Generaliserade integraler

Relevanta dokument
13 Generaliserade dubbelintegraler

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

SF1625 Envariabelanalys

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

9. Bestämda integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

Integraler och statistik

Kontinuerliga variabler

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

24 Integraler av masstyp

Topologi och konvergens

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Diskreta stokastiska variabler

Tillämpning av integraler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Läsanvisningar till kapitel

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

TATA42: Tips inför tentan

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Numerisk Integration En inledning för Z1

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Matematiska uppgifter

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Stokastiska variabler

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Grundläggande matematisk statistik

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

10. Tillämpningar av integraler

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 3 och 4 HT07

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

9 Dubbelintegralens definition

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Kan det vara möjligt att med endast

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

TATA42: Envariabelanalys 2 VT 2018

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Exponentiella förändringar

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

Teorifrå gor kåp

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14

Introduktion till Laplacetransformen

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Lösningsförslag till fråga 5

9. Vektorrum (linjära rum)

ETT OSKRIVET KAPITEL I FORSLING NEYMARK: Matematisk Analys

Om stationära flöden och Gauss sats i planet

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Tavelpresentation grupp 5E


Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

4 ARBETE OCH ENERGI. 4.1 Inledning. 4.3 Lagen fór kinetiska energin i en dimension. 4.2 Integration av rörelseekvationerna i en dimension

Matris invers, invers linjär transformation.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Om konvergens av funktionsföljder

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Sfärisk trigonometri

Föreläsningsanteckningar i analys I januari 2009

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

PROJEKT - ANALYS 1 (PRELIMINÄR VERSION)

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Transkript:

Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst till ett intervll [,b]. I prktiken behöver mn dock utvidg integrlbegreppet till tt omftt även ickebegränsde funktioner och intervll. För tt övertyg oss kn vi nvänd följnde exempel: Exempel, Integrler i snnolikhetslärn Antg tt vi producerr glödlmpor. När vi kvlitétskontrollerr glödlmporn mäter vi blnd nnt lmpns brinntid. Som producent kn vi till konsumenten dock ldrig nge någon exkt brinntid utn kn genom försök och mtemtisk modeller endst nge snnolikheten för tt lmpn skll lys si och så länge. En vnlig mtemtisk modell är den s.k. normlfördelningen, vilken är en icke-negtiv funktion ψ definierd på R och som kn nvänds för tt beskriv snnolikhetstätheten vid mång typer v sttistisk försök. Snnolikheten tt utfllet v försöket, i vårt fll brinntiden, skll hmn inom något specifikt tidsintervll [t,t 2 ] får mn genom integrtion över intervllet, d.v.s. P (t t t 2 ) = t t ψ(t)dt Nturligtvis måste också gäll tt snnolikheten för någon uppmätt brinntid, kort eller lång, är (= %). Om funktionen är centrerd kring den mest snnolik brinntiden (väntevärdet) måste det betyd tt d.v.s. P ( < t < ) = ψ(t)dt = (Dett är ett krv som måste ställs på funktionen ψ.) Om vi nvänder retolkningen v den här integrlen kn mn vid först nblicken inges tt tro tt ren är oändligt

stor. Som vi nu inser så är dock ren, d.v.s. integrlens värde begränsd med ett bestämt värde. Exemplet visr på nödvändigheten v en utvidgd definition v integrlbegreppet. Vi behöver kombiner den gml definitionen med en gränsvärdesprocess. Vi börjr med tt studer fllet med ett obegränst integrtionsintervll Obegränst integrtionsintervll Definition Om gränsvärdet r lim f(x) dx () r existerr och är lik med K, sägs den generliserde integrlen f(x) dx (2) vr konvergent. Tlet K är den generliserde integrlens värde. Om gränsvärdet inte existerr säger mn tt den generliserde integrlen är divergent. Exempel 2: Avgör om den generliserde integrlen e x dx är konvergent. Bestäm i sådnt fll dess värde. Lösning: Eftersom r lim e x [ dx = lim e x ] r r r = lim r ( er + ) = (3) så är integrlen kovergent. Integrlens värde är lik med gränsvärdet, d.v.s. Exempel 3: Avgör om den generliserde integrlen x dx är konvergent. Bestäm i sådnt fll dess värde. e x dx = (4) 2

Lösning: Eftersom i dett fll r x dx = [ln(x)]r = ln(r) då r (5) så är integrlen divergent. Gränsvärdet existerr ej och integrlen kn inte bestämms. Obegränsd integrnd Exempel 4: Låt oss nu betrkt funktionen f(x) = x vilken inte är definierd för x =. I dett fllet växer funktionens värde obegränst då x går mot från den positiv sidn (x + ). Integrlen 4 sägs därför vr generliserd i ändpunkten. x dx Definition Om gränsvärdet lim r + b r f(x) dx (6) existerr då funktionen f är definierd på ett intervll < x b, så är den generliserde integrlen b f(x) dx (7) konvergent med värdet K. Om gränsvärdet inte existerr klls den divergent. 3

Exempel 4: forts. För tt vgör om integrlen ovn är konvergent går vi tillväg på smm sätt som tidigre. 4 r x dx = [ 2 x ] 4 r = 4 2 r 4 då r + (8) d.v.s. 4 Exempel 5: x dx = 4 (9) Betrkt 2 x dx Integrlen är generliserd i ändpunkten eftersom x då x + () och är konvergent med värdet 2 eftersom 2 r x dx = [ 2 x ] 2 r = 2 2 r 2 då r + () 4

Uppgifter. Bestäm om möjligt följnde integrler ) 3 x 4 dx b) x 2/3 dx c) 2 dx x + 2. Bestäm ) 4xe x2 dx b) x 2 e x3 dx c) x x dx 3. Vis tt följnde generliserde integrler är divergent ) dx x b) π/2 cos 2 (x) dx 4. Bestäm om möjligt sin(r)dr 5. En kropp som befinner sig i jordens tyngdkrftfält, påverks v krften F = mgr 2 r 2 där m är kroppens mss, g är tyngdccelertionen, R är jordens rdie och r är kroppens vstånd till jordens centrum. Den minst hstighet v som en kropp måste h vid jordytn för tt kunn frigör sig från jordens grvittionsfält, kn därför beräkns ur ekvtionen mv 2 2 = R mgr 2 r 2 dr vilken är ett uttryck för det rbete (W = F r) som krften F uträttr på kroppen. Beräkn flykthsigheten v, om mn vet tt R = 6, 37 6 m och 9, 82 m/s 2. 6. Integrlen x α dx är generliserd (i origo) om α > eftersom funktionen f(x) = då inte är xα begränsd i intervllet < x. För vilk värden på α är integrlen konvergent respektive divergent? 5

Fcit. ) b) divergent c) 2 3 2. ) 2 b) 3 c) divergent 3. Vis för respektive integrl tt b f(x) dx sknr gränsvärde i den ändpunkt där integrlen är generliserd. Kom ihåg! 4. ) Integrlen är divergent eftersom t sknr gränsvärde då t. 5. v = 2gR =, 2 km/s. Observer tt sin(x) cos 2 dx = tn(x) + C = (x) cos(x) + C sin(x) dx = [ cos(x)] t = cos(t) + R r 2 dr = R 6. x α dx är { konvergent om α < divergent om α 6