Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB
Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska kostnader Sida 3 Sammanfattning marknadsundersökning Sida 4 www.astmakontroll.nu Sida 6 FeNO-mätningar Sida 7 Referenser Sida 8 Astmadiagnos Att ställa diagnosen astma är ingen lätt uppgift. Mörkertalet är stort; närmare 150 000 svenskar vet inte om att de har astma. Diagnosen fastställs genom en astmautredning som tar hänsyn till patients sjukdomshistoria, kliniska symptom och klinisk under sökning i kombination med olika diagnosverktyg. 1,2,3,4 Exempel på diagnosverktyg är: spirometri för lungfunktionsundersökning; PEF-mätning för att kontrollera det maximala utflödet av luft under utandning; Allergitester mot aller gener som kvalster, pälsdjur eller pollen samt FeNO-mätningar som genom att mäta kväveoxidhalten i utandningsluft ger information om inflammationsnivån i luftvägarna. 1,2,3 Bakgrund Under december 2012 genomförde Aerocrine AB en marknadsundersökning med läkare inom primärvården samt astmapatienter i Sverige. Syftet med undersökningen var att bättre förstå hur astma behandlas inom primärvården samt hitta förbättringsmöjligheter som ger patienterna en ännu effektivare astma kontroll. Dessutom har man i undersökningen kartlagt hur primärvården diagnostiserar och följer upp astmapatienter. Resultaten av marknadsundersökningen är mycket intressanta, då de ger en tydlig bild av skillnaden mellan vårdens upplevda behandlingsresultat och patientens faktiska erfarenheter. Undersökningen gjordes av CEGEDIM AB, ett oberoende marknadsundersökningsföretag med fokus på undersökningar inom vården. Denna rapport ger överblickande information om astma i Sverige, sammanfattar de viktigaste fynden från marknadsundersökningen, presenterar ett effektivt hjälpmedel för optimal astmakontroll samt informerar om en ny kommunikationskanal för astmapatienter i Sverige, som ska hjälpa dem att ta kontroll över sin astma. Astmasymptom Om Astma Astma är en kronisk, inflammatorisk folksjukdom; 8 % 10 % av den vuxna svenska befolkningen samt 5 % 7 % av barnen i 7-års åldern och ca 8 % 10 % i tonåren lider av sjukdomen. 1,2,3,4 Astmaförekomsten har ökat markant under de senaste decennierna och sjukdomen är multifaktoriell. 1,2,3 En nyligen publicerad undersökning från Socialstyrelsen visar att andelen fyra- och tolvåringar med astma har ökat med 50 procent på åtta år utan att man har kunnat fastställa de grundläggande orsakerna för ökningen. 5 Symptomen kan variera från lätta och sporadiska till svåra och livshotande. Vanliga symptom är pipande/väsande andning, tung ansträngd andning, natthosta, hosta vid ansträngning, långvarig hosta vid förkylning och nedsatt fysisk prestationsförmåga. 1,2,3,4 Astmabehandling Astmabehandling består i icke- och farmakologisk behandling där man innan insättning av läkemedel försöker identifiera utlösande faktorer och, om möjligt, mini mera eller eliminera dem. Utlösande faktorer kan till exempel vara tobak, kvalster, pollen, yrkesexposition, luftföroreningar, mögel, och närvaro av pälsdjur. 1,2,3,4 Farmakologisk behandling bör vara individanpassad utifrån symptomsvårigheter. 1,2,3,4 Inflammation i luftvägarna är den huvudsakliga orsaken till astma. Därför står inhalationssteroider för det vanligaste behandlingsalternativet och ges för inflamma tionsdämpning. För snabb lindring vid akuta besvär ges kortverkande bronkvidgande läkemedel för att öppna luftvägarna. 1,2,3,4 Samhällsekonomiska kostnader Brister inom astmavården leder till att många patienter är felbehandlade eller har inte tagit kontroll över sin sjukdom, med försämrad livskvalitet som följd. Förutom det personliga lidandet, innebär det onödiga samhällskostnader i form av sjukfrånvaro, akutbesök på sjukhus och ökade läkemedelskostnader. 6 En avhandling från Karolinska Institutet har visat att den samhällsekonomiska kostnaden för astma i Sverige uppgår till ca 3,7 miljarder kronor per år för åldersgrupperna 25 56 år. 6 En patient med diagnostiserad astma kostar samhället i genomsnitt 15 919 kronor per år. Kostnaden för personer med svår astma var dock 10 gånger högre jämfört med personer med mild astma. 6 Den indirekta kostnaden (kostnader relaterade till sjukskrivningar och förtidspension pga astma) var högre än den direkta (läkarbesök och läkemedel) och uppgick till 69 % av den totala kostnaden. 6 Åtgärder för en framgångsrik astmastrategi Det är avgörande att vidta åtgärder inom astmavården som främjar en framgångsrik astmastrategi. Uppföljning och monitorering av astmapatienter är av stor betydelse för ett optimalt omhändertagande, vilket leder till att man uppnår symptomkontroll, symptomfrihet och anpassad läkemedelsterapi. 1 3
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sammanfattning marknadsundersökning med läkare och patienter. Undersökningen genomfördes under december 2012 bland 100 allmänläkare, 100 vuxna astmapatienter, och 83 föräldrar till minderåriga astmapatienter, för att få bättre förståelse för hur astmapatienter i Sverige diagnostiseras, följs upp och behandlas. Metod: Informationen samlades in genom webbenkäter. Allmänläkare rekryterades slumpmässigt med fokus på stora och mellanstora vårdcentraler, och ett krav för deltagande var att läkaren träffar minst 5 astmapatienter per månad. Könsfördelningen i urvalet är jämn och åldersdistributionen representativ. Patienter och föräldrar rekryterades från en öppen konsumentpanel, och krav för deltagande var astmadiagnos och farmakologisk behandling av astma. Könsfördelningen är relativt jämn, och alla ålderssegment är representerade. Resultat: Majoriteten av svenska astmapatienter behandlas enbart inom primärvården, och endast 2/5 av allmänläkarna remitterar astmapatienter till specialistvård. Patientundersökningen bekräftar bilden av att patienterna främst behandlas i primärvården: 2/3 av patienterna söker i första hand hjälp här, och det är vanligast att allmänläkare på vårdcentralen diagnostiserar astmapatienterna. Vanligtvis består diagnosen av en kombination av klinisk diagnos och spirometri. Ett intressant fynd är att 25 % av minderåriga patienter i denna undersökning enbart får klinisk diagnos. Vid upp följning/återbesök kontrolleras ännu fler, 1/4 av vuxna och 2/5 av barn, enbart kliniskt. Läkarna är generellt mycket nöjda med metoderna för diagnos och kontroll, och endast några enstaka läkare har några anmärk ningar. Samtidigt uppger man att de främsta anledningarna till att man väljer just dessa metoder är att de upplevs som patient fokuserade (klinisk diagnos) och är rekommenderad standardmetod (spirometri). Fördelar i form av exakta mät resultat eller behandlingsuppföljning nämns inte i någon hög utsträckning. Metod för diagnos 72% 50% 25% 7% Vuxna Barn 17% 13% Metod för uppföljning 50% 36% 26% 40% 13% Vuxna Barn 16% 80 70 60 50 40 30 20 10 0 De vuxna patienterna följs enligt läkarna upp genom årliga besök, och barnen kontrolleras årligen eller oftare något som dock i båda fallen motsägs av undersökning en bland patienter: Trots att patienterna bekräftar allmänläkarnas uppfattning om att astmapatienter vanligen kontrolleras årligen, säger sig en relativt stor andel patienter (inklusive 11 procent av barnpatienterna!) aldrig gå på återbesök. Resultaten från patientundersökningen visar också att en kombination av SABA (kort verkande bronkvidgare) och steroider är den allra vanligast förekommande behand lingen, men värt att notera är att nära 1/5 av patienterna endast står på en SABA (till största delen Bricanyl) utan någon steroidkomponent; dvs symptomlindring men ingen behandling av den underliggande inflammationen. Hela 80 % svarar att de har någon begränsning i vardagslivet! Besvär i samband med fysisk ansträngning är vanligast nära hälften vittnar om detta, följt av infektioner och förkylningar bland barn, och allergiska besvär för vuxna. Många patienter beskriver ett mycket begränsat vardagsliv till följd av astman: Han är infektionskänslig och därför undviker vi t ex öppna förskolan och andra ställen där det är mycket barn inomhus. Vi har valt att inte ha honom på förskola. Vi undviker att åka buss i rusningstrafik, då parfymer och andra starka dofter kan utlösa ett astmaanfall. Vi kan inte heller vistas hemma hos vissa vänner, då sonen reagerar på inomhusluften i äldre hus. Att vistas ute när det är kallt kan utlösa ett astmaanfall, liksom en utedag på sommaren också kan utlösa astmaanfall. (Förälder) Begränsningar/problem pga astma 43% 43% 43% Symptom vid idrott/ ansträngning 19% 2 Infektioner/influensor/ förkylningar 24% 19% 12% Allergiska symptom (husdjur, parfym etc.) 10% Symptom i kalla & varma miljöer 7% 4% Sömnlöshet/ sömnstörningar 6% 7% 3% Symptom i fuktiga & torra miljöer Totalt (n=183) Vuxna (n=100) Barn (n=83) 5% 6% 3% Trötthet 19% 20% 17% Inga/få diagnos + diagnos Annat diagnos + diagnos Annat Denna marknadsundersökning visar att även om läkarna generellt sett är nöjda med de metoder som används för diagnos och kontroll av astma, har endast 20 % av patienterna sin astma under kontroll. 4 5
En hemsida för optimal astmakontroll Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma, är målsättningen vid behand ling att uppnå symptomkontroll, förhindra försämringsepisoder, bibehålla normal aktivitets nivå, behålla normal lungfunktion och förebygga irreversibel luftvägsobstruktion. För att uppnå detta krävs en klar och tydlig rådgivning och åtgärder för att minska risken för luftvägsobstruktion. Om FeNO-mätningar Ordet FeNO är en förkortning av engelska Fraction of Exhaled Nitric Oxide. På svenska talar man om kväveoxidhalten i utandningsluften. Halten av FeNO (kväveoxid) i utandningsluften är en inflammationsmarkör. Lars Gustafsson från Karolinska Institutet upptäckte att man kunde mäta FeNO i utandningsluften. Kjell Alving, även han från Karolinska Institutet, upptäckte att FeNO i utandningsluften var förhöjt hos patienter med astma. FeNO-nivåerna minskar vid anti-inflammatorisk behandling. Regelbunden mätning av en patients FeNO-värde ger både doktorn och patienten en god förståelse för hur inflammationen, den huvudsakliga orsaken till astma, utvecklas. En FeNO-mätning tar bara ett par minuter att genomföra och ger omedelbara, repeterbara resultat. Vetskapen om en patientens FeNO-värde kan avgöra närvaron av allergisk astma, vägleda läkemedelsbehandling samt underlätta monitorering av behandlings följsamheten och behandlingsresultatet. Erfarenhet av FeNO-mätningar 7 Bland de deltagande allmänläkarna i marknads undersök ningen, är kännedomen om FeNO-mätning relativt hög: 2/3 säger sig vara bekanta med FeNO-mätning. Dock har endast 1/3 av de deltagande läkarna erfarenhet av att mäta FeNO, varav de flesta bara har lite/ någon erfarenhet. FeNO-mätning upplevs dock fördelaktigt i och med att det visar på inflammation, är lätt att använda och ger snabba och exakta resultat. Resultaten från marknadsundersökningen i kombination med kunskapen om att en informerad och välmedveten patient har större möjligheter att följa sin behandling, och på så sätt åstadkomma en optimal astmakontroll, har lett till att Aerocrine har tagit fram en ny hemsida: www.astmakontroll.nu. Hemsidan riktar sig till allmänheten, patienter och anhöriga till astmapatienter och kommer att vara tillgänglig under maj månad. Syftet med hemsidan är att engagera och motivera individen att ta kontroll över sin astma. Genom att besöka www.astmakontroll.nu får man aktuell information om astma, en beskrivning om befintliga diagnosmetoder samt möjliga behandlingsalternativ. Dess utom får besökaren tillgång till olika verktyg som gynnar en optimal astmakontroll. Exempel på verktyg är möjligheten att föra en astmadagbok, ställa frågor till experter och ta del av andras erfarenheter genom en blogg. Vid en jämförelse mellan FeNO-mätning och spirometri utvärderade också läkarna FeNO-mätningen likvärdigt med spirometri vad gäller exakta resultat, hur lätt det är för patienten att använda och hur väl det förutsäger dålig astmakontroll. Bland läkare utan erfarenhet säger sig 90 procent vilja använda FeNO-mätning, men förhindras av brist på tillgänglighet (det saknas FeNO-mätare på vårdcentralen). Om Aerocrine Aerocrine AB är en medicinteknisk koncern fokuserad på förbättrad behandling och kontroll av patienter med inflammation i luftvägarna. Som föregångare och marknads ledare inom mätning och uppföljning av luftvägsinflammation, marknadsför Aerocrine NIOX MINO som möjliggör en snabb och tillförlitlig kontroll av det inflammatoriska tillståndet i luftvägarna och kan därmed spela en kritisk roll för en mer effektiv diagnos, behandling och uppföljning av patienter med astma. Aerocrine är baserat i Sverige med egna dotterbolag i USA, Schweiz, Tyskland och England. Aerocrine är börsnoterat sedan 2007. (AERO-B.ST). Välkommen in på www.astmakontroll.nu En hemsida för optimal astmakontroll. 6 7
Referenser 1. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Socialstyrelsen 2004. 2. Internetmedicin.se Astma hos vuxna utredning och behandling: Docent Alf Tunsäter, Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar Skånes Universitets sjukhus, Lund. 3. Internetmedicin.se Astma hos barn- utredning och behandling: Överläkare Bill Hesselmar, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg. 4. Läkemedelsverket Andningsvägar, Astma och KOL, Läkemedelsboken 2011 2012, sidor 687 712. 5. Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Sociastyrelsen; 2013. 6. Avhandling Health economic epidemiology of obstructive airway diseases ; Institutet för Miljömedicin, Lung- och Allergiforskning. Karolinska Institutet. 7. Astmadiagnostik och behandling Dagens behandlingsrutiner och användande av FeNO-mätning i Astma. CEGEDIM Strategic Data. December 2012. Potentiella jävsförhållanden: Lars Gustafsson är leg. läkare, professor i fysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Ingår i styrelsen för Aerocrine AB sedan bolaget bildades 1997. Kjell Alving är adjungerad professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet; och Chief Science Officer Aerocrine AB. A NEW DIMENSION IN ASTHMA CARE Aerocrine AB, Råsundavägen 18 vån. 8, 169 67 Solna, www.aerocrine.se EMD-000677-00 April 2013