1 (32) Välfärdsbokslut 2011 för Stadsdelsnämnden Norr Inledning För elfte året i rad kan Borås Stad presentera ett välfärdsbokslut. Det bygger likt tidigare år på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa faktorer beskrivas med ett antal indikatorer som utgår från de elva nationella målområdena för folkhälsa. Bakgrund Välfärdsbokslut är ett instrument som gör det praktiskt möjligt att styra den kommunala verksamheten så att den bidrar till att förbättra välfärden, möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Välfärdsbokslutet är en del av det kommunala boksluts- och budgetarbetet, och ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden. Det ska stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. För att kunna arbeta förebyggande mot ohälsa är Välfärdsbokslutet ett av få styrdokument som metodiskt ger ett verktyg för att förbättra resultaten. Detta gäller ungdomskriminalitet, motverka alkohol och drogberoende, skapa trygga och säkra mötesplatser, ökat socialt stöd och förebygga övervikt, ungdomarnas delaktighet och inflytande, samt förbättrat skolresultat. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har tagit fram enkätfrågor och mall för analysarbetet så att dessa är lika för alla stadsdelar. Målområden Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. De första sex målområdena handlar om de förhållandena i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. Till 2011 års bokslut har ett antal nyckeltal för välfärden tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på områdes- och enhetsnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn och unga, unga vuxna, förvärvsaktiva och äldre. Arbetsgrupp analysarbete Årets analysarbete har genomförts av en arbetsgrupp bestående av: Annika Davidsson, planeringsledare skola, Thorvald Pellby Pettersson, planeringsledare förskola, Malin Nilsson, områdessamordnare kultur/fritid, Anders Lindstam, ungdomssamordnare, Hans Abrahamsson, områdeschef IFO Barn och Familj/biståndshandläggning, KristinaNyberg Smahel, metodutvecklare Fritids- och folkhälsoförvaltningen och Adriana
2 (32) Waris, utredningssekreterare och kontaktperson för välfärdsbokslut Stadsdelsförvaltningen Norr. Förbättringsområde 2012 Utökad information om skolenkäten år 8 Stadsdelsnämnden tycker att det vore bra med bättre information om skolenkäten så att eleverna i år 8 förstår att det är viktigt. Nämnden lyfter även vikten av att förklara för eleverna hur och varför man fyller i enkäten. Valda indikatorer En indikator är ett förhållande som används som markör för ett visst annat förhållande, t ex utbildning som indikator på socioekonomisk position. Indikatorerna ska kunna påverkas lokalt och om möjligt knytas till kommunens verksamhet. Tillsammans med den lokala kunskapen ger det förutsättningar för en välfärdsbokslut på områdes- och enhetsnivå. Nio indikatorer har valts av Fritids- och folkhälsonämnden till analysen för 2011 års välfärdsbokslut för alla stadsdelsnämnder (i fet stil). Sammanställning av utvalda indikatorer för 2011 följer enligt nedan: Barn och unga Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan Andel elever i år 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan Andel elever i år 5 som är simkunniga Andel elever i år 9 med minst godkänt i alla ämnen i grundskolan Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med BMI, Body Mass Index för barn år 4 Andel elever i år 8 som uppger att de inte dricker alkohol Förvärvsaktiva Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas av brott Äldre Andel 75 år och äldre med hemtjänst Utöver de obligatoriska indikatorerna har Stadsdelsnämnden Norr valt att analysera: Barn och unga Andel elever i år 8 som är medlem i någon förening Andel elever i år 8 som uppger att de inte blivit mobbade på skolan de senaste tre månaderna
3 (32) Målområde: Matvanor och livsmedel Indikator: Övervikt BMI för barn år 4; Andel barn med BMI under 25 i år 4 BMI (Body mass index) räknas ut genom att vikten i kilo divideras med längden i meter i kvadrat. Resultat Tabell Andel barn med BMI (vikten i kg/längd i m2) under 25 i årskurs 4, procent 2001 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Centrum 98 98 92 95 95 94 98 97 97 96 Fristad 94 97 99 95 97 97 99 97 97 97 Sjöbo 94 99 97 94 99 95 95 99 99 97 Std Norr 95 98 96 95 97 95 97 98 98 97 Borås totalt 96 97 97 96 96 96 97 97 97 97 Borås Stads mål är att andelen barn som inte är feta ökar till 98 procent för Borås Stad totalt. Indikatorn behandlar barn med BMI under 25 (gränsen för fetma). Analys Sedan 2008 har andelen barn med BMI under 25 inom stadsdel Norr varit på en stabil nivå. Resultat för samtliga områden redovisar att det är 3-4 procent av elever som har BMI på gränsen till fetma. Medvetenheten och kunskapen i samhället runt en sund kosthållning har ökat de senaste åren. Orsaken till övervikt är inte sällan ärftlig men kan också härröras till bristande kunskap för en sund kosthållning. Här är föräldrarnas tid en viktig faktor men också intresse, engagemang och kunskap. Risken är att man väljer färdigmat på bekostnad av egen tillagad mat från grunden. Inom ramen för den offentliga sektorn finns idag inget som talar för att vår kost bidrar till att öka andelen överviktiga barn och ungdomar då medvetenheten och utbudet i stort följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Den offentliga sektorn har en viktig uppgift då det gäller att leda barnen till en sund kosthållning och motionsvanor. Det finns utrymme i både förskolans och grundskolans läroplan för detta arbete. Arbetet kommer in som en naturlig del inom ramen för idrott och hälsa och de naturorienterande ämnena. I förskolan är lek och rörelse i olika miljöer en verksamhet som genomsyrar dagen. Den verksamhet man erbjuder måste stimulera till sunda matvanor och motion.
4 (32) Skolhälsovården Fristad, som har ett bra resultat, arbetar utifrån en handlingsplan som fungerar som en hälsofrämjande arena. Handlingsplanen för hälsofrämjande insatser i skolhälsovården har arbetats fram av "Runda barngruppen" inom SHV som har kontakt med Västra Götalandsregionen. I handlingsplanen finns bl.a. undervisning i år 2 och år 4 i livsstilsfrågor, hälsosamtal enskilt med elever år 2 och år 4 och matråd. Man genomför olika aktiviteter så som hälsovandringar, bra start vecka, handledning av lärare vid deras undervisning i hälsofrågor samt föräldramöten med barn med övervikt för både förebyggande och uppföljande åtgärder. Skolsköterskor inom stadsdelen håller koll på barnens viktutveckling och inom ramen för det s.k. basprogrammet väger och mäter man barnen. Då oro finns för barnens vikt tar man kontakt med barnens vårdnadshavare för att erbjuda stöd. Skolan stimulerar till att samtliga elever går till och från skolan genom föräldraråd samt informationsinsatser till elever och föräldrarna. I många städer har det startats vandrande skolbussar för att säkerställa trafiksäkerheten. Som det är idag får många elever skjuts av sina föräldrar till skolan. En daglig promenad i början respektive slutet av skoldagen skulle medverka positivt till goda hälsovanor. Dessutom skulle trafiksituationen runt skolorna förbättras på morgonen, vilket skulle gynna miljön för elever, föräldrar och personal. Förskolan Det finns idag en stor medvetenhet inom förskolan gällande kost. Oavsett om förskolan har ett mottagnings- eller tillagningskök är kosten överlag hälsosam och välkomponerad. Att få barnen nyfikna och intresserade är en pedagogisk uppgift. Även här har arbetet utvecklats inte minst inom ramen för språkplattformen som uppmanar personalen till att använda ett rikt och nyanserat språk. Att skapa intresse vid matbordet är en viktig faktor. I förskolan brukar man fira barnens födelsedagar och historiskt så har det skett med glass och tårta. Idag är det vanligt att man bjuder på frukt. Mellanmålen håller idag en sundare kvalité då de söta sopporna i stort sett är borta. Fritidshem Här serveras frukost och mellanmål och på skolans lovdagar även lunch. Historiskt så lagade pedagogerna maten men idag är det vanligt att man går till skolans matsal för att äta både frukost och mellanmål. Även lunchen på lovdagar serveras i skolans matsal. Detta borgar för bästa tänkbara kvalité. Både frukost och mellanmål är vikiga för elevernas skolresultat. Barn som äter bra och regelbundet lär sig mer i skolan. Grundskola 30% av näringsintaget skall erbjudas genom skollunchen. Det är ett erbjudande och ett pedagogiskt uppdrag för läraren att motivera barnen till att äta rikt och varierat inom ramen för utbudet i matsalen. Engelbrektskolan har påbörjat ett utvecklingsprojekt där bilder på
5 (32) lunchrätter visas på en tv-skärm som finns ovanför buffen. Eleverna kan se måltidens storlek och komposition samt läsa om allergiämnen t.ex. gluten, mjölk, ägg m.m. I nästa steg kommer bilderna innehålla information om näringsinnehåll (näringsdeklaration) per portion eller 100g. På detta sätt kommer eleverna få en bättre information om näringsinnehåll, rätt komposition på tallriken samt information om allergiframkallande ämnen. Det pågår just nu ett EUprojekt bl.a. på Engelbrektskolan vars syfte är att minska svinnet i skolkök. Projektet kommer att genomföras på samtliga skolor i Borås Stad. Skolans kökspersonal kommer att genomföra ett antal mätningar och redovisar därefter resultatet till elever på hur mycket mat slängs på skolan varje dag (barometer). Med hjälp av barometer och samtal med elever vill skolan minska svinnet och öka elevernas kunskaper om en god kosthållning. Båda projekten planeras att genomföras även i Bergdalskolan. För att förebygga att eleverna hoppar över lunchen är det viktigt att det är en lugn miljö i matsalen. Rekommendationer från kostansvariga är att schemalägga lunchen så att samtliga elever och pedagoger äter lunch tillsammans t.ex. under 20 minuter. Eleverna får kontakt med goda vuxna förebilder och har tid för att äta måltiden. Skolundervisning i form av hemkunskap och livsstil och hälsa skapar goda möjligheter för elever att lära sig om goda matvanor och vikten av motion och fysisk aktivitet. IFO Barn och Familj När man inom IFO utreder barn och ungdomars situation och gör insatser, är hälsa en viktig faktor. Ett system för utredning, Barns behov i Centrum (BBIC) används inom IFO. Här fångar man upp och följer kostvanor med mera. Kompetensutveckling kostverksamhet Kostverksamheterna i ett antal kommuner inom Västra Götalandsregionen kommer att samverka för att kompetensutveckla all kommunal kostpersonal. Medel har tilldelats för ett EU-projekt Måltidslyftet, vilket är en satsning för lågutbildad arbetskraft för att öka deltagarnas anställningsbarhet och för att skapa en bättre måltidsmiljö. Projektet ska också bygga broar och förståelse mellan de grupper som deltar vid måltiderna, d.v.s. lärare, elever, föräldrar, brukare och anhöriga. Detta är också i syfte för att skapa en så god måltidsmiljö som möjligt. Slutsats Resultat för samtliga områden redovisar att det är 3-4 procent av eleverna som har ett BMI på gränsen till fetma. Arbetet med goda kostvanor, rörelse och motion bedrivs i form av undervisning på skolor, olika former av rådgivning till föräldrar samt via utvecklingsprojekt inom kostorganisationen och skolan. Alla insatser ökar barnens, föräldrarnas och personalens kunskaper om en god kosthållning och betydelse av fysisk aktivitet. Verksamhetens målsättning är att det kontinuerliga arbetet med att förbättra matens kvalité, miljö i matsalen
6 (32) och elevernas och personalens kunskaper kommer att leda till att alla elever får goda förutsättningar till en god hälsa och en ökad måluppfyllelse. Förbättringsområden 2012 Ett kontinuerligt arbete med bra skolmat för eleverna är viktigt för deras skolresultat och hälsa. Öka andelen mat som tillagas från grunden. Skapa en trivsam och lugn miljö i matsalen i samarbete med elever, pedagoger och kostpersonal för att få fler elever att äta alla skolmåltider. Utveckla samarbete med BVC kring viktkurvor och hälsokontroll, rådgivning för föräldrar. Barn med BMI runt 20-25 bör fångas upp redan i förskoleåldern via BVC och sedan med olika insatser i skolan. Föräldrastöd och information till föräldrar kring goda kostvanor (kostrådgivning). Kompetensutveckling hos kostpersonal kring en näringsriktig och välkomponerad kost i dialog med eleverna främjar hälsosamma kostvanor och förändrar elevernas syn på skolmåltider (uppfattning om skolmaten). Skapa förutsättningar i skolans undervisning för att öka barnens kunskaper och medvetenhet om kostens betydelse och vikten av goda matvanor. En viktig del i arbetet med att främja fysiska aktiviteter hos barnen är säkra gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsdagen på skolor. Vid stadsplanering ska hänsyn tas till utveckling av näridrottsplatser som främjar fysisk aktivitet och socialt samvaro samt till säkra och trygga gångstråk och cykelvägar som inbjuder till aktivitet. Utbilda lärare utifrån regeringens förslag till skolverket (U2011/5948/S) angående utbildningsinsatser för att stödja utvecklingen av ämnet idrott och hälsa. Stödja familjer och personal med tidiga insatser mot barn och elever med ett normbrytande beteende.
7 (32) Målområde: Barns och ungas uppväxtvillkor Indikator: Simkunnighet år 5 Andel elever i år 5 som är simkunniga Resultat Tabell Andel simkunniga elever i årskurs 5, procent 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Centrum 98 94 100-93 90 85 89 89 95 Fristad 99 93 98 98 90 97 96 99 97 97 Sjöbo 82 100 97 95 93 88 99 95 97 95 Std Norr 93 96 98 96 92 92 93 94 94 96 Borås totalt 96 92 88 94 92 92 92 93 93 92 Borås Stads mål är att andelen barn som är simkunniga ökar till minst 95 procent. Analys Resultatet för Centrum, Fristad och Sjöbo ligger bättre än Borås Stads genomsnitt. Samtliga områden uppnår inriktningsmålet. Ett utökat samarbete mellan simlärare och skolans pedagoger ger större möjlighet för att alla elever skall nå målen. Skolans personal informerar föräldrarna på föräldramöten om vikten av simkunnigheten, vilket också har ökat elevernas simträning på fritiden. Inom Fristad finns ett stort utbud av sjöar och badstränder vilket stimulerar till vattenvana. Detta bör främja simkunnigheten. Skolorna organiserar extra simundervisning för sina elever som inte är simkunniga. De nya kursplanerna, LGR 11, i ämnet idrott och hälsa där simundervisningen ingår, har främjat så att alla elever ska ges förutsättningar att delta och utveckla kunskaper i ämnet oavsett t.ex. kön, eller kulturell och social bakgrund. Slutsats De vanligaste orsakerna till att eleverna inte når målen är medicinska och sociala skäl, allt från rädsla för vatten till sjukdomar eller funktionshinder. Andra skäl är olika kulturella orsaker. Skolornas personal informerar föräldrarna på föräldramöten om vikten av simkunnigheten, vilket också har ökat elevernas simträning på fritiden. Äldre nyanlända elever har inte alltid velat ha simundervisning vilket har påverkat resultatet. Ekonomiska eller organisatoriska svårigheter är ibland ett hinder för utökad simundervisning. Det är både mer tids- och personalkrävande att åka med yngre elever till ett badhus.
8 (32) Förbättringsområden 2012 Informera elever och föräldrar på utvecklingssamtal och föräldramöten om vikten av simkunnighet. Utveckla samarbete mellan lärare, föräldrar och simlärare kring undervisningsformer för att få alla elever att lära sig simma. Bergdalskolan ska påbörja simundervisningen i åk 1, i stället för åk 2. Samordna simundervisningen för äldre elever som inte är simkunniga inom Stadsdelen så att de inte är ensamma i sin åldersgrupp eller kön. Utbilda lärare utifrån regeringens förslag till Skolverket (U2011/5948/S) angående utbildningsinsatser för att stödja utvecklingen av ämnet idrott och hälsa, där simundervisningen ingår. Utbildningsinsatser ska ge stöd för att använda de nya kursplanerna respektive ämnesplanerna i fråga om idrott och hälsa samt att bedöma elevernas kunskaper utifrån kurs- och ämnesplanernas kunskapskrav. De ska främja en pedagogisk diskussion så att alla elever ges förutsättning att delta och utveckla kunskaper i ämnet oavsett t.ex. kön eller kulturell och social bakgrund. Undervisningen om hälsa och simundervisningen, fråga om elevers frånvaro i idrott och hälsa samt skolornas arbete för att i samarbete med föräldrarna öka elevernas deltagande ska särskilt uppmärksammas. Utbildningsinsatserna ska vara praktiskt inriktade och ges i form av konferenser eller seminarier arrangerade av externa aktörer.
9 (32) Målområde: Delaktighet och inflytande i samhället Indikator: Påverka i skolan Andel elever i år 8 som får vara med och påverka hur de använder lektionstiden Resultat Tabell 1 Andel elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden, procent 2009 2010 2011 Centrum 36 26 37 Fristad 23 21 34 Sjöbo 30 27 35 Std Norr 30 25 34 Borås totalt 28 28 33 Borås Stads mål är att andelen elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden ska öka till 40 procent. Tabell 2 Andel elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden, sammanställning per område och kön, procent 50 45 40 35 30 25 20 Tjejer Killar 15 10 5 0 Centrum Fristad Sjöbo
10 (32) Analys Centrum, Fristad och Sjöbo ligger med sitt resultat under Borås Stads inriktningsmål men över Borås Stads genomsnitt. Samtliga områden förbättrade sitt resultat jämfört med 2010. Stadsdelsnämnden vill påpeka att målsättningen är att 100 procent av barn och ungdomar ska vara med och påverka lektionstiden då det är en laglig skyldighet att ge eleverna inflytande över lektionstiden. Stadsgemensam skola/förskola arbetar i dagsläget med förslag till en handlingsplan för elevinflytande i Borås Stad. Andel elever som upplevde att de får vara med och påverka lektionstiden har sedan 2010 ökat med 13 procentenheter på Fristadskolan. På Engelbrektskolan är det 37 procent som upplever att de har möjlighet att påverka lektionstiden, vilket är en ökning med 11 procentenheter från 2010. Resultatet för Erikslundskolan ligger på 35 procent, vilket är en ökning på 8 procentenheter från 2010. Andel elever som anser att de kan påverka lektionstiden ligger mellan 34 och 37 procent. Om svaren däremot bryts ned på tjejer och killar kan en intressant iakttagelse göras (se tabell 2). På Engelbrektskolan är det markant fler killar än tjejer som anser att de kan påverka lektionstiden. Skolan har en viktig uppgift att analysera varför anser en såpass låg andel tjejer sig ha möjlighet att påverka lektionstiden samtidigt som killarna på samma skola ligger högt. Detta resultat är anmärkningsvärt i jämförelse med övriga skolor. Killarna i Centrum upplever att de har möjlighet att påverka lektionstiden mer än vad tjejerna upplever. I de övriga områdena är det ingen skillnad. Skolorna i Centrum, Fristad och Sjöbo har arbetat målmedvetet med Bedömning för lärande, BFL. Genom BFL blir eleverna mer delaktiga och förstår bättre hur de själva kan medverka till att utveckla sin inlärning. Eleverna har i elevrådet uppmuntrats att ge förslag på vad de vill åstadkomma och hur de vill påverka. Fristadskolan arbetar med ett projekt om entreprenöriellt lärande med syfte att eleverna ska få mer lust att lära sig mer, få större arbetsglädje och ta ett eget ökat ansvar för att påverka sin utbildning. De ska bli mer delaktiga och det entreprenöriella arbetssättet ska stimulera till ökat samarbete. Inom Sjöboområdet är Erikslundskolan med i Rädda barnens projekt Inflytande på riktigt sedan 2010. Det vänder sig till elever, lärare, tjänstemän och politiker. Syftet är att eleverna ska lära mer om inflytande och hitta praktiska former för elevinflytandet. Slutsats Utbildningen och arbetet med bedömning för lärandet, BFL, har gett resultat. Lärare och elever har fått ökade kunskaper och verktyg om hur eleverna kan ha inflytande över
11 (32) undervisningen. En utveckling av BFL kräver att skolorna fortsätter att satsa planerings- och konferenstid och handledarresurser. Projektet Inflytande på riktigt på Erikslundskolan har gett positivt resultat som även kommer att påverka nästa år. Nämnden anser att Borås Stads mål att andelen elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden ska vara 100 procent. Förbättringsområden 2012 Utöka elevernas möjligheter till inflytande genom att förbättra klassråd och elevråd samt förbättra pedagogernas möjlighet att stötta klassråd och elevråd. Stärka elevrådet på skolan genom att utbilda all personal och elever i Trialog-metoden som ger eleverna nya verktyg och kunskap om hur delaktighet och inflytande sker på bästa sätt (detta sker i samarbete med Kvalitet och utveckling, Stadskansliet). Utbildning för elevrådets styrelse kring effektiv mötesstruktur med rutiner kring mötestider och dokumentation (detta sker i samarbete med Kvalitet och utveckling, Stadskansliet). Utöka elevernas möjlighet att påverka lektionstiden genom Bedömning för lärande BFL, att elever ska få möjlighet att vara med och planera, genomföra och utvärdera lektionsplaneringen tillsammans med lärare. Skolan preciserar tydliga kunskapsmål och utifrån dessa för dialog med elev och förälder var eleven befinner sig kunskapsmässigt. På så sätt blir eleven medveten om sitt eget lärande och kan påverka sin situation. Skolorna har även infört att elever kan hålla i sina egna utvecklingssamtal med stöd av pedagog. Framtagning av handlingsplan för elevinflytande i Borås Stad. Utveckla skolors trygghetsvandringar. Temadagar med Trialoginriktning för hela skolan.
12 (32) Målområde: Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikator: Trygg i skolan år 8 Andel elever i år 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan Resultat Tabell Andel elever i årskurs 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan 2009 2010 2011 Centrum 85 86 81 Fristad 69 83 87 Sjöbo 74 83 86 Std Norr 76 84 85 Borås totalt 79 80 83 Borås Stads mål är att andel elever i årskurs 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan ska öka till minst 85 procent. Analys Centrums resultat ligger under Borås Stads inriktningsmål. Både Sjöbo och Fristad har förbättrat sitt resultat jämfört med 2009 och uppnådde inriktningsmålet. Verksamheterna arbetar med att öka trygghet inom skolan. Eleverna på skolorna är med på utvärderingar och kartläggningar av problemområden inom skolorna. Samtliga skolor genomför trygghetsvandringar. Engelbrektskolan arbetar med att förbättra sitt arbete med trygghetsfrågor. Under året har skolan kartlagt eleverna i korridorer och uppehållsrum och utifrån det fördelat rastvärdskapet. För att öka tryggheten finns det vuxna i uppehållsrummet alla dagar i veckan. Skolan arbetar med Mobusverksamhet, vilket innebär bl.a. värdegrundsövningar och uppdrag i klasserna. Fristadskolan arbetar aktivt med värdegrund, förebyggande och trygghetsfrämjande arbete i syfte med att säkerställa en säker och trygg skolmiljö. Erikslundskolan samarbetar med fritidsgården vad det gäller kamratstödjare och arbetet kring elever. Man fortsätter arbeta med värdegrunden för att förebygga våld, hot och trakasserier. Under 2011 har stadsdelsnämndens skolor haft högre kostnader än budgetutrymmet. En anpassning kan innebära att det blir färre antal vuxna på skolorna. Det finns en oro att fler
13 (32) elever kommer att känna sig otrygga i skolan. Slutsats Arbetet med att utöka känslan av tryggheten på skolorna pågår ständigt. Värdegrundsarbetet och trygghetsvandringarna har gett resultat men måste fortsätta för att förbättra måluppfyllelsen på alla skolor. Förbättringsområden 2012 Elevskyddsombud ska utbildas på skolorna. Målet är att skapa säkra och trygga miljöer för eleverna. Fritid i Fristad, Munkågården har under hösten 2011 tillsammans med Fritid Sjöbo genomfört en resa för ungdomar till Auschwitz, i samarbete med företag i Fristad, Svenska kyrkan och Fristadskolan. Syftet är att arbeta mot motsättningar mellan människogrupper, vilket bör ge resultat de närmaste åren. Utöka samarbetet mellan kultur, fritid, skolor, IFO Barn och Familj och stadsdelens lokala BRÅ och lokala nätverksgrupper med syfte att få ett helhetsgrepp om ungdomars psykosociala miljö under och utanför skoltiden. Målet är att skapa säkra och trygga miljöer för barnen, öka trygghet och trivsel på skolor samt öka antal besökare till fritidsgårdarna och få barnen att bli engagerade i fler föreningsaktiviteter. Fortsatt arbete på skolor med värdegrunder och likabehandlingsplaner för att förebygga mobbning, hot, våld och andra trakasserier på skolor, där eleverna är involverade. Öka flickornas upplevelse av trygghet i skolan genom likabehandlings- och värdegrundsarbete på skolorna. Organisera erfarenhetsutbyte kring värdegrundsfrågor i samverkan med det lokala ungdomsrådet. Fortsatt utveckling av det förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet och alkoholoch dragberoende som bedrivs av Stadsdelsförvaltningens Lokala BRÅ och av lokala nätverksgrupper. Vidareutveckla trygghetsvandringar med elever. Fortsätta arbete med kamratskaps- och utanförskapsfrågor på skolor och fritidsgårdar. Utbilda personal i att tidigt upptäcka elever med normbrytande beteende. Ge personalen kunskap och verktyg för att bemöta de elever som skapar otrygghet på skolan. Säkerställa vuxennärvaro vid elevernas lektionsfria tid. Påbörja ett projektarbete, om bidrag beviljas, med tidiga insatser för elever med normbrytande beteende, vilket kräver ökad samverkan mellan skola, förskola, IFO barn och familj, Kultur och Fritid.
14 (32) Målområde: Ekonomiska och sociala förutsättningar och Barns och ungas uppväxtvillkor Indikator: Socialt stöd och Självskattad hälsa Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Andel elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra Resultat Tabell Andel elever i årskurs 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med, procent 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Centrum 92 89 85 87 83 91 87 92 90 85 Fristad 89 86 84 86 85 85 89 87 90 93 Sjöbo 78 91 73 89 89 89 85 83 83 84 Std Norr 86 89 81 87 86 88 87 87 89 88 Borås totalt 87 87 87 85 86 88 86 88 88 86 Borås Stads mål är att öka andelen till 92 procent samt öka det psykiska välbefinnandet genom att minska andelen psykiska besvär hos eleverna i år 8. Tabell Avsaknad av socialt stöd uppställt per område och kön (procent) Totalt Tjej Kille C F S C F S C F S Inte har någon vuxen i sin närhet att prata med 15 7 16 17 7 28 13 6 10 Tabell Andel elever i årskurs 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra, procent 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Centrum 95 97 93 96 94 97 93 97 96 92 Fristad 94 96 93 95 90 91 94 97 99 96 Sjöbo 97 96 88 95 96 92 96 97 98 98 Std Norr 95 95 91 95 93 93 94 97 98 96 Borås totalt 95 96 95 94 94 94 94 95 95 95 Analys Inriktningsmålet 2012 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är 92 procent samt öka det psykiska välbefinnandet genom att minska andelen psykiska besvär hos eleverna i år 8. Resultatet för Centrum och Sjöbo ligger under Borås Stads inriktningsmål medan resultatet för Fristad överstiger inriktningsmålet.
15 (32) Resultatet inom detta område för Sjöbo och Centrum har försämrats jämfört med perioden 2005-2008. Det är ett stort antal elever inom Centrum och Sjöbo som inte har tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd). Inom Sjöbo är det en relativt hög andel ungdomar som uppger att de trivs mycket eller ganska bra med tillvaron. Resultatet för Centrum har försämrats jämfört med perioden 2005-2010 och understiger Borås Stads genomsnitt. Resultatet för samtliga områden visar att det är fler pojkar än flickor som uppger att de har tillgång till någon vuxen i sin närhet att prata med. Det finns även en grupp av elever på skolor som uppger att de inte har någon vän. Det är också fler pojkar än flickor som mår mycket bra. Det är fler tjejer än pojkar som har huvudvärk varje dag eller har ont i magen, känner sig nere, har svårt att somna och trivs mindre med livet just nu. Statistiken per skola visar att fler tjejer än killar har svårt/mycket svårt att prata med motsatt kön så som: pappa, äldre bror och vännen med motsatt kön. Då skillnader är stora mellan Centrum, Fristad och Sjöbo är det viktigt att analysera bakomliggande faktorer, öka samspel mellan tjejer och killar (genusprojekt, jämställdhetsarbete) och arbeta vidare med värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen. En ökad dialog och samspel mellan tjejer och killar kan bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolor. Fristadskolan har gjort en medveten satsning på att arbeta mer med utgångspunkt i arbetslaget. Det gör att det blir tydligt att laget gemensamt har ansvar för alla elever. Skolan arbetar på att vara mer lösningsinriktade snarare än problemfokuserade. Det gör att eleverna inte känner att de är ett problem utan ser sig snarare som en del av en lösning och det i sin tur gör att eleverna ser att det spelar roll att de pratar med vuxna. Detta är något skolan vidareutvecklar under 2011/2012 genom att använda entreprenöriellt lärande, men effekter av detta arbete kommer att ses framöver. Eleverna på Fristadskolan har en kontaktlärare som ska ha en helhetsbild av elevens situation och som också har kontakt med vårdnadshavare. Eleven vänder sig i första hand till sin kontaktlärare när det uppstår situationer där eleven behöver hjälp. Skolan har också arbetat med att sprida rasterna så att eleverna ska känna sig trygga eftersom alla elever inte har rast samtidigt, det minskar också känslan av anonymitet. Engelbrektskolan har samarbetat med fritidsverksamheten där fritidsledare har besökt skolans uppehållsrum några gånger i veckan för att försäkra att det finns någon vuxen närvarande i uppehållsrummet. Skolan har lärare som "värdar" i korridorer och uppehållsrum. En del av mentorstiden är avsatt för att mentor och elev ska kunna samtala, med fokus på skolarbetet, kunskapsmålen och de frågor som eleven önskar få stöd och hjälp med. Psykisk ohälsa bland barn WHO:s definition av hälsa: hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp.
16 (32) Psykisk ohälsa visar sig många gånger i tidiga år och förekommer i olika studier hos 25-55 procent av barn och ungdomar. I de flesta fall handlar det om symptom som huvudvärk, magvärk, dåligt självförtroende, aggressivitet och ängslan. I familjer med sociala problem finner man en påtagligt ökad psykisk ohälsa hos barnen. Andelen barn som uppvisar symptom på psykisk ohälsa tenderar att öka. Statistiken för känslan av oro, ängslan och ångest fortsätter att öka. Social struktur Upplevelsen av hälsan betyder mycket för välbefinnandet. En rapport från Folkhälsokommittén visar att ju sämre social position föräldrarna har i samhället, desto större är risken att barnen drabbas av fysisk och psykisk ohälsa. Familjens sociala ställning har bedömts förklara 20-40 procent av barns ohälsa i Sverige. I familjer med sociala problem finner man en påtagligt ökad psykisk ohälsa hos barnen. I jämförelse med Centrum och Fristad har Sjöbo: Högre andel barn 6-15 år med föräldrar som har förgymnasial utbildning Lägre andel barn 0-15 år med förvärvsarbetande föräldrar Högre andel barn 6-15 år med två utlandsfödda föräldrar Fler antal sjukpenningdagar per invånare i åldersgruppen 30-44 år jämfört med andra områden Högre andel personer med låga inkomster i ålder 25-34 år. Tillgång till sociala nätverk Tillgång till goda sociala nätverk, är en viktig förutsättning för att individer ska klara påfrestningar i livet. Det finns flera möjliga faktorer som kan påverka tillgång till socialt stöd så som utbildningsnivå, täthet i det sociala nätverket och en aktiv fritid. Människor som bor i områden där många har sociala och ekonomiska problem har svårare att ge varandra ett positivt stöd. Ekonomiska förutsättningar (ekonomisk stress) påverkar klimatet i familjer och handlingsutrymme. Personal från fältgruppen, socialtjänsten och fritidsgårdar inom Centrum upplever att de ungdomar man möter känner sig stressade, är oroliga, otrygga och mår dåligt, speciellt gruppen tjejer. Det är viktigt att belysa vikten av fortsatt arbete med värdegrunder, likabehandlingsplaner och skolklimatundersökningar där pedagoger, föräldrar och elever kommunicerar enkätresultat för att förbättra trygghet och kommunikation mellan vuxna och ungdomar, speciellt gruppen tjejer. Det är även viktigt att titta närmare på risk för arbetstoppar för skolarbetet som skapar stress för både elever och lärare. Det är viktigt att stressfaktor mäts och analyseras i skolklimatundersökningar på skolan där man lyssnar på eleverna och gör dessa delaktiga i planering och upplägg. Tillsammans med eleverna får man många tips på hur man minskar stressen och ökar trivsel och välmående på skolan.
17 (32) För att förstå orsaker till det låga resultatet från Sjöbo och Centrum bör områdesledning och pedagogerna i sina arbetsgrupper, elevhälsoteam diskutera om möjliga orsaker och förslag på förbättringsåtgärder i skolmiljön. Arbetet med Borås Stads elevhälsoplan som påbörjades 2011 kommer att skapa rutiner för det systematiska hälsoarbetet på skolor, likvärdighet mellan stadsdelarna och förbättra tillgänglighet och användning av skolans olika kompetenser som skapar helhetsgrepp över barn och ungdomars psykosociala miljö, livssituation och deras hälsa. Slutsats Det är ett stort antal elever inom Centrum och Sjöbo som inte har tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd). Andelen har också ökat de senaste åren. Ungdomar inom Sjöbo och Centrum tenderar att må sämre jämfört med ungdomar från Fristad. Ungdomarna har en sämre självskattad hälsa, känner sig oftare nedstämda och är mer stressade i skolarbete vilket ger symptom i form av huvudvärk, sömnsvårigheter m.m. Siffrorna visar också tydligt att tjejer mår sämre, trivs mindre med livet, är mer stressade och nedstämda än killar. Statistiken per skolor visar att fler tjejer än killar har svårt/mycket svårt att prata med motsatt kön. En ökad dialog och samspel mellan tjejer och killar kan bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolor. Ungdomar som känner sig trygga och trivs bra på skolan har lättare att inhämta kunskaper. Fristadskolans medvetna arbete har gett positiva resultat. Förbättringsområden 2012 Stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen ungdomar men särskilt för flickor t.ex. utbildning för flickor enligt DISA-metoden. Metoden ger goda förutsättningar för goda resultat med flickors välmående. Riktade aktiviteter till mindre tjej- och killgrupper kopplade till handledare från fritidsgårdar som stöttar ungdomarna. Genomförande av olika projekt där barn från stadsdelen, både tjejer och killar, erbjuds meningsfulla fritidsaktiviteter under sommaren och hösten. Utöka samarbetet mellan kultur, fritid, skolor och IFO Barn och Familj med syfte att få ett helhetsgrepp om ungdomars psykosociala miljö under och utanför skoltiden. Målet är att skapa säkra och trygga miljöer för barnen samt att öka antal besökare till fritidsgårdarna och få barnen att bli engagerade i fler föreningsaktiviteter. Ett annat syfte är tidiga insatser.
18 (32) Vidareutveckla samverkan mellan stadsdelsförvaltningens verksamheter och polis kring socialt utsatta ungdomar som en viktig resurs i det förebyggandet arbetet. Stadsgemensamma Cope-föräldrautbildningar kommer att genomföras 2012 för att stärka föräldrar i deras föräldraroll. Cope erbjuder föräldrar och skolans och förskolans personal utbildningar (individuellt och i grupp) och förväntas leda till en bra dialog mellan hemmet och skola och förskola. Ett fortsatt samarbete mellan stadens fritidsgårdar och föreningar där personal kan besöka och iaktta verksamheterna för att få idéer om fortsatt metodutveckling. Fortsatt satsning på att stärka demokratin för ungdomar och en utökad samverkan med vuxna och beslutsfattare genom att utveckla och stärka Stadsdelsförvaltningens Ungdomsråd. Fler tillfällen till samtal med ungdomar med syfte att öka barn och ungdomars inflytande i frågor som berör dem. Fortsatt attitydarbete med såväl vuxna som unga. Förbereda för att inrätta Familjecentral 2013 för att stärka föräldrar som känner sig stressade, vilsna, utan sociala nätverk, och/eller behöver råd och stöd i sin föräldraroll. För att erbjuda en bred kompetens måste frågan ske i samverkan med BVC och MVC och gärna andra organisationer som har samma värdegrund som den som förskolan vilar på. Övergripande mål för en familjecentral kan bl. a. vara att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar. En målmedveten satsning i samverkan med föreningsliv och Sisu idrottsutbildarna, för att öka ungdomars föreningstillhörighet på Sjöbo. Sjöbos nätverksgrupp utvecklar en plan för att hitta nya vägar för att stärka ungas möjligheter att finna nya fritidsintressen.
19 (32) Målområde: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Indikator: Alkoholkonsumtion Alkoholbruk, år 8 Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Resultat Tabell 1 Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Centrum 53 67 66 55 65 66 62 71 75 74 Fristad 75 62 68 58 62 62 69 73 79 77 Sjöbo 63 60 64 54 59 68 68 66 70 78 Std Norr 64 63 66 56 62 65 66 70 75 76 Borås totalt 63 66 66 65 68 68 71 73 76 76 Tabell Användning av alkohol- och narkotika, snus- och rökvanor uppställt på område och kön (procent) Totalt Tjej Kille C F S C F S C F S Druckit alkohol 3-5 gg eller oftare de senaste 3 mån 10 4 8 13 2 11 6 6 6 Använt narkotika någon gång 2 1 4 2 0 6 2 2 3 Röker varje dag/nästan varje dag 5 5 4 4 0 6 6 10 3 Snusar varje dag 0 2 0 0 0 0 0 4 0 Analys Inriktningsmålet 2012 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att minst 80 procent av eleverna i år 8, såväl pojkar som flickor, uppger att de inte dricker alkohol. Nedre tabellen visar att det finns ungdomar som frekvent använder alkohol och har provat på narkotika. Resultatet ska ses i samband med skolresultat, ungdomskriminalitet och nolltolerans mot användning av narkotika. I centrum uppger 74 procent av ungdomar att de inte dricker alkohol, Centrum ligger över Borås Stads snitt på 76 procent. I Sjöbo uppger 78 procent av ungdomar att de inte dricker alkohol, vilket är en ökning sedan 2010 då siffran var 70 procent. Sjöbo har sedan mätningarna börjat legat dåligt till vad gäller alkoholanvändning men årets siffror ligger för första gången över Borås stads snitt på 76 procent och har därmed ett av de bästa resultaten.
20 (32) I Fristad uppger 77 procent av ungdomar att de inte dricker alkohol vilket är en minskning sedan 2010 då siffran var 79 procent. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete har lyft Fristads siffror från att ha legat på en mycket låg nivå år 2004 52 procent till att nu ligga över Borås Stads snitt. Slutsats Öpp (Örebro Preventionsprogram) har används inom alla områden (Centrum, Sjöbo och Fristad) och är en trolig orsak till det förbättrade resultatet. IFO Barn och Familj har sedan 2010 inlett utredning på samtliga ungdomar där anmälan avsett misstanke om droganvändning, vilket bör ha haft en positivt påverkande effekt. Förbättringsåtgärder 2012 Stadsdelens nya lokala Brå bör under året finna sina arbetsformer. Medverka till att samverkansavtalet med Polisen genomförs och att genom nätverk arbeta förebyggande. Aktiv användning av verktyg och metoder enligt exempelvis Örebros Preventionsprogram samt de stadsgemensamma Cope-utbildningar är satsningar för att förebygga och minska alkohol- och drogberoende bland unga. Arbetet i de lokala nätverken kommer under 2012 att spela en fortsatt stor roll för att bevaka och se vilka förebyggande insatser som kan behövas i olika delar av stadsdelen. Förbättringsområden Centrum: utveckla och förfina arbetet med Öpp och Öpp liknande aktiviteter. Förbättringsområden Sjöbo: utveckla och förfina arbetet med Öpp och Öpp liknande aktiviteter samt utveckla och stärka samverkan mellan olika aktörer. En plan för detta är under uppbyggnad. Förbättringsområden Fristad: utveckla och förfina arbetet med Öpp och Öpp liknande aktiviteter. En plan för samverkan mellan olika aktörer finns och denna skall utvecklas. Aktiv användning av Öpp på skolor.
21 (32) Målområde: Delaktighet och inflytande i samhället Indikator: Föreningsmedlemskap Andel elever i år 8 som är medlem i någon förening Resultat Tabell Andel elever i år 8 som är medlem i någon förening 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Centrum 78 78 69 68 71 72 70 71 72 61 Fristad 79 75 64 71 71 75 74 80 72 72 Sjöbo 61 51 51 59 62 58 64 64 45 51 Std Norr 73 68 61 59 62 68 69 72 63 62 Borås totalt 63 70 67 68 68 68 71 68 63 65 Analys Föreningsmedlemskap är ingen obligatorisk indikator men nämnden har valt att analysera detta främst pga. mycket låg andel i Sjöbo. Resultatet för Centrum är betydligt sämre jämfört med perioden 2001-2010. Fristad har relativt högt andel elever som är medlemmar i stadens lokala föreningar. Sjöbo har ett lågt föreningsmedlemskap jämfört med andra områden i Borås Stad. Centrum Medlemskapet i föreningslivet har historiskt legat på en hög nivå ca 70 procent. och 2011 är siffran 61 procent och historiskt den största minskningen som uppmätts. 2010 var siffran 72 procent. Centrum har därmed sedan förra mätningen gått från att ligga i topp till att hamna i botten vad gäller andelen föreningsaktiva. Fristad Medlemskapet i föreningslivet ligger på samma höga nivå 2011 72 procent som 2010. Fristad ligger därmed i topp vad gäller andelen föreningsaktiva. Sjöbo Medlemskapet i föreningslivet 2011 ligger på 51 procent. Sjöbo ligger därmed sämst till vad gäller andelen föreningsaktiva. Slutsats Centrum har ett smalt utbud av föreningar och saknar lokaler för att starta och utveckla nya. Befintliga idrottshallar är hårt uppbokade av externa utövare och trycket är extra kraftigt på grund av att Lundbyhallen inte är i bruk. I Fristadsområdet förekommer det ett rikt och brett föreningsliv. Många olika idrottsföreningar finns representerade samt Musik i Fristad och olika samfund som har många
22 (32) ungdomar som medlemmar. Den tidigare bristen på inomhuslokaler har minskat sedan Borgstenas Allhall invigdes 2008. Sjöboområdet har få aktiva föreningar. En ersättare till föreningslivet är Fritid Sjöbo som har många besökare. Förbättringsområden 2012 Fortsatt utveckling av samverkan och samarbetet mellan skola, fritidsverksamhet, fritidsgård, kultur och stadens föreningsverksamhet och föräldrar. Utveckla analysarbetet av ungdomssituationen i stadsdelen. Förbättringsområden Centrum: att stimulera till aktiviteter som kan attrahera den grupp som ej är föreningsaktiva. Skapa möjligheter och lokaler för ett ännu bredare spektra av föreningsaktiviteter samt anlägga fler träffpunkter för spontana aktiviteter ute så som: näridrottsplatser, konstgräsplaner, skatebanor, tennisbanor, scen, klätternät, frisbeegolf mm i samverkan med barn och ungdomar. Förbättringsområden Fristad: stimulera till aktiviteter som kan attrahera den grupp som ej är föreningsaktiva. Att skapa möjligheter och lokaler för ett ännu bredare spektra av föreningsaktiviteter, se punkt ovan. Förbättringsområden Sjöbo: stimulera till aktiviteter som kan attrahera den grupp som ej är föreningsaktiva. Skapa möjligheter för ett ännu bredare spektra av föreningsaktiviteter och hitta positiva förebilder och utveckla områden som intresserar unga. En målmedveten satsning i samverkan med föreningsliv och Sisu idrottsutbildarna, för att öka ungdomars föreningstillhörighet på Sjöbo Sjöbos nätverksgrupp utvecklar en plan för att hitta nya vägar för att stärka ungas möjligheter att finna nya fritidsintressen.
23 (32) Målområde: Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikator: Mobbing Andel elever i år 8 som uppger att de inte blivit mobbade på skolan under de senaste månaderna Resultat Tabell Andel elever i år som uppger att de inte blivit mobbade på skolan under de tre senaste månaderna 2011 Centrum 84 Fristad 88 Sjöbo 86 Std Norr 86 Borås totalt 84 Ny fråga i skolenkäten 2011. Definition av kränkning och mobbning enligt Skolverket: Vad är kränkning? När en eller flera personer förolämpar någon med ord eller handling. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Kränkningar kan bland annat ta sig i uttryck som mobbning. Mobbing förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbing. Analys Resultatet för Fristad och Sjöbo överstiger Borås Stads genomsnitt. Det är 14 procent av elever inom stadsdelens högstadieskolor som har blivit kränkta någon gång under de tre senaste månaderna varav 2-4 procent har blivit mobbade 2-3 eller fler gånger. Engelbrektskolan har ett Mobus-team som arbetar aktivt för att förhindra mobbing och trakasserier. Likabehandlingsplanen är känd av all personal, föräldrar och elever. Skolan har arbetat med Friendsprojekt under året för att minska mobbingen. Fristadskolan arbetar systematisk med likabehandlingsplanen. Planen är känd av personal, elever och föräldrar. Skolan bedriver ett värdegrundsarbete där eleverna är aktiva och tränar i att ta ställning för allas lika värde.
24 (32) Slutsats Det är 14 procent av elever inom stadsdelens högstadieskolor som har blivit kränkta någon gång under de tre senaste månaderna varav 2-4 procent har blivit mobbade 2-3 eller fler gånger. Skolorna har en viktig uppgift att fortsätta arbeta med nolltolerans mot mobbing och kränkande särbehandling. Förbättringsområden 2012 Förbättra arbetet mot kränkning och diskriminering. Genomföra utredningar och uppföljningar (systematiskt arbete för en ökad trivsel och trygghet där all personal och elever medverkar). Utbilda och handleda personal så att de får verktyg för att vid tidigt skede upptäcka och förbättra ett normbrytande beteende hos en elev. Kartlägga risker på skolorna. Involvera eleverna i arbetet med likabehandlingsplanen och tydliggöra rutiner och ansvarsfördelning för att åtgärda trakasserier och kränkningar. Säkerställa vuxennärvaro vid elevernas lektionsfria tider.
25 (32) Målområde: Barns och ungas uppväxtvillkor Indikator: Slutbetyg Andel elever i år 9 med minst godkänt i samtliga ämnen Resultat Tabell Andel elever i årskurs 9 med minst godkänt i samtliga ämnen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Engelbrektskolan 86 87 82 83 85 88 Fristadskolan 65 65 64 75 78 78 Erikslundskolan 69 74 76 77 66 74 Std Norr 73 75 74 78 76 80 Borås totalt 75 75 74 75 74 78 Borås Stads mål är att andelen elever i årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen totalt i Borås Stad ökar till riksnivån, vilket är 79 procent. Analys Resultatet för Centrum överstiger Borås Stads inriktningsmål på 79 procent. Resultatet för Fristad och Sjöbo ligger under inriktningsmålet. Samtliga högstadieskolor har flera elever som har fått minst godkänt i samtliga ämnen jämfört med 2006. Alla skolor arbetar aktivt med att öka måluppfyllelsen bl.a. genom att erbjuda sommarskola eller lovskola. Eleverna erbjuds också PRAO-skola, vilket innebär undervisning under del av eller hela PRAO-tiden i de ämnen de har behov av. Läxhjälp erbjuds på alla skolor. Fristadskolan: Elever som behöver stöd i sin undervisning erbjuds hjälp på skolan genom att arbetslagen har resurser att använda för elever i behov av stöd. I arbetslaget har man ett gemensamt ansvar för att eleverna ska nå målen. Skolan följer upp elevernas studieresultat i samtliga ämnen samt planerar insatser för elever i behov av extra stöd. Erikslundskolan har förbättrat sina åtgärdsprogram. Skolan arbetar med systematisk uppföljning av elevernas studieresultat i samtliga ämnen samt kontinuerlig planering av insatser för elever i behov av stöd. Engelbrektskolan erbjuder läxhjälp via ett Infotek. Vid eventuella problem uppmärksammas föräldrarna tidigt. En resursenhet som kallas Fokus arbetar systematiskt med att öka elevernas närvaro vilket leder till ökad måluppfyllelse. Skolan har erbjudit eleverna PRAO-skola under läsåret, vilket innebär 1-2 veckor på skolan i stället för PRAO. De prioriterade ämnena är matematik, svenska och engelska, men skolan erbjuder även undervisning i övriga ämnen. Slutsats Måluppfyllelsen kan höjas. Det är viktigt att hitta elever som har svårigheter i skolan tidigt och sätta in adekvata åtgärder snabbt.
26 (32) Äldre nyanlända elever har i vissa fall svårt att nå målen i skolan. Skolorna arbetar med att stödja alla elever så att de når målen. Förbättringsområden 2012 Planerade aktiviteter 2012 för att nå målen utifrån Utvecklingsplanen i Borås Stad: Arbeta med Bedömning för lärande (BFL) Utveckla entreprenöriellt lärande på alla skolor Särskild satsning på elever med hög frånvaro Förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen Kontinuerligt följa varje elevs kunskapsutveckling genom skriftliga omdömen. Kontinuerligt följa varje elevs kunskapsutveckling genom prognoser i år 3, 6, 8 och 9 och vid behov sätta in särskilda åtgärder direkt. Kompetensutveckla pedagoger i förskoleklass i matematik och språk/läsutveckling Kompetensutveckla lärare i åk 1-9. Stadsdelsförvaltningen planerar, om bidrag beviljas, påbörja ett projekt med tidiga insatser för barn, elever med normbrytande beteende. Ökad samverkan mellan skola, förskola IFO barn och familj och Kultur och Fritid krävs.
27 (32) Förvärvsaktiva vuxna Målområde: Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikator: Trygghet Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Resultat Tabell Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott Område 1999 2000 2003 2004 2005 2006 2008 2011 Centrum 32 31 34 32 33 33 34 42 Fristad 40 40 41 43 45 47 42 41 Sjöbo stadsdel 29 32 28 34 28 32 42 44 Sjöbo annan del 32 25 40 31 35 38 48 46 Std Norr 33 32 36 35 35 37 41 43 Borås 36 34 36 36 37 38 41 41 Analys Stadsdel Norr har förbättrat sitt resultat under de senaste fem åren. Stadsdel Norrs resultat understiger Borås Stads inriktningsmål om 45 procent. Centrum Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott har ökat till 42 procent. Centrum har sedan 2008 gått från att ligga under Borås Stads snitt till att ligga över. Fristad Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott har minskat till 41 procent jämfört med 47 procent under 2006. Fristad har därmed en negativ trend vad gäller oro att utsättas för brott. Sjöbo Andel vuxna i Sjöbo som inte hyser oro att utsättas för brott har ökat till 44 procent, en stadig ökning de senaste åren. Polisens trygghetsmätning görs vart tredje år. Stadsdelsnämndens lokala BRÅ och lokala nätverksgrupper för områden: Centrum, Sjöbo och Fristad ansvarar för att analysera resultatet per område och genomföra åtgärder som ska leda till förbättringar. Stadsdelsnämndens Lokala BRÅ återrapporterar sitt arbete till stadsdelsnämnden vid bokslut 2012.
28 (32) Slutsats En positiv trend inom Centrum visar på att det arbete som genomförts har givit utdelning i rätt riktning. Dock är kvinnor i Centrum oroade för att angripas i högre grad, 16 procent än Borås stads snitt om 10 procent. Boende i Fristad uppger att de känner sig väldigt trygga, samtidigt som de i hög grad oroar sig för att bli utsatt för brott. En positiv trend visar på att det arbete som genomförts inom Sjöboområdet har givit utdelning i rätt riktning. Trots detta är boende på Sjöbo fortfarande den grupp som har störst oro inom områden så som: skadegörelse/klotter, berusade/narkotikapåverkade, personer som bråkar och stör etc. Förbättringsområden 2012 Snygg och trygg stadsdel: trygghet, säkerhet och välbefinnande hör ihop. Inbjudande, rena och snygga stadsmiljöer är viktiga steg för att skapa tryggare utomhusmiljöer på samma sätt som upplysta och exponerade ytor har den effekten. Utifrån resultatet av polisens trygghetsmätning 2011 kommer en rad åtgärder att föreslås och genomföras bl.a.: städning, ogräsbekämpning och slyröjning, bättre skyltning, belysning, säker och trygg trafik. Det ska bli lätt att ta sig till viktiga målpunkter (verksamheter och service) för oskyddade både fotgängare och cyklister. Aktivt arbete i det lokala Brottsförebyggande Rådet för att bl. a. stärka arbetet med ökad trygghet, minska och förebygga kriminalitet. Förbättringsområden Centrum: stimulera till aktiviteter som trygghetsvandringar och grannsamverkan. Förbättringsområden Fristad: stimulera till aktiviteter som trygghetsvandringar och grannsamverkan samt utöka samverkan och samarbete med föreningar, företagare, bostadsbolag etc. Förbättringsområden Sjöbo: Lokala nätverksgruppen på Sjöbo utvecklar en plan för trygghetsarbetet i området. Planen bygger på en utökad samverkan och ger plats för nya aktörer i trygghetsarbetet. Fortsatt utveckling av fritids och kulturaktiviteter inom Sjöbo.
29 (32) Målområde: Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikator: Äldreomsorg Andel 75 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende Resultat 2011 Tabell Andel 75 år och äldre samt 65-74 år med hemtjänst 75 år och äldre 65-74 år Centrum 17 2 Fristad 13 1 Sjöbo 14 4 Std Norr 15 2 Borås Stad 13 2 Analys Resultatet för Centrum och Sjöbo gällande andel äldre i ålder 75 år och äldre med hemtjänstinsatser ligger över Borås Stads genomsnitt. I åldersgruppen 65-74 år ligger Sjöbo över Borås Stads genomsnitt. Uppgifter från 2011 gällande andel äldre med hemtjänst går inte att jämföra med tidigare års resultat då statistiken framställdes på olika sätt. Behov av hemtjänst och hemsjukvård Borås Stad har som mål att äldre ska kunna bo kvar i sitt ordinarie hem så länge som möjligt, viket gör att andelen med hemtjänst blir högre. Verksamheten kan med en rad förebyggande insatser göra att behovet av hemtjänst inte uppstår eller förskjuts. En rad faktorer påverkar behovet av kommunal vård och omsorg, såsom hälsa, livsstil, sociala nätverk, boendestandard, motion, den medicintekniska utvecklingen, närståendestöd med mera. Undersökningar visar att ett tidigt insättande av lättare insatser i form av serviceinsatser kan innebära att man klarar sig längre utan mer omfattande vård- och omsorgsinsatser. Även andra förebyggande insatser med fokus på äldres säkerhet i hemmiljö bidrar till minskade kostnader för omsorg och omvårdnad. Social struktur Flera indikatorer pekar på att området Sjöbo har en sämre hälsa än Centrum och Fristad. Sjöbo har jämfört med Centrum, Fristad och snittet i Borås: Högre andel vuxna i ålder 30-64 år som erhåller sjukpenning Högre andel döda i grupperna 55-64 år och 65-74 år (s.k. tidig död) Lägre andel förvärvsfrekvens i gruppen 55-64 år Högre andel ensamboende äldre 65-74 år Högre andel äldre med förgymnasial utbildning
30 (32) Mötesplatser Det finns ett antal mötesplatser för äldre så som Dagcenter Skogslid, Stationshuset i Fristad som drivs av PRO, Framtid Sjöbo, Fritiden vid Duvan och en senioraktivitetsplats i Fristad där de äldre erbjuds meningsfulla aktiviteter och social samvaro. Träffpunkterna har varierande aktiviteter från måndag till fredag så som kaffeverksamhet, musikkaffe, bingo, tipspromenader, måltider i samband med högtider. Olika föreningar så som Iranska, Ryska och Finska föreningen hyr in Framtids Sjöbos lokaler för sina möten. Slutsats Uppgifter från 2011 gällande andel äldre med hemtjänst går inte att jämföra med tidigare års resultat då statistiken framställdes på olika sätt. Överlag använder fler personer i ålder 75 år och äldre hemtjänstinsatser inom stadsdelen jämfört med Borås Stads genomsnitt. Stadsdelsnämnden vill lyfta fram behov av fler indikatorer för analysarbete som beskriver äldres hälsa och livskvalitet förutom behov av hemtjänst, färdtjänst och inkomstnivå. Det finns stora skillnader när det gäller hälsa mellan stadsdelens område (ojämlikhet i hälsa). Då tillgång till socialt stöd kan bli begränsat pga. familjeförhållande och hälsotillstånd (funktionsnedsättning) är det viktigt att satsa på det förebyggande arbetet som minskar social isolering (mötesplatser) och skapar en god vård i hemmiljö (hemrehabilitering, förebyggande fallolyckor i hemmiljö). Det är viktigt att öka förutsättningarna för bra relationer och gemenskap samt öka förutsättningar för delaktighet och möjlighet att påverka för den enskilde medborgaren. Viktiga faktorerna särskilt i gruppen yngre äldre (65-74 år) för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Åtgärder 2011 som fortsätter under 2012 En genomgång av biståndsbesluten avseende hemtjänsten som påbörjats under hösten 2011 kommer att fortsätta under 2012, vilket bör leda till att stadsdelen får en fördjupad bild av hemtjänstebehovet. Effektiv handläggning av ansökningar om särskilt boende för att utan dröjsmål få plats på ett sådant boende där detta behövs. För att underlätta detta kommer ärendehandläggning under 2012 tillsammans med Hemtjänst och hemsjukvård arbeta med att ta fram ett förbättrat stöd, vårdprogram. Möjliga förbättringsområden under 2012 Verksamheten planerar ett antal utvecklingsområden under 2012:
31 (32) Ökat samarbete med frivilligorganisationer Verksamheten planerar att arbeta fram en strategi för hur ett ökat samarbete med frivilligorganisationer kan åstadkommas. Säkerställande av tillräckligt antal av träffpunkter för äldre där kan man äta, umgås och delta i olika aktiviteter. Detta kommer göras i enlighet med den framtagna strategin för ökat samarbete med frivilliga organisationer som äldreomsorgen kommer att ta fram. En utomhusmiljö som stimulerar till spontana aktiviteter och naturliga mötesplatser är viktig för äldre så väl på vård- och omsorgsboende som i ordinärt boende. Anhörigvårdare är en viktig grupp och närståendestödet är av stor betydelse för att uppmärksamma och stödja deras arbete. Tillräckligt antal avlastningsplatser för anhörigvårdare behöver säkerställas. Stadsdelen kommer att ta tillvara utredningsförslag från Stadsdel Öster på inriktning och utveckling av träffpunkter och anhörigcentraler för äldre i Borås i enlighet med uppdrag från Kommunstyrelsen. Uppsökande verksamhet och förebyggande projekt t.ex. säkerhet i hemmiljö hos äldre. Under 2011 har den kommungemensamma Äldre verksamheten inom SDF Öster genomfört förebyggande/uppsökande verksamhet till de över 80 år. Gruppträffar och enskilda hembesök har genomförts. Hur detta skall genomföras 2012 är under översyn. Stadsdelsförvaltningar har utsett en kontaktperson för integrationsfrågor som deltar i ett nätverk som Arbetslivsförvaltningen ansvarar för. Kontaktpersonen ska delta i strategiskt arbete. Personen ska vara idébärare, informatör och initiativtagare. Förvaltningen har även utsett en kontaktperson i förvaltningen som ska sprida kunskap om finskt förvaltningsområde. Kontaktpersonen ska hjälpa till och stödja projektet och följa upp resultaten i förvaltningen. Kontaktpersonerna bevakar integrationsfrågor så att förvaltningen lever upp till gällande lagstiftning och avtal och tar med sig idéer och förbättringsområden till förvaltningen för att förbättra kvaliteten på våra verksamheter t.ex. mötesplatser för stadens olika invandrarföreningar, tillgång till service och omvårdnad på vård- och omsorgsboende samt hemtjänstinsatser på finska. Uppföljning av välfärdsbokslut Då välfärdsbokslutet är ett levande styrdokument kommer det att följas upp under våren 2012 för att kontrollera att verksamheterna har börjat arbeta med åtgärdsområden i sina verksamhetsplaner.
32 (32) Beslut Stadsdelsnämnden Norr beslutar godkänna upprättat välfärdsbokslut för Stadsdelsnämnden Norr 2011 samt översända detsamma till Fritids- och folkhälsonämnden. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef
Bilaga 1 Välfärdsbokslut 2011 Stadsdelsnämnden Norr Andel elever i år 8 som uppger att de är med och bestämmer hur de ska använda lektionstiden Skola Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 2008 2008 2008 Engelbrektskolan 38 48 43 29 21 25 32 38 35 15 30 23 Fristadskolan 33 30 31 11 21 17 19 29 24 16 21 19 Erikslundskolan 16 26 22 30 22 25 36 23 30 19 23 21 Område Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 Centrum 26 47 37 31 19 26 34 39 36 Fristad 37 30 34 18 24 21 18 28 23 Sjöbo 33 36 34 35 21 27 42 16 30 Andel elever i år 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan Skola Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 2008 2008 2008 Engelbrektskolan 76 87 82 91 84 88 86 79 83 84 80 82 Fristadskolan 83 87 85 80 85 83 73 64 69 86 79 81 Erikslundskolan 74 83 80 65 87 79 79 74 77 80 85 83 Område Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 Centrum 74 89 81 89 84 86 87 82 85 Fristad 86 87 87 81 85 83 73 66 69 Sjöbo 88 83 86 75 88 84 81 65 74
Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen de kan prata öppet och förtroget med Skola Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 2008 2008 2008 Engelbrektskolan 83 91 87 88 90 89 89 93 90 96 81 88 Fristadskolan 92 93 93 89 91 90 79 65 87 84 94 90 Erikslundskolan 74 84 80 85 78 81 90 80 85 87 80 83 Område Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 Centrum 83 87 85 89 92 90 91 95 92 Fristad 93 94 93 88 91 90 80 95 87 Sjöbo 72 90 84 90 79 83 88 77 83 Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol Skola Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 2008 2008 2008 Engelbrektskolan 74 80 77 69 82 75 68 86 75 67 72 69 Fristadskolan 81 68 74 78 77 78 78 63 71 70 70 70 Erikslundskolan 74 77 76 55 75 67 67 63 65 77 54 65 Område Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 Centrum 72 76 74 76 75 75 64 82 71 Fristad 84 70 77 77 80 79 79 65 73 Sjöbo 72 81 78 55 79 70 58 77 66 Andel elever i år 8 som är medlem i en förening Skola Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 2008 2008 2008 Engelbrektskolan 68 63 65 65 79 71 69 74 71 84 61 71 Fristadskolan 65 77 72 83 66 73 86 71 79 66 76 72 Erikslundskolan 47 42 44 35 47 42 59 63 61 77 54 65
Område Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 2010 2010 2010 2009 2009 2009 Centrum 65 57 61 67 78 72 70 74 71 Fristad 67 77 72 81 65 72 85 75 80 Sjöbo 50 52 51 45 45 45 61 69 64
Andel elever i år 8 som uppger att de inte blivit mobbade på skolan under de senaste månaderna Skola Flickor Pojkar Totalt 2011 2001 2011 Engelbrektskolan 85 80 83 Fristadskolan 78 93 86 Erikslundskolan 63 87 78 Område Flickor Pojkar Totalt 2011 2011 2011 Centrum 85 83 84 Fristad 81 94 88 Sjöbo 83 87 86 Tabell: Upplevd hälsa genom frågor, uppställt på område och kön (procent) Totalt Tjej Kille C F S C F S C F S Mår bra eller mycket bra 92 96 98 89 95 94 96 98 100 Huvudvärk minst 1gång/v 39 41 30 50 47 40 29 36 26 Ont i magen minst 1 gång/v 35 26 32 37 28 44 34 24 25 Ont i ryggen minst 1 gång/v 29 20 26 32 19 17 27 21 32 Känner sig nere minst 1 gång/v 37 30 26 57 36 34 20 25 22 Har varit på dåligt humör minst 1 gång/v 59 60 48 77 66 44 44 55 51 Har känt sig nervös minst 1 gång/v 53 37 34 52 35 40 55 39 32 Har haft svårt att somna minst 1 gång/v 39 33 28 39 41 33 39 26 25 Har känt sig yr minst 1 gång/v 24 21 14 28 20 23 20 22 9 Trivs bra med livet i stort just nu 85 95 96 76 91 94 94 98 97 Trivs bra i skolan 77 80 90 76 86 88 78 75 90 Känner sig stressad i skolarbetet 47 22 28 69 26 39 24 19 23 Har skolkat någon eller flera gånger/mån 24 35 24 24 37 34 24 34 19 Har stulit något 2-4 gg eller flera gånger 6 6 12 10 4 17 2 8 9
C, F och S= Centrum, Fristad och Sjöbo.
Bilaga 2 Välfärdsbokslut 2011 1 (1) 2012-03-01 Dnr 2011/SDNN0214 009 Remiss till det lokala pensionärsrådet Välfärdsbokslut översändes på remiss till stadsdelsnämndens lokala pensionärsråd. Pensionärsrådet lämnade synpunkter på: utformning av rubriker, disposition (mall till analysarbete) och enkätfrågor som upplevdes otydliga och svårbegripliga samt behov av vidareutveckling av analystexten med fokus på åldersstruktur och genus för indikator Oro att utsättas för brott bland vuxna. Pensionärsrådet påpekar att det saknas en djupare och mer detaljerad resultatanalys som svarar på frågan varför upplevelse av oro att utsättas för brott har förbättrats eller försämrats vilket skulle utgöra en grund till utvärdering av genomförda insatser och åtgärder under 2011. Djupare analys svarar på frågan om genomförda insatser har varit tillräckliga, effektiva och rätta för att öka andel vuxna som inte känner oro att utsättas för brott. Inför fortsatta analys- och åtgärdsarbetet är det viktigt att stadsdelsförvaltningen arbetar vidare med förbättringsområden 2012 med utgångspunkt i utvärderingen av insatser 2011 så att andel vuxna som känner sig trygga och säkra ökar inom stadsdelen samtidigt som de rätta och effektiva förbättringsåtgärderna genomförts under 2012.
Bilaga 3 Välfärdsbokslut 2011 1 (1) 2012-03-01 Dnr 2011/SDNN0214 009 Remiss till det lokala ungdomsrådet Välfärdsbokslut översändes på remiss till stadsdelsnämndens lokala ungdomsråd. Stadsdelsförvaltning Norrs Ungdomsråd har vid sitt möte 2012 02 21 tittat extra på frågorna: Andel elever i år 8 som får vara med och påverka hur de använder lektionstiden Andel elever i år 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan Följande tillägg föreslås: På sid 2: nytt stycke enligt följande: Förbättringsområden 2012 Utökad information om skolenkäten år 8 Stadsdelsnämnden tycker att det vore bra med bättre information om skolenkäten så att eleverna i år 8 förstår att det är viktigt. Nämnden lyfter även vikten av att förklara för eleverna hur och varför man fyller i enkäten. På sid 11: under Förbättringsområden 2012, sist på sidan Omformulering av första punkten: Utöka elevernas möjligheter till inflytande genom att förbättra klassråd och elevråd samt förbättra pedagogernas möjlighet att stötta klassråd och elevråd. Tillägg av två punkter: Utveckla skolors trygghetsvandringar Temadagar med Trialoginriktning för hela skolan På sid 13: textändring under Förbättringsområden 2012 Fritid i Fristad, Munkågården har under hösten 2011 tillsammans med Fritid Sjöbo genomfört en resa för ungdomar till Auschwitz, i samarbete med företag i Fristad, Svenska kyrkan och Fristadskolan. Syftet är att arbeta mot motsättningar mellan människogrupper, vilket bör ge resultat de närmaste åren.