Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Relevanta dokument
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsarbete i fritidshem

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

1. Inledning Förutsättningar... 3

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Fritidshem Verksamhetsplan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Fritidshemmets uppdrag

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Plan för fritidsverksamheten

Fritidshemmets uppdrag

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Välkomna till Toftaskolan

1. Inledning Förutsättningar... 3

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

Lillsjöskolans fritidshem

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Teamplan Ugglums skola F /2012

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Fritidshem Verksamhetsplan

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Kvalitet i fritidshem ETT KVALITETSSTÖD FÖR POLITIKER OCH FÖRVALTNING

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Skogsgläntans förskola

SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Kvalitetsredovisning

Beskriv och analysera hur fritidshemmet arbetat med följande områden

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Lillsjöskolans fritidshem

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Arbetsplan. Killingens förskola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

STATUSRAPPORT Ht Kvalitet i fritidshem

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

1. Inledning Förutsättningar... 3

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Nätverk för fritidshemspersonal

KVALITETSREDOVISNING Grevhagsskolans fritidshem Sörgården, Mellangården, Norrgården och Borgen. 2012/2013 Eksjö kommun

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Lillsjöskolans fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Fritidshem på Ljungviksskolan. Kärnan i Ljungviksskolans fritidsverksamhet Elevernas lärande, glädje och nyfikenhet

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Sammanställningen bygger på förskolechefs redovisning Förskola Enhet Verksamhet Läsår

Tyck till om förskolans kvalitet!

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem. Per Olsskolan. Läsåret 2015/2016

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Transkript:

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmet Kroken Läsåret 2015/2016

Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Öka elevernas inflytande och ansvar För att öka elevers inflytande och eget ansvarstagande gällande regler på Kroken blev de involverade i hela processen. De kom med förslag på regler och de tillverkade plakat som vi satte upp där syftet var att synliggöra reglerna och ge möjlighet att själv läsa och göra sig påmind. Att följa reglerna de själva bestämt har haft blandat resultat och som tidigare erfarenheter är det viktigt att vi vuxna håller i under hela året och påminner. Överlag fungerar reglerna bra men om det är elevernas delaktighet eller om det är ett resultat av att vi vuxna påminner, har vi inte gjort någon mätning på. Att tänka på framåt kan vara att minska antal regler och att prioritera de viktigaste som då rör framför allt kränkningar och hur vi går vidare om de inte efterlevs. Vi har insett vikten av att vara närvarande och stöttande i det ovan nämnda då det gäller elever som behöver extra stöttning och vägledning. 2(5) Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Lgr 11 2.3 Elevers ansvar och inflytande verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Målet för utvecklingsarbetet Elevernas delaktighet/inflytande har varit en röd tråd i verksamheten och vi fortsätter arbetet fast i andra former. Genom styrda aktiviteter får eleverna möjligheten att prova nytt och även få nya utmaningar. Det leder till en utveckling av verksamheten, och elevernas förmågor. Exempel på aktiviteter vi genomfört detta läsår: hemkunskap, pyssel, gymnastik och träslöjd. Målet har varit att eleven ska få möjlighet att reflektera över lärdomar de gjort och utifrån det även kunna se en utveckling och öka deras arsenal av möjliga fritidssysselsättningar. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Pyssel: där har eleverna fått träna på olika förmågor som: turtagning, uthållighet, kreativitet, matte, nyfikenhet, fantasi, utforska, upptäcka, uppleva, samarbeta, våga prova nytt, våga misslyckas, självförtroende. De som deltagit har fått pröva olika arbetssätt(symaskin, tovning, sticka/virka, sy för hand, gjuta, klippa, färgtekniker) i varierade material (lera, ull, tyg, gips, färger, garn). Aktiviteten har varit uppskattad och de som varit intresserade har kunnat delta. Mer pyssel har efterfrågats och det har funnits en förväntan inför nästa tillfälles innehåll. Hemkunskap: målgruppen har riktats främst till eleverna i åk 4 då de börjar skola ut sig och har nytta av att få lära sig tillaga enklare mellanmål med allt vad det innebär. Genomgång av recept, tillagning, dukning, iordningställande av kök. Tillfällena har avslutats med att betygsätta den lagade rätten. Vi har diskuterat lite under måltiderna om svårighetsgrad, lärdomar, kostnad av tillagning av rätten, om den är nyttig osv. Många av eleverna har provat göra mellanmålen hemma och en del har även bjudit sina

föräldrar. Vi har märkt att aktiviteten varit uppskattad och att det har varit så stort intresse att inte alla kunnat delta, max 10 st per gång. Vi har då gett de elever som inte kommit med förtur till nästa tillfälle. Eleverna har fått vara med att påverka innehållet och vi har avslutat med en fest för alla på fritids då de också fått smaka och se lokalen. Jättekul att kunna använda hemkunskapssalen. Vi har också kunnat se stor utveckling hos eleverna kunskapsmässigt. Idrott: eleverna har fått träna motoriken genom mer styrda aktiviteter och även fått möjlighet att prova nya lekar/övningar. Tid för reflektioner har avsatts den sista stunden på passet då eleverna haft tillfälle att se om/vilka lärdomar som gjorts. Exempel på aktiviteter: bollekar, koordinations lekar (öga-hand), samarbetslekar, stationsövningar med balans, styrka, smidighet, kondition, kamplekar med fokus på strategier och mod. Utifrån planerad lek som presenterades på anslagstavlan valde eleverna om de ville gå med till G-salen eller inte. Några har vi nog fångat upp som annars hade varit kvar på Kroken. Anledningen kan vara att något nytt presenterades och nyfikenheten väcktes. Träslöjd: eleverna har varit i träslöjden tillsammans med träslöjdslärare och fritidspedagog. Vi har gjort olika saker i olika material t ex vägskyltar till skolgården, skylt som det står Fritids Kroken på, vi har gjort diverse uteleksaker att använda på fritids. Syftet har varit att tillsammans göra saker som man kan ha användning för på fritids av överblivet material och sådant man kan återvinna t ex styltor av konservburkar från köket och ett rep som skulle slängas, några gamla saftflaskor blev ett spel osv. Eleverna har fått vara med att bestämma innehållet av gångerna, vi har jobbat gruppvis och varit lyhörda och gett alla utrymme att vara med att påverka. Några tyckte det var tråkigt för att man inte fick göra saker till sig själv att ta med hem. Det är också lärorikt att tänka på gruppen istället för sig själv. Antalet elever har varierat från gång till gång. Vi tycker att samarbetet varit jättebra och även att vi kunnat använda oss av en annan ny lokal. 3(5) Lärdomar Eleverna har svårt att reflektera om/vilka lärdomar som gjorts efter respektive aktivitet. Trycket, dvs. antalet elever i Krokens lokaler, har minskat, det har varit en bonuseffekt i och med att vi fördelat oss i olika lokaler, även om den konsekvensen i detta läge inte var prio. Svårigheter med boka andra lokaler t. ex hemkunskapssalen. Vuxentätheten har varit bra då det möjliggjort att vi kunnat erbjuda en mer kvalitativ verksamhet än tidigare. Det krävs planeringstid för att effektivisera och förbereda aktiviteterna ännu bättre. Genom aktiviteterna har det synliggjorts vad eleven kan och behöver utveckla vidare. Med vuxenstyrda aktiviteter på frivillig basis ökar elevens nyfikenhet och vilja att prova nytt. Eftersom aktiviteterna varit styrda har vi kunnat påverka/fokusera mer på flickor respektive pojkars utrymme, dvs. att alla får komma till tals oavsett kön. Vetenskapliga perspektiv Texter ur Allmänna råd för fritidshem: - En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen i verksamheten. (s 32) - Aktiviteterna i fritidshemmet behöver bidra till att utmana eleverna samt ge dem möjlighet att fördjupa och utvidga sina kunskaper och erfarenheter. (s 33) - I samband med att eleverna slutar i fritidshemmet är det värdefullt att personalen förbereder eleverna

4(5) inför detta. (s 36) Elevernas delaktighet i arbetet Inte så mycket delaktighet på idrotten beträffande val av innehåll, gäller även pyssel och träslöjd. Hemkunskapen har eleverna fått stort utrymme i val av måltider. Aktivitetslådan har funnits, men få lappar har inkommit. Två aktiviteter har ändå genomförts planerade av eleverna själva med stöd av vuxna. Analys av verksamhetens resultat Det har blivit färre elever i antal i Krokens lokaler då vi har erbjudit andra aktiviteter i andra lokaler. Bra blandning mellan könen på de flesta aktiviteterna vilket var ett av målen att de skulle ges lika stort utrymme. De har haft stora möjligheter att pröva olika arbetsformer och arbetssätt pga. personalförstärkning. Utvärdera med eleverna har vi inte följt upp tillräckligt på vissa aktiviteter. Att det är få inkomna förslag i Aktivitetslådan kan delvis bero på att verksamhetsutbudet i stort är ganska heltäckande utifrån elevernas intressen. Utvecklingsmål utifrån denna analys Vi behöver bli tydligare med vad vi jobbar mot dvs. vad vill vi att eleverna ska utvecklas mot, snarare än att fokusera på vad de gör. Styrdokumenten ska styra innehållet. Hur får vi in digitala verktyg för olika estetiska uttryck som komplement till det vi i dag använder datorerna till? Vilka förmågor behöver eleverna träna på mer än vad som görs idag - och prioritera de viktigaste. Samverkan med skolan Under läsåret har fritidshemmens planeringsdagar (4st) förlagts samtidigt som lärarnas kompetensutvecklingsdagar för att göra det möjligt att planera och utvärdera verksamhet tillsammans. Kroken har flera olika samarbetspartners eftersom avdelningen har elever från både Duvan och Bläckfisken. Det försvårar samarbetsmöjligheterna. Vi behöver utveckla en form, eller ett forum, för hur vi överlämnar information om elevers utveckling mellan fritids och skola. Rektors reflektioner Kroken har utvecklat sin verksamhet under detta läsår på ett tydligt och konkret sätt. De har medvetet arbetat för elevinflytande och elevernas delaktighet. Det har de gjort genom att organisera för olika aktiviteter i olika lokaler och eleverna har fått möjlighet att påverka innehållet och även välja vilken aktivitet de vill delta i. Eleverna har även efter varje genomförd aktivitet fått utvärdera aktiviteten och prata om vad de lärt sig. Därigenom försöker Krokens personal medvetandegöra eleverna om att de lär sig och utvecklar sina förmågor även på fritids.

5(5) Samverkan med skolan det är inte möjligt för Kroken att samverka med någon särskild klass eftersom de tar emot elever från 7 olika klasser. Däremot är Kroken medvetna om att det kan samverkan med skolan och synliggöra för skolan vilka förmågor de arbetar för att eleverna ska utveckla. Rastverksamhet ett mål under läsåret har varit att fritids på något sätt ska ansvara för rastverksamhet för eleverna. Kristin har under läsåret ordnat aktiviteter bland annat på fredagar för eleverna, och det har varit mycket uppskattat och bidragit till det positiva klimatet, och ökad trygghet för eleverna, på rasterna. Frukostsituationen det är fler barn än tidigare som äter frukost. Vi har omorganiserat verksamheten och öppnar på två stället. Det innebär att Jupiter och Krokens barn samlas på Jupiter och går till frukosten tillsammans. Resultatet har blivit en mycket lugnare morgonrutin och frukostsituation. Fortsatt utvecklingsarbete läsåret 2016/2017 Ett mål är att fortsätta tydliggöra vilka förmågor fritids verksamhet stimulerar eleverna att utveckla. Att fortsätta skapa olika aktiviteter för eleverna för att fortsätta hålla elevantalet lågt i Krokens lokaler Att stimulera eleverna att komma med fler egna idéer och att ta eget ansvar för sina val på sin fritidstid. Att medverka till trygghet och studiero genom att vara en del av hela skolan-ansatsen och därmed efterleva de regler som skola och fritids har gemensamt. Övrigt gemensamt utvecklingsområde för Guldkroksskolans fritidshem Vi fortsätter arbetet i vår planeringsgrupp för att förarbeta, och lösa, gemensamma organisatoriska problem för verksamheten. Det ökade antal elever som har behov av fritidsplacering. Hela organisationen av Guldkroksskolans fritidshem bör ses över under nästa läsår, med avseende på lokaler och organisation av avdelningar, elever och personal. Anna Malmeling Marklund Rektor