Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Relevanta dokument
Kapitel

Det svenska banksystemet

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Det svenska banksystemet

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell stabilitet 2017:2

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Inledning om penningpolitiken

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Kontracykliskt buffertvärde

Möjligheter och framtidsutmaningar

Penningpolitisk rapport April 2016

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Handelsbanken januari september oktober 2014

Den finansiella krisen Mattias Persson

Globala Arbetskraftskostnader

Är hushållens skulder ett problem?

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

VECKOBREV v.2 jan-12

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Inledning om penningpolitiken

Handelsbanken januari september oktober 2015

Handelsbanken januari september oktober 2012

Inledning om penningpolitiken

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Handelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Bolånestatistik januari augusti 2004

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Min penningpolitiska bedömning

Handelsbanken januari juni juli 2014

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Handelsbanken januari mars april 2014

Finansiell stabilitet 2016:1

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Penningpolitisk rapport september 2015

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Stabiliteten i det finansiella systemet

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Kontracykliskt buffetvärde

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Pressträff. Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening. 17 januari 2019

Handelsbanken Januari - mars april 2010

Stockholms besöksnäring. September 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Finansiell stabilitet 2014:1

Penningpolitiskt beslut

JOOL ACADEMY. Företagsobligationsmarknaden

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Stockholms besöksnäring. December 2014

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Handelsbanken januari mars april 2015

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Undermining our Future

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015

Stockholms besöksnäring. November 2014

Penningpolitisk rapport juli 2015

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Finansiell stabilitet 2012:2

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Inledning om penningpolitiken

Inkvarteringsstatistik för hotell

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Handelsbanken januari - december februari 2011

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015

Stockholms besöksnäring

Transkript:

Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04

Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB)

Svenskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:2 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent 20 15 10 5 0 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 2012 Mars 2013 Mars 2014 Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De fyra av Basel III-måtten December 2013, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, BIS och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor Diagram 1:5 Källa: Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, mars 2014 120 100 80 60 40 20 0-20 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2013, procent Diagram 1:7 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 1:8 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska storbankernas finansiering Mars 2014, procent Diagram 1:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning December 2013, procent Diagram 1:10 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

Ägare av säkerställda obligationer December 2013, procent 22 36 6 9 26 Svenska banker Andra finansinstitut inkl. svenska fonder Utländska investerare Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Diagram 1:11 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska storbankernas likviditetstäckningskvoter (LCR) Februari 2014, procent 300 250 200 150 100 50 0 Diagram 1:12 USD EUR SEK Alla valutor Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Eget kapital i relation till totala tillgångar December 2013, procent Raiffeisen Bank BBVA Erste Bank Intesa Sanpaolo Banco Santander HSBC Swedbank DNB UniCredit RBS Medelvärde Credit Suisse BNP Paribas SEB UBS Commerzbank Barclays Lloyds Nordea Danske Bank Handelsbanken Société Générale Deutsche Bank Crédit Agricole 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Diagram 1:13 Källa: SNL Financial

Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Diagram 1:14 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005 och Riksbanken

Hushållens skulder i olika länder December 2012, procent av disponibel inkomst Danmark Nederländerna Irland Norge Schweiz Sverige Kanada Storbritannien Portugal Spanien Japan Finland USA Frankrike Belgien Österrike Tyskland Italien 0 50 100 150 200 250 300 Diagram 1:15 Källa: OECD

De svenska hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst och index, 2000 kv 1 = 100 200 180 160 140 120 100 80 60 80 85 90 95 00 05 10 Skuldkvot Fastighetsprisindex Diagram 1:16 Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens förväntningar på den rörliga bolåneräntan på ett, två och fem års sikt Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 13 14 15 16 17 18 19 Reporänta + 1,7 procentenheter Hushållens boränteförväntningar Reporänta + 2,0 procentenheter Diagram 1:17 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 160 140 120 100 80 60 40 20 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Diagram 1:18 Källa: Riksbanken

Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Diagram 1:19 Källa: Riksbanken

De svenska storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 08 09 10 11 12 13 14 Diagram 1:20 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 160 140 120 100 80 60 40 20 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Genomsnitt Diagram R1:1 Källa: Riksbanken

Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Diagram R1:2 Källa: Riksbanken

Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod utan övre gräns för buffertvärdet Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Kontracykliskt buffertvärde Diagram R1:3 Källa: Riksbanken

Kreditgivning i förhållande till BNP och alternativ trend med Norges Banks metod Procent 160 140 120 100 80 60 40 20 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Kreditgivning i förhållande till BNP Standardtrend Alternativ trend Diagram R1:4 Källa: Riksbanken

Det kontracykliska buffertvärdet i Sverige enligt Norges Banks metod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Kontracykliskt buffertvärde med Norges Banks metod Kontracykliskt buffertvärde med standardmetoden Diagram R1:5 Källa: Riksbanken

Kreditgivning som finansierats med icke-stabil finansiering Procent av BNP 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Diagram R1:6 Källa: Riksbanken

Reala huspriser och statistisk trend Index, 1980 kv 4=100 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Reala huspriser Trend Diagram R1:7 Källa: Riksbanken

De svenska storbankernas LCR Procent 250 200 150 100 50 0 Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar 13 14 13 14 13 14 13 14 Svenska kronor Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram R1:8 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga och lägsta LCR-nivåer i svenska kronor Procent Diagram R1:9 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Fördelning av de svenska storbankernas likviditetsbuffertar Mars 2014, procent Diagram R1:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska storbankernas behov av ytterligare nivå 1-tillgångar för att nå 60 procent LCR i kronor, jämfört med utestående statsobligationer Miljarder kronor 900 800 700 600 500 400 770 300 200 100 50 100 0 Nivå 1- tillgångar idag Ytterligare behov av nivå 1-tillgångar Utestående statsobligationer Diagram R1:11 Källor: Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken

Kapitel 2 2014-06-04

Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:1 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:2 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Tioåriga statsobligationsräntor Procent 4 3 2 1 0 11 12 13 14 USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:3 Källa: Reuters EcoWin

Utvecklingen på aktiemarknaden Index, 1 januari 2013 = 100 140 130 120 110 100 90 80 jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 Sverige - OMXS30 USA - S&P500 Europa - STOXX600 Emerging Markets - MSCI Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Skillnaden mellan räntan på europeiska företagsobligationer och tyska statsobligationer Procentenheter Diagram 2:5 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Riskpremien på svenska företagsobligationer Räntepunkter 250 200 150 100 50 0 08 09 10 11 12 13 14 Diagram 2:6 Källa: Nasdaq OMX

Svenska företags emissionsvolymer oberoende av valuta samt antalet emittenter Miljarder euro och antal Diagram 2:7 Källor: Dealogic och Riksbanken

Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 2013 = 100 110 100 90 80 70 60 jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 Argentina Sydafrika Turkiet Ryssland Ukraina Diagram 2:8 Källa: Bloomberg och Riksbanken

Tioåriga statsobligationsräntor Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 08 09 10 11 12 13 14 Italien Spanien Frankrike Portugal Irland Tyskland Diagram 2:9 Källa: Reuters Ecowin

Balanser i Target2 Miljarder euro Diagram 2:10 Källa: Bloomberg och Riksbanken

Bankers utlåning till icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, procent 40 30 20 10 0-10 -20-30 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Tyskland Spanien Frankrike Italien Diagram 2:11 Källa: ECB

Ränta på säkerställda obligationer och swapräntan Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 09 10 11 12 13 14 Italien Frankrike Spanien Tyskland Sverige Swapräntan Diagram 2:12 Källor: Barclays Research och Bloomberg

Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter 700 600 500 400 300 200 100 0 11 12 13 14 Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken

Svenska bankers finansieringskostnad för säkerställda obligationer Räntepunkter 160 140 120 100 80 60 40 20 0 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 Upplåning i euro Upplåning i svenska kronor Upplåning i euro omvandlat till svenska kronor Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Diagram 2:15 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Stibor och ränta för lån utan säkerhet från i morgon till i övermorgon i svenska kronor mellan bankerna i Stiborpanelen Procent 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 Stibor Ränta i faktiska transaktioner mellan bankerna i Stibor-panelen Diagram R2:1 Källa: Riksbanken

Kapitel 3 2014-06-04

Bostadspriser i Sverige Index, januari 2005=100 220 200 180 160 140 120 100 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Bostadsrätter Villor Diagram 3:1 Källor: Valueguard och Riksbanken

De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring 30 25 20 15 10 5 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:2 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst 200 180 160 140 120 100 80 60 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 Skuldkvot Skuldkvot inkl. bostadsrättsföreningar Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

Genomsnittlig skuld i svenska bostadsrättsföreningar i olika kommuner Kronor per kvadratmeter boyta Diagram 3:4 Källa: Värderingsdata

Skuldkvoter för olika grupper, 2013 Procent, skulder som andel av disponibel inkomst 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Diagram 3:5 Källor: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken

Hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper, endast bolånetagare Procent, skulder som andel av disponibel inkomst 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupper (deciler) Diagram 3:6 Källa: Riksbanken

Andelen bolånetagare som ökar, minskar eller har oförändrad skuld mellan 2012 och 2013, och beräknad återbetalningstid Procentandelar 4 10 23 Återbetalat hela skulden 0 till 10 år 15 10 till 30 år 30 till 50 år 16 10 Över 50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23 Diagram 3:7 Källa: Riksbanken

De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst 700 600 500 400 300 200 100 0 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 Totala tillgångar, exkl. kollektiv försäkring Finansiella tillgångar Kontanter och bankinlåning Reala tillgångar Skulder Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

Andelen skulder hos skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper, 2013 Procent Diagram 3:9 Källa: Riksbanken

Andelen reala och finansiella tillgångar hos skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper, 2007 Procent 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 Inkomstgrupper (kvintiler) Andel finansiella tillgångar Andel reala tillgångar Diagram 3:10 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens ränteutgifter Procent av disponibel inkomst 12 10 8 6 4 2 0 71 75 79 83 87 91 95 99 03 07 11 15 Räntekvot Prognos Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens förväntningar på bostadspriserna Nettotal Diagram 3:12 Källa: SEB

De svenska företagens skulder Årlig procentuell förändring 25 20 15 10 5 0-5 -10 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Lån från MFI Lån från utlandet Värdepapperslån Sverige Värdepapperslån utlandet Totalt Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP 120 100 80 60 40 20 0 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:14 Källor: SCB och Riksbanken

Icke-finansiella företags skulder i olika länder, 2013 Procent av BNP Diagram 3:15 Källor: Bank for International Settlements, SCB och Riksbanken

Konkursgrad för svenska företag Procent Diagram 3:16 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

Konkurssannolikheter för svenska företag Median Diagram 3:17 Källa: Moody's KMV

Priser på kommersiella fastigheter i Sverige Index, 1984=100 Diagram 3:18 Källor: IPD och Riksbanken

Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, 2007=100 350 300 250 200 150 100 50 0 00 02 04 06 08 10 12 14 Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:19 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Hushållens skuldkvot och konsumtion i Danmark Skulder som andel av disponibel inkomst och miljarder DKK Diagram 3:20 Källa: Macrobond

Bostadspriser i Norge Index, 2003=100 Diagram 3:21 Källor: Norsk Eiendomsmeglerforbund och Riksbanken

Betalningsförseningar Procent av utestående utlåning 25 20 15 10 5 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Estland (mer än 60 dagar) Lettland (mer än 90 dagar) Litauen (mer än 60 dagar) Diagram 3:22 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas

Kapitel 4 2014-06-04

De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:3 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:4 Källor: SNL Financial och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram 4:5 Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas andel osäkra fordringar av total utlåning i de baltiska länderna Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 12 13 14 Hushåll Företag Offentlig sektor Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Prognos av de svenska storbankernas kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år 12 10 8 6 4 2 0 14 15 16 Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken

Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procentenheter 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kärnprimärkapitalrelation, december 2008 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av genomsnittliga riskvikter Förändring av totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, december 2013 Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Procent Diagram 4:10 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar December 2013, procent Diagram 4:11 Källor: SNL Financial och Riksbanken

De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och föreslagna krav Mars 2014, procent Diagram 4:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent 25 20 15 10 5 0 Kv1 14 14 15 16 Kv1 14 14 15 16 Kv1 14 14 15 16 Kv1 14 14 15 16 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet och dess förändring över tid Procentenheter Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bruttosoliditetsnivåer, initialt och i stresstestet Procent Diagram 4:15 Källor: SNL Financial och Riksbanken

De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Diagram 4:16 Källa: Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått December 2013, procent Medelvärde Swedbank Handelsbanken Nordea SEB 0 20 40 60 80 100 120 140 Diagram 4:17 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Genomsnittlig löptid på emitterade svenska säkerställda obligationer Antal år Diagram 4:18 Källa: Association of Swedish Covered Bond issuers

Svenska penningmarknadsfonders tillgångar uppdelade på legal hemvist Miljarder kronor 250 200 150 100 50 0 07 08 09 10 11 12 13 Sverige Luxemburg Finland Diagram R4:1 Källa: Morningstar

Utestående svenska räntebärande instrument uppdelat på återstående löptid och typ av emittent Mars 2014, miljarder kronor Diagram R4:2 Källa: SCB

Amerikanska penningmarknadsfonders investeringar i olika länders banksektor Miljarder dollar Diagram R4:3 Källor: ICI och Riksbanken

De svenska storbankernas marknadsfinansiering Mars 2014, miljarder kronor Diagram R4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Amerikanska penningmarknadsfonders investeringar i landets banker i förhållande till banksektorns storlek April 2014, procent Diagram R4:5 Källor: SNL Financial, ECB, ICI och Riksbanken