Strtegi för IKT i skoln tt integrer teknik i ett komplex smmnhng Mätbrt, jämlikt, sttusfritt Crl Tinnsten Institutionen för informik Beteendevetenskp med inriktning mot IT-miljöer Exmensrbete på kndidtnivå, 15 hp SPB 2012.26
Abstrct Tody there re mny studies tht hve shown positive results in the tretment of ICT t n erly ge. The focus of the studies vry, nd they trget everything from the ctul implementtion of teching resources in ICT, to student performnce with ICT support. Regrdless of the mount of studies on the subject, there is no precise strtegy for how to implement, working with ICT, integrte ICT in different subjects, utilizing the hrdwre nd softwre tht is or how it will eventully respond to new technologies. This work will there by focusing on trying to develop bsis for further reserch nd hopefully in the future to develop n ICT strtegy t ntionl level. In order to provide bsis, comprison ws mde of ten different schools. The schools were entered into tble showing the similrities nd differences. To put frmework to this strtegy, the techers' own eduction "PIM" ws included to set the limittions for the school eduction. It ws reveled erly in the work tht lrge divergence between schools nd fter te processing of the dt collected, the recommendtion ws to try to get schools to strt from common bsis. The hope is tht the results between the schools in the future will be mesurble, when one sees how students ssimilte nd lern on the sme bsis insted of hving to hve lenient when students lern differently to ll schools. The study will lso get some key pillrs to build functioning ICT strtegy. Keywords IKT, Skol, PIM, IKT-pln, IKT-strtegi, Rekommendtion, Strtegi, Tbell 2
Innehållsförteckning Abstrct... 2 Keywords... 2 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 5 1.2 Frågeställning... 5 1.3 Avgränsning... 5 1.4 Disposition... 6 2. Metod... 7 3.1 Empiri... 7 3.2 Tillväggångssätt... 7 3.2.1 Att hitt mönstren... 7 3. Bkgrund... 10 2.1 IT-Strtegi... 10 2.2 IT i skoln...12 2.3 IT i omvärldens skolor... 13 2.4 IT i Lärrutbildning...14 2.5 Smmnfttning... 15 4. Resultt... 16 5. Diskussion... 24 6. Rekommendtion... 27 7. Referenser... 29 Digitl och Tryckt referenser... 29 Skolor... 29 Bilgor... 31 Bilg 1. Tbellen... 31 3
1. Inledning Tck vre dtorn är eleven inte längre lik bunden till läroböcker och mn låter istället elevern enkelt sök och nvänd sig v ktuell informtion, som de sedn kn presenter med hjälp v olik progrm. Personlen hr fått verktyg som vlstr ders rbete, då främst inom det dministrtiv och över lg hr mn fått positiv resultt. Det finns dock problem inom införndeprocessen, nvändningen och uppföljningsrbetet, främst inom pedgogikoch fortbildningsområden. Dtorer hr implementerts utn tt nvändren fått någon fullkomlig utbildning. Mn vill nvänd sig v dtorn inom fler områden och i större utsträckning än vd mn gör idg, men tids- och pengbrist på skolorn medför tt förändringrn går långsmt. (Lindén, A. Möller orén, E. 2006) g hr lltid tyckt tt skoln ligger lite efter i tiden när det kommer till teknik och nvändndet v teknik. Det är någonting jg tänkt på, till och från under en längre tid. Det sträcker sig till när jg själv vr en liten kntte och gick i skoln. g kände redn då tt jg vknde i frmtiden. Vi hde en dtor hemm vi kunde utför simpl uppgifter med och spel enklre spel. Till vår tv-pprt fnns lltid vårt tv-spel kopplt och jg rörde mig då i en ultrmodern värld. Efter tt h vknt och ätit frukost vr det dgs tt färds tillbk i tiden. Med vår Volvo 240 kombi for vi tillbk minst tio år i tiden och nlände till skoln. Vi elever fick sätt oss vid träbänkr och skriv v vd lärrn hde notert på svrt tvln med ppper och penn. I lektionsslen fnns ingen teknik. Vd vi hde vr en timm i veckn där vi blev presenterde för dtorer som vi fick öv oss på för tt t dtorkörkortet. Dtorkörkortet fick mn om mn klrde v någr simpl övningr som till exempel tt skriv en text, öppn ett mil och rit en bild i ett ritprogrm. är skoln vr slut plockde föräldrrn upp mig och tog mig tillbk till frmtiden där jg kunde rör mig i reltid. g växte upp, men känsln v tt skoln ldrig växte upp finns fortfrnde kvr. På jkt efter fler som kände som jg, kom jg v en slump in på skolverkets egen blogg som de kllr för omvärldsbloggen. Utifrån ett IT perspektiv skriver Stefn Pålsson (läs mer i kpitlet Bkgrund) om hur IT påverkr skoln och skillndern melln skolor från hel världen. Efter en mycket intressnt läsning, fstnde jg vid ett stycke under rubriken Tnkr om lärndets frmtid (2012) där de intervjude forsknings- och utvecklingschefen för Vittrskolorn: Det frmgick också väldigt tydligt tt frikner, siter och ltinmerikner är mycket intresserde v hur skolsystemen, undervisningen och lärndet ser ut och fungerr i ordmerik och i Europ men tt de flest i vår del v världen vrken är särskilt kunnig om eller intresserde v dem, tillägger Ante Runnquist. Den utveckling som vi hr uppnått under tvåhundr års industrilisering hr de kommit iftt på fyrtio, femtio år. De är även ngelägn om tt smhällsutvecklingen sk rull vidre, eftersom de är smärtsmt medvetn om hur lterntiven ser ut. Dett kräver tt de skpr ett utbildningssystem med en undervisning och en lärndesyn som är npsst efter dgens förutsättningr. - Under smtlen på Hrvrd vr det uppenbrt tt pedgoger i västvärlden oft betrktr sig som fångn i ett utbildningssystem som de inte kn förändr, säger Ante Runnquist. Och det är inte br, eftersom det innebär tt vi kn skyll på systemet istället för tt t tg i problemen och hitt lösningr. Istället borde vi h en mer konstruktiv diskussion kring hur skoln fungerr, och vd vi kn gör för tt få 4
in den digitl utvecklingen och dgens smhälle i undervisning och skolvrdg på br sätt. I den interntionell utbildningsdebtten tls det mycket om behovet v tt kretivitet och entreprenörskp blir viktig delr v skolns undervisning. Kunskper och färdigheter och förmågn tt utnyttj dem rätt kommer tt vr det llr främst konkurrensmedlet frmöver. Det kräver tt vi hr en god förståelse v hur världen ser ut och tt vi nlyserr vilken roll som vi kn spel i den globl smhällsutvecklingen. (S. Pålsson, 2012) g vr således inte ensm om hur jg såg på dgens skol, utn det är ett så pss stort problem tt pedgoger i västvärlden ser på skoln precis som jg gör. Men vd kn mn gör för tt förbättr dgens rådnde sitution? Vrt sk mn börj? Personligen skulle jg se det som en br strt tt börj med tt fören Sveriges skolor, tillsmmns kn vi hjälps åt tt t oss vidre mot ett frmtid lärnde. Att mn hr gemensmm utgångspunkter och en gemensm strtegi, kn vi även utvärder och utveckl tillsmmns. 1.1 Syfte Syftet med denn uppsts är tt nlyser upplägget inom skolorns IKT-pln/-strtegi smt jämför skolorns olik IKT-plneringr/-strtegier. Sedn med en jämförelse melln dess skolor t ut viktig punkter för en IKT-strtegi på en ntionell nivå för tt låt elevern verk i en jämlik och sttusfri miljö som sedn kn förbättrs då den får mätbr resultt. 1.2 Frågeställning Kn mn med en jämförelse melln olik skolor t frm en grund för optiml informtions- och kommuniktionsteknisk strtegi för grundskoln? 1.3 Avgränsning g hr vlt tt begräns mig till grundskoln, där först mötet med IKT sker och jg nser personligen tt dgens ungdomr hr potentil som överstiger dgens krv som ställs inom just dtorhntering. Vd är det som sätter gränsern idg? Lärrns kompetens, ungdomrns enggemng eller knske ledningens direktiv? För tt lind in lärrns kompetens i studien kommer jg även t med ders egen grundutbildning, PIM, för tt se om någon skol kräver mer från lärrn än vd ders grundlig kompetensutbildning ger dem och/eller om elevern får t del v ll delr från lärrutbildningen. För tt nlyser ledningens direktiv, hr tio fördjupningr för tio olik skolor i olik kommuner utförts. Om dess tio skolor visr exkt smm resultt kommer det utförs fler fördjupningr, för tt 5
fstställ tt ll skolor utför sin strtegi på likdnt vis, men till en börjn kommer det vr begränst till ntlet tio. 1.4 Disposition Först kommer en beskrivning om hur rbetet hr sett ut och hur ståndpunktern formdes llt eftersom rbetet pågick. Efter det kommer en kortfttd presenttion över vd en ITstrtegi är, hur det ser ut i skoln idg i Sverige, hur det ser ut i skoln runt om i världen och sedn en kort version över vd PIM står för och vd det är. Efter dett kommer resultten från fllstudiern smt vd nlysern genererde frm för ståndpunkter över vd mn borde t med i en IKT-strtegi på ntionell nivå. Slutligen, efter en diskussion, fstställs en rekommendtion över vilk v ståndpunktern som är, enligt mig, viktig tt t med i en IKT-strtegi. 6
2. Metod 3.1 Empiri Vi litterturstudier kring dgens skol och IT-strtegi i en ospecificerd form, tillsmmns med en forskningsöversikt, skpdes ett rmverk som kommer följs under fllstudier v skolorns offentlig hndlingr och redovisningr, smt v lärrutbildningen PIM. Litterturen som nlysers är tidsenlig och genomrbett. Då litterturen är modern och följer dgens hntering v IKT i skoln ger det en rättvis bild över hur det ser ut idg och mn kn utifrån dett t ut punkter för förbättring. Innn dess punkter kn ts ut måste mn även se till hur klssrummets reltioner påverks, smt se till hur mycket förkunskper lärren hr för tt lär ut. Reltionern i klssrummet påverkr hnteringen, och lärrens kunskper sätter ett tk för hur vncerd tekniken kn vr som de i sin tur sk lär ut. Därför är själv strtegin definierd och belyst, smt tt lärrutbildningen PIM hr nlyserts för tt skp en rm tt förhåll sig inom. 3.2 Tillväggångssätt Arbetet introducerdes med en kvntittiv sökning vi sökmotorn google.com med sökordet skol ikt pln för tt få ett slumpmässigt urvl v olik skolors IKT-plnering, vilket jg sedn tog de tio först skolor som visde sig för tt inte t hänsyn till om det vr privt skolor eller kommunl. I och med tt IKT-plneringr är offentlig hndlingr, fnns det hundrtls tt välj från även det bidrog till vlet tt t de tio först. Vrför det skulle vr just tio stycken skolor, vr för tt jg hoppdes på tt det skulle räck för tt se om det fnns någon skillnd melln skolorn. Även om det skulle vr en väldigt liten skillnd skulle den bli nämnvärd om det vr det end som stck ut från mängden. Om det inte skulle finns någonting som skilde skolorn från vrndr, skulle det istället i sin tur påvis tt dett rbete skulle vr meningslöst, då det redn skulle finns en universell strtegi för IKT. Med hjälp v litterturen insåg jg hur komplex situtionen egentligen är. Mn måste se till ll rådnde reltioner, dels melln ll bidrgnde fktorer i klssrummet och dels hur det i sin tur påverks och påverkr ledningen. Det blev ett uppdrg i sig tt förstå hur dgens sitution ser ut och hur visionern ser ut för frmtiden. Med hjälp v Skrin (2010) och Pålsson (2012) fick jg en helhetssyn som kom tt påverk min slutstser. De diskuterr hur det ser ut idg på skolorn och belyser svårighetern i tt t in teknik från olik spekter. De är ende om tt IKT genererr positiv resultt, men diskussionen ligger vid hur mn sk nvänd sig v tekniken för tt få de bäst resultten. Det tillsmmns med lärrutbildningen PIM gv en tillbyggnd för rmen v hur mycket resurser det finns, i form v kännedom för teknik, och stte därmed ett tk för hur vncerd tekniken kn vr. 3.2.1 Att hitt mönstren Efter tt h vlt ut skolorn utfördes först nlysen v hur skolns IKT-strtegi såg ut. Den skol som nlyserdes först vr Härryd kommuns grundskol. Utifrån hur de hde utformt den strtegin skrev jg upp någr lterntiv punkter som jg skulle kunn utgå 7
ifrån, när jg nlyserde de ndr skolorn. Det först som slog mig när jg nlyserde skol nummer två, Kungsbcks grundskol, vr tt de vr väldigt olik. Både till utformningen v strtegin och vd de vlt tt fokuser på. Redn då behövde jg gör om de punkter jg vlt tt let efter. Efter tt h nlysert två skolor till, Klix och Lunds, vr det br tt tänk om och försök tt se vd skolorn hde för målsättning och därigenom se vd som vr det bsolut viktigste. Då det vr mång olik svr, vlde jg tt korskontroller lterntiv punktern jg vlt ut, med lärrns utbildning (PIM). Tnken vr tt lärrn måste få kunskper om vd de sk lär ut och det lärren måste lär sig tidigt är nog mest troligt vd som är det viktigste. Tyvärr krävde inte ll skolorn någon form v lärrutbildning inom just IT, medn någr tyckte tt det vr väldigt meriternde ju längre lärrn hde kommit i denn utbildning och någr skolor krävde tt sin lärre minst skulle h klrt v llt till steg 3. PIM består v 10 steg, men de flest skolorn nöjde sig med om lärren hde klrt de 3 eller 5 först stegen. Utifrån dett konstternde kunde rmen för hur vncerd nivå v tekniken börj t form. Med PIM i tnkrn tog jg bort ll min punkter och börjde om från börjn. g hde plner om drömscenrier där blnd nnt ungdomr som är sjuk eller skdde fortfrnde kn delt under lektioner så de inte hmnr efter eller om eleven helt enkelt vill h tillgång till föreläsningr och/eller lektioner för tt kunn se dem fler gånger för tt frisk upp sitt minne. Istället för tt försök hitt IT-lösningr för dett blev fokus istället tt försök se vilken målsättning skolorn hde stt för vd elevern sk klr v vid en viss ålder/årskurs. Klix och Sölvesborg blev br exempel för de krv som ställdes på eleven. De visr en tydlig målsättning som både lärren och eleven kn utgå ifrån. Denn målsättning tillsmmns med skolorn visioner visde på vd som vr möjligt och vilk rmr jg skulle förhåll mig till. Det fick mig även tt tänk på de skolor som inte hde någon riktigt pln för IKT och lät det bli en v punktern om de hr en tydlig pln. Det visde sig tt någr skolor visste exkt vd de ville, nu och fler år frm. Medn ndr skolor inte ens hde en pln för hur de skulle implementer IT. I sådnn specifik fll utgick jg ifrån tnken tt de skolorn måste h tillgång till någon form v teknik, men v någon nledning inte nämner det i ders plnering. Efter tt h nlysert smtlig skolor, hde ett tydligt schem bildts över vd jg letde efter. Börj med tt se vrt de står idg och fortsätt med tt se hur de hr gått till väg för tt komm dit, se vd de sk gör den närmste tiden frmöver och slutligen se hur långt ders visioner sträcker sig. All skolor skiljde sig åt, vilket resulterde i tt jg tog den som kommit längst och stte det som strt. Att mn då skulle h det som utgångspunkt tt ll skulle komm i fs för tt sedn gemensmt kunn t sig vidre. Utöver tt nlyser vrje enskild skol vlde jg även tt utform figur som kn påvis hur mn sk fokuser och hur viktigt det är tt ll deltgnde bitr sk få lik stort utrymme. Alltså, om mn enbrt lägger fokus vid själv implementeringen tt elever sk få mycket verktyg, kn mn miss tt lärrn också måste få vidre utbildning för tt kunn lär ut inom just dett. Den skulle dels hjälp mig med tt t ut viktig ståndpunkter och dels synliggör hur jg ser smbndet i skoln och därigenom kunn påvis vikten vid tt försök hitt en blns. Det är blnsen melln Eleven, IKT och Lärre. Med hjälp v Wng och Woo s figur, Skrins forskningsöversikt, Pålssons blogg, min figur och nlysern vr tnken med tt utform denn tbell, tt försök hitt en grund med 8
utgångspunkter som ll skolor sk h som mål tt kunn sätt ett A för vrje punkt. Om mn utifrån denn tbell skpr en strtegi för IKT på ntionell nivå, får mn med det mest grundläggnde strtegi som uppfyller krven från skolns sid, mn låter lärrn få utmns, utveckls och test sin full potentil, mn får resultt som blir mätbr som mn sedn kn ställ mot ndr skolor för tt få en mer rättvis bild, det blir ett sttusfritt rgument vid inskolning och ll elever får smm utbildning oberoende v bkgrund, geogrfisk plcering eller ekonomi - vilket i sin tur ger en jämlik utbildning. 9
3. Bkgrund Att implementer teknik till skolor är en komplex sitution som kräver god förkunskper innn mn kn gör någon utsgo. Då för tt bryt ner själv implementtionen i mindre segment, dels bkgrundsrbetet in i olik delr. Först måste själv strtegin definiers. Själv innebörden för strtegi kn vrier, vilket gör det viktigt tt påvis vilken form v strtegi som kommer tt nvänds. Strtegin visr vilken bn rbetet sk t. Den behöver då en grund tt strt ifrån, vilket gör det viktigt tt kunn se till hur det ser ut idg på skolorn. Sedn visr lärrutbildningen hur vncerd tekniken kn vr för tt pedgogiken sk kunn funger. Därför kommer dett kpitel tt gå igenom just dess punkter för tt skp en komplett helhet. Punktern blir då IT-strtegi, IT i skoln, IT i omvärldens skolor smt IT i lärrutbildning. 2.1 IT-Strtegi Ordet strtegi är något som nvänds frekvent i denn uppsts och ordet strtegi betyder, per definition, långsiktig pln för tt genomför något (folkets lexikon, 2012). är vi nvänder oss v ordet strtegi till vrdgs, lägger vi inte mer tnke på det än just den här definitionen, plus en egen referensrm. Denn referensrm v egn preferenser kn skp en tvetydlighet i uppstsen. I och med tt denn uppsts tr upp tolv punkter som bör inkluders i en strtegi och inte själv strtegin i sig, kommer uppstsen utgå från smm definition som folkets lexikon nvänder. ust tt strtegi kn betyd olik, är även något mn kn lägg märke till om mn fördjupr sig i olik skolors modeller för IKT-pln/-strtegi, då de kn h stor skillnder melln dem. Den störst orsken till denn skillnd kn bero på vilken ekonomisk sitution som kommunen och/eller skoln hr. Mång skolor vill, som mn kn utläs ur tbellen (tbell 1), införskff mer teknik och kunn ge vrje elev en vrsin dtor men om mn lägger ll resurser mn hr för tt rust upp en skol för br IT, kn det bli ndr områden som blir lidnde. Exempelvis tt mn försätts i en sitution där mn hr föråldrde böcker, uppslgsverk och utrustning för idrotten. Det är mång övervägnden mn måste gör och blnsgången melln upprustning och underhåll är ständigt närvrnde. ust därför är det viktigt tt h en strtegi för hur mn sk lycks genomför de mål mn hr stt upp. Mn lägger upp en pln och sedn en strtegi för tt lös plnen på så effektivt som möjligt. Det är även viktigt då mn vill inkluder så mycket som möjligt från ursprungsplnen och slipp uteslut någonting för tt mn inte hr tid eller pengr. Qiyun Wng och Huy Lit Woo från nyng Teknologisk Universitetet från Singpore (2007), hr förenklt en IKT-strtegi som visr inom vilk områden som mn främst kn se hur IT kommer tt nvänds: 10
Wng och Woo kllr denn figur för ICT Integrtion res, och precis som nmnet vslöjr visr den i stort vilk områden mn kommer tt berör om mn implementerr teknik. Att mn då redn innn är införstådd tt teknik hr en mssiv inverkn på skoln, ger försprånget tt mn på förhnd kn lägg upp hur mn sk hnter tekniken. Denn figur är främst för tt vägled lärre, men den visr även tt en lyckd implementtion inte enbrt hndlr om tt få in IT, utn visr även tt själv pedgogiken spelr en stor roll. IT, enligt figuren, är ett verktyg som sk vlst och hjälp lärren i undervisningen. Denn figur v Lindström och Pennlert (2006) figur visr smverkn melln lärre (L), elev (E) och utbildnings innehåll (UI): Figuren visr tydligt reltionern som utspelr sig i ett klssrum och tt ll tre delr måste få lik stort utrymme. Pil visr tt eleven sk lär v utbildningsinnehållet, med hjälp v lärren för tt kunn berbet UI(där v pil d). Pil c visr tt lärren måste h god kompetens inom det ämne denne sk undervis inom och pil b står för tt lärren sk kunn lär eleven men den står även för tt lärren sk kunn t lärdom från eleven. All pilr hr dubbl riktningr, vilket visr vilken symbios lärndet skpr. 11
Det är mycket tt tänk på, men mn måste inse tt IKT kn h stor förändringr på för skoln och mn måste även kunn se tt IKT borde finns där som ett nturligt element och inte som ett objekt som nyttjs från fll till fll. Om mn ser till elev och lärre, hr pedgogiken däremelln utvecklts under decennier och mn jobbr fortfrnde för den perfekt blnsen. Mn måste lltså få in teknik för tt det sk kunn ske förändring och sedn finslipning för tt det sk finns en perfekt smverkn. 2.2 IT i skoln Torbjörn Skrin utförde en forskningsöversikt 2010 där hn undersökte smbndet melln IT-relterde stsningr/projekt i skoln och elevers resultt och utveckling. De delr v elevers utveckling som vrit särskilt intressnt är utveckling v betygsnivåer, ökd motivtion/enggemng, utveckld socil kompetens och e-kompetens smt utvecklt nätverknde/smverkn melln elever kopplt till dess instser. Torbjörn vill lltså se om eleven kn generer högre resultt om denne får möjlighet tt nvänd sig v IKT som ett verktyg i sitt lärnde. Skrin utför en forskningsöversikt, där hn tr in tio olik studier som visr på en positiv utgång när mn hr tgit in IKT. Fokus ligger för hur mn hr gått till väg på olik ställen i världen och sedn tgit in studier som lyfter frm olik positiv spekter. Vd som skiljer studiern åt kn vrier och de tr upp mång positiv sidor. Vrje studie som gjorts hr även efterlämnt ett förslg för förbättring eller en fråg om vrför mn inte tänkt på ett specifikt sätt tidigre. Skrin smmnfttr studiern till sex huvudrgument. De lyder som följnde: Utveckl en svensk ntionell vision, Sts på forskning och ny studier för mätbr effekter, tillgång och nvändning v en dtor hemm viktigt, Kommunlt ledrskp och lokl plner nödvändigt, Sts på kompetensutveckling och Vidreutveckl det pedgogisk rbetet i skoln (Skrin 2010). I korthet vill mn få ut IKT på ntionell nivå för tt minsk skillndern i klssrummen, oberoende v vilken skol det är. Blir det en stndrd för skolorn, kommer det även bli något som kommer tt bestå, nnrs finns risken tt det hämms v lärrns misstycke för det ny systemet eller tt skoln inte hr resursern eller budgeten för tt kunn nå stndrden, vilket kn resulter med tt mn går tillbk till det system mn hft tidigre. Om mn lägger upp en stndrd kn mn även därigenom skp en strtegi med tydligt rmverk som lärrn kn förhåll sig till. vilket i sin tur skpr likvärdig läroform som blir mätbr på ntionell nivå, vilket ger en överblick över eleverns presttioner. Förutom tt mn vill ök stndrden för elevern i skoln, hr mn även lgt fokus på hur det kn skilj sig melln de elever som hr tillgång till en dtor på fritiden mot de som inte hr tillgång till dtor. Mn nser tt de elever som hr tillgång får ett försprång, vilket i sin tur skpr en digitl klyft där de utn tillgång inte utvecklr smm kompetens. För tt minsk den digitl kompetensklyftn, måste de som inte hr tillgång till dtor på fritiden få hjälp v lärre. Det sätter krv på lärrn och mn nser tt lärrns kompetens idg inte lltid är tillräcklig. Mn vill därför lägg fokus på lärrns utbildning och ders resurser. 12
Vrt står vi idg då? Skrin skriver tt under hösten 2008 genomförde skolverket en större enkätundersökning kring IKT-tillgång och IKT-nvändning i svensk kommuner. Undersökningen omfttde både skolledre/rektorer och lärre i skolorn. Denn enkätundersökning vr resulttet v ett tidigre regeringsuppdrg vseende krtläggning v IKT i svensk skolorn. (Skrin 2010). Enkätundersökningens resultt visde tt behovet för implementtion v IT vr högt och i viss fll väldigt högt. På någr v skolorn hde vr fjärde lärre tillgång till egen dtor och tt resten hde deld tillgång till en dtor. Även elevern stndrd skiljde sig mrknt. Genomsnittet för fristående skolor vr 1,6 elever per dtor och 2,5 elever per dtor i kommunl gymnsieskolor. För grundskoln såg siffrorn värre ut, där det gick 4,5 elever per dtor i de fristående och 6,0 elever per dtor i de kommunl. Studien visr även tt det finns stor skillnder melln kommunern. Attityden mot IKT som ett pedgogiskt verktyg vrierr. Cirk hälften v lärrn på gymnsienivå ngv tt de nvände sig v dtorn som hjälpmedel under lektionstid vrje veck och sex v tio lärre tycker tt IT är ett betydelsefullt verktyg. Om mn ser till förskolelärrn, vr ndelen som nvände sig v IT mindre och mindre än hälften tyckte tt det vr ett betydelsefullt verktyg. Lärrn, över lg, nsåg tt dtorn är ett gott verktyg för tt let informtion med och tt skriv med, men nvändndet sträckte sig inte mycket längre än så. Denn forskningsöversikt ligger till stor grund för denn uppsts och tck vre tt IKT genererr positiv resultt visr tt tiden är mogen för en förändring. Inte br för tt IKT nvänds till vrdgs i stor utsträckning, utn även för tt fler företg och orgnistioner försöker utveckls med hjälp v ny teknisk medel, skpr relevns för tt ungdomr borde lär sig hnter IKT i tidig ålder. Knske inte teknik i dess rå form, men som ett hjälpmedel eller verktyg. Precis som figur 3, tt mn kn åt ungdomrn vr med tt utveckl teknik denne vill nvänd och därigenom låt intresset väx. 2.3 IT i omvärldens skolor Stefn Pålsson är verksm som smhällsnlytiker och frilnsskribent och bloggr på uppdrg från Skolverket och går under beteckningen Omväldsbloggre. Pålsson behndlr och diskuterr ktuell frågor och problemställningr kring it i skoln, både i Sverige och i resten v världen (http://omvrld.blogg.skolverket.se/om-bloggen/). Under slutet v sommren 2011 vr huvudämnet Dnmrk och fokus låg kring den dnske regeringens presenttion v en IT-strtegi på ntionell nivå. Strtegin innehåller sju stsningr inom olik områden, där de blnd nnt går igenom hur de sk införskff hårdvr och fördel dem över skolorn och hur mn sk skp plttformr som sk vr åtkomlig vi internet för både lärre och elever. De hr en grundläggnde strtegi för hur infrstrukturen sk utforms och hur den sk förvlts. Den åttonde december 2011 skrev Pålsson under rubriken Infrstruktur och undervisning måste funger och det hndlde om en enkätundersökning som genomförts på Folkeskolen, lltså den llmänn skoln för brn i Dnmrk. Enkätundersökningen tr med 501 lärre som får besvr frågor kring den pedgogisk IT-nvändningen i den dnske skoln efter tt den ntionell IT-strtegin hr införts. Slutstsen vr, i ll korthet, tt den teknisk 13
infrstrukturen inte fungerr tillfredställnde, och tt lärrn i stor utsträckning sknr kunskper och insikter som de behöver för tt kunn undervis på ny sätt som är i tkt med tidens villkor och krv. (2011). Det blev en stor diskussion på dett och Pålsson summerr; ust nu stsr mång dnsk kommuner, precis som här i Sverige, miljonbelopp på tt köp in dtorer, smrtbords och nnn hårdvr. Men om det inte finns en genomtänkt pedgogisk strtegi bkom, finns det en stor risk för tt mång kommuner misslycks rält och tt pengrn ksts bort. Ksper Koed, IT-didktisk konsult vid Center for undervisningsmidler i Köpenhmn, understryker i en v rtiklrn tt teknikinvesteringrn inte spelr någon roll lls om inte lärrn får den kompetensutveckling som de behöver. Anders Bondo Christensen, ordförnde i Dnmrks Lærerforening, säger i smm rtikel tt det måste finns en pln för hur tekniken sk nvänds och vilk mål som sk uppnås. Annrs är det helt meningslöst. (2011) Den sjunde stsningen, ur strtegin, påvisr tt skolorn sk under en tid få undersök hur de på bäst sätt sk kunn tillämp teknik för tt utveckl undervisningen. Men tyvärr hr införndet v strtegin skpt mer förvirring än tt vr en resurs och tillgång. Det Pålsson skriver om tt mn nser tt den dnsk skoln hr gått från en pedgogisk verksmhet till ett politiskt. 2.4 IT i Lärrutbildning Den 17 november 2005 fick myndigheten för skolutveckling (MSU) i uppdrg tt inled en större stsning för kompetensutveckling inom teknik för skolor, förskolor och vuxenutbildningr (skolverket.se 2009, mynewdesk.com 2005, pim.skolverket.se 2005). MSU ville ök flexibiliteten inom lärnde och nsåg tt IKT kunde nvänds som ett gott komplement. Mn kn med IKTs hjälp smverk melln olik skolor och orgnistioner, smt tt mn ville stärk lärrns kunnnde inom IT vilket ger dem en större grund tt stå på till ders förberednde dtorkunskpslektioner. Mn skpde då en hemsid som består v 30 övningr som berör 10 olik intern och extern komponenter inom dtorhntering (pim.skolverket.se 2012). Denn sid är grtis och riktr sig främst till lärrns kompetensutveckling, men tt den även sk kunn nvänds för vuxenutbildning eller om mn som privtperson vill h enklre stöd eller hjälp. Mn kllr denn hemsid för PIM och det står för Prktisk IT- och Medikompetens. PIM är som sgt uppdeld i 10 olik komponenter. Mn vill skp en bred grund och ett intresse för tt utveckls. De 10 komponentern är; Hnter, Sök, Skriv, Kommunicer, Bild, Ljud, Presenter, Plner, Video och Lärresurser. Mn börjr väldigt grundligt, personen som sk utveckls känner sig bekväm, sen när mn känner sig hemm i sitt opertivsystem lägger mn till fler progrm och svårre övningr. Vd svårre övningr innebär är tt mn måste nvänd sig v progrm mn lärt sig tidigre och hur de kn integrer med vrndr. Övningen i sig behöver inte vr komplicerd, utn det är mer en påbyggnd på vd mn tidigre lärt sig. Mn får nviger sig genom enkl bilder och beskrivnde texter som vväpnr ll tvivel mn hde om tt mn inte skulle klr v tt lär sig någonting om dtorhntering. Det ligger på en nivå som gör det möjligt tt även den nyste v nybörjre sk känn sig trygg och tyck 14
tt det känns lätt. Om mn nu skulle h problem med textern eller tt mn fortfrnde känner sig tveksm, finns det även hjälpsmm videoklipp som visr hur mn sk gå till väg. är mn efteråt hr kämpt sig igenom ll övningr får mn gör ett prov och belöns med ett diplom som visr tt mn hr lyckts och är nu utbildd på enklre uppgifter som tt öppn mil, skriv texter i skrivprogrm, sök informtion på internet till tt kunn rediger videoklipp och klipp i ljudfiler. 2.5 Smmnfttning Strtegi är en komplex sk som innehåller och måste t hänsyn till mång vribler. Om mn ser till en IT-strtegi måste mn se till de ktuell reltionern, smtidigt som tt kunn se hur vrje reltion kn h olik inverkn på orgnistionen i stort. Allså om mn lägger upp hur det sk se ut i ett klssrum, med teknik och pedgogiskt upplägg, påverkr det hur ledningen tr ny beslut om vilken ny teknik som sk köps in. Vd som är viktigt tt poängter är tt de flest vribler kn tolks på fler sätt och ledningen i dett exempel sätter även press neråt och tr frm vilken budget som lärrn kn rbet med. Mn lägger då upp en strtegi för tt få mål tt gå efter och hur mn sk nå dess mål. För tt se vrt mn börjr denn strtegi måste mn se hur det ser ut på skolorn i dgsläget. Mn ser då i forskningsöversikten tt de tr upp olik spekter som ll är viktig tt kunn fokuser på. Det finns ett önskemål för en strtegi på en ntionell nivå och mn kn se mång positiv spekter i just dett. För tt sedn kunn hnter problem som kn uppstå längst vägen, är det till vår fördel tt ndr länder hr tgit dett ett steg längre. Exempelvis hr Dnmrk redn en strtegi på IKT-ntionell nivå, vilket vi kn lär mycket från. Slutligen för tt ge strtegin rmr för vilk verktyg som kn ts in, kn mn se till lärrns kunskper. En lärre kn inte lär mer än vd denn hr kunskper inom, därför finns det exempelvis ämneslärre som br lär ut ett ämne som denne hr kompetens för. Blncen ligger lltså i ge lärren kunskper, utbildningsinnehållet teknisk hjälpmedel och eleven får då en miljö som denn kn lär sig i. 15
4. Resultt För tt se hur dgsläget ser ut idg, kommer resulttdelen introducers med en kort presenttion över hur skolorns IKT-strtegier såg ut på de skolor som togs med i rbetet. Det följs upp med vilk slutstser mn kunde t, utifrån dess strtegier och dett kommer även illusters i form v en tbell smt en figur. De fllstudiern som utfördes genererde olik resultt. Om mn börjr med tt se till Härryd kommuns grundskol (2011) ligger fokus för tt kunn ge elevern en IKT kompetens och hr stst på tt utveckl och införskff mer teknik. De hr blnd nnt instllert trådlös nätverk i större skl smt köpt in fler teknisk rtefkter såsom dokumentkmeror, ipds, GPS och ritplttor för utlåning. Mn hr tydlig mål uppstt, där mn vill nvänd teknik som verktyg och mn hr en tydlig strtegi för tt uppfyll dess mål. Mn hr inte br fokusert på tt lägg upp mål, utn mn hr även tänkt kring huruvid mn sk kunn förverklig det. Tyvärr finns ingen tydlig strtegi som mn, som förälder eller elev kn följ och se vilken årskurs mn sk kunn vd. På det stor hel får mn känsln v tt det är genomtänkt, men tt den sknr någr detljer för tt gör den komplett. Kungsbck kommuns grundskol (2012) hr ingen tydlig strtegi för själv implementtionen v IKT, eller en tydlig hänvisning om hur de vill hnter tekniken. Vd de istället hr fokusert på tt redovis är hur de sk finnsier själv ett projekt där de vill uppgrder skoln och t in mer teknik. Det är en viktig spekt, då de inte hr särskilt mycket teknik i dgsläget det nturlig steget är tt se över sin budget och får den tt räck de närmste åren frmåt. Klix kommuns grundskol (2009) är mer heltäcknde och redovisr vd eleven sk lär sig inom viss årskurser och vill lägg fokus på hur viktigt det är för eleven tt lär sig IKT och vill sts på tt teknik sk bli ett nturligt verktyg i det dglig pedgogisk rbetet (Klix, 2009:3). Det är en vision som de kommer försök förverklig och målet är tt ll elever sk förses med en vrsin dtor. Som det ser ut idg hr de ett dtorlbb, en sl med dtorer, vilket inte gör det mobilt som de hde önskt och de kn inte integrer ll ämnen med teknik. Lund (2010) hr en heltäcknde strtegi, som lgt fokus vid själv pedgogiken men hr tyvärr inte lgt någon vikt vid tt se till lärrns vidreutbildning. De menr tt teknik är ett verktyg som kn vänd upp och ner på synen v lärnde och kunskp. De vill därför försök lär ut denn kunskp. Upplägget är br och som sgt heltäcknde, men om mn inte vidreutbildr sin lärre eller pedgoger får de problem tt kunn implementer ny teknik trotts tt de hr stor vilj för tt kunn gör just dett. Tyresö kommuns (2009) skolor hr en strtegi för sig. Innehållet är nästn lik ytligt som utformningen och de redogör skligt vilk grunder de kommer gå efter. De går inte in riktigt på djupet v exkt vd de vill gör, men de hr lgt stort fokus vid hur de sk kunn förändr skoln både på centrl- och skolnivå. Det vill säg tt de exempelvis på centrl nivå påvisr tt supporten sk t hnd om underhållningen v tekniken, medn mn på skolnivå i det läget visr vilk regler som gäller och hur de sk rpporter vidre. De tr tyvärr inte upp mycket om pedgogiken bkom själv nvändningen v tekniken, utn fokuserr lltså på teknik som ett objekt. 16
Sölvesborgs kommun (2011) menr tt Den digitl världen är en viktig del v smhället idg vi mobiltelefoner och dtorer (Sölvesborg, 2010:2) och redogör utförligt hur de tänker om teknik, vd de hr för mål, vd vill h för pedgogik och hur de sk nå sin mål. Sölvesborg hr vrit så pss grundlig i sin strtegi tt de till och med hr vlt tt fokuser på lärrn och pedgogerns vidreutbildning. Det end som inte kunde krysss som ett j i tbellen (tbell 1) vr tt de inte hde 1 till 1, men hr istället stst på tt få in fler vrinter v teknik och vill tt tekniken sk vr npssd efter ders behov. Lndskrons (2010) är väldigt sklig och heltäcknde. De riktr in sig på vem som nsvrr för förvltning och rektorns roll i smmnhnget. Det är den först strtegi som visr tt besluten kommer uppifrån. Utöver det, hr de tydlig mål som de vill uppfyll, smt tydlig metoder hur de sk uppnå sin mål. Mn vill tt teknik sk vr ett nturligt verktyg i ll verksmhet. Hemsjö kyrkskols (2010) IKT-strtegi är i stort sett obefintlig. Tydlig indiktioner visr tt de mest troligt kommer tt omrbet sin strtegi som det ser ut just nu och med ders intresse tt fktiskt lär ut IKT stämmer inte överens. De tycker tt det är viktigt tt lär ut teknik och tt vis eleven hur viktigt det är i dgens smhälle tt kunn nviger sig blnd hemsidor och olik system, men de hr inget utstudert sätt tt förverklig det eller ens någr mål utstt. Sollentun kommun (2012) hr en övergripnde strtegi där fokus ligger vid det dministrtiv vilket hndlr om utbildningsverksmheten, nvändning v olik dtsystem, e-tjänster, skollgr och ny lärrlegitimtioner. Det är en grundlig strtegi, men som inte visr mer än tt exkt än just tt de nämner just vd de hr inkludert. De tr även upp mål för på lång sikt och hr lgt upp en budget för dett. Det är en god strtegi som tr med de viktigste elementen för tt kunn skp en strtegi och hr tänkt igenom hur de sk gå till väg för hur de sk förverklig det. Tyvärr är strtegin på en mkronivå där mn inte tr upp hur lektionern kn tänks se ut eller hur de sk nvänd sig v teknik på en vrdglig bsis. De hr mång plner hur de sk implementer och förvlt, men inte exkt vd de förutsätter vd eleven sk lär sig från tekniken. Den sist strtegin som nlyserdes i fllstudiern vr Gotlnds kommuns (2010) utkst till IKT-strtegi. De hr den mest välutvecklde strtegin v ll de som nlyserdes. De introducerr med vrför mn hr IKT i skoln, tr sedn upp ders mål och visioner och fortsätter med hur elever och lärre sk gå till väg för tt utveckl högr kunskp inom dett ämne. De hr även insett tt pedgoger/lärre kn lär från elevern och de vill tt Elever och pedgoger plnerr tillsmmns hur undervisningen skll genomförs och på vilket sött som IKT kn stödj inlärningen. (Gotlnd, 2010). De tr även upp någr konkret exempel på IKT som kommer tt implementers och hur de sedn sk nvänds. Det är en komplett strtegi som visr på tt de ser IKT som ett nturligt steg tt t skoln till näst nivå inom utbildning. Följnde tbell smmnfttr de frmkomn spekter som återfinns i de kommunl IKTstrtegiern. Tbellen visr de 10 kommunl strtegiern och för vrje spekt är det ngivet j, delvis, n eller ing svr (/A). Med j mens tt kriteriet för spekten uppfylls och skoln redovisr då tt de redn fstställt spekten som en viktig del smt rbetr med den spekten. innebär tt skoln inte uppfyller kriteriet, delvis betyder tt skoln hr 17
fstställt spekten som en viktig del v utbildningen men rbetr inte med den, eller hr som vision tt påbörj ett rbete med just denn spekt. /A innebär tt det inte existerr i dokumentet. Skol A B C D E F G H I K L Härryd De lvis /A Kungsb De De ck lvis /A lvis Klix De De /A lvis lvis Lund /A Tyresö / / /A A A /A Sölvesb org Lndskr De on lvis Hemsjö / / /A A /A A /A Sollentu n /A Gotlnd Tbell 1: Smmnfttning v kommunerns IKT-strtegier. Från ovnstående tbell blev först kolumnen (A) Tydlig strtegi mest för tt se om skolorn själv visste vd de ville skp med IT. Hde de mål, delmål och/eller någon form v plnering som både lärre, föräldrr och elever kunde t del v för tt se om mn uppnår de utstt målen och om mn i så fll inte når målen se om det finns en pln B där skoln strukturert upp hur mn kn t in olik former v stöd för tt lycks få önskde resultt. Skolor jobbr lltid, för mång nledningr, mot tt elevern sk nå hög resultt och om de inte vet vd de vill, vet de heller inte vd ett lyckt resultt är. 6 v 10 skolor kunde kryss i A för denn punkt. Kolumn B, 1 till 1, är visionen om tt ll elever sk h tillgång till vrsin dtor, vilket är en modern stsning som mång skolor vill t del v vilket i sin tur kändes viktig tt se om skoln deltr i visionen, om de hr uppnåt den eller om de sk rbet mot den. Det vr 2 v 10 skolor som hde uppnåt dett mål, men tt det fnns mång som ville rbet för tt kunn förverklig det. De två som hde uppnåt det målet skrev väldigt tydligt tt elevern hde tillgång till vrsin dtor och det blev även ett säljnde rgument vrför mn sk bli elev på ders skol. Av vd mn kn läs i skolorns IKT-plneringr, förstår ll hur viktigt det är 18
tt kunn t del v informtionsflödet, knske inte exkt vd/vrför mn måste lär sig men tt det är ett väldigt hett ämne som, som sgt i sin tur blir säljbrt. Punkt C, Använder IKT-verktyg i undervisningen, blev en mer ingående punkt i själv nvändndet v IKT. Vre sig skolorn uppnått 1 till 1 eller inte, måste det finns en påbyggnd. Sk de h vrsin dtor men br nvänd den till två lektioner i veckn eller fnns det lektioner som enbrt dedikerdes för dtorhntering. Teoretiskt sett skulle det i så fll funger ekonomiskt bättre om mn hr en sl tillängnt dtorhntering ( dtor-sl ). Mn fick även en god insyn om skolorn låst sig vid tt IKT-verktyg enbrt tolks som en dtor eller om de utnyttjr ndr rtefkter som exempelvis kmeror, filmknoner eller GPS. Det vr även intressnt tt se hur IKT hr förändrt själv lektionern och hur mn hr blnsert så inte ll uppmärksmhet går till dtorern utn tt mn nvänder det som ett hjälpmedel och tt mn låter själv lektions-ämnet stå i centrum. Hnteringen v rtefkter sk, enligt min mening, i så lång utsträckning som möjligt likn den hntering som finns på olik rbetspltser där de kommer stöt på smm teknik, för tt tekniken inte sk känns främmnde och vskräcknde. Om de nvänder teknik i fler ämnen som stöd, täcker det upp fler rbetspltser de kn tänks hmn på senre i livet. Utöver tt vskräck, är denn punkt tillsmmns med punkt E, F och I de punkter som delvis tr upp och fördjupr sig i problem som den dnske IT-strtegin stötte på, som vi kn t lärdom v och förhindr det redn innn det hänt. 7 v 10 skolor kunde kryss i A för denn punkt. Punkt D, Pln för införskffnde v IT, förstärker skolorns vilj tt delt i 1 till 1 visionen och 8 v 10 skolor vr väldigt mån om tt få in mer hårdvr och mjukvr. Det kn bli lite missvisnde då 2 v dess skolor redn hde nått 1 till 1, men tt de som redn hde 1 till 1 hel tiden ville följ de teknisk frmstegen och ville få hem nytt när det fnns på mrknden skpde ändå relevns för själv önskn tt fortsätt tt införskff nytt. Tnken vr dock främst tt se hur skolorn tänkte vid själv införskffndet v IT. Vd vill de h och vrför. Om skoln inte delr visionen om 1 till 1, kn de ändå exempelvis vilj uppgrder sin dtor-slr eller ge lärrn mer resurser tt utform sin lektioner med. Förutom tt se om de vill införskff IT kn mn även se om de hr lgt upp en budget eller en pln för tt kunn verkliggör det. Det visr även hur enggerd skolorn är för tt följ den teknisk utvecklingen. Punkt E, Hr enskild lektioner för dtorkompetens utbildning, blev punkten för tt fstställ om de hr enskild lektioner för dtorhntering. I och med tt tnkrn gick mycket kring hur mycket skolorn kommer integrer hårdvr i olik ämnen, måste mn ändå strt med tt se hur långt de hr kommit idg. Det är dumdristigt tt försök t fler steg i tget än vd det är möjligt. Alltså tt mn måste börj någonstns och jg nsåg tt efter mn hr en pln för tt införskff, mn hr införskttt måste mn även h en pln för själv nvändndet. Då istället för tt shock elevern med tt implementer okänd teknik i ämnen, som de knske redn hr svårt med, kn mn h kompetensutbildningen seprt till tt börj med. Det är även en viktig punkt för tt skp relevns i denn studie tt jg diskuterr mycket kring hur det är idg och vd mn hel tiden vill jg, kn det vr viktigt tt tydligt vis tt exkt såhär är det idg och de här stegen måste mn börj med för tt kunn vncer vidre i ett senre skede. 7 v 10 skolor hr idg seprt lektioner för 19
dtorhntering och det visr tt elevern redn fått en grund tt utgå ifrån vilket i sin tur skpr relevns för en diskussion för vncering. Punkt F, Ser till lärrens kompetensutveckling fördjupr sig i lärrns vidreutbildning på plts. De flest IKT-plneringr diskuterr kring själv utvecklingen v IT och hur mn sk nå olik mål och mn hr oft, om inte lltid, eleven i fokus. Självklrt vill mn h elevens lärnde i fokus när det kommer till skolor, men om det sk vr möjligt för skoln och elevern tt vncer till mer högteknologisk rtefkter eller mer invecklde mjukvr måste först lärren kunn hnter det för tt sedn lär ut. Det blev en punkt som jg själv l stor vikt vid, men det vr br 2 v 10 skolor som ville se till vidreutveckling hos sin lärre. g ser IKT som ett ämne likt mttemtik. Alltså om jg hr en mttemtiklärre som är väldigt duktig och enggerd, kn hen ge fler exempel än vd som står i min lärobok. Om denne exempelvis sk lär ut ddition kn hen vis med äpplen hur sin hög v äpplen växer om mn lägger till fler. Alltså om mn hr en duktig och enggerd lärre för IKT kn denne ge lättförståelig exempel som eleven lättre kn t till sig, eller enkelt kunn t ett nytt exempel för tt kunn npss sitt lärnde efter elevens intresseområde för tt i sin tur skp ett djupre enggemng från eleven. Punkt G, Hr uppstt mål för kompetensutveckling, står för om eleven vet mer konkret vd som förvänts från dem. Hr de uppstt mål vd de sk kunn inom IKT för vrje skolår de går, exempelvis tt de sk kunn logg in på en dtor och läs ett mil när de går i årskurs två, eller liknnde. Det visr på vd skoln nser vr viktigt för eleven tt lär sig smt tt både elev och lärre hr en pln tt gå efter. Det gör även själv strukturerndet v lektioner lättre för lärrn, då de vet vd elevern sk kunn och de ser om mn måste få fler lektioner eller om de behöver mer stöd. Hälften v skolorn vr tydlig med tt punkter upp vd som förväntdes från elevern och jg tror tt mång skolor tycker tt det räcker med just den biten. Då hr mn plnert hel elevens skolgång inom IKT och mn vet vd denne sk klr v. Mn får ut resultt som mn sedn kn tolk som br eller dålig smt mn ser om mn skulle behöv mer stöd på något sätt för tt nå målen. Tyvärr är det mycket mn missr om mn br tänker så här långt. Mn tänker inte på tt utvecklingen går frmåt, mn ser inte tt mn kn integrer IKT mer än vd mn gör, lämnr inte riktigt utrymme för ny tnkr och idéer vilket kn lås en skol till ett tänk tt det här räcker. Det är dock en god strt och rbetet blir enklre med tydlig målsättning. 5 v 10 skolor kunde kryss i A för denn punkt. Punkt H, Lyckts nå sin tidigre uppstt mål för kompetensutveckling, visr hur långt skoln hr kommit. Hr de redn börjt jobb sig mot mål? Hur nytt är IKT för dem? Om de inte hr nått något mål, kn det exempelvis bero på tt de precis hr fått in teknik, tt de precis hr fått budget för tt kunn börj implementer teknik eller tt de hr börjt engger sig i IKT. Om skoln hr börjt nå sin mål märker mn tt de hr implementert teknik och tt de hr både förstått vikten för det och tt de fktiskt hr fttt tycke för det och vill vidreutveckls. Punkt H tillsmmns med punkt D visr även tt skoln ser IKT som en process som de vill vr delktig i, istället för tt slut utveckls br för tt mn når ett delmål. 3 v 10 skolor kunde kryss i A för denn punkt. Punkt I, Integrerr dtorutbildning med nnt ämne, är en vidreutveckling på punkt E för tt förtydlig hur långt mn hr tgit själv nvändningen v IKT. Det visr hur 20
skolorn tr näst steg i hnteringen v IKT, smt tt det även visr förslg för ndr skolor hur mn kn t IKT vidre. Att mn exempelvis på smhällslektionen skpr en tidning i klssen där mn tr bilder, redigerr dem, skriver rtiklr, hämtr informtion och skriver rtiklr på vd som händer globlt. Mn lägger då om fokus på IKT och ser det som ett stöd istället för tt det är ett ämne för sig, vilket öppnr för fler möjligheter tt t in IKT till fler ämnen då mn inte vill h IKT seprt från de ndr ämnen. 5 v 10 skolor kunde kryss i A för denn punkt. Punkt, Utbildr mer än br tt hnter en dtor, är viktig då förkortningen IKT står för mycket mer än br dtorhntering. Mycket v den tekniken som finns idg försöker efterlikn progrmvr som nvändren är vn vid, vilket gör tt de flest progrm bsers på den lyout och funktioner som de mest känd opertivsystem nvänder. Det skpr fördomen tt mn br behöver lär sig om dtorn för tt få grundern för resternde ITrtefkter. 7 v 10 skolor utbildr mer än br dtorhntering, vilket ger dem ett försprång mot de som inte hr smm lär. Elevern hr fått test olik hjälpmedel och förhoppningsvis även fått ett intresse för teknik i någon form. Ur en frmtidssyn tr elevern med denn kunskp och kn utveckl sin rbetspltser och implementer teknik som de ntingen är vn vid eller om de vill utveckl rbetspltsen. Punkt K, Får lär sig olik tekniker för kommuniktion, blev viktig tt t med då skoln hr det som ett mål som de vill uppnå. I skolorns IKT-plneringr skriver de till tt börj med IKT istället för br IT. K:et står för kommuniktion och skoln ser det som en lik stor del tt utveckl som tt implementer teknik. Mång skolor lägger då fokus till tt mn sk h ett ovbrutet informtonsflöde och skpr då hemsidor eller plttformr där elevern kn gå in för tt exempelvis se vd de sk gör under lektionern, vd de hr gjort om de skulle vilj koll tillbk och vd de hr för läxor. Förutom hemsidor/plttformrn hr mn även mer ingående undervisningr om hur mn hnterr mil och hur mn når lärrn och ndr elever på fler sätt än mil. Att kunn kommunicer i reltid är något som är högt uppskttt hos mång både inom sitt privt och professionell. Att exempelvis kunn ring någon för tt snbbt kunn förmedl eller informer denne om någonting kn både vr viktigt och tidsbesprnde. 4 v 10 skolor kunde kryss i A för denn punkt. Punkt L, Hr tydligt uppstt vrför elevern sk lär sig IT, visr både för eleven och för skoln vikten med IKT. Kn mn förklr så eleven förstår innebörden v tt lär sig är det även väldigt tydligt för skoln vrför de sk lär ut och mn ser inte IKT som ett hinder i något smmnhng. Smtlig tio skolor hr tydligt uppstt vrför elevern sk lär sig IT, vilket visr tt smtlig tio skolor är öppn för tt t in och hnter IKT. Mn behöver lltså inte sälj in idén om tt skoln sk modernisers eller försök övertl dem tt det är ett viktigt ämne som måste ts med i skolgången. Dett blev först och end punkten som ll skolor svrt likdnt, vilket även kn tyds som en utgångspunkt där mn kn börj själv utformningen v en strtegi på ntionell nivå. All vill h IKT och förstår vikten för det vilket påvisr betydelsen tt vidreutveckl skolorn i dett ämne. A B C D E F G H I K L PI M Tbell 2: PIM i förhållnde mot skolorns elevutbildning. 21
All skolor hr, som sgt, en gemensm och tydlig bild v vikten tt lär ut IKT för elevern. För tt gör dett möjligt visr blnd nnt figur 2 tt lärrn sk vr på smm nivå som elevern. De sk lltså lär elevern om IKT och för tt möjliggör dett måste lärren i först hnd vr mer utbildd än eleven. Vrför mn korskontrollerr lärrns utbildning är för tt se om de hr bskunskpern för tt kunn lär ut. I de flest fll så krävdes det inte tt lärrn skulle h gått en fullständig utbildning inom PIM, vilket även i sin tur påverkr hur mycket de kn lär ut. Vd denn tbell påvisr är tt om en lärre slutför en fullständig PIM, hr de mer kunskper än vd skoln kräver från dem just nu vilket i sin tur även kn t skoln frmåt och kn då t sig n mer vncerd teknik. Men som det ser ut just nu, så hr lltså inte lärren fullständig kompetens, vilket gör tt det även sätter gränser för skoln och vd eleven kommer tt lär sig. Figur 3 visr en tydligre bild över hur stor del lärren hr. Den visr exempelvis hur lärndet i klssrummet påverkr hel läroplnen. Med hjälp v de två figurern från bkgrundsdelen kunde jg skp en egen figur som dels blev grund för hur jg skulle kunn t frm de tolv ståndpunktern och för tt kunn illustrer hur de hänger ihop: Om vi ser till nivåläge mikro först: Det är i stort sett Lindström och Pennlerts figur, för tt mn sk få förståelse för reltionern i klssrummen. Tillägget IKT fick en egen ståndpunkt då den i dett smmnhng behöver belyss. Pil e står för hur utbildningsinnehållet kn vlsts med hjälp v IKT, exempelvis med skrivprogrm men främst i vilket formt utbildningsinnehållet kn och bör vr i. Skp plttformr där eleven kn hämt kursinnehåll, såsom exempelvis rtiklr, schem och/eller littertur. Pil f är kompetensen som lärren besitter och pil i visr tt elevens kompetens kn överstig lärren och kn därmed hjälp lärren det öppnr för mer vncerde progrm som exempelvis eleven hr 22