Hagaströms skolas Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleklass årskurs 6 2010/2011 På vår skola arbetar vi för att skapa goda förutsättningar för lärande och för att en gemensam värdegrund ska genomsyra verksamheten. Var och en ska känna sig respekterad och uppleva trivsel. Uppdraget att arbeta med och att stärka elevers självkänsla är tydligt förankrat i läroplanen. Alla ska känna till vad som gäller och vad som händer om man inte följer gemensamt satta regler. Ett tydligt och gemensamt förhållningssätt ska råda. Detta skapar trygghet. Trygghetsarbetet är viktigt då elevernas trygghet är en förutsättning för lärandet. Arbetet med vår Trygghetsplan är en ständigt pågående process kring ett levande dokument som ger oss tillfälle att aktivt arbeta med frågorna. Detta sker kontinuerligt och skolans rektor är ytterst ansvarig. Alla ska känna sig trygga i skolan och behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet. Detta stöds av barnkonventionen, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken samt lagen om förbud mot diskriminering. Skollagen som bl. a. säger: - varje skola ska ha en plan för hur man ska motarbeta kränkande behandling och arbeta efter den planen. - alla som är i skolan ska ha respekt för varje människas värde. - alla i skolan ska göra allt de kan för att hindra elever att utsättas för kränkande behandling. Läroplanen som bl. a säger att: - alla i skolan ska motarbeta trakasserier och förtryck. - ingen i skolan ska utsättas för mobbning. - rektor har ansvar för skolans program för att motarbeta kränkande behandling av både elever och anställda.
Vårt mål Alla ska känna sig trygga. Trygghet innebär Att vi respekterar varandras åsikter och olikheter. Att vi får vara med och bestämma, ta ansvar och stå för våra beslut. Att vi duger som vi är. Att vi bryr oss om varandra. Definitioner Det är en rättighet för alla att inte bli diskriminerade. All kränkning är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Diskriminering är ett övergripande begrepp för kränkande behandling av barn, elever och vuxna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion och annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet Det är skillnad mellan diskriminering och andra former av kränkande behandling i vilket mobbing ingår. Kränkningar kan vara: Fysiska slå, knuffa, sparka, nypa, hålla fast, riva sönder kläder, trycka in i väggen, sätta krokben, kasta snö, kasta väska mellan sig, ta mössan råka knuffa till någon eller dennes arbetsplats, ge ett tjuvnyp i förbifarten, rita i någons bok, stå i vägen, slå igen dörren framför näsan Verbala viska, sprida rykten trakassera, håna, retas, härma, hosta, harkla anmärka på frisyrer, kläder negativt kommentera saker som den utsatte gör eller säger hånskratta göra sig rolig på andras bekostnad använda sexistiska, rasistiska ordval
Psykosociala uteslutning, tystnad, vända ryggen till, inte svara, betraktas som luft menande blickar, minspel, suckar, viskningar, grimaser, gester Text- och bildburna klotter brev, lappar e-post, sms, mms Mobbing är en kränkning som sker vid upprepade tillfällen, där det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbing. Förebyggande arbete Rektor är ytterst ansvarig för tryggheten på skolan. Varje klasslärare är ansvarig för sin elevgrupp. All personal på skolan har ett ansvar att upptäcka och motverka alla former av kränkande behandling. Värderingar och normer grundläggs i hemmet och är ett föräldraansvar Information till föräldrar om Trygghetsplanen innehållande likabehandlingsplan vid höstens föräldramöte Varje lärare går igenom Trygghetsplanen med eleverna vid läsårsstart Trygghetsplanen aktualiseras för all personal innan läsårsstart Schemalagt arbete kring värdegrunden i klasserna Fadderverksamhet F-6 BIG kompisar utses i klass 1-6. BIG vuxna och BIG kompisar träffas regelbundet Tillgängliga vuxna schemalagt rastansvar Regelbundna klassråd/elevråd Rutiner för mottagande och avlämnande av elever Trygghetsgrupp Elevvårdsteam Vi främjar lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet genom att: vara uppmärksamma för att upptäcka och eliminera diskriminerande arbetsmaterial, arbetssätt eller ordval vara uppmärksamma vid planering av organisation och schemaläggning anpassa verksamheten och miljön utifrån alla barns behov
Rutiner för att upptäcka diskriminering, mobbning och kränkande behandling Personalen skapar god föräldrakontakt genom kontinuerlig kontakt med hemmet, bl a genom veckobrev, utvecklingssamtal och föräldramöten. Elevrunda vid varje arbetslagsmöte för att tillsammans på ett tidigt stadium motverka alla former av diskriminering, mobbning och kränkande behandling. Raster och luncher är vuxenbemannade. Tillbudsrapportering sker vid tillbud/skada samt vid hot och våld och används som underlag i elevvårdsarbetet. Klassråd Åtgärder som sätts in Alla vuxna har skyldighet att ingripa när man ser diskriminering, mobbning eller kränkande behandling. Steg 1 Pedagog eller vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Dokumentation sker.(klasslärare informeras)utifrån samtal med den kränkte tas kontakt med samtliga berörda. Vid allvarligare form av eller upprepad kränkning informeras vårdnadshavare till samtliga berörda. Arbetslaget informeras. Uppföljningssamtal med den kränkte och den som kränker. Dokumentation sker. Steg 2 Om kränkning upprepas och mobbning misstänks informeras rektor och Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen kontaktar de elever som är inblandade och inhämtar så mycket information som möjligt samt dokumenterar. Om misstanken om kränkning/mobbning bekräftas sker ytterligare samtal med den/dem som har kränkt/mobbat. Föräldrarna till de inblandade kontaktas och informeras om situationen. Uppföljning och dokumentation fortgår tills man vet att kränkningen/mobbningen har upphört.
Steg 3 Om ingen förbättring har skett överlämnas ärendet till rektor som sammankallar till Elevvårdskonferens med vårdnadshavare, klasslärare, representant från Trygghetsgruppen samt eventuellt annan berörd personal. Upphör inte kränkningen/mobbningen omedelbart efter detta skall rektor besluta om vidare åtgärder. Detta kan innebära polisanmälan, anmälan till socialtjänsten, flyttning av mobbare till annan skola eller annan åtgärd. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden: Rektor. Ingrid Larsson tel: 17 99 22 Skolsköterska: Christer Mattisson tel: 17 72 84 Trygghetsgrupp: Agneta Forsman tel: 17 23 81, 17 23 82 Sandra Låång Karin Runesson Kristina Södergren Yvonne Wikman Förankring av Trygghetsplanen Vid höstterminens start sker förankring av detta dokument i elev- och personalgrupp samt i föräldraråd. Utvärdering av Trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande av Trygghetsgruppen och av rektor. I god tid före höstterminens början revideras Trygghetsplanen. Elever, föräldrar och personal är delaktiga i denna process. Revideringar kan även vid behov göras under ett läsår. Ytterst ansvarig för detta är rektor.