Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Högadalsskolan

2 Reviderad maj 2014 Värdegrund för Högadalsskolan Alla barn skall kunna gå till Högadalsskolan och känna sig trygga, sedda och stimulerade. Vi lever alla i sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. Allt som sker, sker i samspel mellan människor. Därför månar vi om våra barns trygghet. arbetar vi för att stärka våra barns självförtroende. ser vi till varje barns styrkor och synliggör dessa. arbetar vi för att barnen ska få goda kamratrelationer. arbetar vi för jämställdhet ska alla visa hänsyn och respektera alla. talar vi med och inte om varandra motverkar vi negativa beteenden men stödjer de inblandade personerna. Vi är allas skola. motverkar vi all form av diskriminering och kränkande behandling. Det vardagliga arbetet präglas av tolerans och respekt. Alla barn ska känna att vuxna bryr sig. Då konflikter uppstår vill vi förstå svårigheterna och problemen som leder till dessa situationer och ge var och en av de inblandade en möjlighet att göra sig hörd. Vi arbetar för att stödja och hjälpa barnen i hur man löser olika konflikter samt att förstå hur och varför de uppstår. För att detta ska kunna genomföras har barn, föräldrar och skola ett gemensamt ansvar 2

3 Så här arbetar vi idag främjande och förebyggande Vår värdegrund genomsyrar verksamheten Vi har ett gemensamt förhållningssätt Vi har Kompissamtal Alla klasser ska ha någon form av kompissamtal ett par gånger i månaden. Där har alla rätt att uttrycka sin åsikt och vara sig själva, inom ramen för den kultur man gemensamt bestämt skall råda i klassrummet och ute på skolgården. (se bilaga2) Kamratteam (en positivare benämning än "mobbningsteam"). Detta består av två pedagoger som jobbar i alla klasser, både förebyggande och när något har inträffat. Klassråd Varje vecka har klasserna klassråd där man tar upp frågor som är aktuella för klassen och även sådant som man vill föra vidare till elevrådet. Där ges också information från elevrådet. Elevrådet träffas en gång i månaden. Elevrådet anordnar vissa aktiviteter för hela skolan. Medverkar vid framtagningen av ordningsregler. Är ett forum för frågor som rör eleverna och tar och får frågor till och från klassråden. Rastvärdar På skolgården finns personal ute varje rast. De bär reflexvästar för att synas bättre. Matvärdar Varje klass har alltid minst en lärare som äter med dem i matsalen. Elevhälsoteam Det är rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog som har möte på skolan varannan tisdag och som kan kallas in vid behov 3

4 däremellan. Pedagogerna kan också anmäla ärenden till EHT. Fadderverksamhet mellan klasserna Alla klasser från F-5 har en fadderklass. Dessa arbetar tillsammans flera gånger per termin med olika tema. Kartläggning varje år. Vi använder oss av de befintliga enkäterna som görs centralt i år 2 och 5 Vi gör också en egen enkät som alla elever får svara på Dessa läggs in i kalendariet vecka 40 och vecka 6. Temadagar Exempel på temadagar är FN dagen, ftitidshemmensdag, kompisbanor. Sammansvetsande aktiviteter Riskbedömning Varje år görs en riskbedömning kopplat till vilka åtgärder som behöver vidtas för att eliminera riskerna.(se bilaga 4) 4

5 Aktivt arbete vid fall av kränkande behandling Om kränkande behandling (definition se bilaga 1) äger rum ska en rad åtgärder vidtas för att kränkningen omedelbart ska upphöra. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen, och prata med de inblandade. Därmed meddelas berörd personal om vad som hänt, och vilka åtgärder som vidtagits. Pedagog fyller i anmälan om upplevd kränkning som lämnas in till rektor som anmäler till skolhuvudman enligt rutin. Klassläraren pratar med den elev som gjort sig skyldig till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma, samt följderna som blir om beteendet fortsätter, t.ex. samtal hem. Om beteendet fortsätter, kopplas kamratteamet in. Situationen kartläggs och därefter vidtas åtgärder. T.ex. återkommande samtal för att ändra ett oönskat beteende, samtal hem, ursäkt till eventuellt drabbad o.s.v. 1 Om inte situationen löser sig lämnas ärendet över till elevvårdsteamet. Dokumentation och uppföljning Vi dokumenterar och utvärderar skolans arbete kontinuerligt i arbetsgrupper, kamratteam, elevråd, elevhälsoteam och brukarråd. Vår plan revideras varje år. Högadalsskolans likabehandlingsplan är reviderad maj Se bilaga 3 handlingsplan för Kamratteamets arbete 5

6 Bilaga 1 Lag om förbud mot diskriminering (2008:567) samt förbud mot kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Lagen innebär också att barn och elever får lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen; förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning. Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Det är barnet eller den utsatte som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Exempel på kränkning kan vara: Fysiska (t.ex. slag och knuffar) Verbala (t.ex. bli hotad eller kallad vid könsord) Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) Text och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Vad säger skollagen? Definition enligt skollagen 6 kap 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Ur skollagen 6 kap 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Ur läroplanen Lgr 11. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Läs mer på: 6

7 Kompissamtal Bilaga 2 För att alla barn skall kunna gå till skolan och känna sig trygga, sedda och stimulerade att vilja utveckla sig, ska alla klasser ha någon form av kompissamtal ett par gånger i månaden. Alla har rätt att uttrycka sin åsikt och vara sig själva, inom ramen för den kultur man gemensamt bestämt skall råda i klassrummet och ute på skolgården. Det är viktigt att lära barn att det är i sin ordning att ha olika åsikter, vi behöver inte tycka lika, men det är lika viktigt att respektera varje människas åsikt, alltså alla människors lika värde. Tolerans, förståelse och respekt är viktiga ingredienser i den lärande miljön. Kompissamtalen är ett led i att förebygga mobbing. Under kompissamtalen lär sig barnen att: ta ansvar för sina handlingar. det oftast inte är ens fel när två bråkar utveckla empatiförmåga. uttrycka känslor och behov för att alla skall må bra i klassrummet/skolgård olikheter berikar lösa konflikter utan fysiskt och psykiskt våld. lära sig säga ifrån, orden stopp och sluta. alltid respektera orden stopp och sluta. Vårt förslag till kompissamtal ser ut såhär: 1. Sätt er i en ring, på stolar eller golvet. 2. Alla får i tur och ordning berätta hur veckan har varit. Här kommer förslag på kompisfrågor som du kan ställa: Har någon kompis gjort dig glad under veckan? Är det någon som hjälp till att lösa en konflikt? Säg något bra om kompisen bredvid dig? Har alla någon att vara med? Vad kan man göra på rasten? Hur kan vi tillsammans förbättra för någon/alla? Alla barn är bra på något och alla barn behöver träna på något. I samtalen skall det ges utrymme till att prata om det som är positivt och negativt i klassen. Att tänka på: 7

8 Se till att barnen känner att detta är något annorlunda än vanlig lektion, bryt mönstret helt enkelt! Alla ska känna att detta är en viktig sak och inget betungande Högadalsskolans plan för samtal med den som är utsatt och med den som kränker Enskilt samtal med den utsatte Exempel på frågor: Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Finns det några som hänger på den som bestämmer? Hur har du det på rasten? Till och från skolan? Vilka leker du med på fritiden?` Osv. Berätta mera. Är det så här du menar, känner? Vi förklarar för den utsatte att alla skall kunna gå till skolan och känna sig trygga och vi på skolan accepterar inte ett kränkande beteende. Samtal med den som kränker Här ställer vi inga frågor inledningsvis, utan förklarar att vi vet vad som har hänt och att skolan inte accepterar detta, beteendet måste upphöra omedelbart. Hur skall du ändra på situationen? Vad kan du göra? Vi kontaktar alltid hemmet och berättar vad som hänt. Efter ett par dagar träffar vi parterna igen och hör hur situationen har utvecklats. Vi anser det viktigt att kommunicera med den som kränker för att främja en förändring till ett positivt beteende. Helen och Biggan

9 Bilaga 3 Elevernas riskbedömning av Högadalskolans skolgård. Förskoleklass, grundskoleklass och fritidshem på Högadalskolan fick i uppdrag av kamratteamet att tillsammans med sin klass och lärare gå en trygghetsvandring på skolgården för att uppmärksamma platser där man kan känna sig otrygg. För lite vuxna och otrygg plats: Vindskyddet och skogen runt omkring Bakom Delfinens fritidshem Cykelställen Bråk och konflikter: Fotbollsplanen Kompisgungan Området utanför bamba Skaderisk: Gungor, klätterbåten Resultat Åtgärder Rektor har placerat ut fler rastvärdar på de platser eleverna känner sig otrygga. Vidare skall rastvärdarna röra sig över skolgården och se till att täcka hela området Kamratteamet Helen och Biggan 9

10 10 Bilaga 4