Kvalitetsrapport 2016/2017. Förskolorna i Eda kommun. Charlottenberg

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolorna i Eda kommun Charlottenberg

2 Innehållsförteckning

3 Åtgärder för utveckling från tidigare års kvalitetsrapport 15/16 Förskolor i Eda kommun: Att vi som förskolechefer har syftet klart för oss när vi planerar utbildningsinsatser Detta för att kunna följa upp och för att kunna utvärdera i relation till läroplansmål. Fördjupning av läroplanen, all pedagogisk personal deltar i studiecirkel under läsåret av läroplan för förskolan. Studiecirkeln leds av processledarna. Likabehandlingsplan. Dessutom: PUT pedagogisk utvecklingstid, kartläggning och hur ger vi förutsättningar för detta. Mer diskussioner om undervisningsbegreppet - Att förstå att undervisning både är planerad och oplanerad men alltid med ett syfte, alltid utifrån ett läroplansmål. Det är alltid medvetet ur läroplansmål! Både ute och inne! När personal önskar att barnen ska få leka fritt blir det en motsättning till att uttrycka till att undervisning sker hela tiden. Barnen kan leka fritt bara man är medveten om att då är det inte undervisning. Barn lär hela tiden, det vet vi inte, det är ett antagande, vi ska veta vad utifrån läroplanen. Verksamhetsbesök, syftet med besöken ska vara kopplade till läroplanen. Fortsätta införliva kvalitetsarbetet samt utveckla och fördjupa det genom att synliggöra hur de arbetar (läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet) med alla målen. Se över läroplansområden, arbetsprocesser, former och hur barnen görs delaktiga, så även vårdnadshavare. Utveckla arbetet med att följa upp och dokumentera varje barns utveckling Åtgärda bristen om modersmål skolinspektionens beslut efter tillsyn i Eda kommun. Något som också kommer att behövas och kommer att påverka är: Bygge av ny avdelning på förskolan Hagåsen. Bygge av ny förskola i Charlottenberg

4 Bildnings prioriterade verksamhetsmål 2016/2017 En språkinriktad undervisning gynnar alla En undervisning där ämnets mål tydliggörs för eleverna och de språkfärdigheter som krävs för att nå målen är uttryckta och kommunicerade till eleverna. Forskarna förordnar en kontextrik och kommunikativ undervisning, dvs att ämnet synliggörs och konkretiseras och att det i undervisningen ställs frågor som stimulerar tänkandet. Forskarna menar att alla lärare ska ge eleverna språklig stöttning Forskning för skolan, Skolverket Målen som ska genomsyra all verksamhet under 2016 är: Ord och begrepp, ämnesspecifika och andra so kan vara svåra att förstå, uppmärksammas i alla ämnen/kurser i från förskoleklass till gymnasiet. Alla lärare fokuserar på barns/elevers språk- och kommunikationsutveckling. För att ge förutsättningar till att öka måluppfyllelsen i förskolan, använder vi materialet Stöd och Rutiner. Det prioriterade målet för förskolan i Eda enligt utvecklingsplan var språkutveckling i ett helhetsperspektiv. Bildnings prioriterade verksamhetsmål 2016/17 var, alla lärare fokuserar på barns/elevers språk- och kommunikationsutveckling. I verksamhetens kvalitetsutvärderingar ser vi att förskolorna har haft ett fokus på språk och kommunikation. Vi ser att ett antal förskolor har utvecklat arbetsprocesser i arbetet med språk och kommunikation som exempel används bilder och tecken som stöd och även surfplattan för att inkludera alla barn i kommunikationen. Förskolorna har använt bla appen Widgit Go, QR koder appar med sagor på annat språk.

5 Kvalitetsrapporten ska innehålla följande rubriker: 1. Kvalitetsrapport för tidsperioden läsåret 2016/ Kvalitetsrapporten omfattar (område, enhet) grundfakta om enheten Den omfattar förskolorna Duvan, Kohagen, Hagåsen, Blåsippan, Grodan, Nyckelpigan, Droppen, Pillret, Solrosen, Grottan, Gullvivan, Solrosen och Hjorten. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vad bygger redovisningen på, vilka har varit delaktiga i arbetet? Underlag som har använts är förskolornas egna kvalitetsrapporter, RUS samtal, PUG träffar med reflektioner, diskussioner och utvärderingsfrågor, frågor från två förskollärarträffar 24/11 och 15/5. 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Strukturkvaliteten dvs samhällets krav och förväntningar på verksamheterna och vad som styr dem. Det kan t ex handla om styrning och ledning, personaltäthet, barngruppernas/klassernas storlek och sammansättning, personalens kompetens, lokaler och miljö. Obs använd samma sorts nyckeltal år från år. Förskolor i Charlottenberg Verksamheten består av fem förskolor som ligger i tätorten Charlottenberg. Antal avdelningar per förskola varierar från en och en halv avdelning till fyra avdelningar per förskola. Sammanlagt finns det elva och en halv avdelning. Sammansättningen av barngrupperna på varje avdelning har sett lite olika ut på förskolorna, de flesta har valt att dela in barnen i småbarnsgrupp 1-3 år och storbarnsgrupp 3-5 år. En avdelning till förskolan Gullvivan som är placerad på Gunnarsbyskolan har haft en femårsgrupp på fjorton barn. Två av förskolorna Grottan och Pillret bedriver verksamhet i lokaler som inte är byggda för att bedriva förskoleverksamhet i och upplevs inte ändamålsenliga. Verksamheten i Charlottenberg har utökas under året med två avdelningar (förskolan Hjorten). Förskolan Gullvivan har haft fyra barn färre och Solrosen har haft ett barn färre. Gullvivans minskning av barn beror på att barnens ålder är lägre än tidigare eftersom femåringar placerats i femårsgrupp på Gunnarsbyskolan. Solrosens minskning av barn beror på att det finns barn i behov av särskilt stöd. För minskningen av barn har vi sökt statsbidrag. Förskolor i Åmotsfors och Hammar Förskolor i Koppom, Adolfsfors och Skillingmark Området innehåller Hagåsen med 4 avdelningar i Koppom, Kohagen i Adolfsfors 2,5 avdelning och Duvan i Skillingmark som består av både en förskoleavdelning och ett fritidshem där antalet barn har varierat mellan elva och fem fritidsbarn. Under året har det varit brist på förskoleplatser och gjorde att när förskolan i Koppom och i Adolfsfors hade fullt erbjöds vårdnadshavare Duvan i Skillingmark. Från att ha haft 12 barn blev det under

6 våren 19 barn på Duvan och som innebar en extra personal. Samtliga avdelningar bestod av både barnskötare och förskollärare. Eftersom platsbristen var så uppenbar beslöts att Hagåsen skulle bygga ut med en avdelning, men för att kunna ta fler barn redan under våren öppnades tillfälligt Brobacken från februari till att utbyggnaden stod klar augusti Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse som gäller alla förskolor i Eda Kommun Även det här läsåret har det varit svårt att rekrytera förskollärare... och obehöriga har anställts på tillsättningsvikariat. Obehöriga har även anställts på vikariat för t ex föräldralediga förskollärare. Insatser under läsåret för att ge personalen förutsättningar att klara sitt uppdrag har varit, pedagogiska träffar och bokcirkel där personalen läste Läroplanen för förskolan och diskuterade utifrån frågor på personalmöten. Gemensam föreläsning med Lisbeth Pipping för bildnings personal hösten -16 och samma dag fick personal information från IFO. En gemensam utvecklingsplan och stödmaterialet Stöd och Rutiner finns. Materialet har under läsåret följts upp och utvärderats, det har använts i det systematiska kvalitetsarbetet. För att ge förutsättningar att klara uppdraget att kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp,utvärdera och utveckla förskolan kvalitet (läroplanen för förskolan). Har varje förskola minst en förskollärare som är processledare, de flesta som har detta uppdrag har också processledarutbildning. Enligt skollagen ska förskolechefen se till att barn i behov av särskilt stöd ges sådant stöd. Hur stödet utformas kan se olika ut i vissa fall krävs det att stödet sätts in i form av elevassistent eller som en resurs person för barngruppen. Detta har gjorts för att ge förskolan förutsättningar för att klara sitt uppdrag att ge alla barn det de har rätt till enligt läroplanen. Det kan också vara medicinska skäl som gör att man anställer en elevassistent. I Charlottenberg har fyra av fem förskolor sådana insatser i form av elevassisten eller resurs. Det har också funnits stöd i form av handledning och fortbildning från bland annat SPSM, kontakt med habilitering och medicinsk rådgivning. 5. Arbetet i verksamheten som gäller alla förskolor i Eda Kommun Här är den pedagogiska verksamheten i fokus dvs skollagen, våra läroplaner, Lpo, Lpf, Lpfö och de allmänna råd som finns för fritidshem, familjedaghem, särskola. Fokusera på de prioriterade insatser som ni beslutat samt eventuellt inspektionsrapport. Det som styr arbetet i förskolan är skollag och läroplan. Gemensamt för alla förskolor i Eda kommun har vi en utvecklingsplan som sträcker sig till och med 2017, syftet med planen är att öka måluppfyllelsen och den ska vara ett stöd för förskolorna hur vi i Eda kommun ska arbeta med läroplanen. Förskolorna upprättar en verksamhetsplan varje läsår som blir deras arbetsplan. Varje arbetslag bestämmer sig för ett eller flera mål i läroplanen som de prioriterar att arbeta med. Varje månad följs arbetet upp i en månadsuppföljning där varje avdelning beskriver det de genomfört, resultatet och en analys av resultatet. Det är meningen att man ska använda resultatet av analysen för att se hur arbetet ska gå vidare. Vi förskolechefer har under hösten gjort verksamhetsbesök med fokus på om personalen

7 använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera utveckling och lärande. Vi använde oss av skolinspektionens material ur rapporten Förskolans pedagogiska uppdrag (2016). Vi följde upp besöken där vi gick igenom med personalen vad vi sett och diskuterade modellen, barns villkor för utveckling och lärande (skolinspektionen 2016). Vid besöken diskuterades också vad är undervisning i förskolan. Under året har förskolorna fördjupat sig i läroplanen för förskolan på personalmöten, processledarna har ansvarat för arbetet på förskolorna. Någon utvärdering av arbetet har inte gjorts. Förskolorna har inte följt upp arbetet med fördjupning av läroplanen i kvalitetsutvärderingarna förutom en förskola. Det vi upplevt är att man har diskuterat begrepp i läroplanen, hur vi tolkar det som står samt reflektioner kring sitt arbetssätt och hur det kan utvecklas. Vi ser också utifrån minnesanteckningar från personalmöten att man diskuterat undervisningssituationer och hur en sådan kan ske oplanerat men ändå medvetet med läroplanen som stöd. Vi har haft pedagogiska träffar under våren 2017, träffarna är tre till antalet för att all pedagogisk personal skall ha möjlighet att kunna delta vid ett av tillfällena. Temat för vårens träffar var modersmål och flerspråkighet, våra rutiner för detta och hur vi arbetar med dem. Vi har även haft förskollärarträffar, en på hösten och en på våren. Syftet har varit att förtydliga förskollärarnas uppdrag och stärka dem i sitt uppdrag. Även på dessa träffar diskuterades förskolans pedagogiska uppdrag utifrån skolinspektionen rapport (2016). Tillsyn av skolinspektion mars 2016, beslut för Eda kommun kom juni När det gällde förskolan konstaterade skolinspektionen att vi inte uppfyllde författningskraven avseende att: Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna (8 kap. 3-7 och 14 skollagen) Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen) Redovisning av vidtagna åtgärder se bilaga... Rutin vid annat modersmål än svenska se bilaga... Rutin vid annat modersmål än svenska har lagts in i utvecklingsplanen för eda kommuns förskolor. Vi förskolechefer har också träffar med våra processledare en gång i månaden, syftet med träffarna är att förskolechef och processledare ska diskutera de aktuella pedagogiska frågorna och de processer som är på gång på förskolorna. PUT tid (pedagogisk utvecklingstid).uppföljning av tid för PUT har gjorts kontinuerligt på APT och diskussion om innehållet/vad som ska göras när vi haft fördjupning av läroplanen. 6. Övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analys Använd nyckeltalen kring måluppfyllelse Stödmaterialet Stöd och Rutiner har använts på förskolorna och framförallt månadsuppföljningen som skickats in till förskolechef som i sin tur gett återkoppling på dem. Månadsuppföljningarna och annan dokumentation har legat till grund för förskolans kvalitetsrapport. Det vi ser i kvalitetsrapporterna är att förskolorna gör bra aktiviteter. De vi ser är att man följer upp det prioriterade målet först och främst men man beskriver inte hur de övriga målen integreras i arbetet med det prioriterade målet. Förutsättningarna för oss förskolechefer har sett lite olika ut under läsåret. Förskolechef i Charlottenberg har inte hunnit med och fått prioriterat bort uppföljning av månadsuppföljningarna i slutet på vårterminen bland annat på grund av nybyggnation och start av förskola.

8 Enligt läroplanen ska varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lär enligt läroplanens mål och intentioner. Det är utifrån läroplanens mål vi ska utgå från när vi följer upp om barnen får det de har rätt till. För att kunna följa upp om vi arbetar efter läroplanen behöver förskolan ha ett klart syfte med aktiviteterna de gör med barnen det vill säga att man utgår från läroplanens mål och därefter bestämmer aktiviteterna för barnen. Det finns några exempel på att man idag arbetar så i förskolan. Vi upplever att kunskapen om sitt uppdrag i förskolan är ojämn. Som förskolechefer behöver vi ge förutsättningar så att förskolorna utvecklar bättre arbetsprocesser för att nå högre måluppfyllelse. För att bedriva undervisning i förskolan behövs förskollärare I definitionen av undervisningsbegreppet ligger också att lärandeprocessen sker under ledning av lärare eller förskollärare. Med detta menas inte att dessa måste vara närvarande i undervisningslokalen eller motsvarande all lektionstid. Tanken är dock att för att en aktivitet ska klassas som undervisning måste en lärare eller förskollärare ha det övergripande ansvaret för det som ska göras ( skollagen 1 kap 3 ). En av orsakerna till den ojämna kvalitén upplever vi är, att det idag råder brist på förskollärare. De förskollärare som arbetar på en förskola med få förskollärare uttrycker att man inte hinner med sitt uppdrag och att det blir mycket som läggs på den eller de förskollärare som finns. Som förskolechef upplever jag också att det krävs mer handledning i vad uppdraget är i förskolan. Vi upplever att processledarna är en viktig förutsättning för att det ska ske en utveckling på förskolorna. Träffarna en gång i månaden med processledarna har känts meningsfulla och nödvändiga. Språk och kommunikation: Vi ser att förskolorna har arbetat med språk och kommunikation både på traditionellt sätt med bokläsning, sång och ramsor och det finns de som provat nya sätt att arbeta på, som exempel med bildstöd, tecken som stöd och digitala verktyg. Att skapa goda förutsättningar för samtal och kommunikation med barnen har varit några av förskolors arbetssätt för att utveckla detta område. Vi upplever att utvecklingsplanen har hjälpt till att man haft fokus på språk och kommunikation. Vi missade i utvecklingsplanen att beskriva hur vi medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål, den är nu åtgärdad. 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen För att likabehandlingsplanen ska fungera som ett verktyg för att förebygga och förhindra diskriminering eller annan kränkande behandling ska den ärligen följas upp och ses över. Förskolan i Eda kommun har valt att använda skolverkets verktyg, plan förskolan, i arbetet med att upprätta en likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet utvärderas i juni, varje förskola tar med sig det de behöver förbättra när de upprättar ny plan under hösten. Fler förskolor uttrycker att de behöver bli bättre på att följa upp likabehandlingsarbetet mer systematiskt under läsåret. V ser också att det rapporteras få likabehandlingsärenden. Vi upplever att man som personal tycker det är svårt att veta när ett likabehandlingsärenden ska rapporteras. Under läsåret har vi 1 träff för de likabehandlingsansvariga. Utbildning Vi behöver se över hur vi i fortsättningen ska upprättar en plan (skolverkets plan.forskolan tas bort) och och hur vi följer upp likabehandlingsarbetet systematiskt. 8. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Åtgärder för utveckling (förskolan)från tidigare års kvalitetsrapport 2016/2017 Likabehandling:Vi behöver se över hur vi i fortsättningen ska upprättar en plan (skolverkets plan.forskolan tas bort) och och hur vi följer upp likabehandlingsarbetet systematiskt. Rutinerna vid likabehandlingsärenden behöver vi fördjupa oss i på förskolorna för att säkerställas att det görs.

9 Upprätta en ny utvecklingsplan som gäller från 2018.