta intensivt. Man smittas lätt men smittan är inte luftburen. Under sjukdomstiden utsöndras rikligt med virus via avföring (diarré) och kräkning. Smittämnen ska in i kroppen via munnen för att ge symtom. Målsättningen med dessa råd och anvisningar är att snabbt identifiera smittsamma vårdtagare med diarré och/eller kräkningar och förhindra smittspridning inom den egna enheten och boendet i övrigt. Detta uppnås genom att: första fallet hanteras på ett korrekt sätt rätt åtgärder vid utbrott på enheten genomförs diagnos ställs och provtagning utförs PAL/tjänstgörande läkare ska vara informerad och ingå i utredningsarbetet Allmänna åtgärder Checklista Loggbok Slutrapport När någon får diarré och/eller kräkning bör man först utreda orsaken och om man efter det starkt misstänkter att det rör sig om calicivirus ska man fundera över kohortvård redan efter att en person insjuknat. Kontakta alltid MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och vid behov hygiensjuk-sköterska. När flera personer insjuknar samtidigt kan matförgiftning inte uteslutas. Vid misstanke om matförgiftning ska även kommunens miljöförvaltning kontaktas. Avföringsprov eller prov från kräkning tas efter läkarordination. Åtgärder vid utbrott av virusorsakad gastroenterit Ett utbrott definieras som två eller flera fall av diarré och/eller kräkningar hos vårdtagare och/eller personal, där ett tydligt samband med smittspridning finns. För att minska risken för smittspridning inom den egna enheten och boendet i övrigt är det viktigt att snabbt identifiera att man har ett utbrott, provtagning görs. Fortsatt handläggning görs utifrån den kliniska bilden, avvakta inte provsvar. Information och dokumentation Följande uppgifter görs av patientansvarig sjuksköterska (PAS): Avdelningen för loggbok över alla vårdtagare och personal med gastroenterit (se loggbok) Verksamhetschef, MAS och andra berörda enheter informeras vid utbrott Personal, vårdtagare, anhöriga m.fl. informeras om hygienrutiner vid gastroenterit Se till att sjukgymnaster, kuratorer, arbetsterapeuter, etc. informeras om smittrisken. Rapportera varje nytt fall till ansvarig läkare och diskutera fortsatta åtgärder tex. Provtagning. Sätt upp en skylt på enhetens entrédörr Magsjuka på enheten. Kontakta personalen. Ta vid behov kontakt med hygiensjuksköterskan (för Göteborg: Lotta Osbeck, , för Södra Bohuslän: Mette Schewenius ) När utbrottet är över sammanställs en slutrapport av sjuksköterska och enhetschef tillsammans och skickas till hygiensjuksköterska och MAS (som skickar till verksamhetschef). Kopia sparas på en-heten tillsammans med loggboken. Kohortvård Kohortvård innebär att vårdtagare med gastroenteritsymtom (diarré och/eller kräkning) vårdas av personal som inte vårdar de "friska" på boendet. Kohortpersonalen får inte hantera livsmedel, mata eller ge medicin per os till vårdtagare utanför den calicisjuka kohorten eller dela mat med övrig personal. Frö att kohortvård ska ha effekt måste den bedrivas alla dygnets 24 timmar och kan avslutas efter 48 timmars symtomfrihet. Varje gång man bryter kohorten riskerar man att få en spridning. HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(5) Intagningsstopp på korttidsenhet Överväg intagningsstopp när vårdtagare insjuknar på mer än ett vårdrum där man inte kan se ett samband i smittspridningen. Beslut fattas av verksamhetschef/mas i samråd med vårdhygien och/eller tjänstgörande sjuksköterska. Som riktlinje gäller att intagningsstoppet hävs efter 48 timmars symtomfrihet på avdelningen. Vårdtagare som skickas till sjukhus eller byter boende i kommunen När vårdtagare, som är eller har varit magsjuk eller vårdats på enhet/avdelning med utbrott av calici-virus, skickas till sjukhus eller byter boende i kommunen ska mottagande enhet ha fullständig infor-mation om caliciläget på den avdelning/enhet som vårdtagaren flyttas från. Utskrivning till permanentboende i SÄBO från korttidsenhet med intagningsstopp Vårdtagare som varit magsjuk på korttidsenhet får skickas till ett permanentboende i ett SÄBO tidigast 48 timmar efter att han/hon blivit symtomfri. Vårdtagare som inte varit magsjuk får skickas från korttidsenhet till permanentboende i ett SÄBO om han eller hon ingått i den rena kohorten på avdelningen. Utskrivning till SÄBO från avdelning på sjukhus med intagningsstopp Vårdtagare som varit magsjuk får skickas hem till permanentboende i ett SÄBO 48 timmar efter han/hon blivit symtomfri även om avdelningen på sjukhuset har intagningsstopp. Vårdtagare som inte varit magsjuk får skickas hem till sitt permanentboende i ett SÄBO om han/hon ingått i den rena kohorten på avdelningen. Till korttidsenhet skickas ingen så länge sjukhusavdelningen har intagningsstopp. Personal Personal med gastroenteritsymptom ska inte vara på arbetsplatsen. Vårdhygien rekommenderar symtomfrihet i minst 48 timmar innan återgång i tjänst. Den som vårdar magsjuk anhörig hemma kan delta i vårdarbete på avdelningen men ska inte hantera livsmedel, mata eller ge medicin via munnen förrän minst 48 timmar efter anhörigs sista symtom. Det är viktigt att alla tillämpar basala hygienrutiner, med tillägg av handtvätt, och är noga med att byta kläder vid behov. Personalen som arbetar på enhet med utbrott av gastroenterit ska inte arbeta på annan enhet samma dag. Den som har vårdat magsjuk vårdtagare ska inte hantera livsmedel, mata eller ge medicin via munnen förrän efter minst 48 timmar. Tillfällig personal bör helst inte vårda de magsjuka och inte byta enhet under innevarande dag. Kringpersonal, som t.ex. sjukgymnaster, läkare, arbetsterapeuter, biståndsbedömare, bör undvika direktkontakt med magsjuka vårdtagare. Eftersom smittan inte är luftburen blir man inte sjuk av att gå in på enheten och prata med någon, t ex ge instruktioner till vårdpersonal. Vårdrutiner vid gastroenteritutbrott I alla vårdsitutioner ska basala hygienrutiner tillämpas. Detta gäller all personal. Basala hygienrutiner med tillägg av handtvätt Vid misstänkt virusorsakad gastroenterit införs tillägg till basala hygienrutiner. Detta innebär att handtvätt ska utföras även om händerna är synligt rena, eftersom alkoholbaserat handdesinfektions-medel inte har fullständig effekt på t.ex. calicivirus. Tvätta händerna med tvål och vatten och torka noggrant innan du desinfekterar dem. Vårdtagare Vårdtagare med symptom vårdas på enkelrum med egen toalett och äter på rummet. Uppmana vårdtagaren till noggrann handtvätt före måltid och efter toalettbesök. Hjälp aktivt den som inte kan själv. Eventuellt kan också handsprit användas. Överväg om undersökning/behandling kan skjutas upp utan risk eller men för vårdtagaren. Vid behov av akut undersökning eller behandling informera alltid mottagande enhet om risk för smittspridning. Omvårdnadspersonal bör följa med.

3 Vårdtagare med gastroenteritsymtom eller deras anhöriga får inte vistas i enhetens kök eller andra allmänna utrymmen inom boendet. Om en frisk vårdtagare från smittad enhet har behov av att besöka arbetsterapi eller sjukgym-nastik bör en personal följa med för att kunna ta hand om vårdtagaren om denne insjuknar. Smittrening Punktdesinfektion utförs av vårdpersonal med t ex Virkon. Tänk på att smittrena material som kan ha blivit förorenat tex. lyfthjälpmedel, rullstolar. Bäcken, urinflaskor samt instrument smittrenas i spol- respektive diskdesinfektor. Städning Städning av vårdrum utförs som vanligt om smittrening gjorts enligt ovan. Använd om möjligt rums-bunden städutrustning. Byt golvmopp mellan rummen om den inte är rumsbunden. Avfall Lägg blöjor, tvättlappar och liknande i plastpåse som knyts ihop inne på rummet och därefter hanteras som vanliga sopor. Kasta smutsiga handskar i avfallspåsen innan den knyts ihop. Ta eventuellt på en ren plasthandske för att hantera påsen. Tvätt Sätt in en tvättsäck på rummet, tillslut den på rummet innan den tas ut. Kläder tvättas snarast möjligt och vid så hög temperatur som materialet tål. Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat. Mathantering i samband med utbrott av gastroenterit på en enhet Allmänna råd Personal som deltar i kohortvård ska inte hantera livsmedel Vårdtagare eller anhöriga ska inte vistas i enhetens kök God handhygien är viktig före all mathantering Bricksystem är ur smittspridningssystem att föredra framför buffé-/karottservering Enportionsförpackade livsmedel bör eftersträvas, tex. smör, ost, sockerbitar m.m. Se även avsnittet om Livsmedelshygien Vårdtagare (enstaka fall) Vårdtagare med gastroenteritsymptom äter på rummet. Personal som sköter dessa vårdtagare ska inte hantera mat för andra vårdtagare eller personal på enheten. Matbrickan tas om hand av denna personal, som också sätter in disken direkt i kökets diskmaskin. 3(5)

4 Vid kohortvård med intagningsstopp på korttidsenhet Samtliga vårdtagare äter på rummet. Dryck serveras ur förpackning eller termos. Mat serveras av personal som inte sköter de magsjuka. Överväg möjligheten att beställa färdigbredda smörgåsar till frukost och övriga måltider från centralkök (om detta finns), eller få hjälp av personal från avdelning utan magsjuka. Man bör ha så lite mathantering som möjligt på enheten. Fortsätt med detta förfarande under 2-3 dagar efter det att intagningsstoppet hävts. Personal Personal som deltar i vården av de magsjuka ska inte hantera mat på enheten. Personal som haft gastroenteritsymtom tillåts inte hantera mat förrän tidigast 48 timmar efter sym-tomfrihet. Personal som vårdar anhörig (t.ex.barn) med gastroenteritsymtom hemma ska inte hantera mat på enheten förrän den anhörige varit symtomfri minst 48 timmar. Tänk på att gemensamma måltider till exempel bufféfrukost eller lunch, gemensamt kaffebröd, oskalad frukt och lösgodis innebär ökad smittorisk. Personalen får enbart äta egen medhavd mat alternativt köpa och äta i för huset gemensam personalmatsal. Alla kan använda gemensam mikrovågsugn för uppvärmning av egen mat. Gemensam dryck från förpackningar, termos eller kaffeautomat kan förtäras i personalrum. Fortsätt med detta förfarande under 2-3 dagar efter ett eventuellt intagningsstopp. Provtagning Virologiska laboratoriet i Göteborg: provtagningsanvisning, remiss Bakteriologiska laboratoriet i Göteborg: provtagningsanvisning, remiss Bakteriologiska laboratoriet NU-sjukvården: provtagningsanvisning Prov för virus och bakterier sänds omgående. Om detta inte är möjligt förvaras provet i kylskåp i avvaktan på transport. Tänk på att ett negativt svar inte utesluter infektion. Symtomen avgör handläggningen. Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar Icke infektiösa orsaker Läkemedelsbiverkan t.ex. Losec, Voltaren, morfin, kodein Laxermedel Antibiotikabehandling Strålning eller cytostatikabehandling Kirurgisk sjukdom Inflammatorisk sjukdom Födoämnesintolerans t.ex. laktos- eller glutenintolerans Infektiösa orsaker Calicivirus Är den vanligaste orsaken till utbrott av gastroenterit inom vården i Sverige. Smittsamheten är mycket stor då både kräkning och avföring kan innehålla mer än 100 miljoner viruspartiklar/gram och ett hundratal viruspartiklar räcker för smitta. Smittspridningen sker från person till person och via livs-medel. Personal insjuknar i samma omfattning som vårdtagare. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Vanliga symptom är kräkningar, diarré och buksmärtor. Feber kan förekomma, men alla dessa symptom behöver inte förekomma. Förloppet är i allmänhet kortvarig.de flesta vårdtagare är återställda inom timmar. Immuniteten är kortvarig mot aktuellt calicivirus. Rotavirus Utbrott kan förekomma framför allt på barnavdelningar, men även inom geriatriken. Virus finns i stor mängd i faeces. Smittspridningen sker från person till person. Vårdpersonal drabbas sällan. Rotavirus ger upphov till diarré men inte alltid kräkning. Symptomen varar i 3-8 dagar. Långvarig immunitet efter genomgången infektion. Salmonella, shigella och campylobacter De flesta infektionerna förekommer framför allt efter utlandsresa, men inhemsk smitta kan före-komma. Smittoöverföring kan ske via direktkontakt vid Salmonella typhi/paratyphi och shigellainfek-tioner eftersom smittdosen är låg i dessa fall. Vid övriga salmonella och campylobacterinfektioner är smittsamheten mycket låg till medpatienter och vårdpersonal. Clostridium difficile Frekventa grötiga lösa avföringar hos patient med rubbningar av tarmfloran vanligtvis på grund av antibiotikabehandling. 4(5)

5 5(5) Clostridium difficile (antibiotikautlöst diarré) Vårdtagare som behandlas med eller nyligen behandlats med antibiotika kan få diarré. Detta oftast på grund av att den normala tarmfloran rubbats så att antibiotikakänsliga bakterier elimineras och Clostridium difficile ta överhanden. Diarrésymtomen orsakas av att bakterien bildar ett toxin. Smitt-spridning av Clostridium difficile är ovanlig men kan förekomma framför allt till individer som anti-biotikabehandlats. Omvårdnadspersonal löper ingen eller mycket liten risk att drabbas av Clostridium difficile-infektion eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd. Tillämpas basala hygienrutiner är risken för smittspridning mycket liten. Diagnostik och provtagning Vid misstanke om antibiotikautlöst diarré tas efter läkarordination faecesprov (1-3 ml) i tomt rör med spatel för toxinbestämning. Uppföljande provtagning vid symtomfrihet behövs inte. Isoleringsåtgärder Vårdtagare med diarré bör helst vårdas på enkelrum med separat toalett. Om detta inte är möjligt ska vårdtagaren i varje fall inte dela rum med annan individ som behandlas, nyligen har behandlats eller ska behandlas med antibiotika. Eventuell isolering kan brytas när vårdtagaren är fri från diarré. Rengöring, desinfektion och städning Noggrann mekanisk rengöring är viktig. Punktdesinfektion vid fekal förorening utförs med Virkon 1 %. Om korrekt punktdesinfektion är utförd är vanlig städning av rum och toalett tillräcklig. Om spoldesinfektor inte finns ska bäcken, urinflaskor eller dylikt vara bundna till vårdtagaren. Tvätthantering Kraftig förorenad tvätt läggs i tvättsäck inne på rummet (se avsnitt om Tvätthantering). Avfall Förorenade blöjor, tvättlappar och liknande läggs i plastpåse som knyts ihop inne på rummet och slängs bland vanliga sopor. Hygiensjuksköterskan kontaktas vid behov. Medicinskt ansvarig sjuksköterska