nr 3. 2008 bitz Världens största injekteringsplattform Guldfeber i norr På jakt med Sverker Hartwig En kundtidning från Atlas Copco CMT SWEDEN AB

nr 3. 2008 bitz Världens största injekteringsplattform Guldfeber i norr På jakt med Sverker Hartwig En kundtidning från Atlas Copco CMT SWEDEN AB

Ovan: Anette Larsson, Närkes Brunnsborrning och Örjan Haag, GEAWellTech. Till höger: Robert Arnoldsson och PerArne Johansson, Atlas Copco CMT Sweden, Patrik Samuelsson och Rasmus Eriksson, Malmberg Borrning. Brunnsborrardagen jubilerar Avantis årliga brunnsborrarmässa fyllde 10 år i år. Jubileet firades vid Brunnsborrardagen på Steninge Slott utanför Stockholm tillsammans med över 70 utställare och branschfolk. Det första året var vi på Eurostop i Märsta, med 30-talet utställare på plats. Sedan dess har intresset från både utställare och branschen vuxit varje år, säger Jörgen Henningsson, projektledare Avanti. Anders Hellgren, försäljningschef på Atlas Copco är verkligen nöjd med intresset. Vi vill särskilt tacka Avanti och alla besökare för ännu en lyckad Brunnsborrardag med många intressanta diskussioner och möten. Övre bilden: Björn Ahlberg (mitten) på Avanti Svenska Försäljnings AB diskuterar affärer med Mats Larsson och Jan-Erik Hammarbäck, Axelfors Brunnsborrning. Ovan: Björn Myhr, Gunnar Skoglundh och Andrew Cowan på Atlas Copco CMT Sweden. Längst till höger: Lars Johansson, Vara Brunnsborrning, och Christer Eklund, Borrcenter. 2

BITZ Guldfebern fortsätter att sprida sig! Adress Atlas Copco CMT Sweden AB 105 23 Stockholm Tfn: 08 743 92 30 Ansvarig Utgivare Markku Teräsvasara Art Director Kerstin Engberg/Eva österberg Redaktion Julia Flodkvist, Caroline Hedman, Maria Uggla och Elisabeth Berglund Medarbetare i detta nummer Mattias Andersson och Paulina Holmgren Det prospekteras som aldrig förr över hela världen och Sverige är inget undantag snarare tvärtom. Här har satsningarna inom prospektering fierdubblats under bara några år och under 2008 används över 800 miljoner kronor för att hitta nya fynd. Vi har all anledning till att leta. Sverige består till stora delar av den så kallade Fennoskandiska skölden som sträcker sig från norra Norge över Sverige och Finland in i Kola-halvön och Karelen i Ryssland. Denna region har mycket goda geologiska förutsättningar för att inrymma betydande mineraltillgångar, jämförbara med mer kända gruvregioner i Kanada och Australien. När det gäller malmbrytning, malmbearbetning och utvecklingen av malmrelaterade industrier har Sverige en lång tradition bakom sig. Med modern teknologi och beıntligt kunnande kan vi bidra till att stimulera denna näring ytterligare. Jag tror att prospektering och gruvnäring på nytt kan få stor betydelse i Sverige, vilket kan leda till många arbetstillfällen, inte minst på landsbygden. Ingreppen i natur och miljö kan och måste med dagens teknologi minimeras. I detta nummer har vi valt att fokusera på prospektering i norra Sverige och då främst i trakten kring Malå. Trevlig läsning! Markku Teräsvasara VD Atlas Copco CMT Sweden AB Innehåll Guldfeber i norr Högtryck råder i de norrländska mineralfälten Världens största injekteringsplattform Veidekkes tunnelarbete i Norra länken fortsätter Euro Mine Expo En ny internationell mötesplats På jakt med Sverker Hartwig Tips inför jaktsäsongen 4 12 14 15 Vi vill mer än gärna höra din åsikt om tidningen. Du är hjärtligt välkommen att sända mail till mig på följande adress: markku.terasvasara@se.atlascopco.com. Bra idéer belönas med en skön stund i biosalongen. Om Markku Teräsvasara, ny VD på Atlas Copco CMT Sweden Fullständigt namn: Markku Juhani Teräsvasara. Familj: Gift med Eeva-Liisa. En dotter, Sara 12 år och tryffelhunden Max. har tidigare jobbat som: Marknadschef, Atlas Copco Surface Drilling Equipment. Fritidsintressen: Sport helst längdskidåkning i vårsolen, sudoku, hund och historiska biografier. Läser jag just nu: The end of oil av Paul Roberts. Dold talang: Letar fortfarande (men är ganska bra i orientering). Leif Bildström, veteran vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) i Malå. Foto: Paulina Holmgren. 3

4 Jerry Hedström med några av de fyra miljoner meter borrkärnor som förvaras i SGUs lager.

Malå blev Mecka i global mineraljakt MLappländska Malå har hamnat i centrum av den globala guldfebern. Ett unikt arkiv, som placerades här 1992 när den svenska gruvnäringen skulle hamna i malpåse, har idag blivit en guldgruva som lockar mineraljägare från hela världen. ed drygt 3000 invånare i kommunen och två timmars bilresa genom Västerbottens inland från Skellefteå hör Malå till de glesare delarna av den svenska landsbygden. En ort som sedan några år tillbaka blivit vallfartsort på den globala gruvnäringens karta och på kuppen fått en mer internationell prägel. I frukostrummet på Malå hotell ortens enda jämför australiska geologer norrländskt berg med gruvfälten i Sydafrika. Vägen till Malå löper genom en storslagen norrländsk natur som döljer stora rikedomar. Skelleftefältet tros gömma mineralfyndigheter för ca 100 miljarder kronor. Fyndigheter som blivit allt mer åtråvärda i takt med att stigande mineralpriser de senaste åren ritat om gruvföretagens ekvation för lönsamhet. Idag ser vi hur prospektörer börjar intressera sig för fyndigheter som inte bearbetats sedan 1800-talet. Med dagens metallpriser lönar det sig att bearbeta fyndigheter som tidigare varit olönsamma, berättar Jerry Hedström, geotekniker vid SGUs (Sveriges geologiska undersökning) ılial i Malå. Suget från industrier i Kina och övriga snabbväxande ekonomier har skjutit både efterfrågan och pris på koppar, järn, zink och guld till rekordnivåer. Intresset ökar även för mineral som används till högteknologiska produkter eller i moderna tillverkningsprocesser; molybden, wolfram, tellur till halvledare, rhenium och fiusspat. Också uran hör till snabbklättrarna i energikrisens skugga. Men när SGU ılialen 1992 först hamnade här i Malå såg framtidsutsikterna helt annorlunda ut. Tanken då var väl att det här med gruvor var något vi svenskar inte skulle hålla på med, berättar Leif Bildström, geotekniker vid SGU och en av veteranerna bland de 15 anställda vid SGU-ılialen i Malå. 5

Christina Lundmark och Leif Bildström förestår en guldgruva av information för prospektörer. Förutom borrkärnor finns kartor och dagböcker från mer än hundra års mineraljakt i svenska berg. I början av 1990-talet skulle den svenska gruvnäringen hamna i malpåse. Staten släppte sitt monopol på prospektering, lät hundratals geologer och borrare gå och öppnade dörren på vid gavel för alla som ville söka mineral i svenska berg. Jag och många andra som då jobbat med statlig prospektering var väldigt kritiska. Vi tänkte att det inte fanns någon med resurser att ta vid efter staten och att nu var det slut på den här verksamheten. Men som tur var hade jag fel, berättar Ingemar Larsson, idag försäljningsingenjör vid Atlas Copco CMT Sweden. Dokumentationen från över hundra år av malmprospektering hamnade vid SGUs lilla ılial i Malå. Här ınns idag världens största samling av borrkärnor, dagsnoteringen är ca 4 miljoner meter prov från berg runtom i Sverige, dessutom ınns handritade kartor och dagböcker från mödosamma mineraljakter i ödemarken. Det är verkligen en guldgruva för prospektörer och gruvföretag. De kan spara många miljoner på att studera gamla fynd istället för att göra egna borrningar på samma ställe, berättar Christina Lundmark, SGUs ılialchef i regionen och fortsätter: Folk kommer från hela världen och planerar att gå igenom arkivet på en dag. När de ser omfattningen inser de att det kommer att ta veckor. Filialen är i det lilla formatet en av Sveriges mest serviceinriktade myndigheter. Ytorna för lagring av borrkärnor har utökats och hyrs ut till privata prospektörer. Besökare får ta prov av gamla borrkärnor, i utbyte mot att de lämnar analysresultaten till samlingarna. Karteringsrummen där proven undersöks har utökats för att möta anstormningen, kokvrå och egen nyckel ınns för de besökare som vill arbeta helg. Vårt huvudsyfte är att stimulera näringen och locka hit dem som vill bearbeta fyndigheter i den svenska berggrunden, säger Christina Lundmark, som tillsammans med personal från Malåkontoret reser runt på internationella prospekteringsmässor för att locka prospekterings- och gruvföretag till Malå. Om de stora aktörerna gått grundligt till väga ınns i arkivhyllorna obrutet guld för andra, exempelvis de lokala underleverantörer som borrar på beställning. Lönsamhet eller förlust avgörs av berggrunden som styr hur snabbt man kan producera. Här ınns arbetsböcker Lovisagruvan Lovisagruvan Zinkgruvan Zinkgruvan Kiirunavaara Kiirunavaara Malmberget Malmberget Storliden Storliden Blaiken Blaiken Svärtträsk Svärtträsk Maurliden Maurliden Björkdal Björkdal Svartliden Svartliden Kristineberg Kristineberg Garpenberg Petiknäs Petiknäs Aitik Aitik Renström Renström Gruvor i drift i drift under 2007 Järnmalmsgruvor Övriga gruvor Undersökningstillstånd från gamla borrningar som berättar var det är svårborrat och krävs cementering. Det förvånar mig att inte fier tar reda på fakta innan de lägger oƒert, säger Jerry Hedström, geotekniker. I spåren på jättarna ger sig även allt fier helt vanliga privatpersoner idag ut med hacka och lupp för att söka värdefulla mineraler. Man kan tala om en Siv och Harriet eƒekt, berättar Leif Bildström som hanterar den strida ström med små tunga bruna kuvert med mineralprover som är bidrag från allmänheten till tävlingen Mineraljakten som sköts av SGU. Harriet Svensson och Siv Wiik var entusiastiska hobbygeologer som fann zink och guld i västra Medelpad. Den före detta mattanten Harriet och kyrkligt aktiva Siv ıck över fyra miljoner för rättigheterna av ett kanadensiskt prospekteringsbolag. Framgång som lockat till efterföljd. Men jag tror brevbärarna kommer att bli glada när slutdatumet för tävlingen passerar. Det är rätt tunga kuvert de ska cykla hit med, säger Leif Bildström. Gruvnäringens resa från malpåse till guldfeber är en nyttig läxa för alla som försöker skåda in i framtiden. Det är ju en oerhört manodepressiv bransch, för inte så länge sedan handlade diskussionen om huruvida det här var något man överhuvudtaget skulle hålla på med. Och idag verkar det inte vara någon ände på boomen, säger Lennart Gustavsson, ordförande för branschföreningen Georange. Han sitter tvärs över gatan från SGU och har som uppgift att tänka i de stora dragen. Som före detta riksdagsman för vänsterpartiet var han tidigt motståndare till avreglering och öppna spjäll mot den globala ekonomin. En inställning han idag omprövat: Även om jag kan tycka att staten kunde behållit en del verksamhet, så var beslutet sett i backspegeln i det stora hela väldigt bra. 6

D Isabelle Klingstedt, VD RATE Diamanborrning, och Ingemar Larsson, försäljningsingenjör Atlas Copco, på plats vid en provborrningssite. Här används en Diamec U6 APC, en kraftfull djuphålsmaskin som klarar borrningar på 1000 meter utan problem. 8

Full snurr för provborrare Den globala mineralfebern har skapat tillväxt på turbofart för småföretag i gruvdistrikten. Trots kalla vindar i världsekonomin verkar högtrycket ha parkerat över de norrländska malmfälten. et är ju inte något sju till fyra jobb det här. Ett tag gjorde jag planer att komma hem till middagen, men det har jag slutat med, säger Per Erik Lövgren, borrförman vid RATE Diamantborrning i Norsjö över en kopp kaƒe. Planera kan man ju alltid, hur det sen blir är en annan sak, fyller kollegan Peder Hallén i. Klockan närmar sig sex men ingen gör tecken av att röra sig hemåt från kontoret i Norsjö. Ute på fältet går företagets 13 ovanjordsborriggar i dubbla skift för att hålla takten. I anslutning till RATE har Atlas Copcos försäljningsingenjör Ingemar Larsson hyrt lager med en heltidsanställd servicetekniker. För tuƒt borrarbete i fält funkar inte de industriekonomiska teorierna om just in time och obeıntliga lager. Jag har varit med om att komma med fiyg från Stockholm för att möta en maskin - del från Belgien, ta den i bilen och fara upp mot Luleå för att möta kunden på vägen, säger Ingemar Larsson och fortsätter: Nu kan kunderna komma och hämta förbrukningsdetaljer, rör eller maskindelar direkt. Vilket har en enorm betydelse för våra kunder. En bedömning som bekräftas av kunderna själva: Det är ju servicen, att man förväntar sig att få den där extra hjälpen, som är anledningen till att vi köpt alla våra riggar från Atlas Copco, säger Johnny Önnerlöv, VD TAIGA Exploration Drilling AB som växt från en anställd 2005 till kring 50 medarbetare idag. Under årtionden var provborrning en stabil verksamhet som tuƒat på i stilla mak. I Norrland råder sedan ett par år tillbaka rena guldfebern, de höga metallpriserna har lett till en boom inom prospekteringsbranschen och vinnarna är många. RATE Diamantborrning har sedan början av 2007 mer än tiodubblat antalet anställda, från åtta till 97. Företaget ägs sedan december 2006 av västerbottniske superentreprenören Jan Marklund (se Bitz 2/2008). Det har ju blivit lite explosionsartat, jag hoppas att vi kan gå in i en lugnare utvecklingsfas framöver, säger RATEs VD, Isabelle Klingstedt. Men jag tror inte att det kommer att bli någon enorm djupdykning. Cyklerna i den näringen är ju rätt långa och efterfrågan kommer att vara fortsatt hög eftersom den ekonomiska utvecklingen ger fier människor i världen råd att skaƒa kylskåp och kanske bilar, fortsätter hon. Även om svenska basnäringar sedan 1800-talet haft världen som viktigaste marknad, så har antalet nya utländska aktörer inom svensk gruvnäring gjort branschen mer internationell för underleverantörerna. Branschkulturen är väldigt internationell, konstaterar Isabelle Klingstedt, men tillägger att en del av den svenska företagskulturen kan vara exotisk i utländska ögon. Vid ett tillfälle besökte vd och två kanadensiska konsulter RATEs borrteam på fältet.vid riggen arbetade Elin, en av företagets två kvinnliga borrare. Isabelle själv stekte Souvas (lättrökt reninnanlår) över öppen eld, eftersom den ordinarie kocken var upptagen med att laga en bandvagn. Kanadensarna gjorde rätt stora ögon, de hade under många år i branschen aldrig träƒat en kvinnlig borrare. Och inte en VD som lagade mat åt dem heller. 9

Atlas Copco prov borrarnas leverantör TAIGA Exploration Drilling AB har valt Atlas Copco som leverantör av samtliga borriggar, främst Diamec U6. De använder sig också av de äldre modellerna Diamec 262 och Diamec 252. Rate Diamantborrning har flera Diamec U4 och Diamec U6. Bilden: Ove Nilsson rattar riggen från Atlas Copco. 10

Det injekteras för fullt i Norra länken S Det är intensiva arbetsdagar för Veidekke i Norra länkens tunnlar. Till sin hjälp har de världens största injekteringsplattform, Unigrout E400. edan i våras använder sig plattformen används vid blandning, pumpning och registrering av injekteringsmassan. Tillit är en nödvändig faktor vid valet ning och registrering av injekteringen. Veidekke av en Unigrout E400. Denna containermonterade Plattformen är i huvudsak utformad för av injekteringsutrustning. injekteringsplattform är världens största och har fört injekteringsarbetet till en ny nivå. Vi är mycket nöjda med både Unigrout E400 och den mindre Unigrout EH45, som vi använt sedan i våras. Vi har nu beställt ytterligare en Unigrout E400 eftersom vi har så mycket jobb på gång, berättar Peter Antonsen, verkstads- och servicechef på Veidekke. Den högteknologiska injekterings- att användas i tunnelarbete vid vatten infiöde eller där grundvattensnivån inte går att variera. Den automatiserade injekteringsplattformen producerar upp till 10 kubikmeter injekteringsmassa i timmen vilket är mer än någon annan injekteringsplattform. Systemet är helt automatiserat, det krävs bara två operatörer för att sköta anläggningen genom hela proceduren, från omrörning och blandning till pump- Vi förlorar pengar om utrustningen inte fungerar som den ska. Så vi är väldigt beroende av tillförlitlig och eƒektiv utrustning, menar Konstantin Spinos, chef för Veidekkes tunnelarbete i Norra länken i Stockholm. Atlas Copco har producerat injekteringsutrustning sedan 1921 och har mer än 15 års erfarenhet av design och tillverkning av automatisk mobil utrustning. 12

Den helautomatiska injekteringsfabriken Unigrout E400-100 HWB Den mobila Unigrouten E 400-100 HWB är en helautomatisk injekteringsfabrik som är utrustad med den senaste tekniken för att uppnå bästa produktivitet. Anläggningen uppfyller dessutom de krav som idag ställs på arbetsmiljö och användarvänlighet. UChassi Unigrouten har en specialanpassad plattform som är fixerad på ett lastbilsflak. I lastbilsflakets front finns en upplyft arbetsplattform för operatörer. För att skydda operatören lyfts ett takskydd upp när injekteringsarbetet utförs. All injekteringsutrustning såsom blandare, omrörare, injekteringspumpar, hydrauliska kraftpaket och tillbehör är monterade på plattformen. Pug 45 Kraftenhet med variabla kolvpumpar för drivning av Pumpac och fasta kugghjulspumpar för drivning av Cemag och Cemix. Pumparna är monterade nedsänkta i hydrauloljetanken och har en överströmningsventil inställd på 215 bar. Vid för hög temperatur samt vid för låg oljenivå sker automatisk avstängning. Cemag 402 H Unigrouten är utrustad med omröraren Cemag 402 H som i första hand är konstruerad för omrörning av injekteringsbruk. Den avluftar blandningen och hindrar vatten och cement från att separera och fungerar som lagringstank mellan blandaren (Cemix) och injekteringspumpen (Pumpac). Cemix 203 HWB Detta är en höghastighetsblandare på lastceller med impeller. I blandarhuset sker separation och genomfuktning av cementkornen. Efter blandning pumpas injekteringsbruket in i omröraren (Cemag). Pumpac 110 Atlas Copcos injekteringspump är en effektiv dubbelverkande pump med mycket hög kapacitet. Den är konstruerad för att lätt kunna omkonfigureras beroende på behov av tryck och flöde. Den är servicevänlig då endast en nyckel 42 mm krävs för att demontera pumpen och den har en variabel inställning av tryck och flöde. Dessutom används en miljövänlig olja. Logac G5 Denna registreringsutrustning är enkel att använda, tillförlitlig och servicevänlig. Den är utrustad med en tydlig display och baserad på samma CANBUS system som Atlas Copcos borriggar. Logac G5 kan visa fyra injekteringslinjer samtidigt och kan användas för både GIN-metoder och Lugeon-tester. Dosac Dosac är ett automatiskt doserings- och blandningssystem som kontrollerar påfyllning av vatten, tillsatser och cement. Alla material vägs i blandare som är monterade på belastningsmätare som i sin tur kommunicerar med Dosacdatorn. Receptet som matas in i Dosac kontrollerar hela doserings- och blandningsprocessen. Silo Unigrouten är utrustad med två cementbehållare som är monterade ovanpå blandarna. Dessa matar cement rakt in i blandarna genom hydraulstyrda matare. Underhåll För att hålla anläggningen ren och i bra skick är den utrustad med en spraypistol för formolja och en högtryckspump för vattenrengörning. Teknisk information Unigrout E 400 100 HWB Blandare 2 x CEMIX 203HWB Omrörare 4 x CEMAG 402H Injekteringspump 4 x PUMPAC 110B Basic Hydrauliskt kraftpaket 3 x PUG 45 Längd (ca) 10 m (inkl bärare) Bredd (ca) 2,8 m Höjd (transport ca) 3,8 m Höjd (operation, ca) 4,7 m Voltspänning 1000 V 50 Hz Installerad effekt 125 kw Total vikt (ca) 23 000 kg 13

Ny internationell mötesplats i norr I Skellefteå kommer det i höst att sjuda av nätverkande. Den 21 23 oktober på Expolaris Congress Center är det premiär för Euro Mine Expo, en ny internationell gruvkonferens och branschmässa i Skellefteå. Bakom står mässarrangören Nolia och intresseorganisationen Georange. Atlas Copco har valt att stödja konferensen som en av huvudsponsorerna. BITZ har pratat med Margareta Lundquist, VD på Nolia. Varför behövs Euro Mine Expo? Branschen är het och eftersom svensk gruv- och mineralnäring ligger i framkant finns ett behov av en kombinerad mässa/konferens i norra Sverige. Det visar en marknadsundersökning som vi genomförde våren 2007. Vår ambition är att återkomma vartannat år med Euro Mine Expo, som vi gör i samarbete med Georange. Hur har responsen varit från branschen? Vi har fått ett mycket positivt gensvar. Redan i slutet av juni var mässans montrar slutsålda och just nu försöker vi skapa nya floor-space för att kunna klara av den kö av utställare som finns. Betydelsefulla nationella och internationella företag i branschen finns på plats. Vilka är era förväntningar? Att mötesplatsen ska sjuda av business to business, nätverkande och kunskapsöverföring. Läs mer på www.euromineexpo.com Pit Vipers ska öka produktionen i Aitik Bolidens Aitik är Europas största koppargruva ovan jord. Aitik är en högproducerande gruva med målet att ytterligare öka produktiviteten, från 43 till 55 ton per mantimme. Boliden har därför beställt fyra Atlas Copco Pit Viper PV351 E, stora högteknologiska rotationsborrningsriggar som ska driva upp produktionstakten. Pit Vipern har en modern design på hytten och hela operationen styrs med en joystick, tack vare det datoriserade kontrollsystemet. Det jag gillar med Pit Vipern är den lätta masten som kan höjas eller sänkas snabbt vilket ger oss mer tid till produktion, säger Patrik Gillerstedt som är gruvchef i Aitik. De fyra riggarna kommer att levereras under 2009. 14

min friti d: På jakt med Sverker Sverker Hartwig är teknisk direktör på Atlas Copco. En livsnjutare av sällan skådat slag som älskar mat och dryck i goda vänners lag. I skogen skjuter han skarpt, men tar sig också tid att njuta av naturen. Du är ofta jaktledare, vilka är dina erfarenheter? I många år har jag varit jaktledare för stora och små jaktlag. Först och främst är det säkerhetsfrågorna som ska hanteras och som andra, men lika viktig, punkt kommer jaktens etik. En svår fråga kan vara att jakten i Sverige idag inte är en billig lek med en bössa en eftermiddag. Många har betalat stora pengar i arrende, på utrustning och utebliven arbetsinkomst. Alla vill ha valuta för pengarna! Då har vi Kalle som hittar dåligt, Sven som har ont i höften, Stina som måste åka tidigare och Victor som blir sur om han inte får det pass som han anser är hans. Att få alla nöjda kräver sin man och jaktledare. Alla måste hjälpa till utifrån sina förutsättningar och få utdelning på samma sätt. Jakten ska ju inte vara en militär aktivitet utan en hobby och en källa till glädje och gemenskap. Vi ska inte ut och avliva älgar utan vi ska umgås, trivas, ha skoj, få härliga naturupplevelser, motion och frisk luft! Har du något speciellt fint jaktminne? Tala om nybörjartur! I början på 60-talet jagade jag och min pappa ett antal år på 1200 ha i Skara-trakten. Det fanns otroligt med rådjur som var mycket sparsamt jagade. En morgon sköt jag sex rådjur på pyrsch (smygjakt). Jag var 16 år och dum nog att ligga kvar i ett dike vid det så kallade Slättengärdet. Sköt först ett djur och skrämde bort resten. En halvtimme senare var det fullt på gärdet igen och så höll det på fram till lunchtid. Detta var enda gången vi hämtade rådjur med traktorkärra. Pappa hade skaƒat PR, privata radioapparater 27 MHz, de var jättedyra på den tiden. Det var väl bara kungajakten och vi som hade sådana. På radion kunde jag be pappa skicka mer ammunition, en härlig känsla och farsgubben var nog ännu stoltare än jag. Bästa drevjaktsdagen var en underbar vinterdag samma år, då sköt vi nio djur för drivande hund. På grund av den sparsamma jakten fanns det djur med mycket stora horn. Jag har fortfarande kvar fiera guldhorn från den tiden. De sämsta hornen då, var bättre än de snedpinnar som skjuts nu för tiden nere i Västergötland! Har du några tips inför höstens jaktsäsong? Ingen vet var haren har sin gång, alla pass är bra. Tänk på det och slappna av så är du tystare och fryser mindre. Det ınns så mycket vackert och kul att titta på, morgondiset över myren, den stelfrusna myran som kämpar in i det sista med ett stort barr. Sitt tyst och stilla, prata inte i radion, så kommer det förr eller senare något till dig också. Livsnjutarens drömmeny Riktigt krämig nässelsoppa med löskokta ägghalvor Rimmad lax med syrlig dillstuvad potatis Katrinplommonsufflé med äkta vaniljvispgrädde 1234 Får jag en riktigt stadig och bitter hutt malörtsbrännvin innan så klarar jag mig på rent friskt vatten ur kran till maten. Efteråt, ja, jag citerar Albert Engström: maten smakar mig inte om jag inte får en pris snus efteråt. 15

3 Vi Vad jagar du i höst? ntligen jaktsäsong Foto: Johnér Christer Hållstrand Svetsutbildare Sveriges Avanti-borrares Förening Hösten är min årstid! I augusti blev det ripjakt, nu i oktober är det älg som gäller. Givetvis blir det en del småvilt också, rådjur och hare. Vildsvin jagar jag året runt. Älggryta, 4 portioner 1 kg älgkött 6 enbär, krossade i mortel 4 lagerblad 1 msk rosmarin 1 msk timjan 4 schalottenlökar, halverade 4 rejäla morötter ½ rotselleri 6 7 vitlöksklyftor, finstrimlade 1 röd chilifrukt, hackad 2 3 dl smakrikt rödvin 0,5 l viltfond eller buljong Ca 500 g champinjoner eller portobellosvamp Salt Svartpeppar Fräs älgköttet lite i taget med schalottenlök, vitlök och chili i stekpanna. Tillsätt fond, kryddor och vin. Låt puttra på svag värme i ca 45 minuter eller mer. Tärna rotfrukterna och rosta i ugn ca 20 minuter på 160 grader. Dela svampen, värm utan fett i panna så att vattnet avdunstar. Fräs därefter med olja eller smör och några tunna skivor vitlök. Red om så önskas grytan med 1 2 msk maizenamjöl. Lägg i rotfrukterna och krossade enbär och låt koka ytterligare 10 minuter. Lägg därefter i svampen och låt koka i fem minuter. Salta och peppra efter smak. Strö över hackad bredbladig persilja och servera med ris eller potatis. Bror Johansson Pensionerad brunnsborrare och gruvarbetare Älgjakten är höjdpunkten på året. Vi är ett jaktlag på 17 man som jagar tillsammans utanför Ludvika. Förra året blev det 14 älgar, vi får se om vi slår det i år!...och går jakten dåligt så tänk på alla glada älgar! Nu har ni chansen att prenumerera på Hälge till ett förmånligt pris. Gå in på www.kundservice.egmont.se och klicka dig vidare till Hälge. Ni kan också läsa mer om Hälge på www.halge.se PerArne Johansson Försäljningsingenjör bergborrverktyg Atlas Copco CMT Sweden AB För min del är det inte älgar som är storvilt i höst, utan jag är på jakt efter en bostad i stockholmsområdet. Det är ju rena djungeln där ute!