Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Salutogenes Utveckling mot hälsa
Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa - Övergång i ny u.v.-fas - Stora krav - liten kontroll - Överengagemang - Separationer - Traumatiska upplevelser hälsa - Relationsstörning - Kritik, fientlighet Låg SÅRBARHET - Personliga sårbarhetsfaktorer ( Biologiska och Psykologiska) - Sammanhangsberoende sårbarhetsfaktorer Hög Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar.
SAMMANHANGSBEROENDE SÅRBARHETSFAKTORER -anknytningsproblematik -brist på intellektuell stimulans -auktoritär uppfostran -tillåtande uppfostran, brist på regler och normer -försummande uppfostran (omsorgssvikt) -inkonsekvent uppfostran -tidig exponering för problem i familjen -psykologiska problem hos föräldrarna -föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk -kriminalitet hos föräldrar -oenighet/missämja i äktenskapet eller våld/misshandel -skilsmässa eller separation -desorganiserad familj familj i upplösning -avvikande syskon -stor familj och att vara mellanbarn Carr, A. (2006) The handbook of Child and Adolescent Clinical Psychology
Stress- sårbarhetsmodellen STRESS ohälsa Salutogena faktorer Friskfaktorer Skyddande faktorer KASAM hälsa - Begriplighet - Hanterbarhet - Meningsfullhet SÅRBARHET
Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walsh Professor Marianne Cederblad
Maskrosbarn Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1994). Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up og the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci,244, 1-11.
Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Werner, E. E. & Smith S. R. (1982). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.
KASAM Känsla Av SAManhang (sence of coherence) Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet
Hälsa HÄLSA OHÄLSA Hög KASAM GMR Låg KASAM GMB Upplevelse av BEGRIPLIGHET Upplevelse av - Ordning - kaos - Konsistens - oordning - Struktur - slumpmässighet - Klarhet Upplevelse av att HANTERBARHET Upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att sakna tillräckliga resurser kunna möta olika situationer för att kunna möta olika I livet situationer i livet Upplevelse av MENINGSFULLHET Upplevelse av att Delaktighet i det som sker se sig själv som en utanförstående betraktare i det som sker
Frisk / Skyddande / Protektiva / Salutogena -faktorer De som reducerar påverkan av olika risker De som minskar risken för negativa kedjereaktioner De som främjar självförtroende och prestationsförmåga De som öppnar för nya möjligheter Rutter, M. (1987). Psychosocial recilience and protective mechanismes. American journal of Orthopsychatry, 57, 316-333.
Individ God social kapacitet Humor Planering, framförhållning Positivt självförtroende Vill prestera, göra sitt bästa Erfarenhet från framgång i skolan Framgångsrik Coping Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Inre locus of control God impulskontroll Optimism och framtidstro Omgivning och familj Hjälpa andra Significant other Tillitsfulla och intima relationer Klara gränser och subsystem Positiv föräldra- barn relation Stöd från mor- och farföräldrar Stöd från syskon Stöd från lärare och andra vuxna Kompetenta kompisar Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner
MENINGSFULLHET Är den komponent som hänvisar till vikten av att vara delaktig, att livet har en känslomässig värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i, även när det gäller problemlösning. Detta är KASAM s motivationskomponent. Denna är ett nödvändigt villkor för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet. Mål Delaktighet, Empowerment Intresse/Lust Positiva upplevelser Nätverk, Relationer Framtidstro Livsåskådning
BEGRIPLIGHET Syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara d.v.s. är det en information som upplevs som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. När informationen inte är förutsägbar utan kommer som en överraskning så krävs det att den i alla fall skall gå att ordna och förklara. Förutsägbarhet Information Förståelse Struktur Självkännedom
HANTERBARHET Handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll vare sig det är egna eller andras som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna. Resurser Kontroll Bemästra / Coping Belastningsbalans Kunskap Påverka
Ett salutogent ledarskap attraktiva strategier attraktiva teorier KASAM MENINGSFULLHET HANTERBARHET BEGRIPLIGHET nätverk, empowerment resurser, kontroll struktur, förståelse delaktighet, mål bemästra, kunskap förutsägbarhet framtidstro, relation belastningsbalans information, lust / intresse påverka, ställtid självkännedom positiva upplevelser lyhörd Välbefinnande Motivation Kompetens Hult, S. & Waad, T. (2004). Det salutogena ledarskapets betydelse. Vårdfacket, 8, 44-46.