Ett Salutogent perspektiv

Transkript

1 Ett Salutogent perspektiv Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

2 Sören Kierkegaard Samlade verk, Band 18, Synpunkter på min författar verksamhet, andra avsnittet, kapitel 1 A. 2. Gylendal Om jag vill lyckas med att föra människor mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

3 Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra, för att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår.

4 Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.

5 All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är en vilja att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.

6 Målet med behandling Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom, men med behandling kan en ny sammanhangsbaserad självkännedom etableras. 6

7 Varför är salutogenes intressant??? KASAM har starkt samband med hälsa för både unga och gamla KASAM är en klart skyddande faktor i högrisksituationer KASAM är inte genetiskt- utan omgivningsberoende KASAM går att förändra Kjell Hansson

8 Ohälsa Patogent synsätt Salutogent synsätt Hälsa

9 För att en individ ska utvecklas psykologiskt och socialt måste han/hon ha möjlighet till en fri och obunden kontakt med sin inre och yttre värld, och därmed uppleva känslan av att leva i ett sammanhang.

10 Att sträva mot hälsa innebär att (Salutogenes) ha en omvärldsuppfattning de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga. de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. Antonovsky A (1987): Unraveling the mystery of health. Jossey-Bass.

11 Delkomponenter Begriplighet Det stimuli som kommer från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga Hanterbarhet De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finnstillgängliga Meningsfullbarhet Dessa krav och utmaningar är värda investering och engagemang

12 Kasam påverkas genom cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet, vilket innebär att man inte tillfullo förmår att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen. Kasam påverkas också av den inre och yttre miljö, som den unge har växt upp i.

13 Totalpoäng Låg 4 Hög 1 7 Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Bra profil B H M

14 Profiler/dynamiska samband Typ Begrip lighet Hanter barhet Meningsfullhet Prediktion 1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Hög Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanlig 8 Låg Låg Låg Stabil Profil 2+7 klassisk haschrökare Profil 2 press uppåt Profil 7 press nedåt Tänkbara strategier 1? 2 kognitiv 3 inventera och starta/utöka resurser (arbete, fritid, nätverk) 4 blandning av motiverande 6 blandning av kognitiv+motiverande 8?

15 KASAM - återkoppling Till haschrökande män profil 2 eller 7 säger man att det är vanligt att det ser ut så här och att värdena kommer att förbättras Till haschrökande män med väldigt låg meningsfullhet kan man avvakta återkoppling tills efter HAP. Motivera till kontakt med psykiater Haschrökande kvinnor ofta lågt KASAM vilket beror på primär psykisk ohälsa. Avvakta återkoppling till efter HAP. Motivera till kontakt med psykiater

16 Vad mäter metoden? Förmåga att anpassa sig till nya situationer, position och rörelse mot det friska Förhållningssätt (snarare än personlighet) Vid strävar man optimalt mot hälsa, samt delkomponenter <4 Under 90 gå vidare/konsultation

17 Bedömningsinstrument I HAP används två bedömningsinstrument KASAM och SCL-90 Båda är självskattningsinstrument (kräver ingen speciell utbildning för att använda)

18 Bedömningsinstrument KASAM ger oss en bild av hur personen förstår, hanterar och upplever sitt sammanhang SCL-90 ger oss en bild av personens psykiska mående

19 Bedömningsinstrument Resultaten ger: dels en vägledning för oss om hur mycket vi behöver kompensera de kognitiva funktionsnedsättningarna och dels en indikator på om personen behöver träffa psykiater

20 Bedömningsinstrument KASAM och SCL-90 görs i början av samt i slutet av programmet Efter avslutad HAP kommer personen utöver den förändring han/hon själv kommer att märka också få se på papper vilka förändringar som skett

21 Vad mäter metoden? Förmåga att anpassa sig till nya situationer, position och rörelse mot det friska Förhållningssätt (snarare än personlighet) Totalresultat; normal = samt delkomponenter; normal = högre än 4 Under 90 gå vidare/konsultation

22 Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (med bufferteffekt) Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt) Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet) Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Jessor, et al. 1995

23 Individfaktorer Hjälpa andra God social kapacitet Humor Planering, framförhållning Positivt självförtroende God självkänsla Vill prestera, göra sitt bästa Erfarenhet från framgång i skolan Hög trivsel i skolan Nära relationer till vuxna Välfungerande i skolan Hög KASAM Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Fysiskt aktiv God fysisk hälsa Optimism och framtidstro Framgångsrik Coping Goda kamratrelationer Jämnt/lätt temperament Inre locus of control Läsning för nöjes skull God impulskontroll

24 Salutogena faktorer Individ 1. God social kapacitet 2. Positivt självförtroeende 3. Självständighet 4. Framgångsrik coping 5. Intelligens and kreativitet 6. Utveckling av speciella intressen och hobby 7. Inre locus of control 8. Impulskontroll 9. Hög aktivitet och energi Familj och omgivning 1. Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ") 2. Tillitsfulla och intima relationer 3. Betydelsefull annan person 4. Klart definierade gränser och subsystem. 5. Klara regler i hemmet 6. Positiv föräldra-barn relation 7. Delade värderingar

25 Individfaktorer Interpersonell kompetens Förmåga när det gäller empati, känslighet och vänskap. Förmåga till motstånd Klarar att motstå grupptryck och farliga situationer. Kulturell kompetens Kännedom om och känner sig inte störd av folk med andra kulturella, rasmässiga eller etniska bakgrunder. Fredlig konfliktlösning Försöka lösa konflikter utan att ta till våld.

26 Stödjande och skyddande familjefaktorer.ömsesidigt stöd.respekt för individuell skillnader.stabilitet i livet.dela i relationen.flexibilitet.kommunikation.problemlösning.stödja personers trossystem.bibehålla hoppet.mastery (vad kan man klara).komma från rigida mönster.ekonomiska och materiella möjligheter Froma Walch, 1995

27 Familjefaktorer Positiv föräldra- barn relation Engagerad / involverad pappa Trygg parrelation Stöd från mor- och farföräldrar Stöd från syskon Stöd från lärare och andra vuxna Trygg föräldra- barnanknytning Föräldrars delaktighet i skolan. Förälder/föräldrar är aktivt involverade i att hjälpa den unge personen att lyckas i skolan Låg grad av stress i familjen Hög social och ekonomisk status Goda arbetsförhållanden Tid för barnen Hög KASAM Goda kunskaper om barn Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner Tydlig kommunikation i familjen Klara gränser och subsystem

28 Nätverk Gott socialt stöd / nätverk Kompetenta kompisar Vuxna förebilder Kamratstöd Significant other (betydelsefull annan)

29 Basala färdigheter i en fungerande familj Förmåga till anpassning Satsar på familjen God kommunikation Stöd och uppmuntran i familjen Uttrycka uppskattning Social anknytning Klara roller Gemensam tid Klara gränser Samarbete Problemlösningsförmåga Family therapy News, 1990, p8

30 Ej i riskzonen pga Frisk/Skyddande/Protektiva/Salutogena -faktorer Individ God social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik Coping Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Inre locus of control God impulskontroll Omgivning och familj Hjälpa andra Significant other Tillitsfulla och intima relationer Klara gränser och subsystem Positiv föräldra-barn relation Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner Optimism och framtidstro

31

32 A study of the subjects own perception of the reorientation process (1995). Den kognitiva omorienteringen och självbilden

33 Som haschrökare hade jag: begränsad möjlighet att ta till mig film osv. fattig i själen, eftersom man inte befäster fina grejor inom sig, behållning bara för stunden. orden är inte alltid kopplade till känslor. Som f d haschrökare har jag god behållning av film, böcker och musik behållning av att läsa böcker. en helt ny förmåga att uttrycka sig.

34 Som haschrökare: tänkte jag inte innan jag svarade. ville jag lösa problemet konkret, sen skulle det vara löst en gång för alla. trodde jag att jag var aktiv bara för att jag hade projekt på gång. Som f d haschrökare: granskar jag orsaken till varför saker sker. märker jag att jag utvecklas när jag tänker tillbaka. kan jag ligga på kvällen och lösa problemen med abstrakt tänkande.

35 Den kroniska missbrukaren i tidig abstinens, dvs i det tillståndet som han är mellan röktillfällen, upplever i låg utsträckning inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och otydlig, dvs som ett brus. men upplever att det står resurser till förfogande, med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli som han bombarderas av.

36 Test och testvärden

37 6) Lundqvist, T, Sweden Patienter med långvarigt cannabismissbruk som genomgick Behandling bedömdes utifrån Känsla av Sammanhang (KASAM) Avseende eventuella förbättringar i samband med behandling. Primärt utfall Enligt självrapportering och urinprov var alla 15 fp i behandlingsgruppen drogfria vid post testningen (genomsnittlig drogfrihet 40 dagar). Sekundärt utfall Mätt med Känsla av sammanhang Behandlingsguppen förbättrades signifikant mellan testtillfällen. Bara drogfrihet utan behandling visade jämfört med behandlingsgruppen och kontrollgrupp lägre värden på känsla av sammanhang.

38 Lundqvist, T. Chronic cannabis use and sense of coherence. Life Sciences, 56(23/24), Before After M s M s t Total *** Comprehension *** Manageability ** Meaningfulness *** First - Second test * 0.05 Total.78 *** ** 0.01 Comprehension.77 *** *** Manageability.74 ** Meaningfulness.78 ***

39 Totalpoäng Begriplighet 1 Låg Hög 7 Hanterbarhet Meningsfullhet Bra profil B H M

40 Days drug-free before testing >= 40 Variable Mean Std Dev Mini Maxi N Total Comprehension Manageability Meaningfulness

41 A GROUP OF COUNCELLORS (no comparison between 1 and 2 Number of valid observations (listwise) = 21,00 Valid Variable Mean Std Dev Minimum Maximum N TOTSOC1 157,95 18,02 125,00 187,00 21 TOTSOC2 162,24 17,25 131,00 195,00 21 COMPREH1 5,04,80 3,50 6,20 21 COMPREH2 5,27,78 3,80 7,00 21 MANAGE1 5,66,56 4,80 6,60 21 MANAGE2 5,80,70 4,40 6,90 21 MEANING1 5,75,62 4,80 6,90 21 MEANING2 6,00,63 5,10 7,00 21

42 Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om orden under 1 passar dig, ringa in l:an, om orden under 7 passar dig, ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Var snäll och ge endast ett svar på varje fråga. 1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? har aldrig har alltid den känslan den känslan 2. När du har varit tvungen att göra något som krävde samarbete med andra, hade du då en känsla av att det kommer säkert kommer säkert inte att bli gjort att bli gjort

43 3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem? tycker att de känner dem är främlingar mycket väl 4. Har du en känsla av, att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? mycket sällan mycket ofta eller aldrig 5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer, som du trodde du kände väl? har aldrig hänt har ofta hänt

44 KASAM känsla av sammanhang / Aaron Antonovsky Normalvärde ,00 140,00 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Totalt Inskrivning 118,04 Utskrivning 138,20 Uppföljning 144,60

45 KASAM delvärde > 4 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Inskrivning 3,71 4,32 4,26 Utskrivning 4,32 5,10 5,10 Uppföljning 4,44 5,22 5,40

46 När man räknar ut KASAM. 1. Vänd på siffrorna för (ex 1 blir 7, 2 blir 6 osv) frågorna 1, 4, 5, 6, 7, 11, 13, 14, 16, 20, 23, 25, Räkna ut totalsumman. 3. Räkna ut delkomponenternas summa; Begriplighet (B) Hanterbarhet (H) Meningsfullhet (M) B 1 H 2 M 4 B 3 H 6 M 7 B 5 H 9 M 8 B10 H13 M11 B12 H18 M14 B15 H20 M16 B17 H23 M22 B19 H25 M28 B21 H27 B24 H29 B26 summa: /11 = /10 = /8 = Total: Medelvärde: Begriplighet: Hanterbarhet: Meningsfullhet: Låg < 4 > Hög

47 Exempel Före Efter Före Efter Före Efter KASAM tot begriplighet 2 4,8 4,5 5,3 3,6 2,8 hanterbarhet 3,8 4,8 5,5 6,1 4,6 3,7 meningsfullhet 3,1 5,9 5,9 6,1 3,6 3,6