Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Transkript

1 Likabehandlingsplan A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla elever har inflytande över sitt lärande och inre arbetet i skolan Ansvarsfördelning Ledningsfunktionen: Rektor och bitr. rektorer ansvarar för Kvarnbergsskolans övergripande mål uppnås. Rektor och bitr. rektorer ansvarar för att informationen i likabehandlingsplanen är känd för all personal. Rektor och bitr. rektorer ansvarar för att all personal vet hur man arbetar enligt likabehandlingsplanens målsättning. Personal: All personal skall vara uppmärksam på situationer där en elev kan fara illa och informerar elevens klassföreståndare om det som de känner till. Klassföreståndarna ansvarar för att alla elever och deras vårdnadshavare får kunskap om innehållet i likabehandlingsplanen. I personalen utses personer som ingår i skolans mobbningsteam. Mobbningsteamet får sina uppdrag från ansvarig skolledare. Alla elever uppmanas att vara uppmärksamma på situationer där någon kan tänkas fara illa. Alla elever vet vilka personer som de kan vända sig till för att berätta om det som de känner till. I varje klass finns det dessutom två kamratstödjare som har till uppgift att vara klassens ögon och öron och föra vidare information till sina klassföreståndare och mobbingteamet. Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar. Barn och elevers rätt till stöd vid kränkningssituationer En elev som blivit kränkt kan vända sig till alla vuxna på Kvarnbergsskolan för att få akut stöd. B. ALLMÄNNA ÅTGÄRDER Åtgärder Utvärdering och prioriterade områden Kvarnbergsskolan har haft en likabehandlingsplan som har presenterats i skolans bok (informationsbroschyr). Vid årets utvärdering visade sig att eleverna inte kände till vare sig

2 likabehandlingsplanen eller vem man skulle vända sig till när man kände sig utsatt. Skolans nuvarande dokument uppfyller inte de krav som förväntas på likabehandlingsplan och årlig plan och behöver därmed omarbetas. Kvarnbergsskolan formulerar en ny likabehandlingsplan och en årlig plan som skall presenteras för personal, elever och vårdnadshavare under höstterminen Utvärdering av likabehandlingsplanen och den årliga planen utförs under april månad 2010 Närmaste chef och klassföreståndarna ansvarar för att planerna blir kända för eleverna samt att planerna utvärderas. Information All personal, elever och vårdnadshavare skall känna till innehållet i likabehandlingsplanen och den årliga planen. Information och diskussion skall ske på klassföreståndartid, föräldramöten och arbetsplatsträffar under hösten Närmaste chef och klassföreståndarna ansvarar för att informationen kommer ut. Kartläggning Elever och personal på Kvarnbergsskolan bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Kvarnbergsskolan har uppmärksammat problemet att fler elever blir utsatta för kränkningar på nätet. Av den anledningen behöver både elever, vårdnadshavare och personal få mera kunskap om de lagar och förordningar som reglerar den verksamheten. Personal får utbildning om Etik på nätet. Föräldrar får information i samband med föräldramöten. Dessutom erbjuds föräldrautbildning, etik på nätet, i samarbete med föräldraföreningen. Klassföreståndarna för diskussioner och informerar elever i klassen om etik på nätet. Alla ovanstående aktiviteter kommer att äga rum under hösten 2009 Närmaste chef och klassföreståndare ansvarar för att genomföra aktiviteterna. Uppsikt/upptäckt Eleverna skall känna sig trygga i skolan, på lektioner och raster. Rastvandringsschema för personalen upprättas av schemaläggare schemat ska vara klart senast i september Hälsosamtal genomförs av skolhälsovården för samtliga elever i åk 8 under höstterminen Skolsköterskan kallar eleverna till hälsosamtal och följer upp underlaget i elevhälsoteamet. I varje klass utses två kamratstödjare som är klassens ögon och öron. C. SPECIFIKA ÅTGÄRDER Specifika åtgärder Alla elever skall behandlas på samma sätt oavsett kön. Under läsåret 2009/2010 ska skolan uppmärksamma situationer där det förekommer könsmässiga skillnader, t.ex. betyg, betygsättning, bemötande, och språkbruk. Klassföreståndare/närmaste chef ansvarar för att så sker. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Varje elev skall ha rätt till etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Under läsåret 2009/2010 ska frågor om etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning behandlas i den ordinarie undervisningen. Undervisande lärare och närmaste chef ansvarar.

3 Funktionshinder Alla elever skall kunna delta i skolans verksamhet på egna villkor. Under läsåret 2009/2010 ska skolans lokaler anpassas, och kompetensen hos personalen ska ökas gällande funktionshinder. Bitr. rektor och rektor ansvarar. Sexuell läggning Ingen ska kränkas pga. sin sexuella läggning. Öka medvetenheten hos eleverna om människors olikheter, bl.a. under sex- och samlevnads undervisning läsåret 2009/2010 Undervisande lärare ansvarar Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling skall inte förekomma på skolan. Alla medarbetare ska uppmärksamma kränkande beteende. Mobbningsteamet aktiveras vid behov. Medarbetare, klassföreståndare, närmaste chef, mobbningsteam är ansvariga. Rutiner för utredning och dokumentation I vår verksamhet utreds kränkningar enligt nedan: Antimobbningsgruppen består av en biträdande rektor och speciellt utbildade lärare. Lärarna i gruppen är indelade i team och varje team verkar i elevgrupper där de själva inte har undervisning, övriga är rådgivande och kan kallas in vid behov. Gruppens uppgift är att tillsammans med kamratstödjarna förebygga och kartlägga mobbning. Gruppen arbetar aktivt med fall av klarlagd mobbning. I de fall det är kränkningar av annat slag som inte rubriceras som mobbning arbetar skolan efter följande modell. Klassföreståndarna har samtal med berörda elever och kontaktar elevernas vårdnadshavare. Om kräkningarna inte upphör följer vi skolans mobbningsplan. När vi hanterar mobbningsfall arbetar vi i team om två personer, varav en i teamet har en mer aktiv roll och leder samtalen med den mobbade och mobbarna. Vem i teamet som har den aktiva rollen skiftar från fall till fall. Kortfattat arbetar vi på följande sätt: -Skolan får reda på att en viss elev troligen blir mobbad. Det aktuella teamet kontaktas direkt. Inom teamet diskuteras fallet och man bestämmer hur man ska arbeta vidare. Ytterligare information samlas diskret in via andra lärare, uppgiftslämnaren m.fl. -Kontakt tages med mobbningsoffret för att klargöra vad som har hänt, hur ofta, hur länge och vilka som är inblandade. Detta samtal sker så diskret som möjligt. -Mobbarna kontaktas en i taget och tas in för samtal. Samtalsledaren betonar att skolan ser allvarligt på det inträffade och hjälper mobbaren att lägga upp en strategi för att själv sluta mobba. -I uppföljningssamtal får den mobbade berätta om mobbningen har upphört. Mobbarna kontaktas också. -Kamratstödjare kan kontaktas för att stödja den mobbade. -Föräldrarna till de elever som har haft samtal med antimobbningsgruppen kontaktas. För att motverka kränkande behandling av elever börjar läsåret med kontaktdagar då lärare och elever arbetar med värdegrunden. Detta arbete fortgår under läsåret bland annat på klassråd och i samarbete med kamratstödjare som är utsedda i varje klass. Kamratstödjarna

4 utbildas av Friends och träffas årskursvis 3-4 gånger per termin under ledning av en biträdande rektor. Om en elev upplever sig kränkt av en vuxen på skolan kontaktas klassföreståndare/annan personal eller kamratstödjare som förmedlar händelsen till skolans ledning. Skolledningen utreder vad som hänt och har samtal med berörda parter. Elevens föräldrar kontaktas. Åtgärder I vår verksamhet vidtar vi nedanstående åtgärder när kränkningar inträffat: 1a. All personal ska omgående reagera om de ser eller hör att någon blir kränkt. De ska dessutom tala om för den som utfört kränkningen att det olämpliga beteendet måste upphöra. 1b. Den som blivit utsatt för kränkningen uppsöks av klassföreståndaren för att utreda vilket stöd som eleven behöver. Informationen lämnas av den som har bevittnat kränkningen. 2a. Om det kränkande beteendet inte upphör kontaktas klassföreståndaren som i sin tur har samtal med eleven, även elevens vårdnadshavare informeras. 3. Elevhälsoteamet engageras om beteendet inte upphör trots tidigare insatser som i sin tur kan leda till en elevvårdskonferens. Uppföljning och utvärdering Genom samtal med den utsatte följer klassföreståndaren upp att kränkningarna har upphört. Samtalet ska genomföras senast inom en vecka. Klassföreståndaren dokumenterar samtalet. Dokumentation Minnesanteckningar från utredningar och olika uppföljningar förvaras hos rektor. Definitioner och begrepp Barn: Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100).6 Personal: Med personal menas anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Diskriminering: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringspunkterna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Etnisk tillhörighet: Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön (även könsöverskridande identitet), funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling

5 Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men enstaka händelser är inte mobbning. Definition av mobbning Definition av mobbning 1: (Dan Olweus, Mobbning i skolan, Liber 1991) - En negativ handling gjord med vilja (intention) - Handlingar förekommer upprepade gånger över tid - Det finns en obalans i styrkeförhållandet Definition 2: (ur Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling,2006) En upprepade negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker en annan skada eller obehag.