Svar lämnade av helen.lunden@ed.ac.uk 2016-06-09 14:54:26 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: University of Edinburgh Scandinavian Studies Edinburgh Helen Lundén helen.lunden@ed.ac.uk 2. Land Land: Storbritannien 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 2015-09-21 till 2015-12-21 2016-01-11 till 2016-05-20 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 65 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 2 Helen Lundén Gunilla Blom Thomsen 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier,
t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset är ganska konstant. Det verkar bara vara små variationer mellan olika år. Varför läser Ett fåtal har uppenbara svenska kopplingar, som släktingar eller vänner. De andra vill studenterna svenska läsa ett "exotiskt" språk eller vill lära sig ett nytt språk som de inte har läst i skolan. vad är deras Några är speciellt intresserade av svenska filmer eller design eller historia eller musik. motivation? Skälen varierar men alla har ett brinnande intresse, av en eller annan anledning. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Vanligtvis läser studenter svenska i kombination med något annat språk, som franska eller tyska. En del kombinerar med lingvistik eller hsitoria. Det förekommer också ovanligare kombinationer som till exempel fysik och svenska. Svårt att veta eftersom ingen egentlig uppföljning görs. Se nästa fråga. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Studenterna kan ha Scandinavian Studies som enda eller ett av två huvudämnen. I så fall läser de svenska i fyra år. Det tredje året spenderar de helt eller delvis i Sverige. Då läser de först Swedish 1 och sedan Swedish Language 2 och i fjärde året Language Paper 1 - Swedish. Dessa är alla språkkurser. I tillägg till det kan de välja fler kurser inom Scandinavian Studies med litterär eller språklig inriktning. Man kan också läsa svenska som biämne och då göra det under antingen ett eller två år (Swedish 1 och Swedish Language 2). Ansvarig lärare för dessa kurser är Helen Lundén. Det går också att läsa svenska som en så kallad Foundation course, vilket görs helt utanför den ordinarie studieplanen. Ansvarig för de kurserna är Gunilla Blom Thomsen. Svenska finns också som kvällskurs. I sammanräkningen har jag dessvärre inte inkluderat dessa studenter eftersom jag inte kunnat få fram exakta siffror. 8. Undervisningens innehåll Swedish 1: Vi använder Rivstart A1+A2 av Scherrer/Lindemalm. I tillägg till det använder vi diverse andra resurser som passar för nivån. Dels finns det material speciellt anpassat för undervisning i svenska som andraspråk, dels använder vi barnprogram och barnböcker och till exempel "8 sidor", för att bara nämna några få exempel. Vi har också ett långvarigt utbyte med en gymnasieskola i Göteborg och det kommer varje år besökare därifrån. Innan dess lär våra studenter känna eleverna i Sverige genom mail-kontakter m.m. Vi arbetar mycket med uttal och hörförståelse eftersom det är det som generellt är svårast för våra studenter. Studenterna får fyra 50-minuterspass undervisning per vecka. En gång i veckan delas gruppen i två och vi arbetar då intensivt med muntlig kommunikation. Svensk kultur och realia ingår också i kursen. Swedish Language 2 Vi använder Rivstart B1+B2 av Scherrer/Lindemalm.
Studenterna får två 50-minuters undervisningspass i veckan, vilket de tycker är ganska lite med den progression som krävs av dem. Vi har vissa veckor lagt till "svenskt fika" - ett extra pass med fika och prat på svenska. Det har varit väldigt uppskattat. Precis som i Swedish 1, använder vi en rad olika web-resurser och tidningasartiklar. Programmet Klartext på P1 har till exempel fungerat väldigt bra. På vårterminen läser vi ungdomsböcker samt även kortare utdrag ur annan skönlitteratur och fackprosa, anpassad för nivån. Vi har även här gjort ett försök med kontakter med en svensk gymnasieskola. Av olika skäl fungerade det inte så bra som vi önskat. Vi gör ett nytt försök. I slutet av året ska studenternas svenska vara så bra att de kan klara av att spendera sitt tredje universitetsår i Sverige. Language Paper 1 - Swedish Detta är studenternas slutkurs i svenska språket och de läser den när de kommit tillbaka från Sverige. De flesta studenters språknivå är vid det laget mycket hög. Som grund för undervisningen används "Språkporten" av Monica Åström. Många av övningarna gör studenterna själva hemma, antingen på webben eller i boken. I tillägg till det har studenterna läst "Korparna" av Tomas Bannerhed. Annan litteratur på svenska och andra skandinaviska språk läses i litteraturkurserna. Vi använder också externa länkar, som programmet "Sommar" på P1. Tyngdpunkten i år har annars legat på muntlig kommunikation och avancerad vokubulär. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Våra kontor ligger i en modern byggnad mitt i universitetsområdet, på 50 George Square i Edinburgh. Lokalerna är ändamålsenliga och all utrustning finns. Undervisningen sker runt om i olika byggnader på universitetsområdet. I alla rum finns datorer och projektorer och allt annat man kan behöva. Det fungerar bra, även om vi får flytta runt en del på grund av lokalbrist. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej 11. Arrangemang Här är några av de föreläsningar och annat som ägt rum under året som gått: Sarah Death (översättare från svenska till engelska, som bland mycket annat har översatt Tomas Bannerheds roman: "Korparna") In conversation with Ian Giles Tuesday, 20 October 2015, Ian Giles, University of Edinburgh Nordic Grey The Origin Story of Nordic Noir Joint seminar with the Translation Studies Research Seminar Series Beskriv föredrag, Wednesday, 30 September 2015 Mia Österlund, Åbo Akademi University What s Up kulturevenemang m.m. On The Glitter Scene? Recent Trends In Contemporary Finno-Swedish Literature som institutionen haft Northern Scholars Scheme Lecture Tuesday, 29 March 2016, Mia Österlund, Åbo under året. Akademi University Nordic Noir, Landscape & Mindscape In Finno-Swedish Children s Literature Wednesday, 30 March 2016 Mycket annat har också hänt. Årets Luciafirande med delatagare från kursen i Swedish 1 gick av stapeln i början av december
som en del av en skandinavisk kulturell kväll för studenter och personal på Scandinavian Studies. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ingen kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Det finns ett litet svenskt, inte så ofta bemannat, konsulat i utkanten av Edinburgh. Vi har hittills inte varit i kontakt med dem. Vi har tyvärr inte haft någon kontakt med ambassaden i London heller. Kanske något att arbeta för under nästa år? Vet inte 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Lunds universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Studenterna på Scandinavian Studies läser svenska på Uppsala universitet under sitt sker. Är det t.ex. tredje år. Precis nyligen har ett samarbete runt forskning inletts med representanter studentutbyte, från Lunds universitet lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: - Guy Puzey, 'Aircraft Names', in The Oxford Handbook of Names and Naming, ed. by Carole Hough (Oxford: Oxford University Press, 2016), pp. 605-614. - Guy Puzey, 'Linguistic Landscapes', in The Oxford Handbook of Names and Naming, ed. by Carole Hough (Oxford: Oxford University Press, 2016), pp. 395-411. - Guy Puzey, 'Renaming as Counter-Hegemony: The Cases of Noreg and Padania', in Names and Naming: People, Places, Perceptions and Power, ed. by Guy Puzey and Laura Kostanski (Bristol: Multilingual Matters, 2016), pp. 165-184. - Laura Kostanski and Guy Puzey, 'Trends in Onomastics: An Introduction', in Names and Naming: People, Places, Perceptions and Power, ed. by Guy Puzey and Laura Kostanski (Bristol: Multilingual Matters, 2016), pp. xiii-xxiv Bjarne Thorup Thomsen, 'Geomodernism and Affect in Eyvind Johnson's Urban North', Edda. Scandinavian Journal of Literary Reaearch, 2015:1, pp. 18-31. Bjarne Thorup Thomsen, 'Marginal and Metropolitan
Modernist Modes in Eyvind Johnson's Early Urban Narratives', Scandinavica, 54:2, 2015, pp. 61-90. Macniven, A. (2015) The Vikings in Islay: The Place of Names in Hebridean Settlement History, Edinburgh, John Donald, 430pp. Macniven, A. Har fått bidrag från LLCs 'Impact Fund' för att komma igång med sitt nya projekt: ÌLE: Islay Life Explorer (http://www.ed.ac.uk/literatures-languagescultures/delc/scandinavian-studies/current-research-projects/islay-life-explorer). Arne Kruse, Laithlind, i Namn og Nemne 32, Bergen, Norway, 2015, pp. 37-73, ISSN 0800-4684. Arne Kruse, Scots: The role of language in civic nationalism, i S. Kvam & A. Hjelde, eds., Language and Nation, Vaxmann Verlag, Münster and New York, forthcoming 2016. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Vi vill först och främst tacka för det stöd vi fått under året. Det har gett oss möjlighet att köpa in barnböcker för att kunna genomföra en delkurs inom Swedish 1 på ett tillfredsställande sätt. Det är svårt och dyrt att köpa litteratur på svenska härifrån, speciellt som institutionen inte har en egen budget för sådant. Vi är också glada för att vi genom er hjälp har kunnat köpa de senaste upplagorna av de läroböcker vi använder. I sommar skall en av studenterna från Swedish 1 åka på svensk språkkurs på Axvalla Folkhögskola, tack vare medel från Svenska Institutet. Hon är väldigt lycklig över det och jag är säker på att hon på bästa sätt kommer att tillgodogöra sig kunskaperna därifrån. Svenska Institutets hemsida är också ett guldgruva att ösa ur. Där finns massor av tips och länkar som är användbara i olika sammanhang. Jag skulle gärna vilja delta i kurserna ni ger på somrarna men det har hittills inte fungerat tidsmässigt. Jag hoppas på att det kommer fler tillfällen. Speciellt värdefullt skulle det vara att komma i kontakt med andra svensklektorer runt om i världen, för att utbyta tips och erfarenheter. Kanske finns det redan ett sådant forum, som jag har missat men det skulle kanske vara en idé att starta ett sådant nätverk? I övrigt är vi glada för fortsatt inspiration och idéer samt möjlighet till kursstipendier och bidrag till inköp av litteratur eller web-resurser. Extra trevligt var att vi fick besök från SI i år på plats i Edinburgh. Ni är välkomna tillbaka. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Glädjeämnena är många. University of Edinburgh är en fantastiskt stimulerande miljö att arbeta i. Vår lilla institution (Scandinavian Studies) är väl fungerande och kollegerna är hjälpsamma och trevliga. Vi arbetar tätt tillsammans med norska och danska och tentorna är desamma, bara översatta till respektive språk. Studenterna är ett annat glädjeämne. Kollegor som undervisar i större språk säger ofta hur lyckligt lottade vi är som i stort sett enbart har studenter som gjort ett väldigt aktivt och postitivt val, när de valde just ett skandinaviskt språk. Studenterna är intresserade och motiverade och fantastiska att arbeta tillsammans med. Det är en förmån att få vara med om den mycket snabba språkliga progression som studenterna genomgår under en såpass begränsad tidsperiod. Eftersom vi är en liten institution lär vi också känna alla våra studenter. Svårigheter: Vårt största problem är väl egentligen bristande resurser för att köpa in nytt aktuellt material. Studenterna tycker också att kursböckerna är fruktansvärt dyra. Så svårigheterna ligger mest på det ekonomiska planet. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att
läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja