Kanddauppsas Sasska nsuonen Bachelor hess, eparmen of Sascs Nr 05:7 Kompenserande löneskllnader på svensk arbesmarknad Compensang wage dfferenals n he Swedsh labour marke Ulrk Oscarsson Självsändg arbee 5 högskolepoäng nom Sask III, VT05 Handledare: Peer Lundqus
Sammanfanng Förekomsen av kompenserande löneskllnader på svensk arbesmarknad undersöks. Paneldaa från levnadsnvåundersöknngarna 98 och 99 används för a skaa regressoner på förändrngsform. Jag argumenerar för a meoden reducerar problem med uelämnade varabler och subjekv bedömnng av arbesmljö. Felkällor som kan påverka resulaes llförllghe konrolleras och dskueras. Sammanage ger suden svag söd å eorn om kompenserande löneskllnader. Nyckelord: Ekonomer, Regressonsanalys, Kompenserande löneskllnader
Innehållsförecknng Inlednng.... Lerauröversk.... Teoresk bakgrund..... Kompenserande löneskllnader..... Mncers löneekvaon... 4 Meod... 5. Modellspecfcerng... 5. Tes av modellanaganden... 7 3 aa... 8 4 Resula... 0 4. Regressonsresula... 0 4. Modelldagnosk... 4.. Homoskedasce... 4.. Normale... 4..3 Oulers... 3 4..4 Borfall... 3 5 Slusas... 5 6 Leraurförecknng... 5 Blaga A: Mncers löneekvaon... 6
Inlednng Arbeen skljer sg å många avseenden därbland lön och arbesmljö. Enlg eorn om kompenserande löneskllnader bör ansällda bl ekonomsk kompenserande för dålg arbesmljö dvs. ansällda med övrg lkarade produkva egenskaper bör få mer beal om de väljer e arbee med dålg arbesmljö. Begreppe arbesmljö nnefaar föruom fysska rsker även psyksk påfresande arbee och ofra förhållanden såsom oflexbel arbesd. Om eorn sämmer skulle löneskllnader samhälle delvs kunna förklaras med a männskor har olka arbesmljö. essa löneskllnader skulle så fall kunna bdra ll en jämnare välfärdsfördelnng sälle för de mosaa. Syfe med uppsasen är a genom regressonsanalys undersöka förekomsen av kompenserande löneskllnader på svensk arbesmarknad. en valda meoden är hämad från dgare suder på område. Tdgare forsknng, nklusve en uppsas jag själv skrev nom naonalekonom, har haf svår a fnna söd för eorn vlke skulle kunna bero på a eorn ne sämmer men också a de fnns felkällor som ne har beakas. E cenral problem gäller endogene dvs. a de skaade löneskllnaderna mellan olka arbesmljöer verklgen beror på arbesmljö. e kräver a man kan konrollera för alla andra egenskaper som påverkar en ndvds lön. Mäbara egenskaper som ubldnngsnvå och erfarenhe förklarar rolgen en sor del av lönevaraonen men lång från all. Resulaen kan därmed snedvrdas av uelämnade varabler. För a mnska endogenesprobleme sker skanngar på paneldaa från Levnadsnvåundersöknngarna 98 och 99. Jag kommer a esa olka modellspecfcerngar och lägga fokus på a uvärdera förekomsen av felkällor och de konsekvenser de kan ha. Jag nleder med en översk av befnlg forsknng med fokus på svenska suder för a få en uppfanng om vlka resula jag har a väna mg. ärefer följer en genomgång av eorn krng kompenserande löneskllnader som förhoppnngsvs bdrar ll a förydlga uppsasens syfe. I meodavsne beskrvs de sasska analysmeoder som nyjas både för a skaa regressonsmodellerna och för a uvärdera modellanaganden. Sedan preseneras daa med varabelbeskrvnng och beskrvande sask. I resulaavsne redovsas parameerskanngarna varefer modellanaganden och poenella felkällor konrolleras och dskueras. Uppsasen avsluas med en sammanfanng och försök ll olknng resulaen.. Lerauröversk uncan och Holmlund 983 anser a dgare försök a skaa kompenserande löneskllnader har hndras av uelämnade varabler och mäfel. ärför använder de paneldaa från Levnadsnvåundersöknngarna 968 och 974 för a skaa regressoner på förändrngsform och jämför med resulaen från regressoner på nvåform.
Förändrngsmodellerna leder ll fler koeffcenskanngar som överenssämmer med eorn och bekräfar därmed a förändrngsformen mnskar snedvrdande effeker av uelämnade varabler och mäfel. Johansson och Palme 00 undersöker om de fnns kompenserande löneskllnader Sverge och huruvda dessa påverkades av nförande av oblgaorsk arbesskadeförsäkrng 978. e använder paneldaa mellan åren 970 och 990 med årlg nformaon om e urval av arbeare och skaar regressoner på både nvå- och förändrngsform. Resulae vsar sgnfkan lönekompensaon för e delurval av kvnnor. ea påverkas ne av arbesskadeförsäkrngens nförande. Purse 004 gör en översk av nernaonell forsknng om kompenserande löneskllnader. Han fokuserar på suder om rsken för arbesrelaerade dödsfall efersom de är där eorn bör vara sarkas. e flesa suder ycks vd försa anblck ge söd å eorn. Vd närmare gransknng vsar de sg a resulaen är ollförllga p.g.a. förekomsen av mäfel och uelämnade varabler. Resulaen är därför sark beroende av hur modeller specfceras. e sörsa emprska bevse mo eorn menar Purse är suder som ar hänsyn ll branschlöneskllnader. essa har näsan genomgående ne vsa någo söd för eorn. I en -uppsas naonalekonom skaade jag Oscarsson 006 regressoner på både nvå- och försa- dfferensform. Resulaen gav svag söd å eorn. Flerale arbesmljövarabler hade en svag eller negav effek på lönen. Undanagen var oregelbunden och obekväm arbesd där kompensaon yckes förekomma. Jag vlle också konrollera om könslöneskllnader kan förklaras med arbesmljö. e vsade sg a förklarngsgraden mnskade för båda de suderade åren efer a arbesmljö nkluderas.. Teoresk bakgrund.. Kompenserande löneskllnader Arbeen anas ha vå egenskaper: arbesmljö och lön W. är = nnebär a arbesmljön är dålg och = 0 a den är bra. Arbesagarens välbefnnande beror på dessa egenskaper genom dennes nyofunkon u = UW, som ökar med W men mnskar med. En ndvd med gven produkve erbjuds lönen W om den väljer dålg arbesmljö och W 0 om den väljer bra arbesmljö. Arbesagare med högre produkve får högre lön båda fallen. Arbesagaren fnner de vå yperna av arbee lkvärdga om UW, = UW 0,0 en löneskllnad mellan de vå yperna av jobb, Z = W - W 0, som gör jobben lkvärdga är ndvdens reservaonspreme dvs. den lägsa kompensaon som krävs för a arbesagaren kan änka sg välja e arbee med dålg arbesmljö. Z varerar mellan Baseras på Rosen 983
olka ndvder beroende på deras averson för dålg arbesmljö. När arbesagaren väljer arbesmljö jämför han s reservaonsprs med den fakska lönepreme, W, som erbjuds på arbesmarknaden. Om reservaonspremen undersger W kommer arbesagaren a välja dålg arbesmljö. Reservaonspremen Z kan berakas som en slumpvarabel med ähesfunkonen fz och fördelnngsfunkonen FZ. Ubude av s arbeskraf ll dålg arbesmljö N är den andel av arbesagare vars reservaonsprs undersger W: N W s = f z dz = F W 0 Ubude ll arbeen med bra arbesmljö blr således den reserande andelen arbesagare dvs. - F W. A erbjuda dålg arbesmljö nnebär uppenbarlgen en ökad lönekosnad W för arbesgvare. enna kosnad måse sällas mo kosnaden för a åsadkomma en bra arbesmljö. Ana a denna kosnad är Y kr per ansälld. Arbesgvaren är lkglg nför a erbjuda bra eller dålg arbesmljö när W = W 0 Y dvs. när kosnaden per ansälld för a erbjuda respekve yp av arbee är lka sor. e nnebär a Y = W - W 0 är arbesgvarens reservaonsprs dvs. den högsa kompensaon som gör a arbesgvaren kan änka sg a erbjuda dålg arbesmljö. Arbesgvaren kommer a jämföra s reservaonsprs med den lönekompensaon som råder på arbesmarknaden. Om reservaonsprse översger W väljer de a erbjuda dålg arbesmljö. Y varerar mellan arbesgvare beroende på deras kosnad för a förbära arbesmljön och kan berakas som en slumpvarabel med ähesfunkonen fy och fördelnngsfunkonen d FY. Eferfrågan på arbeskraf ll dålg arbesmljö N är den andel arbesgvare vars reservaonsprs är högre än de rådande W: N = f y dy = F d W W Eferfrågan på arbeskraf ll bra arbesmljö är den reserande andelen arbesgvare dvs. F W. Sorleken på W besäms på arbesmarknaden så a ubude möer eferfrågan på de olka yperna av arbeskraf se Fgur. nedan. W är allså de lönepåslag en ndvd får om den går från bra ll dålg arbesmljö. För a observera denna kompensaon skulle man behöva jämföra lönen för denska ndvder de olka yperna av arbeen. Genom a hel enkel jämföra medellönen för ndvder nom respekve yp av arbee kommer man ne kunna skaa den kompenserande löneskllnaden efersom dessa grupper kan sklja sg å andra avseenden än arbesmljö. Om.ex. de som har bra arbesmljö generell har högre ubldnng kommer den kompenserande löneskllnaden a underskaas efersom ubldnngslängd påverkar lönen posv. 3
Fgur.: Marknadsjämvk för vå olka yper av arbesmljö. Yan ll vänser om den sreckade lnjen för fz mosvarar yan ll höger om samma lnje för fy... Mncers löneekvaon För a kunna skaa den kompenserande löneskllnaden fnns de allså behov av a konrollera för arbesagarens produkve. Med produkve avses värde som arbeskrafen producerar per dsenhe och ne bara dess kvane. Således är högubldade generell mer produkva efersom de varor/jänser de producerar bengar e högre värde. Produkva egenskaper kan vara både medfödda och förvärvade. Förvärvad produkve benämns ofa humankapal och besår av både formell ubldnng och nernubldnng på arbesplasen. En ndvd anas begära ekonomsk kompensaon för ubldnng efersom ubldnngsden nnebär e nkomsborfall. Sambande mellan humankapal uvecklades av Jacob Mncer 974 som föreslog ekvaonen: är subndex represenerar en ndvd. en logarmerade lönen W påverkas lnjär av anal ubldnngsår S och både lnjär och kvadrask av erfarenhe E. Effeken av erfarenhe på lön beror på nernubldnng. Effeken är avagande 3 anas vara negav efersom den som llbrngas nernubldnng normal avar ju längre en person har var ansälld. För en eoresk förklarng ll de log-lnjära förhållande mellan lön och ubldnng se blaga A. 4
Modellen har blv mycke flg använd sedan dess llkoms men en del forskare har på senare d föreslag a modellen behöver modferas för a bäre reflekera dagens arbesmarknad. Enlg Lemeux 003 underskaas effeken av erfarenhe dg karrären. ea skulle kunna avhjälpas genom a använda högre polynom av erfarenhesvarabeln. Han föreslår också a lönen är en konvex funkon av ubldnng varvd en kvadrask erm av skolår borde nkluderas. Meod. Modellspecfcerng Genom a lägga ll varabler för arbesmljö ll Mncers löneekvaon kan man med regressonsanalys skaa effeken av arbesmljö på lön för ndvder med lkarade förvärvade produkva egenskaper. e är dock rolg a en ndvd också har omäbara egenskaper såsom movaon eller nellgens som påverkar produkveen. Esmaorn av effeken av arbesmljö på lön blr vänevärdesrkg endas om de uelämnade varablerna är okorrelerade med arbesmljö eller lön. A de påverkar lönen är underförså om de är relaerade ll en persons produkve. e är också möjlg a de oobserverade produkvesvarablerna har e samband med arbesmljö om högprodukv arbeskraf är överrepresenerad arbeen med bra arbesmljö. e kommer så fall leda ll a de kompenserande löneskllnaderna underskaas. E anna möjlg problem är a de arbesmljövarabler jag använder är subjekva bedömnngar. Om denna subjekve också är korrelerad med lön blr esmaorerna även av denna orsak cke-vänevärdesrkga. Så skulle kunna vara falle om de som är mssnöjda med sn lön rapporerar sämre arbesmljö. ea kan vara yerlgare e skäl ll a de kompenserande löneskllnaderna underskaas en vanlg regressonsmodell. Genom a unyja paneldaa där samma ndvder observeras vd vå dpunker mn undersöknng 98 och 99 kan man skaa en modell på dfferensform vlke reducerar ovan nämnda problemak. Anag a följande modell skaas: lnw u = 0 S E 3E 4 är grunden är Mncers löneekvaon och represenerar arbesmljö. Om de fnns omäbara egenskaper som påverkar lönen är den rkga modellen: ln W α α S α E α E α α γ ε 3 = 0 3 4 5 5
är γ represenerar omäbara produkva egenskaper. I ekvaon där omäbara produkva egenskaper har uelämnas kommer dessa a hamna felermen som kan skrvas: är ε är en renodlad slumperm. Ekvaon kan då skrvas på dfferensform: = ln ln W W 4 3 0 u u E E E E S S 5 där subndex represenerar en ndvd observerad den senase dsperoden år 99 och - samma ndvd peroden nnan år 98. I forsänngen beecknas dfferenserna mellan dpunkerna och - med ;.ex. W W W ln ln ln =. Enlg ekvaon 4 blr då felermen: Under förusänng a de omäbara produkva egenskaperna är konsana över d för varje ndvd kommer den ssa ermen ekvaon 6 a elmneras och felermen blr hel slumpmässg. Fördelen med meoden är således a den någon mån kan råda bo på probleme med oobserverad produkve. Enlg samma resonemang bör också probleme med subjekv bedömnng av arbesmljö reduceras. En nackdel är a man måse unyja paneldaa där samma ndvder observeras över d. ea ökar borfalle efersom en del av dem som delog vd de försa undersöknngsllfälle ne har möjlghe eller ne vll dela näsa gång. ea borfall s.k. panelumanng kan förvänas vara omfaande efersom de är o år mellan undersöknngsllfällena. Som nämndes eoravsne har de på senare d komm synpunker på a Mncers löneekvaon ne passar daa lka väl som när den kom ll. Jag kommer därför a skaa vå olka versoner av modellen. Modell. E E S W ε = 7 4 3 0 ln Modell. E E E E S S W ε = 7 4 6 3 5 4 3 0 ln u γ α ε 5 = 4 u γ α ε = 5 6 6
Modell baseras på den modferng av löneekvaonen som föreslogs av Lemeux 003. Efersom ekvaonerna är på log-lnjär form kan de skaade paramerarna olkas som den relava förändrngen lönellväx för en absolu förändrng av de oberoende varablerna. Inercepe är lönens rend över d.. Tes av modellanaganden Regressonsmodellerna förusäer a de vanlga anagandena är uppfyllda. Resdualerna ska vara normalfördelade med homoskedassk varans. I avsn 4. esas hur väl dessa modellanaganden är uppfyllda. Heeroskedasce nnebär a felermens varans ne är konsan uan beror på regressorerna. Teoresk skulle de.ex. kunna bero på a lönesprdnngen är sörre bland högubldade. En annan orsak kan vara förekomsen av oulers. Anagande om homoskedasce undersöks dels genom e dagram av resdualerna ploade mo de den skaade lönen. Om modellanagande är uppfyll bör man ne se någo samband. Mer formell esas sedan anagande genom Whes es. Tese går korfaa u på a en hjälp-regresson skaas varfrån R värde erhålls. Under nollhypoesen om homoskedasce gäller a nr ~ χ p. är p är anale paramerar hjälpregressonen. Vd e llräcklg hög värde på essaskan kan man därför konsaera a heeroskedasce förekommer. e huvudsaklga probleme med heeroskedasce är a esmaorernas medelfel ne är de samma som under homoskedasce. Om medelfelen beräknas under förusänng om homoskedasce blr de därför felakga och hypoeses blr ollförllga. Robusa medelfel ar hänsyn ll dea och kommer a användas vd förekoms av heeroskedasce. e p-värden som hypoeses med robusa medelfel ger upphov ll har jag abell 4. val a kalla heeroskedasceskorrgerade p-värden. Anagande om a resdualerna är normalfördelade krävs för a de skaade paramerarna ska ha en känd samplngfördelnng. Om resdualerna är normalfördelade blr också esmaorerna normalfördelade vlke är förusänngen för a kunna göra hypoeses och nervallskanngar. Normale esas dels genom a beraka e hsogram av resdualerna och med Jarque-Beras es. Under nollhypoesen a 3 resdualerna är normalfördelade gäller a: n S K ~ χ är S är skevhe 6 4 och K kuross. Efersom S = 0 och K = 3 för en normalfördelnng yder en sor avvkelse från 0 på a normalfördelnngsanagande ne är uppfyll. Tese gäller för sora urval vlke bör vara uppfyll m fall. Efersom den beroende varabeln av eoreska skäl är logarmerad mn modell är de mndre sannolk a normalfördelnngsanagande ne är uppfyll då dea är en vanlg ransformaon för a göra daa mer normalfördela. Se.ex. Gujara 003 7
E anna poenell problem är a de oberoende varablerna är korrelerade med varandra s.k. mulkollnjäre. Även om modellanagande är uppfyll så länge denna korrelaon ne är perfek kan mulkollnjäre leda ll a flera skanngar blr nsgnfkana pga. a medelfelen blr sora. Av denna anlednng kommer jag a reducera e sörre anal arbesmljövarabler ll fyra varabler som beskrver olka aspeker av arbesmljö. I övrg kan de fnnas anlednng a sudera förekomsen av oulers och granska hur de påverkar skanngarna. Oulers är exrema observaoner och bör uesluas om de beror på mäfel dvs. e felakg värde har regsreras eller rapporeras av nervjupersonen. Även exrema värden som är rkga kan ha e sor nflyande på skanngarna men ska ne nödvändgvs as bor. e kan däremo vara nressan a skaa om regressonen uan dessa för a se hur resulae påverkas. Uppenbar ormlga värdena kan sannolk uppäckas genom beskrvande sask. Sora resdualer kan vara e ecken på oulers den beroende varabeln. Jackknfe-resdualer ar även hänsyn ll oulers bland oberoende varabler och jag kommer därför använda dessa för a uppäcka exrema ˆ ε värden. Jackknfe-resdualen för observaon beräknas r = där εˆ är S h felermen som blr sor om man har en ouler den beroende varabeln, h är de geomerska avsånde mellan punken X, X... X k och deras medelvärden X, X... X k vlke blr sor om man har en ouler bland regressorerna. Formeln ar också hänsyn ll a vssa oulers kan maskeras genom a dra ll sg regressonsyan och således påverka medelfele. Termen S är medelfele för regressonen beräkna uan observaon. Om denna observaon är en maskerad ouler blr S mndre än S och Jackknfe-resdualen sor. Varje sådan resdual kommer a ha en -fördelnng med n - k - frhesgrader. Jag kommer a beraka observaoner uanför den 95:e percenlen som oulers och skaa om regressonen uan dem för a se hur resulae förändras. 3 aa aamaerale som används kommer från Levnadsnvåundersöknngarna 98 och 99. Levnadsnvåundersöknngen LNU är en åerkommande surveyundersöknng där e rksrepresenav urval av Sverges vuxna befolknng nervjuas om sna fakska levnadsförhållanden nom en rad områden. LNU 98 nnehåller personer mellan 5 och 75 år medan den nedre åldersgränsen har höjs ll 8 år för LNU 99. 87 procen av dem som svarade 98 och fanns med urvale ll 99 års sude valde a dela också 99. en populaon som suderas är hela den arbeande befolknngen. Efersom jag använder en panel faller de ndvder som ne delog och var sysselsaa under båda peroderna bor. e nnebär a urvale har en snävare ålderssprdnng än populaonen. essuom försvnner observaoner där svar saknas för någon av de varabler som suderas. En dskusson om borfall och dess konsekvenser för resulae fnns avsn 4..4. 8
Panelen nnehåller 060 ndvder observerade över vå år med e åldersspann år 99 mellan 6 och 7 år. Tabell 3.: Varabelbeskrvnng Lön Beroende varabel Skolår Erfarenhe Fyssk Ohälsosam Psyksk Ofr Tmlön kronor före ska nräkna ackord och ob-llägg. Anal år av skol- eller yrkesubldnng på held. Anal år förvärvsarbee. om någon av följande aspeker är uppfyllda: - en ansällde vngas ll unga lyf - Arbee nnehåller kroppsansrängnng som förorsakar svenng - Arbee nnehåller mycke upprepade och ensdga arbesrörelser - Arbee kräver krokga, vrdna eller på anna sä olämplga arbessällnngar 0 annars om någon av följande aspeker är uppfyllda: - e förekommer jäm eller bland öronbedövande buller - en ansällde usäs jäm, ofa eller bland för gas, damm eller rök - Arbee kräver konak med gfga ämnen, fräande syror eller explosva ämnen 0 annars om någon av följande aspeker är uppfyllda: - Arbee är psyksk ansrängande - Arbee är jäkg - Arbee är enformg 0 annars om någon av följande aspeker är uppfyllda: - Arbee llåer ne flexd - en ansällde kan ne besämma arbees ak - en ansällde har ne möjlghe a gå prvaa ärenden under arbesd 0 annars Varablerna för skolår och erfarenhe syfar hel enkel ll a konrollera för en ndvds produkve enlg ekvaon. För a represenera arbesmljö har jag ugå från 3 olka dkooma varabler och skapa fyra varabler som represenerar olka aspeker av arbesmljön. ea borde mnska probleme med mulkollnjäre som uppsår om jag skulle nroducera alla 3 varablerna och kommer dessuom a göra skanngarna mer överskådlga. Alla dessa aspeker nnehåller sådan som en ansälld kan anas kräva kompensaon för. Fyssk påfresande och ohälsosam arbesmljö nnebär uppenbara skadersker medan psyksk påfresande och ofr arbesmljö bör påverka den ansälldes välbefnnande negav. För alla dessa varabler gäller a en ea represenerar dålg arbesmljö varför arbesmljövarablerna bör ha posva parameerskanngar om eorn sämmer. 9
Tabell 3.: Beskrvande sask 98, N = 060 99, N = 060 Varabel Mn/max Medelvärde Sandardavvkelse Mn/max Medelvärde Sandardavvkelse Lön 6,00/33,00 38,0 3,6 3,00/450,00 85,79 3,6 Skolår 3,00/40,00,3 3,8 0,00/34,00,39 3,3 Erfarenhe 0,00/65,00 4,74 9,7,00/59,00 3,83 0,6 Fyssk 0,00/,00 0,64 0,48 0,00/,00 0,6 0,49 Ohälsosam 0,00/,00 0,55 0,50 0,00/,00 0,50 0,50 Psyksk 0,00/,00 0,79 0,4 0,00/,00 0,8 0,38 Ofr 0,00/,00 0,79 0,4 0,00/,00 0,67 0,47 Lönen och dess sprdnng har öka över d. A ubldnngsden ne har förändras nämnvär medan arbeserfarenheen har öka är rmlg efersom panelen var sysselsa redan vd de försa undersöknngsllfälle. Efersom arbesmljövarablerna är bnära kan deras medelvärden olkas som andelen som har en vss yp av dålg arbesmljö. Andelen som har någon aspek av fyssk dålg arbesmljö, ohälsosam arbee eller ofr arbee har mnska mellan åren medan andelen med psyksk påfresande arbeen har öka. 4 Resula 4. Regressonsresula I modell e har alla produkvesvarabler vänade ecken. Ubldnng har en posv effek på lönen medan erfarenhe har en posv men avagande effek dvs. ju längre arbeserfarenhe en person har deso mndre ökar lönen av yerlgare erfarenhe. e överenssämmer med Mncers anagande avsn.. a nernubldnngen mnskar ju längre man har var ansälld. Tabell 4.: Regressonsresula. Heeroskedasceskorrgerade p-värden nom parenes Beroende varabel: ln W fferensen mlön för de ndvder som delag Lnu 98 och 99. Parameer Modell. Modell. 0
Skolår 0,0079 0,0569 0,005 0,690 Skolår^ -0,0000 0,9749 Erfarenhe 0,05 <,000 0,0355 <,000 Erfarenhe^ -0,0003 <,000-0,006 <,000 Erfarenhe^3 0,0000 0,0069 Erfarenhe^4-0,0000 0,0846 Fyssk 0,0058 0,68 0,0045 0,705 Ohälsosam 0,0098 0,45 0,0097 0,4555 Psyksk 0,034 0,0075 0,098 0,07 Ofr -0,08 0,065-0,038 0,055 Inercep 0,7686 <,000 0,774 <,000 Juserad R 0,0387 0,0546 I modell är ecknen de samma men ubldnngen har ne längre en sgnfkan effek närvaro av fler erfarenhesvarabler. A effeken av ubldnng på lön är svag kan bero på a modellen är på dfferensform och efersom de som är med panelen var sysselsaa redan år 98 var de flesa sannolk redan färdgubldade. Skanngarna av de kompenserande löneskllnaderna är lkarade för de båda modellerna. Fyssk ansrängande och ohälsosam arbee kompenseras posv urvale men effeken är ne sgnfkan. Psyksk påfresande arbesmljö kompenseras posv och effeken är sgnfkan vlke följer eorn. I urvale får den som byer ll e psyksk påfresande arbee ca 3 % högre löneöknng än den som ne byer jobb. e som byer ll e ofr arbee har sgnfkan lägre lön gve ubldnng och erfarenhe vlke går vär emo eorn om kompenserande löneskllnader. R -värde är någo högre för modell. E F- es vsar a skllnaden är sgnfkan på % -nvån vlke ger vss söd ll modferngen av Mncers löneekvaon. A förklarngsgraden generell är mycke låg beror på a modellen är på dfferensform och är ne jämförbar med modeller på nvåform. 4. Modelldagnosk
4.. Homoskedasce För a hypoeseserna av paramerarna ska vara llförllga krävs a felermen har konsan varans. I fguren nedan har jag ploa resdualerna mo skangen av den beroende varabeln. Fgur 4.: Resdualer ploade mo skanngar av den beroende varabeln. Resdualerna ser u a vara av ungefär samma sorlek för de båda modellerna. eras varans verkar ne vara konsan för någon av modellerna då resdualerna generell är sörre krng fördelnngens m. E formell es verkar därför befoga. Whes es för modell e förkasar nollhypoesen om homoskedasce på -% nvån efersom översger. esamma gäller modell efersom översger. å heeroskedasce förekommer har jag val a använda robusa medelfel se avsn. för hypoeses av parameerskanngarna. 4.. Normale
Fgur 4.: Hsogram av resdualerna mo en normalfördelnngskurva. Enlg hsogramme ovan ser den beroende varabeln och därmed resdualerna u a någo så när följa en normalfördelnng. Fördelnngen har skevhe 0,37 och kuross 6,78 a jämföra med de eoreska värdena 0 och 3. E formell es krävs för a avgöra om denna avvkelse är sgnfkan. Jarque-Bera ese se avsn. förkasar normaleshypoesen på % -nvån då 0,37 6,78 3 χ obs = 060 = 73 översger χ 0,0 = 9,. Samma resula 6 4 erhålls från andra normalfördelnngses. e verkar allså som a normalfördelnngsanagande ne uppfylls. Vad gäller -eser bör de ändå vara llförllga efersom esmaorer av nercep och koeffcener genom cenrala gränsvärdessasen är asymposk normalfördelade sora urval se.ex.. Allen 997. 4..3 Oulers en beskrvande sasken uppvsar nga ormlga värden som gör a jag mssänker mäfel. En analys av Jackknfe-resdualer se avsn. vsar a daa har 0 observaoner vars resdualer lgger uanför den 95:e percenlen och som jag därmed väljer a kaegorsera som oulers. Genom a skaa om modellerna uan dessa observaoner försärks slusasen från dgare skanngar. Fyssk påfresande och ohälsosam arbesmljö har ännu lägre sgnfkans medan psyksk påfresande och ofr arbesmljö har sarkare effek än dgare. 4..4 Borfall Borfall kan nräffa när delagare ne svarar på vssa frågor men också p.g.a. a en del av dem som delog 98 ne kunde eller vlle dela 99 s.k. panelumanng. 3
En persons benägenhe a forsäa dela en panelsude beror på många fakorer. Männskor med högre nkoms och ubldnngsnvå har vsa sg mer benägna a svara. Äldre och gfa svarar sörre usräcknng än unga och ogfa. Personlghesdrag påverkar också. e som är mes svarsbenägna är ofa plkrogna och mndre exrovera. essuom kan olka chocker såsom försämra hälsollsånd eller arbessuaon göra a en person sluar dela en undersöknng. Lugg 04 essa mönser verkar sor sämma för mna daa. En jämförelse mellan beskrvande sask för panelen som har 060 observaoner och hela daa för 98 där anale observaoner varerar mellan 4746 och 357 beroende på varabelborfall. Lönen är någo högre medan ubldnngsnvån och andelen gfa är beydlg högre panelen jämför med hela daa. Panelen är någo yngre och har korare arbeserfarenhe än daa som helhe. e beror rolgen på a de äldsa har hunn lämna arbeslve nnan näsa undersöknngsllfälle. Panelen skljer sg ne nämnvär från hela daa vad gäller arbesmljövarabler. Tabell 4.: Beskrvande sask. Jämförelse mellan panelen och hela daa. Panelen Hela daa Varabel Mn/max Medelvärde Mn/max Medelvärde Lön 6,00/33,00 38,0 3,00/75,00 38,00 Skolår 3,00/40,00,3 0,00/40,00 7,80 Erfarenhe 0,00/65,00 4,74 0,00/65,00 8, Fyssk 0,00/,00 0,64 0,00/,00 0,66 Ohälsosam 0,00/,00 0,55 0,00/,00 0,55 Psyksk 0,00/,00 0,79 0,00/,00 0,77 Ofr 0,00/,00 0,79 0,00/,00 0,79 Ålder 6,00/6,00 35,06 5,00/76,00 4,43 Cvlsånd = gf 0,00/,00 0,7 0,00/,00 0,53 e är ydlg a panelen har andra egenskaper än populaonen som ska suderas. Om dessa påverkar de samband jag vll sudera dvs. effeken av arbesmljö på lön kan borfall och panelumanng snedvrda resulae. Teoreska orsaker ll en sådan snedvrdnng skulle vara om kompensaonen för dålg arbesmljö skljer sg mellan grupper med olka ubldnngsnvå. Teorn gör nga sådana ufäselser men man skulle kunna änka sg a den kompensaon som erbjuds skljer sg å mellan olka branschers 4
arbesmarknader beroende på arbesagarnas preferenser och arbesgvarnas kosnader för a erbjuda god arbesmljö. 5 Slusas Syfe med uppsasen var a undersöka förekomsen av kompenserande löneskllnader på svensk arbesmarknad. Två regressonsmodeller skaades, båda på försa dfferensform. e vå modellerna vsade sg ge lkarade resula och gav dålg söd å eorn. Fyssk påfresande och ohälsosam arbesmljö hade en posv kompensaon urvale men effeken var ne sgnfkan. Ofr arbee nnebar en sgnfkan lägre lön. en enda arbesmljövarabel som följde eorn var psyksk påfresande arbesmljö som gav sgnfkan posv kompensaon. Några poenella felkällor konrollerades. Borfall och panelumanng konsaerades kunna ugöra e problem då panelen har andra egenskaper än daa som helhe och därmed populaonen. e sörsa probleme är rolgen a de är svår a konrollera för alla varabler som påverkar en ndvds värde på arbesmarknaden vlke är en förusänng för a skaade löneskllnader ska bero på arbesmljö och ne uelämnade varabler. Som konsaeras av Purse 004 har löneskllnader mellan branscher sor beydelse för resulaen. För a försa dfferensmeoden som jag använde ska råda bo på endogenesprobleme krävs a de oobserverbara egenskaperna är konsana över d. e behöver ne vara uppfyll efersom de är ganska lång d, 0 år, mellan undersöknngsllfällena. e vore då önskvär a ha llgång ll paneldaa med korare mellanrum. E problem med de vore a färre personer hnner bya jobb vlke skulle kräva e sörre daamaeral. Någo som yder på a uelämnade varabel kan ha påverka resulaen är a ofr arbee vsade sg ge sgnfkan lägre lön. Arbeen som har llgång ll flexbel arbesd är främs jänsemannayrken. Löneskllnaden skulle allså kunna reflekera skllnaden mellan arbear- och jänsemannayrken och ne arbesmljön. En annan möjlghe är naurlgvs a de ne förekommer några kompenserande löneskllnader på svensk arbesmarknad. Teorn gör en mängd anaganden som ne nödvändgvs är uppfyllda. Exempelvs förusäs a männskor har möjlghe a fr välja arbesplas. Inom många yrken.ex. sjukvård, där arbesmljön ofa är e problem, fnns få arbesgvare och möjlgheen a välja bäre arbesmljö exserar ne. Teorn förusäer a den kompenserande löneskllnaden säs så a ubud mosvarar eferfrågan på de båda yperna av jobb se fgur.. I prakken ve v a de fnns e beydande ubudsöversko av arbeskraf dvs. arbeslöshe. Arbesagare som enlg eorn endas beakar arbesmljö och lön när de väljer arbee kommer prakken också a hänsyn ll möjlgheen a få ansällnng. 6 Leraurförecknng Allen M. P. 997. Undersandng regresson analyss. New York: Plenum press. s 85 5
uncan G. & Holmlund B. 983. "Was Adam Smh rgh afer all? Anoher es of he heory of compensang wage dfferenals", journal of labour economcs, vol nr 4 Gujara,. 003. Basc Economercs. Fourh Edon. New-York: McGraw-Hll. Johansson, P. & Palme, M. 00 "Esmang compensaon wage dfferenals from worker mobly", Workng Paper Seres n Economcs and Fnance 0453, Sockholm School of Economcs. Lemeux, T. 003. The Mncer Equaon Thry Years Afer Schoolng, Experence and Earnngs. Unversy of Calforna and UC Berkeley. Workng paper NO. 6. Lugg, P. 04. Panel Aron: Separang Sayers, Fas Arers, Gradual Arers, and Lurkers, Socologcal Mehods & Research. Mncer, J. 974. Schoolng, Experence and Earnngs, Columba Unversy Press for he Naonal Bureau of Economc Research. Oscarsson, U. 006. Ger dålg arbesmljö högre lön- e es av kompenserande löneskllnader på svenska daa. Magseruppsas naonalekonom, Sockholms Unverse. Purse K. 004. "Work relaed faaly rsk and neoclasscal compensang wage dfferenals", cambrdge journal of economcs, vol 8 ss 597-67 Rosen S. 983. "The equlbrum approach o labor markes Nber workng paper seres, Workng Paper No. 65. Blaga A: Mncers löneekvaon En ndvd anas börja arbea drek efer skolan vd dpunk S och går penson vd dpunk R. Lönen W är konsan över d men beroende av anal skolår. Lvsnkomserna kan då beräknas som yan under lnjen fgur A. nedan. Fgur A.: Inkomser mellan skolavslu S och penson R 6
Om r beecknar dskonerngsränan kan nuvärde av en ndvds lvsnkomser beräknas: R V = W S e S r d Efersom lönen är oberoende av d kan den flyas ur negralen: V R = W S e S r d = W S e r r R S = W S e r rr e r rs = W S r rs rr e e Indvder anas börja arbea drek efer ubldnngen. Tdpunken för penson blr då summan av anal skolår och den arbee: R = S T. Nuvärde av lvsnkomserna kan då skrvas: V = W S rs rs rt rs rt e e e / r = W S e e / r I en marknadsjämvk kommer nuvärde av lvsnkomser vara samma för alla ubldnngslängder. rt rs rt e / r = W S e e V = W 0 rs W S = W 0 e lnw S = lnw 0 rs / r Under de anaganden som gjors dvs. lönen är oberoende av ålder, alla börjar arbea drek efer ubldnngen och nuvärde av lvsnkomser är samma för alla ubldnngslängder blr de allså e log-lnjär förhållande mellan nkoms och ubldnng. 7