Kvalitetsrapport RE

1 Kvalitetsrapport RE 4 2015-2016 Charlottenberg 2016-10-14 Monica Skönnå Förskolechef

2 Innehållsförteckning 1. Kvalitetsrapport för tidsperioden läsåret 2015/16 3 2. Kvalitetsrapporten omfattar 3 3.Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten 3 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 3 5.Arbetet i verksamheten 4 6. Övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analysen 5 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen 10 8. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10

3 1. Kvalitetsrapport för tidsperioden läsåret 2015/16 Perioden omfattar läsåret 15/16 augusti 2015 juni 2016. 2. Kvalitetsrapporten omfattar Rapporten gäller för förskolorna Gullvivan, Pillret, Solrosen, Grottan som ligger i Charlottenberg 3.Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Till stor del bygger underlaget på verksamheternas egna kvalitetsutvärderingar (här ingår läsårets verksamhetsplan, månadsuppföljningar, föräldraenkäter, intervjuer med barn, arbetslagsdiskussioner, BRUK, ped.dokumentation), utvärdering av utbildningsinsatser som småbarnspedagogik, pedagogiska träffar, bokcirkel och annan utbildning. RUS samtal, mitterminskonferenser och arbetsplatsträffar finns också med som underlag för att ta fram rapporten. I varje verksamhets kvalitetsutvärdering finns redovisat hur man arbetat med verksamhetsplan/prioriterat mål och delvis en uppföljning av övriga mål och likabehandlingsarbetet. 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Verksamheten består av fyra förskolor som ligger i tätorten Charlottenberg. Antal avdelningar per förskola varierar från en och en halv avdelning till fyra avdelningar per förskola. Sammanlagt finns det nio och en halv avdelning. Sammansättningen av barngrupperna på varje avdelning har sett lite olika ut på förskolorna, de flesta har valt att dela in barnen i småbarnsgrupp 1-3 år och storbarnsgrupp 3-5 år. En avdelning till förskolan Gullvivan som är placerad på Gunnarsbyskolan har haft en femårsgrupp på arton barn. Två av förskolorna Grottan och Pillret bedriver verksamhet i lokaler som inte är byggda för att bedriva förskoleverksamhet i och upplevs inte ändamålsenliga. Lokalerna för femårsverksamheten på Gunnarsbyskolan har under läsåret upplevs som små av personalen, barngruppsstorleken har varit arton barn, bland annat har ljudnivån varit för hög enligt företagshälsovårdens undersökning. Förskolan Gullvivan har haft fyra barn färre och Solrosen har haft ett barn färre. Gullvivans minskning av barn beror på att barnens ålder är lägre än tidigare eftersom femåringar placerats i femårsgrupp på Gunnarsbyskolan. Solrosens minskning av barn beror på att det finns barn i behov av särskilt stöd. För minskningen av barn har vi sökt och fått statsbidrag. Även det här läsåret har det varit svårt att rekrytera förskollärare, fem och en halv förskollärartjänster har varit vakanta och obehöriga har anställts på tillsättningsvikariat. Obehöriga har även anställts på vikariat för t ex föräldralediga förskollärare. Insatser under läsåret för att ge personalen förutsättningar att klara sitt uppdrag har varit kompetensutbildning i form av RUC utbildningen småbarnspedagogik, pedagogiska träffar och bokcirkel där personalen läste Att undervisa barn i förskolan och diskuterade utifrån frågor på personalmöten. Förskolechef har genomfört förskolechefslyftet. En gemensam

4 utvecklingsplan och stödmaterialet Stöd och Rutiner finns och har reviderats, det har använts i det systematiska kvalitetsarbetet. För att ge förutsättningar att klara uppdraget att kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp,utvärdera och utveckla förskolan kvalitet (läroplanen för förskolan). Har varje förskola minst en förskollärare som är processledare, de flesta som har detta uppdrag har också processledarutbildning. Enligt skollagen ska förskolechefen se till att barn i behov av särskilt stöd ges sådant stöd. Hur stödet utformas kan se olika ut i vissa fall krävs det att stödet sätts in i form av elevassistent eller som en resurs person för barngruppen. Detta har gjorts för att ge förskolan förutsättningar för att klara sitt uppdrag att ge alla barn det de har rätt till enligt läroplanen. Det kan också vara medicinska skäl som gör att man anställer en elevassistent. På tre av de fyra förskolorna har sådana insatser gjorts. 5.Arbetet i verksamheten Det som styr arbetet i förskolan är skollag och läroplan. Gemensamt för alla förskolor i Eda kommun har vi en utvecklingsplan som sträcker sig till 2017, syftet med planen är att öka måluppfyllelsen och den ska vara ett stöd för förskolorna hur vi i Eda kommun ska arbeta med läroplanen. Förskolorna upprättar en verksamhetsplan varje läsår som blir deras arbetsplan. Varje arbetslag bestämmer sig för ett eller flera mål i läroplanen som de prioriterar att arbeta med. Varje månad följs arbetet upp i en månadsuppföljning där varje avdelning beskriver det de genomfört, resultatet och en analys av resultatet. Det är meningen att man ska använda resultatet av analysen för att se hur arbetet ska gå vidare. Vi började läsåret med en uppstartsträff där personalen hälsades välkomna med en personlig mapp som bl.a. innehöll ett välkomstbrev och boken Att undervisa i förskolan. Vi hade även en utbildning i Yrkesetik. För att ge förutsättningar till att öka måluppfyllelsen i förskolan, använder vi materialet Stöd och Rutiner. Det prioriterade målet för förskolan i Eda enligt utvecklingsplan 2014-2017 är språkutveckling i ett helhetsperspektiv. Bildnings prioriterade verksamhetsmål mål 2016 är att alla lärare fokuserar på barns/elevers språk och kommunikationsutveckling. Flera av förskolorna har valt att arbeta med ett språkmål ur läroplanen som prioriterat mål under läsåret dels för att de sett ett behov av det i sin egen verksamhet och dels för att det varit både förskolan och bildnings prioriterade mål. De har också valt ett mål som handlar om naturvetenskap bland annat på grund av att vi haft en NT utvecklare i förskolan som samtidigt under läsåret gått en naturutvecklar utbildning. NT utvecklaren har haft sex träffar med de NT ansvariga på varje förskola och handlett dem i arbetet med att utveckla ämnena natur och teknik på förskolorna. Vi sökte bidrag från Teknikerjakten och fick 10 tkr som vi köpt natur och teknik material för, bland annat web ägg som kopplas till datorn och fungerar ungefär som ett förstoringsglas. En annan av åtgärderna för att ge förutsättningar till ökad måluppfyllelse har varit kompetensutvecklingen småbarnspedagogik kommunikativ mångfald 2015 2016 i RUCs regi. Det är specialpedagog, förskollärare och barnskötare som deltagit i utbildningen, sammanlagt åtta stycken. Förskolans specialpedagog har varit lärledare i gruppen.

5 Ytterligare en åtgärd har varit att implementera begreppet undervisning och vad det innebär för förskolan. Förskolans personal har läst Att undervisa barn i förskolan av Elisabeth Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson. Förskolorna har jobbat med boken i bokcirkelform på personalmöten. Personalen har fått en dag för inläsning av boken. Det är processledarna som hållit i bokcirkeln, det har funnits diskussions frågor att använda vid varje tillfälle. Varje termin har vi pedagogiska träffar med olika teman, träffarna är tre till antalet för att all pedagogisk personal skall ha möjlighet att kunna delta vid ett av tillfällena. Temat för höstens träffar var begreppet undervisning och vad undervisning är i förskolan. Vårens tema var Hur skapar vi goda villkor för barn i förskolan när vi presenterade temat utgick vi från vår utvecklingsplan och vi presenterade specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (handledning för förskola och skola, värderingsverktyg ss 14). Vi förskolechefer har också träffar med våra processledare en gång i månaden, syftet med träffarna är att förskolechef och processledare ska diskutera de aktuella pedagogiska frågorna och de processer som är på gång på förskolorna. Som förskolechef har jag våren 2016 genomgått förskolechefsutbildning. I utbildningen ingick att skriva en essä om något som jag som förskolechef ville utveckla på mina förskolor. Jag valde ämnet Att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Natur och Teknik utvecklarutbildning för en förskollärare. I vår utvecklingsplan har vi bestämt att vi ska lyfta natur och teknik ämnen, en förskollärare har gått NT utvecklarutbildning och handlett personal på förskolorna. Förskolan i Eda kommun har valt att använda skolverkets verktyg, plan förskolan, i arbetet med att upprätta en likabehandlingsplan. Varje år utvärderas planen och det upprättas en ny likabehandlingsplan på varje förskola. Under läsåret har vi 1-2 träffar för de likabehandlingsansvariga. IT plan för förskolan reviderades 2016-03-29, vi har haft 100 tkr i budget för drift av IT. I och med det stärkta uppdraget enligt reviderad läroplan 2010 när det gäller att systematiskt följa upp och dokumentera arbetet krävs det att vi ger förutsättningar i form av digitala verktyg. PUT tid (pedagogisk utvecklingstid). Inspektion av skolinspektionen under våren 2016 Under läsåret har det varit svårt att rekrytera legitimerade förskollärare på vakanta tjänster och vikariat. 6. Övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analysen Utbildningen i yrkesetik resulterade i en sammanfattning av förslag hur vi håller yrkesetiken levande. Det har inte skett någon uppföljning varken av förskolechefer eller personalen på förskolorna.

6 Stödmaterialet Stöd och Rutiner har använts på förskolorna och framförallt månadsuppföljningen som skickats in till förskolechef som i sin tur gett återkoppling på dem. Månadsuppföljningarna och annan dokumentation har legat till grund för förskolans kvalitetsrapport. Det jag ser i kvalitetsrapporterna är att förskolorna gör många bra aktiviteter med barnen, följer upp dem och analyserar dem. Det vi behöver utveckla är att följa upp varje barns utveckling. I min essä som jag skrev under förskolechefsutbildningen med rubriken Att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Jag kom fram till att vi behöver diskutera och komma fram till hur vi följer upp varje barns utveckling och hur vi dokumenterar detta. Enligt läroplanen ska varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lär enligt läroplanens mål och intentioner. Det är utifrån läroplanens mål vi ska utgå från när vi följer upp om barnen får det de har rätt till. För att kunna följa upp om vi arbetar efter läroplanen behöver förskolan ha ett klart syfte med aktiviteterna de gör med barnen det vill säga att man utgår från läroplanens mål och därefter bestämmer aktiviteterna för barnen. Det finns några exempel på att man idag arbetar så i förskolan. Jag upplever att kunskapen om sitt uppdrag i förskolan är ojämn. Som förskolechef behöver jag ge förutsättningar så att förskolorna utvecklar bättre arbetsprocesser för att nå högre måluppfyllelse. För att bedriva undervisning i förskolan behövs förskollärare I definitionen av undervisningsbegreppet ligger också att lärandeprocessen sker under ledning av lärare eller förskollärare. Med detta menas inte att dessa måste vara närvarande i undervisningslokalen eller motsvarande all lektionstid. Tanken är dock att för att en aktivitet ska klassas som undervisning måste en lärare eller förskollärare ha det övergripande ansvaret för det som ska göras ( skollagen 1 kap 3 ). En av orsakerna till den ojämna kvalitén upplever jag är, att det idag råder brist på förskollärare. De förskollärare som arbetar på en förskola med få förskollärare uttrycker att man inte hinner med sitt uppdrag och att det blir mycket som läggs på den eller de förskollärare som finns. Som förskolechef upplever jag också att det krävs mer handledning i vad uppdraget är i förskolan. Jag upplever att processledarna är en viktig förutsättning för att det ska ske en utveckling på förskolorna, jag ser att det är framgångsrikt att ha fler än en processledare på de två förskolor som jag har det. Processledaren på förskolan som har fyra avdelningar och en av avdelningarna ligger på Gunnarsbyskolan har ett svårare uppdrag att räcka till för all personal. Träffarna en gång i månaden med processledarna har känts meningsfulla och nödvändiga. Språk och kommunikation: Flera av förskolorna har arbetat med att barnen ska utveckla förståelsen för begrepp, utveckla nyanserat talspråk, leka med ord berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra, någon avdelning har jobbat med språkutveckling i arbetet med att upptäcka naturkunskap och samband i naturen. Jag ser i rapporterna att förskolor fått ett resultat där barnen utvecklat sin förståelse för olika begrepp, det kan vara begrepp i naturkunskap, ett exempel är en förskola som arbetade med begreppet samarbete där man såg att barnen använde ordet. På förskolor som har barn med funktionsnedsättning har man arbetat med att de får rätt förutsättningar för kommunikation. Det vi behöver utveckla som jag ser det är att integrera arbetet med språkutveckling med övriga målområden.

7 Natur och teknik ämnena har det varit fokus på genom träffarna med NT utvecklaren.. Om man ökat måluppfyllelsen, gett barnen förutsättningar i att utvecklas enligt läroplanens mål i ämnena har jag inte gjort någon utvärdering kring. Resultatet av arbetat har jag sett i form av att man haft naturkunskap som ett prioriterat målområde på några förskolor. Förskolorna redovisar också i kvalitetsrapporten att man gjort experiment med barnen och på förskolans dag arbetade man med natur och teknik. Förskolläraren som har gått utbildning och haft handledningen har för tillfället tjänstledigt. Kompetensutbildningen Småbarnspedagogik har genomförts och avslutats under läsåret. Vid utvärderingen av utbildningen fick deltagarna svara på tre frågor. Vilka nya erfarenheter har du fått? Svar: Till exempel att använda appar, teckenspråk, jätteinspirerande lektion om musik, tänker annorlunda om småbarns kommunikation. Har fått många nya idéer och tips inom flera intressanta områden. Man har fått annat synsätt i och på olika situationer. Man får bra tips och om vad man kan göra i vardagen, även om sakerna inte direkt var nyheter. Ämnen som hela tiden kan användas i verksamheten. Lärplattor, musik, drama. Låta barnen utforska mera. Tecken som stöd, utforska musik och vad man kan göra med ljud. Har det ändrat något i din barnsyn, har du ändrat något i ditt arbetssätt? Svar:Jag har börjat använda några appar och vi gjorde några filmer med barnen. Jag har börjat tänka lite annorlunda än det var förut för att lösa situationen. Man har granskat sig själv och verksamheten. Hur gör egentligen vi/jag. Hur kopplar vi detta till läroplanen. Jobbar på annat sätt t ex i sångsamling och hallsituationen. Vilka lärdomar tar du med dig? Många nya idéer som man tar till sig och vill sätta i verket, men man får sålla.jag har fått ett nytt tankesätt. Att man kan börja jobba tidigt med barnen, dom har en enorm nyfikenhet o lätt att lära sig. Dokumenterar mera... Jag tänker använda allt som jag lärt mig, att arbeta mera med ipad, lek och musik. I utvärderingen ser jag att deltagarna i kursen tar upp två saker dels tips och idéer och dels nämner några att de tänker annorlunda i vissa situationer, någon svarar att man granskat sig själv. Om det skett en förändring för barnen i verksamheten har jag inte tittat på. IT planen har inte kunnat följas fullt ut på grund av att behov av digitala verktyg är större än budgeten tillåtit. Resultatet blir att man inte få de förutsättningar man har behov av. Att arbeta med digitala verktyg som ett pedagogiskt verktyg kräver också kompetensutbildning och ett engagemang hos personalen. Genom att filma har flera av förskolorna funnit ett verktyg för pedagogisk dokumentation i och med att man använder surfplattan har detta blivit mer lättillgängligt Förutsättning i form av PUT tid är något som inte har fungerat tillfredsställande, den största orsaken till det som jag ser det är att förskolans organisation bygger på att personalen finns i barngruppen hela dagen. För att förtydliga vad PUT tiden ska användas till har en arbetsgrupp bestående av två förskollärare och en förskolechef arbetat fram ett stödmaterial för detta under hösten 2016.

8 Skolinspektionens inspektion resulterade i två föreläggande för förskolan. Skolinspektionen konstaterar att Eda kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna (8 kap. 3-7 och 14 skollagen Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen Förskolorna fick svara på några frågor när de genomfört bokcirkeln där de arbetat med boken Att undervisa barn i förskolan, jag fick svar från några förskolor men inte alla. Varför jag inte fått svar från alla har jag inte hunnit med att följa upp. Exempel på svar: Förut tänkte man skolan när man hörde ordet undervisning men nu tänker man annorlunda. När man läste boktiteln tänkte man direkt på skolan men nu har man sett det från en annan vinkel. Begreppet har blivit mer greppbart och jag har fått en bättre förståelse för vad begreppet betyder inom vår verksamhet. Vi ser och diskuterar vad vi kunnat göra bättre med tanke på vad vi läst. De som svarat nämner också att de tänker mer på introduktionen av en aktivitet och att utveckla det expansiva språket. Det som svarat har också varit positiva till att arbeta i bokcirkel form. När vi (förskolechefer) utvärderade resultatet av åtgärden (pedagogiska träffar plus bokcirkel) att implementera begreppet undervisning och vad undervisning innebär för förskolan, fick vi följande resultat. Tillfälle 1 Vad är undervisning? 2015 Här är exempel på några av svaren: Lärande sker hela tiden - men när det gäller undervisning har pedagogen tänkt igenom ev utifrån Lpfö 98, vad barnen ska lära sig utifrån ett lärandeobjekt. Att vara förberedd, medvetet vad vi vill framföra till barnen Det ska vara planerat är det inte det så är det utbildning vi har ett mål som vi strävar emot När vi har bestämd aktivitet/ ett mål när vi planerar när barnen är i en aktivitet och vi gör dom nyfikna och hjälper dem vidare i aktiviteten positivt lärande Vi har ett mål som vi strävar emot vägen dit sker genom undervisning. Det kan se olika ut ifrån vilken barngruppen man har. Vilka intressen de har. Hur vi lyssnar? Tar barnens tankar vidare. Hur barnen samtalar mellan varandra. Medvetet vad vi vill framföra till barnen Det ska vara planerad är det inte det så är det utbildning Planerad undervisning vara förberedd, vet vill Lära ut. Har vi ett bestämt mål ska vi försöka hålla oss till uppgjord plan. Förskolan har förändrats under lång tid strävans mål inte så lätt att påvisa lärande sker under lång period mera praktiskt arbete mera i barns nivå. Barn lär hela tiden under vardagliga situationer vuxna måste ge möjlighet till lärande. Lärande sker hela tiden men när det är undervisning har pedagogen tänkt igenom ev utifrån LPFÖ 98 vad barnen ska lära sig utifrån ett lärande

9 Leken, temaarbete, dokumentationsarbete, planering, reflektion, analysera, utvärdera Annat än katederundervisning, undervisning i fri lek, konsten att peka ut, arbete utifrån lpfö fånga barnens intresse, intresserade vuxna, utmana till att vilja sig lära mer när man har en planerad aktivitet i förskolan tex ett tema, planering reflektion, lär hela dagen i leken och samtal, (undervisning?) att ge igenkännande Tillfälle två Vad innebär undervisning? 2016 Att ta tillfälle i akt när tillfälle ges, att vid planerade tillfällen utifrån läroplanens utmana, utveckla och ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper och lust att utveckla kunskaper När vi medvetet skapar förutsättningar/miljö, syfte till vad vi ska lära. lärande sker hela tiden på olika sätt men det blir undervisning först när vi gr det medvetet och synligt. Vi fångar barnen och gör lärandet synligt Ta vara på barnens intresse/nyfikenhet. Barns inflytande har ökat för oss pedagoger. Vi pedagoger har blivit mer medvetenhet att vi undervisar hela tiden. Vi undervisar i alla situationer ute/inne. I alla situationer under dagen sker undervisning både medvetet och omedvetet. Det sker ett lärande i allt vi gör. Medveten planering utifrån ett mål, i vårt förhållningssätt arbetar vi tex med att synliggöra mönster utveckla expansivt språk Du är medveten om att du kan använda varje situation till ett lärande. Ta tillvara på barnens intresse och nyfikenhet och utveckla det vidare. Vi får in undervisning både i planerade och spontana undervisningstillfällen i förskolan Hur man inleder en aktivitet att men berättar hur o varför, men Även vad vi kommer att lära Att fånga barnen där de befinner Utgå från deras intresse o kunna utmana dem Undermedvetet lärande, barnen utvecklas i allt dom gör i all lek Viktigt att barnen får göra det dom vill och inte känna att dom blir tvingade till något då kan det bli negativ effekt Anpassad till varje barn, vi har ett syfte med det vi gör, miljön, material. Allt vi gör är egentligen undervisning, men framförallt vår planerade verksamhet. Har vi bra lärande miljöer, då kan vi undervisa barnen Analys: En reflektion vi gör är att vi ställt frågan olika vid första och andra tillfället. Vid första tillfället frågar vi vad är undervisning i förskolan och vid andra vad innebär undervisning i förskolan. Orsaken till detta kan vara att vi inte helt har haft syftet klart för oss när vi planerade de pedagogiska träffarna. Det kan ha gjort att vi inte ser den effekt det gett. I några av svaren kan man se att man svarar på hur man gör t ex planerar aktiviteter, dokumenterar arbetar med tema. Det skulle kunna bero på att man inte har kommit i kontakt med undervisningsbegreppet tidigare eller inte har förståelse för begreppet, det kan också bero på att i förskolan är man i ett görande. Vi ser att flera tänker att undervisningen skall vara planerad, det är något man gör medvetet någon nämner att det är utifrån Lpfö eller mål. Något som återkommer är att man utgår från barnens intressen men man nämner inte vad barnen har rätt till enligt läroplanen. Budskapet

10 att vi ska utgå från barnens erfarenheter och intressen tolkar vi att man har tagit till sig. Vi behöver lyfta att barnen enligt läroplanen har rätt till det som står där. Vi kan inte se att det skett någon större utveckling i om vad undervisning är i svaren vid andra tillfället 2016. Det vi kan se är spår av förändringar som exempel. Allt vi gör är egentligen undervisning men framförallt vår planerade verksamhet. Man kan ta vara på ex matsituationen för att skapa en undervisningssituation. Att vid planerade tillfällen utifrån läroplanens mål utmana, utveckla och ge barn möjlighet att utveckla kunskaper och lust att lära. Men vi kan också se att man fortfarande tänker att undervisning sker hela tiden som exempel I alla situationer under dagen sker undervisning både medvetet och omedvetet. Det sker ett lärande i allt vi gör. Vi tänker att vi måste utmana och diskutera undervisning begreppet innebär och vad är skillnaden på undervisning och lärande (skolinspektion). Det känns också viktigt att diskutera vidare vad innebär undervisningsbegreppet för förskolan. Hur ska förskolan bedriva undervisning. Vid andra tillfället skriver någon. Viktigt att barnen får göra det dom vill och inte känna att dom blir tvingade till något då kan det bli negativ effekt. Detta skulle kunna tolkas som ett uttryck för en oro att undervisning är lika med att vi ska styra barnen. Kan också vara att man har erfarenheten och tänker skola när man hör ordet undervisning som om undervisning är något negativt. Därför blir det viktigt att fortsätta diskutera begreppet undervisning och vad det innebär för förskolan. Samtidigt som vi behöver utveckla förståelsen för läroplanen, att vi har bestämda mål att jobba med och att barnen har rätten att få utvecklas utifrån läroplanens mål. 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsarbetet utvärderas i juni, varje förskola tar med sig det de behöver förbättra när de upprättar ny plan under hösten. Fler förskolor uttrycker att de behöver bli bättre på att följa upp likabehandlingsarbetet mer systematiskt under läsåret. Jag ser också att det rapporteras få likabehandlingsärenden. Jag upplever att man som personal tycker det är svårt att veta när ett likabehandlingsärenden ska rapporteras. Detta kommer att diskuteras på likabehandlingsträffen hösten 2016. 8. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Åtgärder för utveckling: Att vi som förskolechefer har syftet klart för oss när vi planerar utbildningsinsatser Skollagstext om undervisning målstyrda processer Fördjupning av läroplanen, all pedagogisk personal deltar i studiecirkel under läsåret av läroplan för förskolan. Studiecirkeln leds av processledarna. PUT pedagogisk utvecklingstid, kartläggning och hur ger vi förutsättningar för detta. Mer diskussioner om undervisningsbegreppet - Att förstå att undervisning både är planerad och oplanerad men alltid med ett syfte, alltid utifrån ett läroplansmål. Det är alltid medvetet ur läroplansmål! Både ute och inne! När personal önskar att barnen ska få leka fritt blir det en motsättning till att uttrycka till att undervisning sker hela tiden. Barnen kan leka fritt bara man är medveten om att då är det inte

11 undervisning. Barn lär hela tiden, det vet vi inte, det är ett antagande, vi ska veta vad utifrån läroplanen. Verksamhetsbesök, syftet med besöken ska vara kopplade till läroplanen. Fortsätta införliva kvalitetsarbetet samt utveckla och fördjupa det genom att synliggöra hur de arbetar med alla målen. Utveckla arbetet med att följa upp och dokumentera varje barns utveckling Åtgärda bristen om modersmål skolinspektionens beslut efter tillsyn i Eda kommun. Bygge av ny förskola.