Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektansvariga:...3 Sammanfattning:...3 Summary:...3 Projektpresentation:...3 Bakgrund:...3 Syfte:...3 Aktörer:...4 Den egna organisatoriska miljön:...4 Framtiden...4 Målgrupp och rekrytering...4 Utveckling/Genomförande... 5 Utbildningens uppläggning:... 5 Utbildningens organisation:...6 Medarbetarnas/lärarnas arbete:...6 Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade vi då gjort?...6 Samarbete/samverkan...6 Resultat... 7 Kursekonomi:... 7 Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat?... 7 Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna?... 7 Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 7 Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:...8 Utvärdering av projektet:...8 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
PROJEKTANSVARIGA: Projektledare och Utvärderingsansvarig: Caroline Runesdotter Representanter från SRF: Elisabeth Granath och Thomas Krantz SAMMANFATTNING: Projektet har vänt sig till synskadade. Syftet har varit att bedriva distansundervisning och därvid utveckla en pedagogik som passar synskadade. Under projekttiden har deltagarna fått grundläggande kunskaper i ordbehandling, lärt sig använda Internet. Från att ha varit helt ovana vid datorer har flera av dem lärt sig använda dem på ett sätt som underlättar deras liv och ger höjd livskvalitet. SUMMARY: The project is aimed to give people with reduced sight the possibility to pursue distance studies and by doing that we wanted to develop pedagogical methods adapted to their conditions. During the project period the participants has acquired knowledge and learned to use the Internet. From being beginners most of them have learnt to use computers and Internet in a way that not only facilitates their lives but also give them better quality of life. PROJEKTPRESENTATION: Bakgrund: Det finns 6.000 synskadade enbart i Göteborg. De flesta har blivit utestängda från utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad på grund av sin synskada. På Göteborgs Folkhögskola har vi tidigare haft enstaka synskadade elever som följt undervisningen på skolan, men nu ville vi använda oss av möjligheter att kommunicera via internet för att utveckla distansundervisning för synskadade. Att samla en för att utveckla en undervisning anpassad för dem är också ett sätt att träffas och aktivera sig för de synskadades villkor. Syfte: Med projektet ville vi utveckla former för distansundervisning anpassade till synskadade för att göra det möjligt för flera att bryta isoleringen, få förhöjd livskvalitet, börja studera eller eventuellt aktivera sig inom föreningslivet för blinda och synskadade. Under projekttiden har syftet ändrats till att ha som målsättning att deltagarna ska vara förtrogna med internet, kunna använda möjligheterna för att underlätta sitt eget liv och kunna hålla sig informerade som aktiva medborgare, samt kommunicera med varandra och andra via elektronisk post. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
Aktörer: Projektet har varit ett samarbetsprojekt med SRF, Synskadades Riksförbund. Vi har också haft samarbete med Syncentralen som varit behjälplig med rekrytering och med att utrusta deltagarna med datorer och ge support. Den egna organisatoriska miljön: Göteborgs Folkhögskola är en externatfolkhögskola. Den har ca 170 elever på Allmän Linjes tre årskurser och ett 50-tal elever inom den tvååriga fritidsledarutbildningen. Förutom denna verksamhet finns också kortare kurser av mer tillfällig karaktär, tex. idrottsledarutbildning. Till skolan hör också flera lokala folkhögskolor i olika invandrartäta stadsdelar i Göteborg. I detta sammanhang kom kursen för de synskadade att leva ett eget liv. Deltagarna kom gärna i god tid för att uppleva folkhögskolemiljön, men däremot fanns det inget intresse bland deltagarna att integrera gruppen med andra folkhögskolegrupper. Det berodde dels på att för dem var detta var en aktivitet bland många under veckan. Det var därför en huvudsak att träffa de andra i gruppen och följaktligen var intresset att integreras i andra grupper begränsat. Framtiden Projektet i den form det bedrivits kommer inte att fortsätta i framtiden. Den här kursen har hela tiden varit tänkt som ett pilotprojekt utan tanke på en direkt fortsättning. Vi har sett bristerna i de existerande synanpassningsprogrammen, men också svårigheterna att integrera denna kurs i folkhögskolans verksamhet och övriga dataundervisning. Det visade sig svårt att hålla fast vid målsättningarna då grundkunskaperna inom data var alltför bristfälliga. Ett annat problem är att de program som finns för synskadade förutsätter egna datorer som inte används av andra deltagare på skolan, eftersom synanpassningsprogrammen visade sig vara mycket känsliga. Vi kunde inte tillgodose detta och antingen fick datorerna gås igenom av datatekniker innan vi använde dem, eller också kunde vi råka ut för att programmen var borta, eller inte fungerade. Målgrupp och rekrytering Projektet planerades och genomfördes med tanke på synskadade i Göteborg. En närmare precisering är att vi tänkte oss synskadade med synrester som kan läsa svartskrift. "Vill du studera?" stod det i den broschyr som skickades ut. Där utlovades deltagarna en lånedator och grundläggande kurs en månad innan själva distansutbildningen skulle börja. Rekryteringen genomfördes av Synskadades Riksförbund och Syncentralen. De gjorde stora ansträngningar att få ihop en grupp på minst 12 personer. Bland annat skickade de ut information om kursen till flera hundra synskadade, men gensvaret var inte så stort och det blev svårt att få ihop en grupp som var beredda att pröva på att lära sig data Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
och få distansundervisning. Några av de som rekryterades till kursen var inte så motiverade, och det var också några av dem som sedan avbröt studierna. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE Utbildningens uppläggning: Tanken var att deltagarna skulle komma till folkhögskolan en halvdag i veckan och där få lektioner i psykologi samtidigt som det skulle ge en möjlighet att etablera gruppen. De diskussioner som initierades i klassrummet skulle sedan kunna fortsätta via datorn, hemifrån. Ämnena svenska, litteratur och samhällskunskap skulle bedrivas som distansundervisning, där eleverna via datorn förmedlade reflexioner, kom överens om vad de skulle läsa, skrev arbeten och kommenterade varandras texter. Den grundläggande dataundervisningen skulle äga rum en månad innan distansundervisningen började. Detta var den tänkta uppläggningen. Den förutsatte att eleverna hade någon form av datorvana och en begränsad synskada. En förutsättning var också att eleverna snabbt kunder lära sig använda Internet och e-mail. Vid kursens början visade det sig att största delen av gruppen behövde nybörjarundervisning inom data, de flesta hade överhuvudtaget ingen dator hemma och det dröjde något innan de fick tillgång till någon lånedator. För den avancerade gruppen fick vi ordna dataundervisning inom projektet. Vi ordnade då så att de som redan hade grundläggande datakunskaper fick undervisning inom projektet i SRF:s lokaler av en lärare knuten till Folkuniversitetet och van att arbeta med synskadade. Den undervisningen var direkt inriktad på hur man går in på Internet och hur man skickar och tar emot e-mail. Efter en termins undervisning var det fortfarande ett flertal som inte hade kunskaper nog för att använda sig av Internet. Vi beslutade då att ge dataundervisning på skolan en gång i veckan. Detta skulle ske en halvdag förutom den halvdag i veckan då gruppen träffades. Det visade sig snart att det var för mycket för de flesta att avsätta tid flera halvdagar i veckan. De flesta var beroende av färdtjänst och som den är upplagd kunde en halvdag på skolan med resor fram och tillbaka lätt ta större delen av en dag i anspråk. Av den ursprungliga gruppen på tolv personer föll nu några ifrån. En var missnöjd med att inte ha erbjudits dataundervisning på Syncentralen, två elever föll ifrån på grund av sjukdom, en slutade komma på grund av bristande motivation. Kvar under hösten och resten av kurstiden fanns då en mycket motiverad grupp med hög närvaro. Sammanlagt utgjorde de fem personer, ytterligare två kom ofta, men inte med samma höga frekvens som de andra fem. När höstterminen var slut hade samtliga lärt sig så pass att de var mogna för att öppna eget internetabonnemang. Under jullovet installerades det hos samtliga och våren ägnades åt att lära sig kommunicera via e-mail och Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5
att visa vad Internet kan användas till. Vi begränsade då träffarna till en halvdag i veckan. Under våren blev kontakterna däremellan desto tätare. Gruppen lärde sig skriva mail till varandra. De lade själva upp sina studier och skickade sina arbeten till hela gruppen. Flera har under våren gjort stora utredande arbeten som de sedan mailat till de andra deltagarna. Vi visade också hur man kunde söka på Internet och hur det gick att läsa tidningar på respektive tidnings hemsida. Utbildningens organisation: Under vårterminen år 2000 hade vi träffar med deltagarna en halvdag i veckan. De gick dessutom på datakurs en eller två gånger i veckan på Syncentralen, och de mer avancerade gick kurs en gång i veckan på SRF:s lokaler. Under hösten när vi själva genomförde datakurs träffades vi två gånger i veckan på folkhögskolan. Frånvaron har under hela tiden varit hög. Det beror på att många synskadade har nedsatt syn i kombination med någon annan oftast allvarlig sjukdom. Den höga frånvaron påverkade takten i undervisningen. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Projektet initierades av Dag-Erik Zackrisson som övergick till arbete med utveckling av distansutbildning vid Pedagogiska Institutionen, Göteborgs Universitet. Eftersom rekryteringen till projektet drog ut på tiden hade han hunnit tillträda sin nya tjänst. Istället för honom blev Caroline Runesdotter projektansvarig och ansvarig för undervisningen i samhällskunskap. Två andra lärare knöts till projektet: Sven Benediktusson, ansvarig för psykologi och Karin Flodhammar svenska/litteratur. Eftersom det var viktigt för deltagarna att träffarna var koncentrerade till en halvdag i veckan fick vi turas om, alternativt ta någon timme var i väntan på att vi skulle kommunicera via datorn. Nu blev detta en av överraskningarna, vi fick vänta på att deltagarna skulle kunna tillräckligt mycket för att överhuvudtaget kunna gå in på nätet. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade vi då gjort? Det stora problemet gällde tekniken, att det tog så lång tid innan gruppen hade grundläggande datakunskaper för att sedan kunna gå vidare med internet. I första hand skulle vi sett över rekryteringen. Det är viktigt att ha en grupp med datorvana eller lättare synskador för att inlärningen ska gå snabbare. I det här fallet var vi på den nivå vi skulle vara vid starten när projekttiden gått ut. Då hade alla elever en dator hemma, internetanslutning, gått igenom initialsvårigheterna och kunde nu kommunicera med varandra, hämta information och skicka bilagor. Samarbete/samverkan Samarbete med SRF har varit konstruktivt. Vi har kunnat hålla den kontakt som behövts och SRF har bistått på alla tänkbara sätt. Syncentralen som också hjälpt till med rekrytering har bidragit med Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6
datorer och datakurser till deltagarna. De har också stått för installation och support. Samarbetet med Syncentralen har fungerat bra periodvis. Det har däremot inte gått att ha en mer kontinuerlig kontakt beroende på att personalen på Syncentralen är så överhopad med arbete att de helt enkelt är svåra att få tag på. En av deltagarna fick sin dator först under sista veckan av kursen det hade då gått ett och ett halvt år. Inom den egna organisationen har projektet haft stöd och deltagarna har även erbjudits att delta i andra lektioner tillsammans med folkhögskoleeleverna. Det har dock fallit på bristande intresse från deltagarnas sida. Något som i sin tur kan bero på att de trivdes med varandra som grupp och ville framförallt träffa varandra, inte delas upp på lektioner med andra lärare. RESULTAT Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklingsoch driftskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Av totalt 12 som startade i februari 00 återstod 11 vid vårterminens slut. När höstterminen började hade två stycken slutat och gruppen bestod då av nio personer. Under hösten försvann ytterligare två deltagare. Sammanlagt var det sju personer som var med på vårterminen när vi beslutade om att fortsätta ytterligare en termin. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Det har hela tiden funnits en otålighet över att vi inte haft möjlighet att arbeta som tänkt. Nu när vi slutat, tycker deltagarna att vi är äntligen på den nivå där vi skulle varit när vi startade. Nu har de datorer, internetuppkoppling och kunskaper tillräckligt för att delta i distansutbildning. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
Deltagarna har betonat de bristande förkunskaperna i data som ett av de största problemen. Flera har också nämnt att de velat ha läxor och mer krävande undervisning, samtidigt är de medvetna om att andra i gruppen hade blivit avskräckta av det. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Det negativa först: Det behövs mer utveckling för att synanpassa datorerna så att de ska bli mer användarvänliga för synskadade. Det positiva är att alla de som höll ut till slutet har upplevt att tillgång till internet är en hjälp i deras dagliga liv. Det är ett fönster ut mot världen, de läser tidningar, de tar reda på saker och de skickar e-mail. En förutsättning är att kunna anpassa programmet till deltagarnas förutsättningar. När det gäller en grupp som synskadade är det viktigt att tekniken kommer ifrån barnsjukdomarna. För en synskadad eller blind är det väldigt svårt om datorn krånglar, han måste då ha tillgång till support ständigt. En annan sak som också måste förbättras är programmen som ska vara enkla och möjliga att använda för de behov som en synskadad har. Det skulle eventuellt behövas särskilda sidor för synskadade eller att webdesigners/redaktörer börjar ta hänsyn till synskadade när de bygger upp sidor. Utvärdering av projektet: Projektet har visat hur viktigt det är att de anpassningsprogram för datorer som finns för synskadade och blinda blir mer driftsäkra och användarvänliga. Fortfarande är det framförallt på den tekniska sidan problemen finns. En annan lärdom är att det är viktigt att bygga upp en grupp innan distansundervisningen startar. Vi märkte att när de hade lärt känna varandra och fått tillgång till internet utväxlade många meddelanden, skickade texter och en intensiv mailkorrespondens utanför undervisningens ramar. Det har också varit viktigt att låta projektet få den tid det behöver, särskilt när det gäller en grupp där man kan förvänta mycket sjukfrånvaro. Då är det allra bäst om man kan låta det ta den tid det tar. Det har också känts angeläget att kunna omdefiniera målen, när vi kände att vi fick inrikta oss på att få deltagarna att klara av internet och e-mailfunktionerna. Bara ett fåtal kom såpass långt att det kan kallas en regelrätt distansundervisning. Utifrån deltagarnas utgångspunkter måste vi ändå se det som en framgång att de trots grava synskador och trots att många av dem aldrig haft tillgång till dator kunde tillägna sig så mycket kunskap och datorvana och på ett så självständigt sätt lärde sig använda den nya tekniken. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8
Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9