Källö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Källö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/11

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ingrid Ahlén bitr. förskolechef, Mona Hyllengren och Ann Zackrisson Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2016-07-01 Planen gäller till Läsår 2016-2017 Barnens delaktighet Pedagogerna uppmärksammar tidligt när barn/barnen gör/säger positivar handlingar gentemot varandra och pedagogerna kan hänvisa till kompissolen/boken/väggen. Vi har återkommande intervjuer med barnen om vistelsen på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid inskolning ska vi presentera vår Likabehandlingsplan för vårdnadshavare och de ska även få ett exemplar.den ska därefter kontinueligt återkopplas vid utvecklingssamtal samt vid den vardagliga dialogen Personalens delaktighet Genom regelbundna diskussioner i arbetslaget och i huset under året. Informera ny personal och långtidsvikarier genom att tillhandahålla ett exemplar av husets Likabehandlingsplan. Förankring av planen Personalen: genom regelbundna nedslag under verksamhetsåret. Barnen: Genom bemötande och att koppla händelser till kompissolen och att vi pedagoger föregår med gott exempel. Vårdnadshavare: Vid inskolningen ska vi pedagoger berätta om Likabehandlingsplanen. Utifrån händelser i vardagen kan vi återkoppla till Likabehandlingsplanen och i utvecklingssamtalet. Likabehandlingsplanen går att finna på vår hemsida, dessutom hänger ett exemplar av planen på respektive hemvists hall. 2/11

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har gjort barnintervjuer utifrån barnkonventionen, Jag kan, för att synliggöra barnens eget lärande. Intervjufrågorna kommer vi att fortsätta med under läsåret. Barnen har med oss pedagoger reflekterat runt Jag kan-figuren och den sitter i barnens egen pärm. Där skriver vi upp barnets eget lärande som sker i nuet. Vi har satt upp en stor Jag kan-figur på väggen som vi kallade -Vi kan. Där skriver vi vad barnen kan göra för varandra och för förskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har märkt att barnen blivit mer medvetna om sitt eget och andra kamraters kunnande. Barnen har fått en ökad förståelse för vilka fördelar samarbete medför för gruppen, t ex om vi plockar ner stolarna tillsammans så kan vi börja att rita fortare. Vi fortsätter att arbeta med kompisbok och kompisväggar på avdelningarna, det upplever vi som en bra redskap i relationsarbetet. Vid inskolningssamtalen och utvecklingssamtalen ska vi bli bättre på att presentera och återkoppla till LBP och även i den dagliga dialogen med vårdnadshavaren. Alla hemvister har LBP uppsatta i hallarna. Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas I årets plan, 2015/2016,kommer vi att fortsätta fokusera på Jag kan utifrån Barnkonventionen.På VP under läsåret kommer vi att ha värderingsövningar och diskussioner i grupper om artikel 6, 28 och 31 i barnkonventionen. Utifrån barnintervjuer, dokumentationer och reflektioner med barn och kollegor, ska vi med övrig personal gå igenom Jag kanarbetet. Vi ska diskutera vad som var bra och hur det blev gjort. Om vi är nöjda med resultatet eller om vi har kunnat göra det annorlunda. Om nej, vad ska vi förändra och hur går vi vidare. Utvärdering sker genom regelbundna nedslag i Likabehandlingsplanen och Barnkonventionen med övriga kollegor i huset. Sista utvärderingstillfället kommer att äga rum 2016-06- 30. 22/5-16. Främjande insatser: Kränkande behandling: Vi uppmuntrar barnen till att få känna att de kan och att se det positiva i att en kompis hjälper och är en bra kompis. Vi bekräftar det som sker och sätter ord på det de kan. Vi pedagoger visar ett respektfullt förhållningssätt mot både barn och vuxna. Vi uppmuntrar även barnen till att kunna säga ifrån själv om det är något de inte vill. Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning: Vi har lånat böcker från biblioteket om att familjer kan se ut på olika sätt. Då det kan uppstå konflikter i rolleken, t ex att det bara finns en som kan vara mamma, uppmuntrar vi som närvarande pedagoger att familjer ser ut på olika sätt, t ex två mammor eller två pappor osv. Vi bekräftar inte utseendet på barnens kläder, istället säger vi t.ex. att " jag ser att du har en varm tröja på dej". Vi gör ingen skillnad på vilket kön barnet har, och vi arbetar med att tänka på att ha samma röst till alla barn. Vi tänker på hur vi bemöter barnen, har barnen frågor och funderingar svarar vi på dem så enkelt och tydligt vi kan. Barnen uttrycker själva på ett naturligt sätt att man t.ex. kan tycka om en person av samma kön. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning: Vi visar på att det finns många olika språk och att barn och vuxna äter olika mat men att likheten är att vi alla äter mat. Att vi är mer lika än olika. Alla har kläder på sig, men att det kan se olika ut. Vi har fotat barnens ögon och näsor och satt upp på väggen för att visa på likheter och olikheter. Funktionsnedsättning och Ålder: Vi ser till att inte utesluta, utan inkludera barn i nästan alla aktiviteter oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Alla ska ha samma möjligheter. Vi bemöter och stödjer barnen med funktionsnedsättning utifrån deras behov. Förebyggande åtgärder: Kränkande behandling: På en avdelning har de inte använt sig av barnintervjufrågor under det senaste året, men de har tänkt införa det igen med de äldre 3/11

barnen(3 åringarna) för att lättare uppmärksamma om något barn känner sig kränkt utan att de sett det. Vi pratar dagligen om hur man är en bra kompis. Vi delar in barnen i mindre gruppkonstellationer både utifrån barnens intressen och för att barnen ska känna sig trygga, på så sätt kommer även vi pedagoger närmare barnen och har lättare att upptäcka om det förekommer någon typ av kränkande behandling. Vi vuxna uppmuntrar och visar på att alla barn här är kompisar vilket gör att det alltid finns många att leka med. Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning: Vi fortsätter använda oss av JAG KAN figuren i vår verksamhet. Vi har en pågående diskussion med barnen om att alla har rätt att vara som och tycka om vad de själva vill. Vi utmanar och diskuterar med barnen om deras uppfattningar om olika köns likheter och olikheter. Vi bemöter och bekräftar barnen i deras funderingar och frågor. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning: Vi har böcker på olika språk och använder appar på lärplattan på olika språk tillsammans med barnen som t.ex. arabiskt tangentbord. Vi upplever att barnen känner stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Barnen behandlar inte varandra olika p.g.a. dettta. Vi har periodvis under höst och vårtermin haft tillgång till ett arabisktalande språkstöd. Hon har varit till stor hjälp för många av barnen i olika situationer barnen emellan och även gentemot vårdnadshavarna. Funktionsnedsättning och ålder: Vår verksamhet utformas med hänsyn till barnens olika förutsättningar så att alla barn kan delta på sina egna villkor. för att årets plan utvärderas Ingrid Ahlén, bitr. förskolechef, Mona Hyllengren och Ann Zackrisson. 4/11

Främjande insatser Jag kan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Vårt mål är att under hela barnets vistelse hos oss på förskolan och som sen börjar i skolan har självkänslan av att jag kan oavsett av vad andra säger, utifrån om man är liten eller stor, ung eller gammal, oavsett hudfärg, funktionsnedsättning eller ej, pojke eller flicka. Insats Genom pedagogens förhållningssätt till barn/barn och barn/vuxna ger vi uppmuntrar till barnen/vuxna, att säga till varandra - att du kan, eller vad bra du kan. Det är viktigt att involvera alla barn. Vi vuxna föregår med gott exempel genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Mona, Anna, Helena och Ann kön Områden som berörs av insatsen Kön Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan inte ska känna sig sämre behandlad eller kränkt beroende på kön eller könstillhörighet. Alla är lika mycket värda och har likvärdiga behov och samma rättigheter. Målet ska också vara att alla ska ha samma rättigheter till förskolans material oavsett kön. Vi följer upp arbetet genom att göra barnintervjuer, föräldraenkät och på våra VP. Insats Pedagogen bemöter barnens frågor om kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning på ett enkelt och ärligt sätt. Vi arbetar för att tillsammans ge barnen en djupare förståelse för empati och respekt genom t ex. litteratur. Vi uppmuntrar och stärker barnen i att de får klä sig, får vara och se ut som man vill. Vi vuxna föregår med gott exempel genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Mona, Anna, Helena och Ann Jag kan Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan och som sen börjar i skolan har självkänslan av att jag kan och får vara precis som jag vill. Oavsett av vad andra säger, utifrån om man är liten eller stor, ung eller gammal, oavsett hudfärg, funktionsnedsättning eller ej, pojke eller flicka har man den rätten. Alla är lika mycket värda och har likvärdiga behov och samma rättigheter. Insats Vi pedagoger bemöter barnens frågor om religion eller annan trosuppfattning och etnisk tillhörighet på ett enkelt och ärligt sätt. Vi vuxna föregår med gott exempel, genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Vi uppmuntrar och stärker barnen i att de får klä sig, får vara och se ut som man vill. Mona, Anna, Helena och Ann 5/11

funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan inte ska känna sig sämre behandlad eller kränkt beroende av sin fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga funktionsförmåga som genom skada eller sjukdom fanns vid födseln, uppstod senare eller väntas uppstå. Alla barn ska bli sedda för sin person oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Alla är lika mycket värda och har likvärdiga behov och samma rättigheter. Vi följer upp arbetet genom att göra barnintervjuer, föräldraenkät och på våra VP. Insats Vi ska se till att alla barn oavsett ålder eller funktionsnedsättning ska få prova på olika aktiviteter. Vi skapar en miljö och verksamhet som är tillgänglig för barn med olika sorters funktionsnedsättningar. Vi vuxna föregår med gott exempel genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Mona, Anna, Helena och Ann. Jag kan. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning och Ålder Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan och som sen börjar i skolan har självkänslan av att jag kan och får vara precis som jag vill. Oavsett av vad andra säger, utifrån om man är liten eller stor, ung eller gammal, oavsett hudfärg, funktionsnedsättning eller ej, pojke eller flicka har man den rätten. Alla är lika mycket värda och har likvärdiga behov och samma rättigheter. Insats Vi pedagoger bemöter barnens frågor om religion eller annan trosuppfattning och etnisk tillhörighet på ett enkelt och ärligt sätt. Vi vuxna föregår med gott exempel, genom ett respekt och hänsynsfullt förhållningssätt mot varandra. Vi uppmuntrar och stärker barnen i att de får klä sig, får vara och se ut som man vill. Mona, Anna, Helena och Ann. 6/11

Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi gör barnintervjuer, både enskilt och i grupp. vi gör en enkät till vårdnadshavarna. Vi filmar, observerar, dokumenterar oss pedagoger i olika situationer med barnen. för att synliggöra vårt förhållningssätt till barn med olika kön. Vi ser över miljön både inne och ute, så att den är anpassad till barn med olika funktionsnedsättningar. Vi fotograferar miljön både inne och ute, sedan diskuterar vi pedagoger bilderna på ett VP, för att synliggöra eventuella hinder för personer med funktionsnedsättningar. Områden som berörs i kartläggningen Kön och Funktionsnedsättning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen blir intervjuade och vi gör dokumentationer på deras lärande. Föräldrar och vårdnadshavare blir informerade om våra kartläggningsmetoder vi använder i Likabehandlingsarbetet genom att läsa det i LBP. Hur personalen har involverats i kartläggningen På ett VP går vi igenom Likabehandlingsplanen och kartläggningsmetoderna. Resultat och analys Intervjufrågorna till barnen kommer i grunden vara lika på förskolan under 2016-2017. Frågornas innehåll berör ämnena kön och funktionsnedsättning utifrån vår Läroplan, Skolverkets allmänna råd, Barnkonventionen och relationer på förskolan. 7/11

Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Kränkande behandling Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontinuerliga intervjuer/dokumentationer avseende barns utveckling. Resultaten från dessa intervjuer/ dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2017. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2016/2017. Det kommer bl.a. innefatta dokumentationer och intervjuer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi ska ge barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att prata och uttrycka sina känslor både med barn/barn, barn/vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion och det stärker barnets integritet och att kunna känna empati för andras behov. Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och vi vill stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Ann och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2016. Samtliga anställda medverkar aktivt i de Kön Kön Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i sin person på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom dokumentationer. Resultaten från dessa dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2017. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2016/2017, det kommer att innefatta bl.a. intervjuer och dokumentationer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi utmanar barns uppfattningar om olika könens likheter och olikheter. vi diskuterar med barnen om att alla har rätt att vara som och tycka om vad de själva vill. Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen, Läroplanen, Skolverkets allmänna råd och att vi vill stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Ann och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2016. Samtliga anställda medverkar aktivt i de 8/11

Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i att få vara och se ut som man vill på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontinuerliga intervjuer/dokumentationer avseende barns bakgrund. Resultaten från dessa intervjuer/ dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2016. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2016/2017. Det kommer bl.a. innefatta intervjuer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och att även stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Ann och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2016. Samtliga anställda medverkar aktivt i de Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på förskolan och som sen börjar i skolan har bra självförtroende och självkänsla oavsett funktionsnedsättning. Alla barn ska bli sedda oavsett funktionsnedsättning i gruppen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontinuerliga intervjuer/dokumentationer Resultaten från dessa intervjuer/ dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2017. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2016/2017. Det kommer bl.a. innefatta intervjuer och dokumentationer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vår verksamhet utformas med hänsyn till barnens olika förutsättningar så att alla barn kan delta på sina egna villkor. Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen, Läroplanen, Skolverkets allmänna råd och att vi vill stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Ann och Mona är ansvariga för att arbetet startar 1 juli 2016. Samtliga anställda medverkar aktivt i de 9/11

Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i sin person på vår förskola. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom dokumentationer. Resultaten från dessa dokumentationer kommer att presenteras på en verksamhetsträff under våren 2017. Vi frågar barnet om vi får använda deras intervju/dokumentation. Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2016/2017, det kommer att innefatta bl.a. intervjuer och dokumentationer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi utmanar barns uppfattningar om olika könens likheter och olikheter. vi diskuterar med barnen om att alla har rätt att vara som och tycka om vad de själva vill. Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och vi vill stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Ann och Mona är ansvariga för att arbete startar 1 juli 2016. Samtliga anställda medverkar aktivt i de Ålder Ålder Vårt mål är att barnet under hela sin vistelse hos oss på försklan och som sen börjar skolan har bra självförtroende och självkänsla oavsett ålder. Alla barn ska bli sedda oavsett ålder i gruppen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Utvärderingen sker genom kontunerliga intervjuer/dokumentationer. Resultatet från dessa intervjuer och dokumentationer kommer att presenteras på en Verksamhetsträff under våren 2017. Vi frågor barnen om vi får använda deras material. Vi kommer att fortsätta vårt arbete under 2016/2017, det kommer att innefatta bl.a. intervjuer och dokumentationer som kartläggningsmetoder. Vi kommer fortsätta att dela in barnen i små grupper, under större delen av dagen, både inomhus och utomhus. Vi utmanar barns uppfattningar om olika könens likheter och olikheter. vi diskuterar med barnen om att alla har rätt att vara som och tycka om vad de själva vill. Anledningen är att vi tycker att det är en viktig del i Barnkonventionen och att även stärka barnens självkänsla. Anna, Helena, Ann och Mona är ansvariga för att arbetet startar den 1juli 2016. Samtliga anställda medvrkar aktivt i de 10/11

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter: Mona Hyllengren och Ulrika Säfström Chef: Ingrid Ahlén, 026-179564. Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. er i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef (Din närmsta chef) ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret Ansvarsförhållande 11/11