Inriktning av folkhälsoarbetet 2010

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (7) Fritids- och turistnämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopropositionen innehåller elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel I propositionen fokuseras särskilt områdena föräldrastöd, Nationellt program för suicidprevention samt kost och fysisk aktivitet. Regeringen bedömer även att barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor sammanträdde den 31 mars Utifrån det nationella, regionala och lokala perspektivet diskuterades följande inriktning av folkhälsoarbetet för år Barn och ungdom Andel barn med BMI under 25 i år 4 Sedan 2001 har den totala andelen barn som inte är feta i Borås Stad legat stadigt kring procent. Dock kan man se att skillnaderna mellan kommundelarna har blivit större under de senaste åren och 2008 skiljer det 9 procentenheter mellan kommundelarna. En negativ utveckling har noterats i Norrby kommundel. Barns och ungdomars matvanor och fysiska aktivitet är bl a beroende av skolan och närområdet samt av politiska och administrativa beslut på

2 PROTOKOLL 2 (7) kommunal och nationell nivå. Kommunen har alltså enastående möjligheter att genom god samhällsplanering och främjande av en hälsosam livsstil öka möjligheterna till fysisk aktivitet och bra matvanor hos våra barn och ungdomar. - Att andelen barn som inte är feta ökar till 98 procent för Borås Stad totalt. - Att utjämna skillnaderna som finns i kommunen. - Att förvaltningen inom sina verksamhetsområden låter 2010 bli ett rörelsens år genom att fokusera på områden såsom FaR (fysisk aktivitet på recept), spår och leder, näridrottsplatser och äldres möjlighet till motion. - Att man i samhällsplanering beaktar barns och ungdomars möjligheter till säkra och trygga vägar till såväl förskolor, skolor som fritidsaktiviteter i närområdet, för att öka den dagliga fysiska aktiviteten - Att berörda förvaltningar utvecklar närmiljön med t ex näridrottsplatser för att öka den spontana fysiska aktiviteten utomhus - Uppmana fler skolor att utnyttja möjligheten till fysisk aktivitet 30 minuter om dagen, inom ramen för hela skoldagen (SKOLFS 2003:17) - Stödja arbetet med att öka samverkan mellan olika aktörer och ta fram bra verktyg för att förebygga barnfetma. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. I Borås Stad var andelen elever i år 9 med godkända betyg (87 procent) lägre än riket (89 procent). Sju av tio kommundelar visar ett positivt resultat som ligger i nivå med rikets siffror och i vissa fall över. Skillnaderna mellan kommundelarna består och fortfarande är resultaten på Bodaskolan och Särlaskolan lägst på grund av många nyanlända invandrare. Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor lyfte behovet av styrning, ledning och uppföljning. Att utvecklingsenheten driver frågan om måluppfyllelse är bra, men för att målen ska nås krävs tydlig ledning, tydliga mål och uppföljning. - Att andelen elever med godkända betyg i år 9 ökar till riksnivån - Att stärka språkutvecklingen för att minska segregationen

3 PROTOKOLL 3 (7) - Stimulera skolor i utsatta stadsdelar att utveckla attraktiva profiler så att elever från andra stadsdelar söker sig dit och på så sätt öka integrationen. - Stödja förslaget om att integrationsperspektivet måste få en större plats när skolverksamhet behöver omorganiseras. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna En positiv trend kan skönjas under perioden då andelen som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste 3 månaderna ökat från 65 procent till 71 procent. Dock består skillnaderna mellan flickors och pojkars alkoholkonsumtion, då fler flickor än pojkar uppgett att de druckit alkohol de senaste tre månaderna. Förekomsten av gruppen ungdomar under 18 år som omhändertagits för stark alkoholpåverkan har ökat. Det är alltså inte fler som dricker, utan det är en del som dricker väldigt mycket. - Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 75 procent. - I enlighet med det drogpolitiska programmet stödja metoder som leder till att åstadkomma en drog- och alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, skapa fler alkoholfria miljöer samt minska rekryteringen till missbruk. - Stödja lokala nätverk för samverkan av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. - Erbjuda utbildningstillfällen i föräldrastödsmetoden ÖPP (Örebro Preventionsprogram). Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Stödet från vuxna har totalt sett minskat något i Borås (86 procent uppgav att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med), men är större i ytterkommundelarna än i centrala delar av staden. Ungdomsenkäten har utökats med frågor om psykisk hälsa där ungdomarna fått svara på frågor om förekomst av huvudvärk, ont i magen, om de känt sig nere, varit irriterade osv. Precis som i nationella undersökningar ser vi stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska hälsa. En stor andel av

4 PROTOKOLL 4 (7) flickorna i gymnasiet svarar att de känner sig nere varje dag. Man bör ta sikte på att öka förutsättningarna för goda relationer, framför allt mellan tonåringar och deras föräldrar, men även med andra tonåringar och vuxna. En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en avgörande förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92 procent. - Öka flickornas upplevda psykisk hälsa. - Initiera att Borås Stad utvecklar en strategi för föräldrastöd och gör en kvalitetsuppföljning av genomförda insatser, i enlighet med den nationella föräldrastödsstrategin. - Att samordningsansvaret för generella föräldrastödsutbildningar i Borås Stad finns på folkhälsoenheten. - Att föräldrastödet (ÖPP och Cope) kopplas till förskole- och skolverksamheten så att skolorna kan fungera som informationsspridare i de olika metoderna. Det är även viktigt att engagera föreningar och organisationer i arbetet. - Uppdatera det barn- och ungdomspolitiska programmet och nå en kommunövergripande syn på barnkonventionen och inflytande för barn och ungdomar. - Starta en pilotutbildning i psykisk livräddning i gymnasiet. - Stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen flickor samt lyfta fram lyckade projekt i syfte att stärka flickornas självbild. Unga vuxna Förvärvsfrekvens år I Borås Stad var förvärvsfrekvensen i gruppen år 78 procent (riket 77 procent). Högst andel förvärvsaktiva fanns bland Sandhults män och lägst andel fanns bland Brämhults kvinnor. Man bör fortsätta arbetet med att öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att skapa möjlighet att fler unga vuxna skall bli förvärvsarbetande och därigenom nå målet för Borås Stad. En stor grupp unga vuxna, den största sedan 40-talisterna, ska ut i arbetslivet mitt i den pågående krisen. Givetvis kommer det att påverka resultatet framöver. Viktigt är att man redan nu börjar att arbeta med denna målgrupp för att skapa bättre förutsättningar för de unga vuxna. Det är även

5 PROTOKOLL 5 (7) av stor vikt att man arbetar med mångfaldsfrågor för att förändra attityder och stimulera arbetsgivare att i högre utsträckning anställa personer med utländsk bakgrund. - Öka andelen förvärvsaktiva i de utsatta kommundelarna med 5 procent - Öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att skapa möjlighet att fler unga vuxna skall bli förvärvsarbetande. Fritid och turistnämnden vill: - Stödja okonventionella metoder för att fler unga vuxna skall bli förvärvsarbetande. - Stimulera och stödja projekt inom Borås Stads koncern där man arbetar med mångfaldsfrågor och tar emot arbetstagare från de utsatta områdena, i syfte att bryta deras utanförskap, minska andelen bidragstagare samt skapa goda förebilder för deras barn och ungdomar. Förvärvsaktiva vuxna Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott. Sedan 1998 är Borås Stad certifierad som en Säker och Trygg kommun. I de sex kriterierna återfinns bl a att man ska arbeta med säkerhet och trygghet omfattande båda könen, alla åldrar, miljöer och situationer. I Borås Stad finns ett brottsförebyggande råd, som är tvärsektoriellt sammansatt av politiker, kommunala tjänstemän, Mitt i Borås, polisen, Räddningstjänsten och AB Bostäder. Sedan 2008 arbetar rådet i samverkan med skolor, fritidsgårdar och Socialkontoret för att förebygga och minska klotter, skadegörelse och anlagd brand. Bästa effekten av trygghetsskapande arbete får man om arbetet sker lokalt ute i kommundelarna. Andelen som i Polismyndighetens trygghetsmätning svarar att de inte är oroliga att utsättas för brott har i Borås ökat med 7 procentenheter sedan Glädjande är att även stadsdelarna Norrby och Hässleholmen haft en positiv utveckling, där andelen som inte är oroliga på Hässleholmen har ökat från 21 till 40 procent. - Öka andelen som inte är oroliga att utsättas för brott till 45 procent för kommunen totalt samt en minskning av skillnaderna mellan stads- och kommundelar.

6 PROTOKOLL 6 (7) - Skicka signaler om samhällsplaneringens betydelse för att utjämna skillnaderna i hälsa. Genom att planlägga blandade upplåtelseformer i alla bostadsområden kan man utveckla områden i utanförskap och förbättra integrationen i kommunen. - Utveckla metoder för att göra hälsoekonomiska beräkningar som visar på att insatser i samhällsplanering leder till en minskning av insatser på den sociala sidan. - Stödja lokala nätverk för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. - Följa upp arbetet med Den goda staden som planeras tillsammans med Samhällsplaneringsavdelningen och startar under hösten Äldre Andel 75 år och äldre med hemtjänst. I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 25 procent Samtliga kommundelar hade en ökad andel 75 år och äldre i behov av hemtjänst jämfört med Detta kan bero på att Borås Stad under året införde en förenklad handläggning, vilket kan ha medfört att hemtjänsten blivit mer tillgänglig. Det finns stora svårigheter med att få fram statistik när det gäller de äldre. Detta är något som man behöver arbeta mer aktivt med för på så sätt kunna kartlägga de äldres hälsa och levnadsvillkor. - Att få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och levnadsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre. - Att minska andelen höftfrakturer för åldersgruppen år med 5 procent. - Lyfta samhällplaneringens betydelse för trygghet och utveckla parker och grönområden till att bli arenor för rekreation och fysisk aktivitet för alla åldrar, så att fler vistas utomhus och trygga utemiljöer skapas. - Ta fram underlag för fem indikatorer för att arbeta främjande med äldres hälsa genom att använda data från de förebyggande hembesöken hos dem som är 80 år. - Se över möjligheter till riktat stöd till de föreningar som bedriver verksamhet för gruppen yngre äldre

7 PROTOKOLL 7 (7) - Stödja metoder som har till syfte att verka hälsofrämjande bland målgruppen yngre äldre. Övriga insatser - inriktning Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor anser att folkhälsomedlen skall användas för metodutvecklingsprojekt i syfte att förbättra resultatet inom ovan nämnda områden. Fritids- och turistnämnden kommer även att stödja ovanstående utvecklingsområde genom såväl rikstäckande som lokala konferenser, erfarenhetsutbyte, nätverksskapande m m för att skapa goda möjligheter till att bedriva ett gott arbete i utvecklingsområdenas riktning. Fritids- och turistnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 samt att överlämna ärendet till Kommunstyrelsen för eventuella ytterligare åtgärder