1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Relevanta dokument
(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

============================================================ ============================================================

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

16.3. Projektion och Spegling

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a


Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:


1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/ Tel.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Något om funktionsföljder/funktionsserier

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Föreläsning G04: Surveymetodik

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

VI HJÄLPER DIG ATT SKAPA FRAMGÅNGSRIKA MÖTEN. [ eskilstunaconvention.se ]

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Räkning med potensserier

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Transkript:

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr ll ekvioer i () Defiiio Mägde v ll löigr ill e ekvioem kll eme löigmägd Vi äger vå em är ekvivle om de hr mm löigmägd ANTAL LÖSNINGAR För e lijär ekvioem gäller preci e v följde leriv: Seme hr preci e löig Seme hr oädlig måg löigr Seme kr löig ( Seme är ikoie) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får gör följde elemeär operioer med ekvioer u ädr eme löigmägd: B pl på vå ekvioer Muliplicer e ekvio med e l Adder e mulipel v e ekvio ill e ekvio TOTALMATRIS När vi löer e lijär ekvioem () räkr vi ed med eme koefficieer Vi k kriv ll koefficieer i e ell om vi kllr eme olmri räk ed med mrie eleme Tolmri ill () m Om vi iför mrier m m m

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio A B m m m m då är olmrie (A B) Amärkig: Mrie A kll ekvioeme koefficiemri Iälle kriv hel ekvioer räkr vi med rder i olmrie Vi får gör följde elemeär rdoperioer u ädr eme löigmägd: B pl på vå rder Muliplicer e rd med e l Adder e mulipel v e rd ill e rd GAUSSELIMINATION ( Succeiv elimiio) Med hjälp v elemeär operioer överför vi eme ill e ekvivle em på rppegform (om är ekel ler eveuell lö) Vi rr med de för ekv i eme De för ekv väder vi för elimier i ll ekvioer föruom för ( Om fi ie i de för ekvioe dv om er vi pl med de ekvio där fi ) Efer för eg får vi följde ekvioem ' ' ' ' m ' ' ' m ' ' ' m ( ) Därefer väder vi dr ekvioe elimierr på mm ä frå ll dr föruom ekv ( dv vi elimierr frå ekv ekv m) De k häd är elimierd efer för eg frå ll ekvioer uom för då går vi direk ill All eveuell kriver vi läg ed i eme A vi får eder e ekvio är e lijär komiio v dr ekvioer därför k förumm A) Får vi ågo gåg e ekvio v p där ( e ) hr eme INGEN LÖSNING (Självklr ehöver vi i de fll ie gör fler räkeoperioer)

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio B) Om flle A ie förekommer är eme lör Vi foräer ill vi får eme på rpegform: ' ' ' k k ' ' eveuell ' ' läg ed i eme Då löer vi u de ledde vriler All dr om de fi ågr föruom ledde vrierr fri (fri vriler) Vi hr följde vå fll för (koie) lör em: B PRECIS EN LÖSNING om eme är koie (lör) me hr ig fri vriler B OÄNDLIGT MÅNGA LÖSNINGAR om eme är koie (lör) hr mi e fri vriler Amärkig: Vi iför e prmeer för vriel om vrierr fri Vi k uför Guelimiio med hjälp v eme olmri geom överför olmri ill rppegform Eempel på rppegform: 8 E olmri hr rppegform om Eveuell ollrder är läg ed E e (ledde e) är de för icke-oll eleme i vrje rd om ie eår er v ollor De ledde eor år lägre ill höger ju lägre ed vi läer - Ledde eor vrr mo ledde vriler om de år i för dele v olmrie - Vi iför e prmeer för vrje vriel om ie hr ledde e ( för vrje vriel om vrierr fri) A) INGEN LÖSNING om e ledde e år i dr dele v olmrie på rppegform

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio Eempel för ige löig olmrie ) Movrde em: (e ledde e i dr dele v B) Om flle A ie förekommer då är eme lör: B PRECIS EN LÖSNING om eme är koie (lör) me ig fri vriler 9 8 Eempel för preci e löig re ledde eor re vriler (ig fri vriler) Lägg märke ill e ollrd ie eder uomik oädlig måg löigr u e ekvio är e lijär komiio v dr!!! Movrde em: 9 8 (Amärkig Vi upprepr i ekvioe eder e ekvio är e lijär komiio v dr ekvioer därför k förumm) B OÄNDLIGT MÅNGA LÖSNINGAR om eme är koie (lör) mi e fri vriler 9 8 Eempel för oädlig måg löigr vriler (e fri vriel) Movrde em: vå ledde eor re 9 8 EXEMPEL ) Lö eme

v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio 9 ) Age eme löigmägd Löig: ) ( ) ( 9 ekv ek ekv ek Vi hr få rppeg form löer u de ledde vriler Vi örjr frå de i ekvioe: dv Preci e löig: ( dv ig fri vriler) Löigmägde eår v preci e puk () Vi k äve kriv löigmägde {()} Svr: ) Preci e löig: ( dv ig fri vriler) ) Löigmägde {()} ------------------------------------------------------------------------------ Löig med hjälp v eme olmri: 9 ~ ) ( ) ( rd rd rd rd rppegform När vi får rppegform kriver vi movrdeekvio em Härv Svr: ) Preci e löig: ( dv ig fri vriler) ) Löigmägde {()} ) Lö eme ) Age eme löigmägd Löig:

v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio Svr: Seme hr ige löig ------------------------------------------------------------------------ Löig med hjälp v eme olmri: ~ (rppegform) Ige löig eferom e ledde e fi i dr dele v olmrie Svr: ) Seme hr ige löig ) Löigmägde (" de omm mägde") ) Lö eme 8 ) Age eme löigmägd Löig: 8 Svr: Oädlig måg löigr: där är godcklig l Vi k eeck ekriv löige med hjälp v vå prmerr: där är godcklig l ------------------------------------------------------------------------ Löig med hjälp v eme olmri: 8 ~ ( rppegform) Lör em ( ige ledde e i dr dele) E ledde e me re vriler Vi k lö u e vriel ( ledde ) Två dr vrierr fri Oädlig måg löigr: Movrde em på rppegform där är godcklig l Vi k eeck ekriv löige med hjälp v vå prmerr: där är godcklig l Svr: ) Oädlig måg löigr:

v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio ) Löigmägde är mägde v ll puker ) ( där är (vilk om hel) reell l Vi k formell kriv löigmägde { R ) : ( } Lö följde em med veede på ) ) c) Löig: ) Ige löig Svr ) Ige löig ) Svr ) Ek e löig c) där är e godcklig l ( oädlig måg löigr) Svr c) Oädlig måg löigr Lö följde em med veede på ) ) Löig: ) Svr )

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR 8 v Lijär ekvioem Guelimiio ) Svr ) Ige löig Ige löig Lö följde em med veede på för ll värde på prmerr Löig: ( ) Vi hr följde fll: A) Seme hr ek e löig: B) dv Seme hr följde form: där Allå kr eme löig i de fll B) dv Seme hr följde form: Vi löer u frå de för ekvioe får: där är e godcklig l (oädlig måg löigr) eller Svr : A) Seme hr ek e löig: B) Seme hr INGEN löig B) Seme hr oädlig måg löigr: där ä e godcklig l 8

9 v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio Lö följde em med veede på för ll värde på prmerr Löig: ) ( ) ( Vi hr följde fll: A) Seme hr ek e löig: B) dv Seme hr följde form: där Allå kr eme löig i de fll B) dv Seme hr följde form: Vi löer u ledde vriler får: där är e godcklig l (oädlig måg löigr) eller där är e godcklig l Svr : A) Seme hr ek e löig: B) Seme hr INGEN löig B) Seme hr oädlig måg löigr: 9

v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio där ä e godcklig l SKÄRNINGSPUNKTER MELLAN GEOMETRISKA PUNKTMÄNGDER ( LINJER OCH PLAN) 8 Beäm eveuell kärigpuker mell lije L: lije L: Löig: E puk P ligger på L om de fi e prmeervärde å Smm puk P ligger på L om de fi e prmeervärde å Oerver vi måe h olik eeckigr på prmerr eferom e kärigpuk k vr mo kild prmeervärde För fi eveuell kärigpuker löer vi dv Härv om gör e kärigpuk Aleriv

v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio Svr: E kärigpuk 9 Beäm eveuell kärigpuker mell lije L om går geom puker A () B() lije L om går geom puker C() D() Löig: AB är e rikigvekor för lije L om därmed hr ekvioe eller L: (*) På mm ä får vi ekvioe för L: eller L: (**) Lijer (*) (**) kär vrdr om de fi åd De gör eme Ige löig Seme kr löig med dr ord L L hr ige gemem puk Beäm eveuell kärigpuker mell följde vå pl ) ) c) Löig: ) Vi löer eme

v Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem Guelimiio Sme kr löig Ige kärigpuk (De vå ple är prllell) ) Två ledde vriler m e fri vriel Vi eeckr får Oädlig måg löigr Löigmägde iehåller e prmeer Skärigpuker ildr rä lije c) De är upper åd ekvioe ekriver mm pl (eferom ekv är * ekv) Amärkig: Om vi löer eme om ger (vå fri vriel) får vi mm pl på prmeerforme Svr: ) Ige kärigpuk ) Skärigpuker ildr rä lije c) De vå pl mmfller Beäm eveuell gememm puker för följde re pl: ) ) c) Svr: ) Ig gememm puker (för ll re pl) ) Puke ( ) ligger i ll re pl c) Gememm puker är ll puker på lije