SID 1 av 10 Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan Fagersjövägen 18 123 58 Farsta 08-50847550 2011-08-19 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ALLA VERKSAMHETER I HÖKARÄNGSSKOLAN OCH SKÖNSTAHOLMSSKOLAN Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling På Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan ska alla, barn och vuxna, känna sig trygga och må bra. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Ingen får kränka någon annan. Alla ska reagera och säga till om någon utsätts för kränkande behandling eller mobbning. Låtsasbråk eller skämtkränkningar är inte tillåtet på våra skolor. Vad innebär likabehandlingsplanen? Vad menas och vad begärs av var och en? Innehåll: Hur arbetar vi förebyggande? Hur visar man hänsyn och respekt? Vad är kränkande behandling? Vad är mobbning? Vad är låtsasbråk och skämtkränkningar? Vad ska du som elev göra om du märker att någon blir kränkt? Vad gör vi i skolan när vi hör eller ser att någon blir kränkt? Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har blivit utsatt för kränkning i skolan? Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har utsatt andra för kränkning i skolan? Hur kan vi upptäcka den mobbning som finns? Vad ska du som elev göra om du upptäcker mobbning? Vad ska du som personal på skolan göra om du upptäcker mobbning? Vad ska du som förälder göra för att hjälpa ditt barn, om ditt barn är utsatt för mobbning? Vad kan du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn mobbar andra? Vem har ansvar för att göra vad när en elev bryter mot normer eller regler? Hur arbetar antimobbningsgruppen? Vad gör vi för barn, som är eller har varit mobbade? Vad gör vi om elever kränker eller mobbar vuxna? Vad gör vi om vuxna kränker eller mobbar elever? Vad gör vi om någon i personalen är utsatt för kränkande behandling? Var hittar jag information om skolans regler och likabehandlingsplan? Hur kan jag vara med och påverka innehållet i Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans likabehandlingsplan? Hur har likabehandlingsplanen kommit till och hur utvärderas och revideras den? Utvecklingsområden Vår värdegrund
Hur arbetar vi förebyggande? SID 2 av 10 Alla i skolan är viktiga i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Alla har ansvar för att bidra till en trygg och bra arbetsmiljö för alla. Vi arbetar förebyggande på många olika sätt. Alla elever tillhör en klass. Klassläraren eller klassföreståndaren är ansvarig för att tillsammans med andra vuxna i klassen arbeta för klassgemenskap, god arbetsmiljö och för att varje elev känner sig trygg och mår bra. För att motverka främlingskap mellan elever, klasser och årskurser och för att öppna för ökad gemenskap, för att få insyn i andra elevers vardag och eventuellt hitta nya kamrater också utanför klassen, ska eleverna i skolan mötas i många olika sammanhang. Samverkan mellan parallellklasser sker i undervisning, temaarbeten, värdegrundsarbete och utflykter. Elevens val, resurstimmar och jultema är årskursblandade. På friluftsdagar och i andra aktiviteter möts elever i olika gruppkonstellationer. Elevrådet och elevkamratstödjarna i år 7-9 utbildas och samverkar med elevråden och elevkamratstödjarna på Gubbängsskolan och Kvickenstorpsskolan. Det viktigaste förebyggande arbetet sker varje dag: Vi är goda förebilder och föregår med gott exempel. Vi är lyhörda för andra och tydliga med vad vi själva vill och menar, så att alla kan känna sig trygga och säkra på vad det är som gäller. Vi reagerar om någon bryter mot regler eller kränker andra eller andras arbete. Vi följer vår värdegrund. Som stöd i vardagen arbetar många utvalda personer med särskilt fokus på det förebyggande arbetet. I de lägre åldrarna finns klassvärdar och faddrar bland barnen samt personal som håller Charlie-samtal. På rasterna har ansvariga på skolgården särskilda rastvaktsjackor. I de äldre årskurserna finns utbildade elevkamratstödjare och elevskyddsombud. På Skönstaholmsskolan arbetar Amorgruppen mot mobbning. Antimobbningsgrupperna och elevhälsoteamet arbetar i hela skolan. Några gånger om året aktualiserar skolan värdegrundsfrågor i personalgruppen och i alla klasser. Skolåret inleds med tre värdegrundsdagar med praktiskt och teoretiskt arbete i värdegrundsfrågor. Skolans likabehandlingsplan aktualiseras och revideras. I januari aktualiseras likabehandlingsplanen igen på klassråd i alla klasser. En utbildningsdag om året för all personal avsätts för värdegrundsfrågor (januari). Biträdande rektorer F-6 ansvarar för att all personal F-6 har utbildning i Charlie-programmet. Antimobbningsgrupperna fortbildas en gång om året samt träffas regelbundet under läsåret för att planera och utvärdera arbetet i gruppen och skolans likabehandlingsplan. På Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan ska alla, barn och vuxna, känna sig trygga och må bra. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Ingen får kränka någon annan. Alla ska reagera och säga till om någon utsätts för kränkande behandling eller mobbning. Låtsasbråk eller skämtkränkningar är inte tillåtet på våra skolor.
SID 3 av 10 Hur visar man hänsyn och respekt? Man är snäll Man lyssnar och visar intresse när andra talar. Man visar förståelse för att människor är och ser olika ut. Man möter människor där de är. ( Man får ta hänsyn till att Kalle bara är tre år. ) Man hjälper andra människor för att vara snäll och inte för att tjäna på det själv. Man tackar för hjälp man får. Man stör inte andra. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är mobbning, sexuella trakasserier, homofobi, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering (på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder) samt andra typer av förtryck som till exempel misshandel, ofredande och olaga hot. Det är kränkande att retas, driva med eller håna någon. Det är kränkande att förtala och prata illa om andra och andras arbete. Det är kränkande att nedvärdera någon genom blickar, miner, gester, suckar eller med ord Det är kränkande att låtsas att man inte ser en person eller att låta bli att lyssna på honom eller henne. Det är kränkande att skriva, chatta, mejla och sms:a om andra på så sätt att det kan uppfattas som elakt. Det är kränkande att rita, göra bilder, fotografera och mms:a om andra så att det kan uppfattas som elakt Det är kränkande att låta bli att ge någon den information som han eller hon behöver för att sköta sitt arbete. Det är kränkande att slåss och knuffas, ta eller röra andras saker eller peta på någon så att det kan uppfattas som elakt. Det är kränkande att på alla sätt agera så att det kan uppfattas som hotfullt. Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja mobbning från "vanliga" konflikter och bråk. Det är mobbning och inte bråk, när någon vid upprepade tillfällen utsätts för negativa handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra. Det är mobbning och inte en konflikt, när parterna inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och vid upprepade tillfällen blir kränkt. Det är mobbning och varken bråk eller konflikt, när syftet med dispyter eller handlingar vid upprepade tillfällen är att skada eller nedvärdera någon. Tecken som kan tyda på mobbning: Barnet visar ovilja att gå till skolan, har ont i magen eller huvudet, vill inte berätta om hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv.
SID 4 av 10 Vad är låtsasbråk och skämtkränkningar? Det händer att barn och ungdomar brottas, slåss och bråkar på låtsas. Det är mycket svårt för andra att se om dessa låtsasbråk är på lek för båda parter eller om någon behöver hjälp. Det är också svårt för de inblandade att veta var gränsen går innan det blir allvar och någon blir skadad eller känner sig kränkt. Det händer att människor kommenterar varandra på ett nedvärderande och ironiskt sätt, vad gäller t.ex. utseende och kläder, något som den andre gjort eller sagt. Det är mycket svårt att veta var gränsen går mellan skämt och allvar och när någon känner sig kränkt. Låtsasbråk och skämtkränkningar är inte tillåtet på vår skola. Vad ska du som elev göra om du märker att någon blir kränkt? Säg ifrån. Visa att du tycker att den som kränker andra gör fel. Visa att du bryr dig. Ställ upp och var schyst. Vad gör vi i skolan när vi hör eller ser att någon blir kränkt? När vi i skolan hör eller ser att elever kränker varandra, så markerar vi - inför dem som var med och såg och hörde vad som hände - att vi tar avstånd från kränkningar. Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har blivit utsatt för kränkning i skolan? Stöd ditt barn. Kontakta klassläraren och berätta om vad som har hänt. Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har utsatt andra för kränkning i skolan? Gör klart för ditt barn att det är fel att kränka andra. Kontakta klassläraren och berätta om vad som har hänt. Stöd ditt barn i att det går att rätta till fel som man har gjort. Hur kan vi upptäcka den mobbning som finns? Alla elever kan se sig omkring och spana runt för att upptäcka om det är någon som verkar ledsen eller ensam, blir retad eller slagen eller inte verkar känna sig bekväm när vissa personer finns i närheten. Alla elever kan lägga märke till om någon är borta mycket eller inte verkar må bra. Man kan fråga vad som hänt om någon ser ledsen ut. Om man själv blir utsatt för andras elakheter ska man berätta om det för en vuxen. Personalen i skolan observerar eleverna på lektioner och raster och försöker upptäcka om någon blir illa bemött eller verkar vara ofrivilligt ensam. På utvecklingssamtal och medarbetarsamtal aktualiseras den enskildes situation. Varje år ska skolan kartlägga aktuell mobbning genom observationer, samtal eller enkäter. Arbetsmiljöenkät för elever och personal görs varje år i maj. Föräldrar kan prata med sina barn och barnens kompisar om hur det är i skolan, både om sådant som är bra och sådant som inte är så bra. Är någon ensam och utfryst? Är någon i klassen utsatt för mobbning?
SID 5 av 10 Vad ska du som elev göra om du upptäcker mobbning? Säg ifrån. Visa att du tycker att den som mobbar gör fel. Visa att du bryr dig. Ställ upp och var schyst. Var lite extra mycket med den som verkar ensam eller utsatt på andra sätt. Prata med dina föräldrar. Prata med en vuxen eller ekis (elevkamratstödjare). Be om hjälp. Vad ska du som personal på skolan göra om du upptäcker mobbning? Kontakta antimobbningsgruppen. Vad ska du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn är utsatt för mobbning? Kontakta ditt barns lärare. Stöd ditt barn. Tala om att den som mobbar gör fel. Lär barnet säga ifrån klart och tydligt. ( Jag tycker inte om när du, Jag vill inte att du ) Vad ska du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn mobbar andra? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker eller mobbar andra. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt för både det utsatta barnet och ditt eget. När människor tillåts mobba varandra tränar de sig i att utöva och underkasta sig förtryck. Vi kan aldrig acceptera att någon vare sig förtrycks eller förtrycker andra. Gör helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning eller andra trakasserier och att du ser mycket allvarligt på sådant beteende. Gör klart för ditt barn att det är fel att kränka andra. Tag kontakt med skolan, så att vi kan hjälpas åt att lösa problemet. Stöd ditt barn i att det går att rätta till fel som man har gjort. Vem har ansvar för att göra vad när en elev bryter mot normer eller regler? 1 Elever ska säga ifrån. ( Jag vill inte att du, Jag tycker inte om att du ) 2 Elever ska berätta för en vuxen. 3 Den (barn, vuxen, personal, förälder eller annan) som upptäcker eller får kännedom om att någon i skolan bryter mot normer eller regler eller utsätts för mobbning eller kränkande behandling ska anmäla det till klassföreståndaren samt skriva en incidentrapport och lämna den till expeditionen och klassläraren/mentorn (se bilaga). 4 Klassläraren/mentorn är ansvarig för att vuxna löser problemet. 5 Klassläraren/mentorn är ansvarig för att anmäla till antimobbningsgruppen eller elevhälsoteamet, om det blir nödvändigt. Vuxna som arbetar med ett elevärende ska meddela klassföreståndaren om hur ärendet avlöper och när det är löst 6 Antimobbningsgruppen ska lösa problem, som anmäls till gruppen och dokumentera samtalen. Om ett ärende hamnar utanför antimobbningsgruppens kompetens, ska det lämnas över till skolans elevhälsoteam.
SID 6 av 10 Antimobbningsgruppen kan man nå per telefon eller per e-post Hökarängsskolan: 508 47 560 inger.ryholt@stockholm.se Skönstaholmsskolan: 508 47 582, 508 47 580 7 Elevhälsoteamet tar kontakt med berörda elever och föräldrar och löser problemet eller hjälper familjen vidare till rätt instans utanför skolan. 8 Ytterst ansvarig är rektor. Vid hot eller misshandel under skoldagen anmäls ärendet direkt till rektor som kontaktar föräldrarna för vidare åtgärder. Polisanmälan görs. Hur arbetar antimobbningsgruppen? Vi stoppar mobbning med hjälp av samtal. Två vuxna samtalar med de berörda och löser problemet: Mobbningen ska upphöra. De inblandade ska kunna leka/arbeta tillsammans i skolan. När antimobbningsgruppen får en anmälan, träffar vi de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Om ärendet visar sig gälla en konflikt eller ett bråk, så löser vi konflikten eller reder ut bråket. Om ärendet visar sig vara mobbning stoppar vi mobbningen och kontaktar föräldrarna: Vi samlar ytterligare information. Vi samtalar med eleverna var för sig och lyfter fram vad som krävs av var och en för att lösa problemet mobbningen ska upphöra. Vi samlar information om hur de inblandade lyckas i sitt arbete med att sluta mobba. Efter några dagar kontrollerar vi hur det har gått. Om nödvändigt sätter vi upp ytterligare mål för de inblandades arbete. Uppföljningssamtalen pågår så länge det är nödvändigt. Fortsatt kontroll under lång tid framöver. Samtalen dokumenteras. I mobbningssamtalen träffar vi enbart de direkt inblandade. Vi undviker att blanda in kamrater, klassen eller andra, för att minska risken för att mobbningen blir ett samtalsämne och de inblandades personliga integritet ytterligare kränks. Om vi i antimobbningsgruppen inte kan lösa problemet, lämnar vi ärendet till elevhälsoteamet.
SID 7 av 10 I antimobbningsgrupperna arbetar: Hökarängsskolan Cina Andersson, skolkurator Gabriella Jernspets Inger Ryholt Ewa Tillbom Skönstaholmsskolan Marianne Lidbrink Annika Grillhammar Vad gör vi för barn, som är eller har varit mobbade? Vuxna i skolan som arbetar med en elev som är eller har varit mobbad uppmärksammar och stödjer barnet och informerar sig fortlöpande om hur han/hon mår. Antimobbningsgruppen uppmärksammar under lång tid elever som gruppen arbetat med. Elevhälsoteamet har stödsamtal med elever som så önskar. Vad gör vi om elever kränker eller mobbar vuxna? Rektor informerar elevens klasslärare och kallar eleven med föräldrar till samtal i skolan för att klargöra att beteendet är oacceptabelt och omedelbart måste upphöra. Skyddsombud eller någon annan, som den utsatte själv väljer, deltar i mötet. Om den utsatte själv önskar, kan han/hon också delta i mötet. Samtalet dokumenteras. Uppföljningsmöte ska ske efter ett par dagar. Om problemet inte är löst och eleven behöver hjälp med rehabilitering, tar skolledningen hjälp av EHT för att hjälpa eleven att bryta sitt beteende samt för att diskutera alternativ undervisningsgrupp. Den anställdes närmaste chef ska avsätta tid för att samtala med den utsatte samt skriva en arbetsskadeanmälan. Uppföljningssamtal ska ske. Om problemet inte löses ska skolledningen ta hjälp av företagshälsovården för att stödja den anställde. Om arbetsgivaren inte löser problemet kan den anställde kontakta personalavdelningen, skyddsombudet på skolan eller facklig representant. Vad gör vi om vuxna kränker eller mobbar elever? Säg ifrån! Den i personalen som får vetskap om att en elev utsätts för mobbning av en vuxen ska lösa problemet eller kontakta rektor. Rektor ska kalla den anställde till samtal för att klargöra att beteendet är oacceptabelt och omedelbart måste upphöra samt erbjuda hjälp till förändring. Skyddsombud eller facklig företrädare ska delta i mötet. Om problemet inte löses ska skolledningen diskutera tjänstgöringsalternativ eller ta hjälp av företagshälsovården. Rektor ska informera elevens föräldrar och klassföreståndare. Om eleven och föräldrarna så önskar, tar skolledningen hjälp av EHT för att stödja eleven. Vad ska du göra om någon i personalen är utsatt för kränkande behandling? Säg ifrån. Visa att du tycker att den som kränker andra gör fel. Visa att du bryr dig. Kontakta närmaste chef.
SID 8 av 10 Skolledaren ska avsätta tid för att samtala med den som känner sig kränkt samt skriva en arbetsskadeanmälan. Närmaste chef ska lösa problemet eller, om det blir nödvändigt, ta hjälp av personalavdelningen eller företagshälsovården. Alla samtal och åtgärder ska dokumenteras. Om arbetsgivaren inte löser problemet kan den anställde kontakta personalavdelningen, skyddsombudet på skolan eller facklig representant. Var hittar jag information om skolans regler och likabehandlingsplan? Varje år informeras elever, föräldrar och personal skriftligt i Meddelande till hemmet om skolans regler, rutiner och likabehandlingsplan. Alla elever informeras varje läsårsstart på lektionstid om skolans regler, rutiner och likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen aktualiseras för personal på APT i början av hösten. Nyanställda informeras i introduktionsmöte. Skolans regler finns anslagna i alla klassrum, i Stora hallen samt på expeditionen, i personalrummet, hos kuratorn, skolsköterskan, studievägledaren etc. Likabehandlingsplanen finns att läsa på skolans hemsida. Hur kan jag vara med och påverka innehållet i Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans likabehandlingsplan? Vi är mycket glada för all hjälp vi kan få i arbetet för en tryggare skola. Har du synpunkter på likabehandlingsplanen eller vårt arbete, så är du välkommen att kontakta oss. Hökarängsskolan: Ring 08-50847560 eller mejla till inger.ryholt@stockholm.se Skönstaholmsskolan: Ring 50847582. Hur har likabehandlingsplanen kommit till och hur utvärderas och revideras den? En skriftlig enkät i personalgruppen och diskussioner i alla klasser om synen på och erfarenheter av kränkande behandling i vid bemärkelse och önskningar om och förväntningar på gott skolklimat ligger till grund för skolans likabehandlingsplan. Antimobbningsgrupperna har sammanställt dokumentet. Inför den årliga revideringen av likabehandlingsplanen i oktober tar antimobbningsgrupperna del av elevernas arbete på värdegrundsdagarna samt personalens synpunkter i diskussion på APT.
SID 9 av 10 Vår värdegrund Värdegrund för skolan Värdegrund för personalen Värdegrund för eleverna Skolan ska prioritera lärandet Vi prioriterar undervisningen för att visa att lärandet är viktigt. Vi har läxläsning till hjälp Vi ser till att alla elever får sina lektioner. Vi ser till att alla elever får möjlighet att mäta sina kunskaper och se att de gör framsteg. Vi ger lärandet största prioritet i schemaläggningen. Pedagogiska synpunkter ska styra. Vi erbjuder all personal kompetensutveckling Jag tror att alla kan lära Jag planerar så att alla vet vad de ska göra och känner att de lyckas. Jag använder olika metoder i min undervisning Jag ger alla stöd och hjälp vid behov Jag kan lära mig Skolan ska inte avspegla samhället, utan vara som samhället borde vara. Vi ska vara raka och ärliga och stå för vad vi sagt och gjort. Vi visar varandra hänsyn och respekt. Vi strävar efter att alla på skolan ska ha styrkan att påverka sin situation. Vi vill att eleverna ska vara engagerade och ha inflytande över sitt arbete. Vi lär eleverna, både teoretiskt och praktiskt, demokratiska sätt att påverka. Jag är yrkesskicklig Jag är kompetent och kan möta olika slags elever och grupper Jag är lyhörd och kan anpassa mig till olika situationer Jag fortbildar mig Jag kan mitt ämne och utvecklar det. Jag delar med mig av mina erfarenheter Jag vet att jag är duktig Skolan ska vara skola Allt vi gör i skolan gör vi för att stimulera lärandet. Vi som arbetar i skolan står för lärande, - socialt, intellektuellt, praktiskt och kulturellt. Jag har höga förväntningar Jag är tydlig med vad jag förväntar mig av var och en. Jag uppmuntrar eleverna att göra sitt bästa och berömmer deras framsteg Jag ger eleverna nya utmaningar. Jag får elever att göra saker som de inte tror att de kan. Jag kan lära av andra
SID 10 av 10 Skolan ska vara räddningsstation Vi visar eleverna både fasthet och välvilja. Skolan har tydliga regler och rutiner Vi i elevvårdsteamet arbetar med elever och elevgrupper för att underlätta deras skolsituation. Vi för vidare ärenden som faller utanför vår kompetens till andra som bättre kan hjälpa. Jag skapar framgång Jag stärker elevers självkänsla. Jag visar upp, publicerar och ställer ut elevernas arbeten. Jag visar att jag ser varje elevs arbete Jag ger eleverna möjlighet att lära sig något nytt varje dag. Jag formar min framtid i skolan Skolan ska skapa delaktighet och ansvar Vi skapar utrymme för delaktighet och lyfter fram elevernas förmågor Vi delegerar frågor till elevrådet och låter dem styr över dessa. Vi har klassråd varje vecka Vi har elevrepresentanter i förvaltningsråd, matråd. Vi uppmuntrar elever att leda och organisera aktiviteter även föreningsverksamhet. Vi deltar med skollag i olika idrottstävlingar Vi har internprao Vi är tydliga med när och vad eleverna får styra över och bestämma om i ämnena. Jag är en ledare Jag är tydlig strukturerad och flexibel Jag leder arbetet, samarbetar, tar ansvar och fattar beslut Jag är engagerad och har höga förväntningar. Jag vill vara delaktig Skolan ska vara för var och en Vi ser varje elev som en individ. Vi uppmärksammar varje elev varje dag. Vi hjälper eleverna att förstå varandras olikheter. Jag bekräftar barn och unga varje dag. Jag ger uppmuntran och beröm Jag ger alla ett positivt bemötande Jag visar respekt Skolan ska ha en hälsofrämjande miljö Vi organiserar arbetet så att vi stärker elevernas självförtroende och självkänsla. Vi har en trivsam skola. Vi serverar näringsrik och varierad mat i matsalen varje dag. Jag är en förebild Jag visar respekt Jag är positiv och inger förtroende Jag är väl förberedd och passar tiden Jag reagerar när skolans regler inte följs. Jag kan samarbeta