LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret

Transkript

1 Sidan LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Vår vision: Så som du själv vill att andra ska behandla dig, så ska du också behandla andra Innehållsförteckning: Mål, lagar och styrdokument s. 2 Definitioner s. 3 Barnens rättigheter och skyldigheter s. 4 Förebyggande arbete s. 4-5 Att upptäcka kränkande behandling s. 6 Att utreda kränkande behandling s. 6 Att åtgärda kränkande behandling s. 7 Likabehandlingsplanens utvärdering och utveckling s 7

2 Sidan Mål Till Dunkers skola och förskola samt fritids går alla utan rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Alla, barn, föräldrar och personal ska känna till att denna handlingsplan finns, den förankras och diskuteras med föräldrar på föräldramöten All personal arbetar aktivt med förebyggandet av kränkande behandling, och vidtar direkt åtgärder enligt våra handlingsplaner om kränkning trots detta sker. Ex. Gruppövningar, gruppsamtal, filmer på temat, lika som bär -materialet. Det är också viktigt att personalen på skolan och förskolan föregår med gott exempel. Vad säger lagen? Arbetet mot kränkande behandling är en självklarhet för oss alla med en humanistisk samhällssyn. Arbetet är också ett krav enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandlingar i skollagen kap.6. Vad säger våra läroplaner? Lpfö-98: Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling Lgr 11: Värdegrunden i läroplanen ger uttryck för att ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.

3 Sidan Vad är kränkande behandling och mobbning? Gemensamt för begreppet kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig, som är kränkande, utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Se Skolverkets Olikas lika värde ) Ytterligare förtydliganden till begreppet kränkningar: Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkningar kan äga rum i alla miljöer när som helst. Kränkande behandling kan utföras av såväl vuxen som barn. Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. knuffar och slag) verbala (t.ex. hotelser eller öknamn) psykosociala (t.ex. utfrysning, skvaller, jargong eller rykten) text- eller bildburna (t.ex. klotter, bilder, brev, sms, mms, sociala medier och lappar) Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck som främlingsfientlighet, mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism och homofobi.

4 Sidan Barns rättigheter: Alla barn har rätt att känna sig trygga på skolan. Ett barn som känner sig kränkt av någon har rätt att tala med en vuxen som lyssnar på honom/henne och tar det som sägs på allvar. Alla barn har rätt att påverka sin situation, t.ex. genom samråd med vuxna på skolan och genom klass- och elevråd. Elevråd 1/termin. Barns skyldigheter: Alla barn är skyldiga att visa andra, barn såväl som vuxna, hänsyn och respekt. De som vistas på förskolan eller skolan ska känna till och respektera de regler som gäller. Förebyggande arbete: Dunkers skola och förskola ska arbeta förebyggande mot alla former av kränkningar på skolan. All personal har ansvar för att förebygga kränkningar. Med förebyggande arbete menas: Alla som vistas i verksamheten ska behandla varandra med hänsyn och respekt. Alla vuxna på förskolan och skolan uppmärksammar barnens beteende och samtalar med barnen kring vilka olika konsekvenser olika beteenden får. Barnens känslor ska respekteras det ska vara tydligt för barnen att det är tillåtet att bli arg, men det är inte tillåtet att utföra kränkande handlingar i sin ilska. Vuxenledda samtal eller rollspel om beteenden förs med barnen i såväl förskola som skola för att förstå känslor hos andra. Personal, föräldrar och barn som är knutna till Dunkers skola och förskola ska alla vara medvetna om vad som räknas som kränkande behandling, samt vilka rättigheter och skyldigheter man har på skolan. Barnens trygghet ska utvärderas en gång per termin, antingen med enkäter eller vid utvecklingssamtal. Barnen skall vara delaktiga i den årliga revideringen av planen. Barnen är gruppvis delaktiga i arbetet. Vilket sker genom samtal och diskussion.

5 Sidan Förskolan I den dagliga verksamheten finns vi vuxna som en trygghet. Vi observerar och samtalar med barnen om och i olika sociala situationer. Vi använder oss också av sagor med etniska dilemman, som skapar förståelse för orsak/ verkan. För att stimulera alla barn med olika etniska bakgrunder språkligt jobbar vi på olika sätt. För att uppnå en språkstimulans som gynnar alla bakar vi in den i vår pedagogiska verksamhet genom en planerad samling, genom konkret material som lockar, genom det dagliga samtalet med barnen/barnet. Vi skapar medvetna planerade samarbetsövningar och lekar för att öka barnens medvetenhet och förståelse för andra. Vi skapar tillsammans med barnen gemensamma trivselregler som ramas in och sitter synligt på väggen. Vi pratar i grupp med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Samtliga barn på förskolan träffas dagligen i åldersblandade grupper. Där de större får vara stora och stötta de mindre utifrån sin förmåga. Jag kan stärker självkänslan. För att stärka Vi-känslan på förskolan har vi en gemensam sångsamling på fredagar. Vi ses utomhus på gården och utanför i parken. Ut efter barnens behov och utvecklingsmässigt är barnen uppdelade efter åldersbaserad grupper. Att stärka barnens Jag Kan stöttar vi barnen i att prova själva och ta hjälp av en kompis. Vi vuxna befinner oss, där vi bäst behövs, utifrån om barnen är ute eller inne, uppe eller nere. Ett positivt bemötande av barnen, är en ledstjärna på förskolan, för att stärka barnens tillit till sin egen förmåga och deras sätt att vara gentemot andra. Skolan Arbetet med värdegrundsfrågor genomsyrar det dagliga arbetet. Våra trivselregler är gemensamma och väl kända av samtliga. Många åldersöverskridande aktiviteter finns. Ex. teater/musik, elevens val, skoljogg samt åldersblandad undervisning m.m. Elevvårdsgruppen ( endast personal ) på skolan träffas regelbundet. Riskområden är kartlagda; minst en vuxen är ute på raster, vid matkön, omklädningsrum och i väntan på skolskjuts. En vuxen finns på skolan från kl fram till att skoldagen börjar. Flitmyror har som uppgift att titta extra noga så att ingen är utan vän på rasten.

6 Sidan Lika-som-bär 1-2 UR kompisproblem 3-4 Teskedsorden, mycket lekar 5-6 Värderingsövningar Att upptäcka kränkande behandling Det ska finnas en personal ute under varje rast. Denna rastvärd ska cirkulera och samtala med barnen samt vara uppmärksam på den ton som används. Veckovärdarna från varje klass har också en uppgift att upptäcka olika typer av kränkande behandling för att sedan rapportera det. Föräldrar bör vara uppmärksamma på sina barns känslor gentemot skolan. Vid misstanke om att det egna barnet utsätts för eller utsätter andra för kränkande behandling bör föräldern direkt kontakta barnets ansvarslärare eller den personal som är inblandad. Personalen ska kontakta hemmet om man fattar misstankar om att ett barn utsätter andra för kränkningar eller själv kränks av någon. Tjuvlyssna Att utreda kränkande behandling En kränkning är inte en objektiv handling, utan något som sker i relation två parter emellan. Det finns dels en avsikt att kränka (hos den som kränker) men viktigare är att beteendet bidrar till att den andre känner sig kränkt. Den som blir attackerad har också ett ansvar för sin reaktion. Tänk därför på det normala maktförhållandet. Den part som har mer makt har ett större ansvar för situationen. Vuxna har normalt mer makt än barn. Därför är det allvarligare när vuxna kränker barn än det omvända. När barn kränker (barn eller vuxna) måste vi hålla isär allmän uppfostring och åtgärd. Allmän uppfostring (dvs markering mot olämpligt beteende) är förebyggande arbete. Eftersom två parter är inblandade måste åtgärder inriktas mot båda. Första steget då skolan har fått kännedom om eventuella kränkningar är att en vuxen i lugn och ro talar med det utsatta barnet om det inträffade. Detta ska vara en vuxen som den utsatte litar på. Samma person ska tala enskilt med de övriga inblandade barn, samt så snart som möjligt kontakta hemmen och dokumentera händelsen skriftligt (vid återkommande och allvarliga händelser). Dokumentationen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta alla kända delar av händelsen. Ett uppföljningssamtal ska ske ca 1-2 veckor efter händelsen.

7 Sidan I de fall kränkningen betraktas som så allvarlig att en anmälan till socialtjänsten och polisen behöver göras, står rektor som ansvarig för anmälan. Om personal misstänks för kränkning av ett barn bör rektor ansvara för utredningen. Att åtgärda kränkande behandling För varje enskilt fall ska bedömning göras av berörda parter om hur allvarliga kränkningarna är. För allvarligare kränkningar ska handlingsplaner upprättas för alla de inblandade individerna. Uppföljning av handlingsplanerna ska ske kontinuerligt ca varje/varannan vecka till dess att de respektive mål som upprättas för varje individ anses vara uppnådda. Likabehandlingsplanens utvärdering och utveckling Utvärdering av det gångna läsåret sker på förskolan, fritidshemmet och på skolan under maj månad utifrån följande frågeställningar: Vilka händelser har förekommit? Hur har dessa händelser hanterats? Se dokumentation Kunde vi ha hanterat dessa händelser på ett bättre sätt? Hade vi kunnat förebygga händelserna på ett bättre sätt? Förslag till förtydliganden och förbättringar inför revideringen tillsammans med barn och föräldrar. Mål-metod-hur Likabehandlingsplanen ska varje år i september diskuteras och utvärderas av personal, elever och föräldrar. Personalen vid Stiftelsen Dunkers förskola och skola

8 Sidan